Titta

Rättighetsbärarna - teckenspråkstolkat

Rättighetsbärarna - teckenspråkstolkat

Om Rättighetsbärarna - teckenspråkstolkat

Barnkonventionen firar 30 år och blir dessutom lag i Sverige 1 januari 2020. Att barn har egna rättigheter låter så självklart, men vad innebär det egentligen och hur blir vi bättre på att leva upp till dem? I serien Rättighetsbärarna lyssnar vi till barns erfarenheter och berättelser utifrån barnkonventionens olika artiklar. Vi låter även makthavare och experter lyssna, kommentera och ge vägledning.

Till första programmet

Rättighetsbärarna - teckenspråkstolkat : Alla barns rättDela
  1. Det låter så självklart,
    det som FN slog fast-

  2. -när barnkonventionen antogs 1989.

  3. Att ett barn är
    en individ med egna rättigheter.

  4. Inte nåns ägodel som bara
    går och väntar på att fylla vuxen.

  5. Sen 1990 har konventionens
    54 artiklar varit bindande i Sverige-

  6. -med rättigheter
    som gäller alla barn.

  7. Inte bara det friska barnet
    eller det svenskfödda barnet-

  8. -eller det smidiga barnet
    eller det lilla barnet.

  9. Kanske var det där
    polletten inte riktigt trillade ner.

  10. I kombination med att många inte
    tog en konvention på allvar.

  11. Men från och med januari 2020
    är barnkonventionen även svensk lag.

  12. Nu är det upp till oss
    att inte bara förstå dess innebörd-

  13. -utan också leva upp till den.

  14. Jag ska läsa en artikel
    ur barnkonventionen för dig.

  15. Den allra första artikeln
    i barnkonventionen lyder så här:

  16. "Som barn räknas
    varje människa under arton år."

  17. Vad som helst kan inte hända
    ett barn. Det måste finnas nån grund.

  18. Så att man... Jag vet inte.

  19. Så att alla barn
    får känna sig trygga.

  20. Man kan göra det om man vet
    att det finns lagar-

  21. -för sig själv, som barn.

  22. -Hur många år är du?
    -Fjorton år.

  23. Hur gammal var du
    när du kom till Sverige?

  24. Jag var kanske sju år.

  25. -Du lever i en papperslös situation.
    -Ja.

  26. -Hur länge har det varit så?
    -I cirka sju år.

  27. Det är lång tid. Hur är det
    att vara barn och papperslös?

  28. Det är ju väldigt svårt
    när man inte får stanna i Sverige.

  29. Om man går i skolan kanske man inte
    märker det jättemycket.

  30. Men i sju år...
    Då är det väldigt svårt.

  31. Jag är väldigt...trött.

  32. Jag tror inte
    att jag orkar vänta mer.

  33. Det är mycket svårt ekonomiskt,
    men vi får hjälp av kyrkan.

  34. Det är så många som behöver hjälp,
    så vi får inte så mycket.

  35. Men i alla fall så vi klarar oss.

  36. Det är också jobbigt
    att mina föräldrar inte får arbeta.

  37. Då får de bara stanna hemma och inte
    göra nåt. Det känns väldigt jobbigt.

  38. Om jag inte hade fått gå i skolan
    hade det varit kaos för mig.

  39. Jag hade inte kunnat svenska.

  40. Jag hade stannat hemma hela dagarna
    och blivit galen.

  41. Jag hade inte kunnat nå min dröm-

  42. -att komma in på ett bra gymnasium
    och universitet och bli hjärtkirurg.

  43. Det är min största dröm.

  44. Det är lång tid
    du har levt som papperslös.

  45. Hur påverkar det dig att ha levt
    i den situationen under så lång tid?

  46. Jag har varit papperslös så länge-

  47. -att jag inte tror att jag kommer
    att få mina fyra sista siffror.

  48. Det är nästan som omöjligt för mig.

  49. Det är svårt
    att leva så här hela tiden.

  50. Det känns som om ingen ser mig,
    som om jag är osynlig.

  51. Man kan inte göra nånting i Sverige
    utan sina fyra sista siffror.

  52. Till och med biblioteket
    eller om man ska betala med kort...

  53. I princip allt.
    Om man vill sommarjobba-

  54. -kan man inte det,
    för man behöver de fyra sista.

  55. Tanken att få de fyra sista siffrorna
    känns bara som en dröm.

  56. Det känns inte som om det kan hända.

  57. Då börjar jag tänka på att jag vill
    börja på gymnasiet och universitetet-

  58. -och börja arbeta,
    men jag tror inte att jag klarar det-

  59. -för att jag inte har de fyra sista.

  60. Det svåraste är
    att vara orolig konstant-

  61. -för att man är rädd att man kommer
    att åka tillbaka till hemlandet.

  62. Det är väldigt tråkigt
    att min barndom har varit så sorglig.

  63. Att jag inte har fått samma
    rättigheter som alla andra barn.

  64. Halva mitt liv har gått åt till
    att jag har haft skyddad identitet-

  65. -och varit orolig och... Ja.

  66. Tänkt på att jag inte
    vet vad som ska hända i min framtid.

  67. Sverige följer barnkonventionen
    för vissa barn, men inte för alla.

  68. Barnkonventionen heter egentligen
    Konventionen om barnets rättigheter.

  69. Vartenda ett av barnen
    omfattas av rättigheterna.

  70. Ett land kan inte säga:
    "De flesta barnen."

  71. Det här är vartenda ett av barnen.

  72. Men det här är barn
    som enligt svensk lagstiftning-

  73. -inte har rätt att befinna sig
    i Sverige med sina familjer.

  74. Men barnen har inte
    fattat några beslut-

  75. -eller haft nån möjlighet att välja
    den situation de befinner sig i.

  76. Vi har försökt lyfta fram
    att de här barnen-

  77. -ska ha samma rättigheter
    som andra barn.

  78. Det är stora skillnader. De här
    barnen lever i en utsatt situation.

  79. Det är många andra rättigheter
    som inte är självklara-

  80. -till exempel till boende,
    till säker tillgång till mat.

  81. Basala sociala överlevnadsfaktorer.

  82. Det är inte självklart.

  83. Vi hör i reportaget "sju år".

  84. Det finns en hel del exempel
    på långa vistelser i dag.

  85. Det beror aldrig på
    att processen har tagit sju år.

  86. Det är att föräldrarna har vägrat
    att följa domstolens beslut.

  87. De vill vara kvar i Sverige,
    även om de inte får.

  88. I dag är det i stort sett omöjligt.
    Hur länge du än dröjer dig kvar-

  89. -får du inget uppehållstillstånd på
    grund av att du vägrar lämna landet.

  90. Men det är ju vuxna,
    som har en egen vilja-

  91. -och som får
    ta konsekvenserna av sina beslut.

  92. När det gäller barn fanns det en
    öppning i den gamla utlänningslagen-

  93. -som ändrades 2014,
    där man i större omfattning-

  94. -kunde ta hänsyn till barns
    situation. Det är borttaget i dag.

  95. Därför blir det väldigt intressant
    att se-

  96. -hur domstolarna kommer att tolka...

  97. Hur står sig barnkonventionen som lag
    jämfört med asyllagen?

  98. Det kommer att ta ett tag
    innan rättsutvecklingen sätter sig.

  99. Det kommer att uppstå en mängd
    olika frågor här, skulle jag tro.

  100. Som barn räknas
    varje människa under arton år.

  101. Jag ser inte hur Eija
    skulle kunna delta i samhället.

  102. Jag tycker inte
    att hon har ett fullvärdigt liv.

  103. Jämfört med hennes andra syskon...

  104. ...som inte
    är multifunktionshindrade.

  105. Hon ges inte samma möjlighet
    att delta i samhället.

  106. Förskola, exempelvis-

  107. -är ju en stor del
    i ett ungt barns liv.

  108. Nåt som Eija helt nekas i nuläget.

  109. En sjukgymnast har bedömt Eija. Hon
    har lägre förmåga än ett spädbarn.

  110. Ett nyfött spädbarn
    behöver ju hjälp med precis allting-

  111. -för att inte råka göra nåt dumt.
    Sätta i halsen och så vidare.

  112. Eija är som ett nyfött spädbarn
    plus att hon har epilepsi.

  113. Vi sökte om assistans i Danderyd.
    Eija behöver nån dygnet runt.

  114. Det är ett avslag, då hon inte
    uppfyller kriterierna för insatsen.

  115. "Detta då Eija inte
    anses ha det hjälpbehov som avses."

  116. Det känns inte som om man har
    tittat på den faktiska situationen.

  117. Man bedömer det väldigt byråkratiskt.

  118. Nu lyfter jag dig.

  119. Man kan väl säga
    att hon hade svårt att överleva.

  120. Det krävdes så mycket av den som
    var hemma med Eija. Ambulansfärder-

  121. -epilepsianfall under matningar
    och liksom...

  122. Efter att jag sjukskrevs
    och du inte kunde ha hand om Eija-

  123. -och vi märkte att Eija
    höll på att få lunginflammation...

  124. Vi hade inte så många valmöjligheter.

  125. -Det var väl du som ringde socialen?
    -Ja, precis.

  126. Jag frågade vart man skulle ringa om
    man inte kunde ta hand om sitt barn.

  127. Ja.

  128. De gånger man har tänkt tanken
    att Eija inte kan bo kvar hos oss...

  129. Eija kanske kan bo på ett boende.
    "Hur ofta får vi hälsa på vårt barn?"

  130. Att ens behöva tänka den tanken...

  131. Det krossar ju ens hjärta.

  132. Det var därför vi flyttade.
    Det var sista utvägen-

  133. -för att Eija
    skulle kunna bo kvar hemma.

  134. Vill du sjunga med mig?

  135. Ute blåser sommarvind

  136. Göken gal i högan lind

  137. Mor, hon går på grönan äng

  138. bäddar barnet blomstersäng

  139. Strör i långa rader utav ros...

  140. Eijas liv är hela tiden på paus.
    Även nu när vi bor i Boden...

  141. När man har fyllt tre år
    har man ju rätt till förskola.

  142. Eija nekas förskola i Boden. Hon har
    fått assistans, men inte förskola.

  143. I Danderyd hade hon förskola,
    men ingen assistans.

  144. Hon har ett väldigt stort behov
    av utveckling.

  145. Det skulle ju ligga samhället
    till gagn om Eija utvecklades-

  146. -så att hon kanske inte
    behövde lika mycket vård.

  147. Hon behöver stärka psyke och kropp.

  148. Det gör hon inte genom
    att utbildas av sina föräldrar.

  149. Det är inte vi som ska göra det.
    Vi har ju inte den kompetensen.

  150. Tanken på att man inte vet var
    Eijas utvecklingsmöjligheter finns...

  151. Den har jag förlikat mig med. Vi vill
    ge henne de bästa förutsättningarna.

  152. Hon kanske inte tar sig så långt, men
    vi vill ge henne förutsättningarna.

  153. Hon har varit utdömd av många läkare-

  154. -och av en hel del tjänstemän och
    olika personer som kan hjälpa henne.

  155. Vad tänker du om den här berättelsen
    som du har fått ta del av?

  156. Att vara förälder är-

  157. -ett ansvarsfullt
    och otroligt viktigt uppdrag i livet.

  158. Ibland behöver man
    mycket stöd, mycket hjälp.

  159. Jag tänker
    precis som pappan avslutade med...

  160. Att vara förälder är en sak.
    Att ha professionell kunskap-

  161. -vad gäller svårigheter och
    funktionsnedsättning är nåt annat.

  162. Som jag ser på vårt välfärdssamhälle
    är det den typen av stöd man ska få.

  163. Rätten till förskola
    har man som barn.

  164. Man har rätt till stöd som förälder
    till barn med funktionsnedsättning.

  165. Utifrån ett barnperspektiv har man
    rätt att få stöd till sin utveckling.

  166. Vi har ett system som ska
    omfördela resurser mellan kommuner-

  167. -för att det ekonomiskt inte
    ska ha nån betydelse var man bor.

  168. Det är förvånande
    att skillnaderna är så stora-

  169. -när lagstiftningen är tydlig
    när det gäller rätten till förskola-

  170. -och rätten till stöd i de fall
    där föräldrarna har ett så stort...

  171. Man behöver stöd för att kunna
    ta sitt ansvar som förälder.

  172. Jag kan bli
    lite provocerad av barnkonventionen.

  173. Det ska jag inte bli,
    för den är bra och det är väl tänkt.

  174. Men när man ställer den
    mot situationen som den ser ut i dag-

  175. -för barn med funktionsnedsättning
    och deras familjer skär det sig.

  176. Det är som en liten smocka,
    tycker jag faktiskt.

  177. Hur skevt det är och hur
    det glappet ser ut. Det är... Ja.

  178. Barn är lika mycket värda, men
    samhället behandlar inte barn lika.

  179. Barns möjlighet att få en bra start
    i livet ser väldigt olika ut.

  180. Trots att vi är rörande överens om
    att alla barn är lika mycket värda-

  181. -möter vi inte barn på samma sätt.
    Det är allvarligt.

  182. Jag är farfar till Al-Hawl-barn.

  183. Min dotter hamnade i Syrien
    på grund av kärlek till sin man.

  184. Barnen i Al-Hawl är undernärda,
    sjuka och saknar medicin.

  185. Värmen är enorm. Vi har fått diarré
    och en massa andra sjukdomar.

  186. Det förtjänar inget barn i världen.

  187. Det finns risk
    att de dör av svält, sjukdom-

  188. -eller på grund av dålig hygien
    och brist på hjälpmedel.

  189. Barnen måste få komma hem.

  190. Barnen är oskyldiga.

  191. Barns rättigheter
    ska gälla alla barn.

  192. Mitt barnbarn saknar den rätten.

  193. En fråga som är väldigt politiserad
    och diskuteras mycket just nu-

  194. -är ju frågan
    om de så kallade IS-barnen.

  195. Barnen som har tagits till eller
    levt i IS-kontrollerade områden.

  196. Har vi nån nytta av barnkonventionen
    i den frågan också?

  197. Ja, i allra högsta grad.
    Där blir det ju också så här...

  198. Man har svårt att se
    att barnen har egna rättigheter-

  199. -oavsett vad föräldrarna hittar på.
    Så tänker jag kring IS-barnen.

  200. De har inte valt att vara där nere.

  201. De har inte valt att ansluta sig
    till IS eller nån annan organisation.

  202. De är barn och de har egna
    grundläggande mänskliga rättigheter.

  203. De måste tas tillvara.
    Man måste kunna koppla loss det här.

  204. Man kan tycka hur illa man vill
    om vad föräldrarna har gjort.

  205. Det är lätt att förstå, verkligen.

  206. De som har begått övergrepp ska
    naturligtvis lagföras och straffas.

  207. Men barnen är nåt annat. De ska inte
    ses som skyldiga till det här.

  208. Vi måste ta hand om dem. Vi vet ju...

  209. Ju längre det dröjer,
    desto mer traumatiseras barnen-

  210. -för att så småningom
    dras in i egen destruktiv verksamhet.

  211. De här barnen måste räddas snabbt-

  212. -till en trygg miljö,
    annars förlorar vi dem.

  213. Här ger barnkonventionen oss hjälp
    att hålla två tankar i huvudet.

  214. Att å ena sidan
    kunna avsky de förfärligheter-

  215. -som IS har legat bakom
    och är ansvariga för-

  216. -men samtidigt kunna
    se barnen som barn-

  217. -och som offer för den brutaliteten.

  218. För att barn ska
    få sina rättigheter tillgodosedda-

  219. -är man per definition
    beroende av andra.

  220. Allra oftast
    sina föräldrar eller vårdnadshavare-

  221. -eller samhället
    när omsorgsförmågan har brister.

  222. Det här gör
    att man är en extra utsatt grupp.

  223. Därför behöver man ha
    ett tydligt skydd för barnen-

  224. -som stärker deras rättigheter
    och som säkrar-

  225. -att de inte ramlar mellan stolarna
    eller förbises.

  226. Att leva upp till barns rättigheter
    är viktigt för det enskilda barnet-

  227. -men också för samhället i stort.
    Självklart är det så-

  228. -att om många barn klarar skolan
    och får växa upp i trygghet-

  229. -ger det ringar på vattnet
    i ett bättre samhälle för alla.

  230. Det är viktigt att poängtera,
    och nåt vi ofta kanske missar.

  231. Det handlar om barnen, men också om
    samhället i stort. Det hänger ihop.

  232. Det är en vinst för alla
    att jobba med barns rättigheter.

  233. Det tar jag med mig som den största
    behållningen av barnkonventionen:

  234. Att man ser på barn
    som människor med rättigheter-

  235. -och inte bara som personer som snart
    ska bli vuxna och sen få rättigheter.

  236. Jag tror inte alltid att man är
    medveten om vilken barnsyn man har.

  237. Jag tror inte alltid att man har en
    ond avsikt i den avsaknaden heller.

  238. Det är en ovana i
    att tänka att barn har rättigheter-

  239. -att de är
    individer som vi måste lyssna på-

  240. -och som måste vara med
    när beslut tas kring deras liv.

  241. Textning: Helena Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Alla barns rätt

Avsnitt 6 av 6

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vi får träffa barn som lever papperslösa, anhöriga till barn som lever med föräldrar som är med i IS, samt barn med svår funktionsnedsättning. Hur ser man på dessa barn och hur påverkar synen på dem och deras situation, deras möjligheter att få tillgång till sina rättigheter?

Ämnen:
Samhällskunskap > Barns rättigheter
Ämnesord:
Attityder, Barn, Barn med funktionsnedsättning, Barn till brottslingar, Barnkonventionen (1989), Barns rättigheter, Flyktingbarn, Jämlikhet, Politik, Samhällsvetenskap, Statskunskap, Sverige, Sveriges politik, Terrorister
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i Rättighetsbärarna - teckenspråkstolkat

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRättighetsbärarna - teckenspråkstolkat

Rätten att komma till tals

Avsnitt 1 av 6

Det låter så lätt, men hur gör man för att faktiskt låta ett barn komma till tals på bästa sätt? I programmet träffar vi Jenny och Lowa som båda varit med om polisförhör. Hur lyssnar man på barn inom rättsväsendet? Ger man barnen bra förutsättningar för att kunna komma till tals i till exempel ett polisförhör? Vi träffar även Hanna som kämpat för elevdemokrati i sin skola, men upplever att skolledningen inte tog eleverna på allvar.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRättighetsbärarna - teckenspråkstolkat

Rätten till liv och utveckling

Avsnitt 2 av 6

Varje barn har rätt till liv och utveckling, men hur ser samhället på de ungdomar som faller offer för dödsskjutningarna i förorten? Dessutom lär vi känna Pontus som kämpar för att få rätt stöd i skolan. Till slut mådde han så dåligt att han fick stanna hemma. Hur går det ihop med konventionsstaternas ansvar att till det yttersta av sin förmåga säkerställa barnets utveckling? Lovisa är synskadad och beroende av assistans och färdtjänst. Men det rigida stödet gör att hon inte kan leva samma tonårsliv som sina jämnåriga.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRättighetsbärarna - teckenspråkstolkat

Barnrätt och föräldrarätt

Avsnitt 3 av 6

Hur bör myndigheter arbeta för att ta reda på vad som är det bästa för barnet när familjesituationen är komplex? Vi träffar tre ungdomar som alla varit i kontakt med myndigheterna på grund av situationer i hemmet. Sara undrar varför ingen lyssnade på henne i en vårdnadstvist där hon var huvudperson. Kristina tvingades träffa sina föräldrar under många år, fast hon inte ville. Klara var i kontakt med myndigheter i många år innan hon fick reda på sina egna rättigheter som barn.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRättighetsbärarna - teckenspråkstolkat

Alla barns lika värde

Avsnitt 4 av 6

Är alla barn verkligen lika mycket värda? Vi träffar Ramesh som är 14 år och asylsökande. Hur går egentligen migrationslagarna ihop med barnkonventionen? Vi möter även Khulud. Hon anser inte att hon har samma rättigheter som andra barn, på grund av var hon bor och hur hon ser ut. Emma är mamma till Elin, 8 år, som har en utvecklingsstörning och behöver tillständig tillsyn och hjälp med alla grundläggande behov. Emma upplever att Elin inte anses vara lika mycket värd som andra barn.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRättighetsbärarna - teckenspråkstolkat

Barnets bästa

Avsnitt 5 av 6

Vid alla åtgärder som rör barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa. I programmet träffar vi Anton och Emelie som båda suttit på institution större delen av sina ungdomsår. Är det barnets bästa att vara inlåst? Vi träffar även Nora som efter sin mamma död blev placerad i flera olika familjehem på kort tid. Hon anser inte att socialtjänsten har agerat efter hennes bästa. Så vem vet vad som är barnets bästa och hur tar man reda på det?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRättighetsbärarna - teckenspråkstolkat

Alla barns rätt

Avsnitt 6 av 6

Vi får träffa barn som lever papperslösa, anhöriga till barn som lever med föräldrar som är med i IS, samt barn med svår funktionsnedsättning. Hur ser man på dessa barn och hur påverkar synen på dem och deras situation, deras möjligheter att få tillgång till sina rättigheter?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lagom mycket finsk

Arvet

Samtidigt som sverigefinländarna har blivit medelklass blir det allt svårare att hålla det finska språket levande. För trots nya minoritetslagar är det idag inte helt lätt att få förskole- eller skolundervisning på finska. Bianca och Tiffany Kronlöf funderar över stereotyper och hur man gör finsk humor som inte handlar om sprit eller bastu. Kimmo Tetri som grundat en sverigefinsk teatergrupp tar itu med finskhet och manlighet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Ånger

Vad ångrar du i livet? Är det vettigt att ångra det man gjort och inte gjort? Mysig morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.