Titta

Rättighetsbärarna - teckenspråkstolkat

Rättighetsbärarna - teckenspråkstolkat

Om Rättighetsbärarna - teckenspråkstolkat

Barnkonventionen firar 30 år och blir dessutom lag i Sverige 1 januari 2020. Att barn har egna rättigheter låter så självklart, men vad innebär det egentligen och hur blir vi bättre på att leva upp till dem? I serien Rättighetsbärarna lyssnar vi till barns erfarenheter och berättelser utifrån barnkonventionens olika artiklar. Vi låter även makthavare och experter lyssna, kommentera och ge vägledning.

Till första programmet

Rättighetsbärarna - teckenspråkstolkat : Rätten till liv och utvecklingDela
  1. Det låter så självklart-

  2. -det som FN slog fast
    när barnkonventionen antogs 1989.

  3. Att ett barn är en individ
    med egna rättigheter-

  4. -inte någons ägodel som bara
    går och väntar på att fylla vuxen.

  5. Sen 1990 har konventionens
    54 artiklar varit bindande i Sverige-

  6. -med rättigheter
    som gäller alla barn.

  7. Inte bara det friska
    eller svenskfödda barnet-

  8. -eller det smidiga
    eller lilla barnet.

  9. Kanske var det där
    polletten inte trillade ner-

  10. -och att många inte tog en konvention
    på samma allvar som en lag.

  11. Men från och med januari 2020
    är barnkonventionen även svensk lag.

  12. Det är upp till oss att förstå
    dess innebörd och leva upp till den.

  13. Jag kommer att läsa en artikel för
    dig ur barnkonventionen - artikel 6.

  14. "Barn har rätt till liv,
    överlevnad och utveckling."

  15. "Konventionsstaterna erkänner varje
    barns inneboende rätt till livet."

  16. "De ska /.../ säkerställa barnets
    överlevnad och utveckling."

  17. Vad tänker du när du hör rättigheten?

  18. Den här rättigheten är väldigt bra.
    Väldigt viktig.

  19. Det är sant. Alla har rätt att leva.
    Alla har rätt till ett liv.

  20. Och så.

  21. När min bror gick bort-

  22. -kände jag i flera, flera månader-

  23. -att "har inte han rätt att leva?"
    Han var bara femton.

  24. Han hade hela livet framför sig-

  25. -så jag kände så i flera månader.
    Hade han ingen rätt att leva?

  26. Jag känner saknad. Faktiskt.

  27. Vi var hemma.
    Jag kom precis hem från skolan.

  28. Sen spelade de lite tv-spel och så.

  29. Sen ska de ut...
    och ta sin första cigg.

  30. Och sen cirka två minuter efter
    så hör jag två höga smällar.

  31. Och jag tänker:
    "Vad var det för nånting?"

  32. Och sen...
    kanske trettio sekunder efter-

  33. -ser jag min bror Alejandro
    som springer.

  34. I den stunden tänkte jag att de bara
    skojade. De kunde vara lite fjantiga.

  35. Men sen ser jag killen som jagar
    honom med en pistol i handen.

  36. Och...

  37. ...jag visste inte då
    att Robin också hade blivit skjuten.

  38. Jag såg ju bara hur Alejandro sprang.

  39. Sen ser jag hur han blir jagad
    och hur han springer.

  40. Sen ramlar han och gärningsmannen går
    fram och skjuter honom flera gånger.

  41. Jag får panik och skriker och gråter.

  42. Jag ville springa till Alejandro, men
    min styvbror var redan vid porten.

  43. När jag precis hade öppnat dörren
    skriker han att jag inte ska gå ner.

  44. Jag visste inte att Robin låg där.

  45. Han skrek: "Diana, kom inte ner!
    Kom inte ner, bara."

  46. Jag bara: "Okej." Jag stänger dörren-

  47. -men efter trettio sekunder
    öppnar jag den ändå och springer ner.

  48. Och då ser jag Robin ligga där.

  49. Han...

  50. Jag såg honom
    och jag såg en massa blod.

  51. Och jag var tvungen att springa upp
    igen, för det blev för mycket-

  52. -och min tjejkompis som kom till mig
    tidigare tvingade mig upp-

  53. -för att hon inte ville att jag
    skulle se min bror ligga där.

  54. Sen ska jag gå upp, men jag
    vänder mig en sista gång mot Robin-

  55. -för att se om han fortfarande lever.

  56. Han hostade blod och blinkade lite.

  57. Men när jag vänder mig en sista gång-

  58. -ser jag hur han har slutat
    hosta blod. Han blinkar inte längre.

  59. Han andas inte längre.

  60. Så där dog han ju, framför mina ögon.

  61. Vi är så många mammor.

  62. Det är så många syskon.

  63. Jag hade velat veta
    hur han ser ut i dag.

  64. Vad han skulle göra.

  65. Han hade så många drömmar och planer.

  66. Under 2018 inträffade ungefär 300
    skjutningar, många med dödlig utgång.

  67. De här skjutningarna
    skedde främst i utsatta områden-

  68. -där både gärningsmän
    och offer var barn.

  69. -Vad tänker du om det?
    -Varje mord är en stor tragedi.

  70. Det är människor i Sverige
    som har mist någon som de älskar.

  71. Vi behöver jobba med att stärka
    polisen, vilket är en prioritering-

  72. -men också jobba med det förebyggande
    arbetet, det långsiktiga arbetet-

  73. -som inte minst handlar om att barn
    som lever i utsatthet ska få hjälp.

  74. Det handlar om socialtjänstens
    insatser och att rusta skolan.

  75. Det är frågor att jobba med här och
    nu mot den brottslighet som finns-

  76. -men också förebyggande med att alla
    ska ha goda förutsättningar i livet.

  77. Är du från förorten och blir skjuten
    porträtteras du som kriminell.

  78. Inte som ett barn med rätt till liv.

  79. Du porträtteras inte som någon med
    ett liv framför sig och möjligheter-

  80. -och inte som en god människa.

  81. Du porträtteras som en vuxen man
    som fattat sina beslut.

  82. Du får skylla dig själv.
    Inte i alla medier, men väldigt ofta.

  83. Du målas upp som att du får skylla
    dig själv. Du tog det här beslutet.

  84. Du hängde med fel människor.
    Man går inte in i det djupare.

  85. Just för att man kommer från
    en förort måste man skylla sig själv.

  86. Det är väldigt sjukt, tycker jag.

  87. Artikel 6, rätten till liv
    och utveckling, handlar om skydd-

  88. -och om att stödja barnet
    i sitt mående.

  89. Den är grundläggande på det sättet-

  90. -att den pekar på rätten till liv
    och rätten att få utvecklas.

  91. Det inbegriper många saker.
    Vad behövs för att kunna utvecklas?

  92. Tillgång till fritid,
    skola, sjukvård.

  93. Den är väldigt bred
    och innefattar många delar.

  94. Sverige som land har kommit långt
    i många avseenden kring rättigheten-

  95. -men det finns en risk
    att man tar det för självklart.

  96. Det är farligt om man gör det. Vi får
    inte tro att vi är bäst i klassen.

  97. Det är nånting vi hela tiden behöver
    beakta och ha med oss i alla beslut.

  98. Jag kommer att läsa en artikel ur
    barnkonventionen. Det är artikel 23.

  99. Så här lyder den:

  100. "Barn med funktionsnedsättning har
    rätt till ett fullvärdigt /.../ liv"-

  101. -"samt hjälp
    att aktivt delta i samhället."

  102. "Konventionsstaterna erkänner att ett
    barn med /.../ funktionsnedsättning"-

  103. -"bör åtnjuta ett fullvärdigt
    och anständigt liv"-

  104. -"under förhållanden som säkerställer
    värdighet, främjar /.../ förmågan"-

  105. -"och möjliggör barnets aktiva
    deltagande i samhället."

  106. Vad tänker du när du
    hör mig läsa det här, utifrån dig?

  107. Jag tycker att artikeln
    är väldigt enkel att förstå-

  108. -och borde följas...

  109. Fast man har funktionsnedsättningar
    är man inget annat än en människa.

  110. Ofta har funktionsnedsättningar
    fler positiva saker än negativa.

  111. Jättemånga tror ju att de är negativa
    men för det mesta är de bra.

  112. Jag har alltid tyckt
    att jag ska vara en av alla andra.

  113. Och om jag har visat att det är det
    jag vill har jag fått bra bemötande-

  114. -i att faktiskt få rätten till det.

  115. Jag har alltid känt mig som alla
    andra fast jag kanske är annorlunda-

  116. -och kanske sticker ut i mängden.

  117. Men jag har inte känt mig annorlunda.
    Jag har alltid blivit accepterad.

  118. Som tonåring är det viktigt
    med relationer och identitet.

  119. Vem man är och vilka vänner man har.

  120. Och för mig
    blir det svårt att kanske...

  121. ...gå på nån fest
    eller vara med kompisar.

  122. Man kan inte ta en fika och gå hem.

  123. Man måste vänta på färdtjänsten
    som kommer om fyrtio minuter.

  124. Man måste beställa innan
    och kan inte vara spontan.

  125. Man kanske vill shoppa i stället.

  126. -Jag brukar kalla det fall-tjänst.
    -Fuck-tjänst.

  127. -Ja, den var också bra.
    -Kan man ens kalla det "tjänst"?

  128. -En otjänst.
    -Björntjänsten!

  129. Efter skolan, till exempel. Om jag
    har bokat en taxi till tio över fyra.

  130. Och klockan fyra kanske mina kompisar
    säger: "Ska du hänga med hem?"

  131. "Ska du hänga med ut på restaurang?"

  132. "Nej, min färdtjänst kommer om tio
    minuter." Fast jag hade kunnat.

  133. -Skittjänst.
    -Ja.

  134. Just färdtjänst och ledsagning
    använder många med funktionshinder-

  135. -för att kunna ha ett fungerande liv.

  136. Just nu kan man bara ha ledsagning
    ett visst antal timmar-

  137. -och man kan bara åka färdtjänst
    ett visst antal gånger.

  138. En gång för ett år sen när jag gick
    i skolan var det håltimmar och rast.

  139. Folk kanske gick till Ica eller så
    och jag hade andra assistenter än nu.

  140. Då sa de:
    "Vi kan inte följa med dig."

  141. "Det ingår inte i våra arbets-
    uppgifter att gå utanför skolan."

  142. Då kände jag mig inte så fri.

  143. Det var känslan att känna sig
    begränsad och annorlunda mot andra.

  144. Man ville vara en av dem.

  145. Det var frustrerande att man inte
    kunde göra som andra och bara gå dit.

  146. Jag har aldrig tänkt på att det är en
    rättighet att umgås och ha en fritid.

  147. Att kunna leva sitt liv fullt ut.
    Jag har fått mig en tankeställare.

  148. -Vad tänker du när du hör det här?
    -Jag tycker att det är...

  149. Jag tycker att det är himla tråkigt.

  150. Vi vuxna har regler. Många är kloka.

  151. Men vi måste se att det behövs
    ett handlingsutrymme i barns liv.

  152. Vi kan inte vara så stenhård.
    "Det går inte att gå och köpa glass."

  153. "Vi är så många och alla är runt nu."

  154. Det blir jobbigt, men är förknippat
    med rätten att få göra saker.

  155. Vi sätter stenhårda ramar på de här
    ungdomarna i många år framöver.

  156. Vi kanske måste se
    hur vi kan utvidga ramarna lite-

  157. -för att kunna vara spontana.

  158. Ju äldre, desto fler aktiviteter - om
    man inte har funktionsnedsättningar.

  159. Man håller på med idrotter, spelar
    instrument eller hänger med kompisar.

  160. Men barn med funktionsnedsättningar
    har svårare att göra de här sakerna-

  161. -på grund av praktiska hinder. Det
    stämmer inte med barnkonventionen.

  162. Där står det
    att man har rätt till fritid.

  163. Barn och tonåringar med funktions-
    nedsättning är ingen annan sort.

  164. De är barn och tonåringar som alla
    andra som vill hänga med kompisar-

  165. -och utveckla sin självständighet
    i relation till föräldrarna.

  166. Du kommer att få lyssna på
    en artikel ut barnkonventionen.

  167. Det är artikel 28. Den lyder:

  168. "Barn har rätt till utbildning.
    Grundskolan ska vara obligatorisk"-

  169. -"kostnadsfri och tillgänglig för
    alla." Vad tänker du när du hör det?

  170. Jag känner mig sorgsen.
    Det är inte så.

  171. Det är inte så i dag. Inte för min
    son, och inte för väldigt många barn.

  172. Så känner jag.

  173. Hur har det varit i skolan?

  174. Det har varit väldigt jobbigt nästan
    hela tiden jag har gått i skolan.

  175. I min första skola blev jag aldrig
    lyssnad på. De gjorde fel grejer.

  176. Och de litade inte direkt på mig.

  177. Redan i förskoleklass bad vi om
    hjälp. Vi sa att Pontus behöver stöd.

  178. Men man såg inget sånt i skolan.

  179. Han behövde gå i förskoleklass och
    ettan, och i tvåan satte man in stöd.

  180. Det är lite för sent. Ett barn
    börjar må dåligt ganska snabbt.

  181. Precis i början av trean
    gick han hem. Han blev deprimerad.

  182. Vi fick inte upp honom ur sängen. Han
    kunde inte klä på sig. Han åt där.

  183. Han var helt slut. Han har varit
    hemma sen hösten i trean.

  184. Han har missat snart två år i skolan.

  185. För att man inte lyssnade
    redan i förskoleklass.

  186. Han har kämpat som ett barn inte
    ska behöva kämpa. Han är helt slut.

  187. Han säger: "Mamma, jag orkar inte
    mer. Jag har kämpat i två år nu."

  188. "Men jag orkar inte mer." I Pontus
    fall var det skolan som gick fel.

  189. Han har alltid velat gå i skolan.

  190. Han tycker om att träffa kompisar
    och lära sig saker. Han vill.

  191. Men han kan inte.

  192. Det har varit väldigt ensamt.
    Jag har inte haft nån att vara med.

  193. Jag har bara suttit hemma.

  194. Det har inte känts så bra.

  195. Hur ska man gå vidare med vetskapen
    om att ens barn mår så här dåligt?

  196. Har behövt gå igenom det här? Vi vet
    inte om det kommer att bli bättre.

  197. Vad tänker du om den berättelsen?

  198. Det är hemskt att lyssna på det.

  199. Jag kan bara föreställa mig-

  200. -hur otroligt jobbigt det har varit
    för Pontus familj och Pontus själv.

  201. Det gör ont
    att lyssna till den här berättelsen.

  202. Tyvärr är Pontus historia inte unik.

  203. Och en sak som vi har lärt oss
    av andra berättelser-

  204. -är hur viktigt det är med det
    som Pontus mamma säger - tidigt stöd.

  205. För mig är det ett slitsamt arbete
    som fortgår varje dag-

  206. -att se till att man faktiskt
    kommer närmare målet i skollagen-

  207. -att alla barn
    ska få det stöd de behöver.

  208. Varje barn har rätt till utveckling
    och samhället måste stödja barn-

  209. -så att de får den möjligheten.

  210. Där det behövs större insatser för
    barn i särskilt utsatta situationer-

  211. -ska samhället agera kompensatoriskt
    med kraftfulla insatser för barnen.

  212. Här finns det mer att göra. Vi ser
    tilltagande klyftor i samhället.

  213. Vi behöver jämka ut det här-

  214. -för att varje barn
    ska få rättigheterna tillgodosedda.

  215. Textning: Gabriella Eseland
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Rätten till liv och utveckling

Avsnitt 2 av 6

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Varje barn har rätt till liv och utveckling, men hur ser samhället på de ungdomar som faller offer för dödsskjutningarna i förorten? Dessutom lär vi känna Pontus som kämpar för att få rätt stöd i skolan. Till slut mådde han så dåligt att han fick stanna hemma. Hur går det ihop med konventionsstaternas ansvar att till det yttersta av sin förmåga säkerställa barnets utveckling? Lovisa är synskadad och beroende av assistans och färdtjänst. Men det rigida stödet gör att hon inte kan leva samma tonårsliv som sina jämnåriga.

Ämnen:
Samhällskunskap > Barns rättigheter
Ämnesord:
Attityder, Barn, Barn med funktionsnedsättning, Barnkonventionen (1989), Barns rättigheter, Barns utveckling, Invandrarbarn, Politik, Rätten till liv, Samhällsvetenskap, Socioekonomiska grupper, Statskunskap, Sverige, Sveriges politik
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i Rättighetsbärarna - teckenspråkstolkat

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRättighetsbärarna - teckenspråkstolkat

Rätten att komma till tals

Avsnitt 1 av 6

Det låter så lätt, men hur gör man för att faktiskt låta ett barn komma till tals på bästa sätt? I programmet träffar vi Jenny och Lowa som båda varit med om polisförhör. Hur lyssnar man på barn inom rättsväsendet? Ger man barnen bra förutsättningar för att kunna komma till tals i till exempel ett polisförhör? Vi träffar även Hanna som kämpat för elevdemokrati i sin skola, men upplever att skolledningen inte tog eleverna på allvar.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRättighetsbärarna - teckenspråkstolkat

Rätten till liv och utveckling

Avsnitt 2 av 6

Varje barn har rätt till liv och utveckling, men hur ser samhället på de ungdomar som faller offer för dödsskjutningarna i förorten? Dessutom lär vi känna Pontus som kämpar för att få rätt stöd i skolan. Till slut mådde han så dåligt att han fick stanna hemma. Hur går det ihop med konventionsstaternas ansvar att till det yttersta av sin förmåga säkerställa barnets utveckling? Lovisa är synskadad och beroende av assistans och färdtjänst. Men det rigida stödet gör att hon inte kan leva samma tonårsliv som sina jämnåriga.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRättighetsbärarna - teckenspråkstolkat

Barnrätt och föräldrarätt

Avsnitt 3 av 6

Hur bör myndigheter arbeta för att ta reda på vad som är det bästa för barnet när familjesituationen är komplex? Vi träffar tre ungdomar som alla varit i kontakt med myndigheterna på grund av situationer i hemmet. Sara undrar varför ingen lyssnade på henne i en vårdnadstvist där hon var huvudperson. Kristina tvingades träffa sina föräldrar under många år, fast hon inte ville. Klara var i kontakt med myndigheter i många år innan hon fick reda på sina egna rättigheter som barn.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRättighetsbärarna - teckenspråkstolkat

Alla barns lika värde

Avsnitt 4 av 6

Är alla barn verkligen lika mycket värda? Vi träffar Ramesh som är 14 år och asylsökande. Hur går egentligen migrationslagarna ihop med barnkonventionen? Vi möter även Khulud. Hon anser inte att hon har samma rättigheter som andra barn, på grund av var hon bor och hur hon ser ut. Emma är mamma till Elin, 8 år, som har en utvecklingsstörning och behöver tillständig tillsyn och hjälp med alla grundläggande behov. Emma upplever att Elin inte anses vara lika mycket värd som andra barn.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRättighetsbärarna - teckenspråkstolkat

Barnets bästa

Avsnitt 5 av 6

Vid alla åtgärder som rör barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa. I programmet träffar vi Anton och Emelie som båda suttit på institution större delen av sina ungdomsår. Är det barnets bästa att vara inlåst? Vi träffar även Nora som efter sin mamma död blev placerad i flera olika familjehem på kort tid. Hon anser inte att socialtjänsten har agerat efter hennes bästa. Så vem vet vad som är barnets bästa och hur tar man reda på det?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRättighetsbärarna - teckenspråkstolkat

Alla barns rätt

Avsnitt 6 av 6

Vi får träffa barn som lever papperslösa, anhöriga till barn som lever med föräldrar som är med i IS, samt barn med svår funktionsnedsättning. Hur ser man på dessa barn och hur påverkar synen på dem och deras situation, deras möjligheter att få tillgång till sina rättigheter?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Lappskattelanden och deras innehavare

Gudrun Norstedt berättar om den historiska indelningen av den svenska lappmarken, de så kallade lappskattelanden. Marken tillhörde ursprungligen samer som utnyttjade fiskevatten, renbetesmarker och andra resurser med ensamrätt men betalade skatt för detta. Succesivt övertogs landet av bönder under 1700- och 1800-talen. I skattelängder och andra källor kan man följa landens innehavare från 1600-talet och framåt. Inspelat den 20 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Ilska

Vad gör dig förbannad? Vad är bra med ilska? Morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.