Titta

Rättighetsbärarna - teckenspråkstolkat

Rättighetsbärarna - teckenspråkstolkat

Om Rättighetsbärarna - teckenspråkstolkat

Barnkonventionen firar 30 år och blir dessutom lag i Sverige 1 januari 2020. Att barn har egna rättigheter låter så självklart, men vad innebär det egentligen och hur blir vi bättre på att leva upp till dem? I serien Rättighetsbärarna lyssnar vi till barns erfarenheter och berättelser utifrån barnkonventionens olika artiklar. Vi låter även makthavare och experter lyssna, kommentera och ge vägledning.

Till första programmet

Rättighetsbärarna - teckenspråkstolkat : Barnets bästaDela
  1. Det låter så självklart,
    det som FN slog fast-

  2. -när barnkonventionen antogs 1989.

  3. Att ett barn är en individ
    med egna rättigheter-

  4. -inte nåns ägodel som bara går
    och väntar på att fylla vuxen.

  5. Sen 1990 har konventionens
    54 artiklar varit bindande i Sverige-

  6. -med rättigheter som gäller alla
    barn, inte bara det friska barnet-

  7. -det svenskfödda barnet, det smidiga
    barnet eller det lilla barnet.

  8. Kanske var det där polletten
    inte riktigt trillade ner-

  9. -i kombination med att många inte tog
    en konvention på allvar som en lag-

  10. -men från och med januari 2020
    är barnkonventionen även svensk lag.

  11. Det är upp till oss att förstå dess
    innebörd och också leva upp till den.

  12. Jag ska läsa en artikel ur barn-
    konventionen, den tredje artikeln.

  13. Den handlar om barnens bästa.
    Det står så här:

  14. "Vid alla beslut som rör barn ska
    i första hand beaktas barnets bästa."

  15. "Vid alla åtgärder som rör barn, som
    vidtas av offentliga eller privata"-

  16. -"sociala välfärdsinstitutioner,
    domstolar, myndigheter"-

  17. -"eller lagstiftande organ, ska
    i första hand beaktas barnets bästa."

  18. Vad känner du för det?

  19. Jag tänker
    att beslut som har rört mitt liv-

  20. -inte har varit för mitt bästa
    alltid.

  21. På soc, till exempel,
    har beslut tagits-

  22. -utifrån vad mina föräldrar säger
    eller vill, och inte vad jag vill.

  23. Ja...

  24. Hos mig var det att man tog alla
    besluten som var det bästa för mig-

  25. -men kanske lite för sent.
    Man ska ta besluten lite tidigare-

  26. -innan det har gått överstyr
    hos barnet.

  27. För mig hade det gått över
    till droger och kriminalitet.

  28. När jag redan låg på botten kom man
    dit och hjälpte mig för mitt bästa.

  29. Allting började med att min mamma dog
    förra året.

  30. Då fick jag bo hos mormor med min
    lillebror. Det kändes självklart-

  31. -men några månader efter det-

  32. -så fick vi reda på att vi skulle bli
    flyttade till ett familjehem-

  33. -och att min mormor och hennes man
    inte blev godkända som familjehem.

  34. En vecka efter att jag fyllde sexton
    så hämtades jag och min lillebror-

  35. -av polis. Min lillebror vägrade-

  36. -och det tog ungefär tre timmar
    för polisen att få med honom i bilen.

  37. Det var väldigt traumatiskt. Då
    hamnade vi i ett familjehem i Tyresö.

  38. Jag vet inte
    om jag har mått så dåligt som där.

  39. Nån vecka
    innan jag skulle börja gymnasiet-

  40. -så kom socialtjänsten hem till oss.

  41. De hade hittat ett nytt familjehem.

  42. Det kändes ändå okej från början-

  43. -och jag tyckte
    att jag landade väldigt snabbt.

  44. Jag gick till skolan varje dag,
    och det gick jättebra.

  45. Till skillnad från mig så gick det
    inte lika bra för min lillebror.

  46. Han... Han gick inte i skolan.

  47. Han låg bara i sitt rum hela dagarna.

  48. Då fick vi beskedet
    att vi skulle behöva flytta igen.

  49. Jag kom hem från skolan,
    och när jag kom innanför dörren-

  50. -så kom familjehemsmamman och pappan
    fram och sa-

  51. -att de har tagit min bror.

  52. Polisen hade hämtat honom-

  53. -och kört honom
    till ett HVB-hem i Småland.

  54. Ja... Jag fick panik.

  55. Min lillebror är
    den viktigaste personen för mig.

  56. Sen började jag undra:
    "Vad kommer att hända med mig?"

  57. Då berättade soc
    att jag skulle flyttas-

  58. -till ett jourhem i Enköping.

  59. Jag har flyttat fem gånger
    det här året. Jag känner mig maktlös.

  60. Jag har ju frågat dem många gånger om
    det här verkligen är barnets bästa-

  61. -och då får jag alltid svaret-

  62. -att barnets bästa är inte alltid
    det som barnet själv vill.

  63. Jag får inte bestämma nåt i mitt eget
    liv, och jag är snart sjutton år.

  64. Om jag fick bestämma
    så skulle jag vilja flytta tillbaka-

  65. -till det förra familjehemmet-

  66. -och så önskar jag att min lillebror
    får komma hem till mormor.

  67. Tycker du att man har sett till
    barnets bästa i berättelsen?

  68. Ja, det tycker jag.

  69. Jag är helt övertygad om
    att utifrån de möjligheter som fanns-

  70. -så var det de bästa möjligheterna.

  71. Jag vet att det är lyssnat också.

  72. Det är lyssnat så mycket
    som det har gått att lyssna.

  73. Det ställer stora krav att kunna
    utreda vad som är barnets bästa.

  74. Man ska ta reda på vad som är barnets
    bästa både på kort och lång sikt.

  75. I det ingår att lyssna på barnet
    självt - vad barnet har för åsikter-

  76. -och sen göra en intresseavvägning
    och motivera beslutet-

  77. -och sen återkoppla
    till barnet också.

  78. Det vuxna skulle kunna ha gjort
    för mitt bästa var...

  79. ...eller är att försöka få mig sedd.

  80. Att försöka involvera mig mer
    i samtalet-

  81. -och inte låta mina föräldrar
    eller låta andra vuxna...

  82. ...säga mina känslor åt mig-

  83. -för när de gör det, så...
    Det är ju deras uppfattning.

  84. Det är ju inte mina erfarenheter
    eller mina åsikter eller liknande-

  85. -och därför tror jag att det skulle
    vara bäst om de pratade bara med mig-

  86. -utan att andra hade fått flika in-

  87. -och låtit mig berätta min historia
    som den var, utan andras perspektiv.

  88. Hade de gjort det
    så hade jag inte varit...

  89. Då hade jag inte suttit
    på institution-

  90. -för mina problem började långt innan
    jag åkte in på institution.

  91. Som liten var jag
    väldigt utåtagerande.

  92. Jag fann ingen tillit eller nån
    trygg punkt bland vuxna människor.

  93. Det var mycket våld och sånt.

  94. Dagen efter att jag fyllde fjorton
    skickade de mig till Sis.

  95. De sa att det skulle vara ett vanligt
    möte, och då ser jag tre polisbilar.

  96. Jag sprang rätt in i en skog, och sen
    trillade jag. Sen kom polisen, då.

  97. Man kan inte göra mycket mot polisen,
    så de bara tog med mig.

  98. Tanken var:
    "Shit! Fuck, nu är det kört, alltså."

  99. Jag fick poliseskort dit och möts
    av fängelsestaket och taggtråd-

  100. -och kameror ute på gården.
    Det ligger inhägnat.

  101. Jag sätts in på en avdelning mitt
    i natten. Det sitter ungdomar där.

  102. Tanken var: "Shit, nu är det kört."

  103. Jag visste inte då vilken jävla resa
    jag skulle behöva ta.

  104. Jämfört med vad som skulle komma
    senare var det här bara lättmjölk.

  105. Förstår du?
    Det var ingenting. Ingenting.

  106. Då får jag får en liten broschyr
    från Statens institutionsstyrelse.

  107. "Visste du att du har rättigheter?"
    Personalen slänger upp den på bordet.

  108. Förstår du vad jag menar? Men du
    har inte rättigheter till ett skit.

  109. Kanske på papper, men inte där inne.

  110. När folk utanför pratar om
    behandlingshem så blir jag smått sur-

  111. -för folk tänker: "Det är ett hem
    där du hamnar när du har problem."

  112. "De hjälper dig så du kan klara av
    ett bra, strukturerat liv utanför."

  113. De tänker inte på våld,
    Palestinataggtråd, kameror-

  114. -personalmaktmissbruk, självmord...
    Alltså...

  115. Folk blir knivhuggna. De tänker inte
    ett skit på sånt. Absolut inte.

  116. Sis, Statens institutionsstyrelse,
    kallar det för behandlingshem.

  117. Ska de vara lite fräna
    så är det "låst behandlingshem".

  118. Det ska inte kallas behandlingshem.
    Det är förvaring, låst förvaring.

  119. Jag växte upp där.
    Jag kom ut för snart ett år sen.

  120. Det är liksom hela mina övre tonår-

  121. -som jag växte upp bakom lås och bom.

  122. -Vad går det för tankar i ditt huvud?
    -Jag tror att det är väldigt vanligt.

  123. Jag tror precis som han säger att när
    man hör att nån är på behandlingshem-

  124. -eller att nån är
    på ett ungdomshem...

  125. Man kan inte föreställa sig
    att det är så mycket fängelse.

  126. Det är regelrätta fängelser med
    färre personer när det är ungdomar.

  127. Det är våldsamt. Det tror jag säkert
    att det är på många av ställena.

  128. I alla beslut angående
    nåt som har anknytning till barn-

  129. -ska man ta barnets bästa
    i beaktande. Vi försöker göra det.

  130. Sen måste vi kanske träna oss på
    vad som är det bästa för barnet.

  131. Barnets bästa är ju inte att sitta
    inlåst, men vi låser ändå in barn-

  132. -för att det krockar med andras rätt
    att få känna sig trygga.

  133. Man förlorar hela sitt privatliv
    när man sitter på såna där ställen.

  134. Du får inte vara på toa
    eller i ditt rum för länge-

  135. -för då kan de komma och titta.

  136. När jag bodde på låst
    fanns det en springa under dörren-

  137. -för om du var där inne för länge
    så kunde de komma och titta-

  138. -så att du inte hade tagit livet
    av dig, så du har ju inget privatliv.

  139. Det var lite "ups and downs",
    men det var mest uppåt.

  140. Jag har bara haft det bra där.

  141. Jag gjorde min grej
    och skötte det jag skulle-

  142. -men vissa grejer
    var ju nackdelar också.

  143. Det största problemet med Sis,
    speciellt för mig som person-

  144. -är att man måste vara envis. Man ska
    tänka på sig själv. Sån är inte jag.

  145. Jag gillar att tänka runtomkring mig.

  146. Men när man tänker just på sig själv
    kan det bli att man blir för envis.

  147. Men om du tänker för mycket på andra-

  148. -kan du bli ganska utnyttjad, både
    personalmässigt och av ungdomarna.

  149. Jag började missbruka i elvaårsåldern
    och hamnade på ett Sis.

  150. Det var inte så kul
    att vara med artonåringar.

  151. Jag åt inget på en vecka.
    Jag rökte bara och drack vatten.

  152. Bankade huvudet i väggen och sa att
    det var mammas fel. Det är jobbigt-

  153. -för man får inte träffa sin familj
    och sina vänner. Man är ju inlåst.

  154. Jag har blivit lagd på isolering
    som ser ett ut som ett häktesrum.

  155. Första gången var jag tolv
    när jag sattes på enskild vård.

  156. Det var jättejobbigt,
    för jag grät hela tiden.

  157. Jag tänkte ju att det är mitt fel-

  158. -men man ska inte lägga en ungdom
    som är så pass liten i isoleringen.

  159. Det var hemskt. Man var helt ensam.

  160. När jag kommer ut därifrån
    går jag raka vägen in till mitt rum-

  161. -och sitter där själv. Man hamnar
    i chock, för man sitter där så länge.

  162. Då kunde jag bara sitta och må dåligt
    med ångest och inte gå ut, men nu...

  163. Det låter för jävligt,
    men jag har vant mig.

  164. Om jag hade hamnat i ett sånt rum
    igen hade jag tänkt: "Skit samma."

  165. Men då kunde jag få ångest, tänka
    för mig själv, ringa mamma och gråta-

  166. -och önska att jag var död och
    inte fanns, men jag har vant mig nu.

  167. Jag har svårt att lita på vuxna.
    Jag har inte så bra tillit till dem.

  168. Jag har kanske tillit till två, tre
    vuxna. Mamma och nån personal här.

  169. Han heter Philipe. Han är förståndig
    och hjälper så mycket han kan-

  170. -och när man försöker prata med honom
    sitter han ner och verkligen lyssnar.

  171. Hur ska man förklara det? Jag känner
    att jag har nåt att dela med mig.

  172. Hur bra livet kan vara.

  173. Det behöver inte vara
    så som de upplever det.

  174. Om man kan ge dem
    en glimt av världen-

  175. -och hur skönt det kan vara
    att leva...

  176. Det är nåt som sporrar mig, liksom.

  177. Det är det dagliga arbetet,
    hela tiden.

  178. Saker som man själv ser
    som basala saker-

  179. -kan vara hela världen
    för en flicka som kommer hit.

  180. När du kom hit var du högt och lågt,
    och nu har du fått ett jobb.

  181. Du är på väg att flytta härifrån
    om några veckor. Egen lägenhet.

  182. Du är lilla tjejen som blir stor nu.

  183. -Ja, jag tror på mig själv.
    -Jättebra.

  184. Jag känner mig trygg
    och tycker att de lyssnar på mig.

  185. Det är första gången jag har fått nån
    att faktiskt lyssna och hjälpa mig-

  186. -på det sättet jag behöver.

  187. Det finns ju ett stort dilemma
    om tvångsvård över huvud taget-

  188. -eftersom det betyder att man gör nåt
    som nån annan inte vill.

  189. Du menar om det är rätt att låsa in
    ungdomar över huvud taget?

  190. Det är inte förstahandsalternativet-

  191. -men i ett visst läge
    kan man inte gå med på-

  192. -att unga människor ska få göra saker
    så att de kanske inte överlever.

  193. Det andra dilemmat är
    hur länge man ska vara...

  194. Hur länge kan man vara på en låsbar
    enhet? Det är ju också ett dilemma-

  195. -eftersom de som har varit på ett
    antal institutioner under flera år...

  196. De har inget hopp. "Det är väl okej
    att jag är här och inlåst."

  197. Att det nästan har blivit
    det enda trygga. Det är ett dilemma.

  198. Det är mycket som jag har missat
    i mitt liv-

  199. -för att beslut inte har tagits
    för mitt bästa.

  200. Och...det känns...
    Man blir lite maktlös.

  201. Den här artikeln påminner jättemycket
    om socialtjänstens viktigaste grej-

  202. -att barns bästa ska vara i fokus,
    och tyvärr är det inte så-

  203. -så det jag kan säga utifrån artikeln
    är att den inte följs i Sverige-

  204. -eftersom jag inte fick ta del
    av den rättigheten.

  205. En skilsmässa
    kan absolut vara barnets bästa...

  206. ...eftersom att om de vuxna bråkar-

  207. -och är osams-

  208. -så skapar det en otrevlig-

  209. -och i vissa fall kanske till och med
    en obehaglig stämning-

  210. -och det kan göra
    att barnen känner sig otrygga.

  211. Vuxna vill ju alltid barns bästa-

  212. -men jag tror också-

  213. -att det är ett slags försvar-

  214. -att säga "Det är för ditt bästa",
    fast man gör det för sitt eget bästa-

  215. -men för att det ska låta bra säger
    man att det är för "ditt bästa".

  216. En av de viktigaste sakerna med barn-
    konventionen är en förändrad barnsyn.

  217. Att vi ser på barn som individer.
    De råkar bara vara under arton år.

  218. De har rätt att uttrycka sin åsikt.
    Om attityd- och normförskjutningen-

  219. -ska ses i samhället är vi alla
    viktiga för att den ska ske.

  220. Där har vi ett ansvar som vuxna
    för att komma dit-

  221. -och där behövs varje vuxen som
    arbetar med barn eller inte gör det.

  222. En viktig del är att vara nyfiken.

  223. Lyssna på barn,
    och lyssna även på väldigt unga barn-

  224. -och tänk på barn som
    rättighetsbärare, inte som objekt.

  225. Textning: Staffan Åhman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Barnets bästa

Avsnitt 5 av 6

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vid alla åtgärder som rör barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa. I programmet träffar vi Anton och Emelie som båda suttit på institution större delen av sina ungdomsår. Är det barnets bästa att vara inlåst? Vi träffar även Nora som efter sin mamma död blev placerad i flera olika familjehem på kort tid. Hon anser inte att socialtjänsten har agerat efter hennes bästa. Så vem vet vad som är barnets bästa och hur tar man reda på det?

Ämnen:
Samhällskunskap > Barns rättigheter
Ämnesord:
Barn- och ungdomsvård, Barnkonventionen (1989), Barns rättigheter, Familjehem, Institutionsbarn, Politik, Samhällsvetenskap, Social omsorg, Sociala frågor, Socialt arbete med barn , Socialtjänst, Statskunskap, Sverige, Sveriges politik
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i Rättighetsbärarna - teckenspråkstolkat

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRättighetsbärarna - teckenspråkstolkat

Rätten att komma till tals

Avsnitt 1 av 6

Det låter så lätt, men hur gör man för att faktiskt låta ett barn komma till tals på bästa sätt? I programmet träffar vi Jenny och Lowa som båda varit med om polisförhör. Hur lyssnar man på barn inom rättsväsendet? Ger man barnen bra förutsättningar för att kunna komma till tals i till exempel ett polisförhör? Vi träffar även Hanna som kämpat för elevdemokrati i sin skola, men upplever att skolledningen inte tog eleverna på allvar.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRättighetsbärarna - teckenspråkstolkat

Rätten till liv och utveckling

Avsnitt 2 av 6

Varje barn har rätt till liv och utveckling, men hur ser samhället på de ungdomar som faller offer för dödsskjutningarna i förorten? Dessutom lär vi känna Pontus som kämpar för att få rätt stöd i skolan. Till slut mådde han så dåligt att han fick stanna hemma. Hur går det ihop med konventionsstaternas ansvar att till det yttersta av sin förmåga säkerställa barnets utveckling? Lovisa är synskadad och beroende av assistans och färdtjänst. Men det rigida stödet gör att hon inte kan leva samma tonårsliv som sina jämnåriga.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRättighetsbärarna - teckenspråkstolkat

Barnrätt och föräldrarätt

Avsnitt 3 av 6

Hur bör myndigheter arbeta för att ta reda på vad som är det bästa för barnet när familjesituationen är komplex? Vi träffar tre ungdomar som alla varit i kontakt med myndigheterna på grund av situationer i hemmet. Sara undrar varför ingen lyssnade på henne i en vårdnadstvist där hon var huvudperson. Kristina tvingades träffa sina föräldrar under många år, fast hon inte ville. Klara var i kontakt med myndigheter i många år innan hon fick reda på sina egna rättigheter som barn.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRättighetsbärarna - teckenspråkstolkat

Alla barns lika värde

Avsnitt 4 av 6

Är alla barn verkligen lika mycket värda? Vi träffar Ramesh som är 14 år och asylsökande. Hur går egentligen migrationslagarna ihop med barnkonventionen? Vi möter även Khulud. Hon anser inte att hon har samma rättigheter som andra barn, på grund av var hon bor och hur hon ser ut. Emma är mamma till Elin, 8 år, som har en utvecklingsstörning och behöver tillständig tillsyn och hjälp med alla grundläggande behov. Emma upplever att Elin inte anses vara lika mycket värd som andra barn.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRättighetsbärarna - teckenspråkstolkat

Barnets bästa

Avsnitt 5 av 6

Vid alla åtgärder som rör barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa. I programmet träffar vi Anton och Emelie som båda suttit på institution större delen av sina ungdomsår. Är det barnets bästa att vara inlåst? Vi träffar även Nora som efter sin mamma död blev placerad i flera olika familjehem på kort tid. Hon anser inte att socialtjänsten har agerat efter hennes bästa. Så vem vet vad som är barnets bästa och hur tar man reda på det?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRättighetsbärarna - teckenspråkstolkat

Alla barns rätt

Avsnitt 6 av 6

Vi får träffa barn som lever papperslösa, anhöriga till barn som lever med föräldrar som är med i IS, samt barn med svår funktionsnedsättning. Hur ser man på dessa barn och hur påverkar synen på dem och deras situation, deras möjligheter att få tillgång till sina rättigheter?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Så tänder vi gnistan

EU:s historiska fiskeavtal

Isabella Lövin, biståndsminister och fd EU-parlamentariker, drev igenom en stor förändring av fisket inom Europa med stärkta lagar och rättvisare fiskeriavtal. Hör henne berätta om vägen dit samt det svåra steget att gå från journalist till politiker. Moderator: Ingemar Tigerberg. Inspelat den 7 mars 2016 på Artipelag, Gustavsberg. Arrangör: Camino.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Ånger

Vad ångrar du i livet? Är det vettigt att ångra det man gjort och inte gjort? Mysig morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.