Titta

UR Samtiden - The Conference 2019

UR Samtiden - The Conference 2019

Om UR Samtiden - The Conference 2019

Vad händer i den digitala världen och hur påverkar det oss? Programmerare, konstnärer, designers, marknadsförare, forskare och företagsledare från hela världen ger oss en bild av nuet och en glimt av framtiden. Inspelat den 27-28 augusti 2019 på Slagthuset MMX, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Till första programmet

UR Samtiden - The Conference 2019 : Internets banbrytande mormödrarDela
  1. Skulle jag då stå här och prata om
    hur internet inte längre är mitt land?

  2. Nej, det tror jag inte.

  3. Hej, jag heter Claire.
    Jag ska bara starta operativsystemet.

  4. Jag ska prata om internets mormödrar.

  5. Jag vet att det är tidigt,
    men jag ska försöka hålla energin uppe-

  6. -och ge oss
    lite nödvändig historisk kontext.

  7. Det här kan ta lite tid. Okej. Ja.

  8. Det här är jag. Tekniken är gammal.

  9. Det här är jag, klädd som Steve Jobs.
    Det är jag fortfarande.

  10. Jag är glad över
    att få vara här i Malmö.

  11. Ni är alla kloka människor,
    så jag ska försöka att visa er aktning.

  12. Jag bryr mig om kvinnor och teknik,
    framför allt tillsammans.

  13. Jag är kvalificerad att prata om det-

  14. -för att jag är kvinna
    och växte upp framför datorn.

  15. Som barn kände jag aldrig att datorer
    var antingen för killar eller tjejer.

  16. Den var som en brödrost eller en teve,
    bara en apparat i hemmet.

  17. Pappa jobbade på Intel, så vi hade
    datorer hemma, och jag tog dem till mig.

  18. Det här är när pappa filmar mig
    när jag klarar cd-rom-spelet Myst.

  19. Tjugo år senare är jag inte så stolt
    över att erkänna att jag vann-

  20. -för att jag hade hittat ett fusk
    på webben som jag bara följde.

  21. Jag har alltså alltid gillat datorer.

  22. När webben dök upp när jag var liten
    var det en bra tid för att upptäcka den.

  23. Jag var ung och optimistisk, och webben
    var det mest spännande som hänt mig.

  24. Det var en plats där jag kunde
    lära mig saker om mig själv och andra.

  25. Jag kallade det för mitt hem.

  26. Webben var mitt land och min domän.
    Den var en stor del av min identitet.

  27. Men nåt hände med mig, och kanske
    också med webben, när jag blev äldre.

  28. Den kändes inte längre som mitt land.
    Den kändes varken trygg eller kul-

  29. -för mig som person och som kvinna.

  30. För tre år sen frågade jag mig själv
    om den nånsin hade varit mitt land.

  31. I tre år letade jag efter svar.

  32. Jag letade efter nån sorts historia
    som inkluderade nån som mig.

  33. Kvinnliga grundare, förmödrar,
    som bevisade att vi alltid varit här.

  34. Jag hittade dem, förresten.
    Det finns hur många som helst.

  35. Jag fick prata med mängder
    av fascinerande kvinnor-

  36. -om deras upplevelser i datorbranschen
    under webbens första vågor.

  37. Jag hittade förmödrarna och landet,
    men jag hittade också nåt annat.

  38. Nåt som kanske är ännu viktigare:
    frön till en annan framtid.

  39. Under arbetets gång läste jag ofta
    om tekniker och synsätt-

  40. -som, om de hade implementerats
    och haft pengar och stöd-

  41. -skulle ha förändrat dagens system
    i grunden, förmodligen till det bättre.

  42. Kvinnorna som jag träffade
    var inte bara förebilder och hjältar.

  43. De är glimtar av en alternativ värld
    som ligger gömd i vår historia.

  44. Vi kan ta den i dag om vi vill.
    Jag ska ge ett exempel.

  45. Det här är Stacy Horn. Det här fotot
    är från sent 80-tal eller tidigt 90-tal.

  46. Då hade hon grundat
    ett tidigt socialt nätverk.

  47. Före webben var ett sånt nätverk
    ofta ett "bulletin board system", BBS.

  48. Har nån dykt ner i ett BBS nån gång?

  49. Det var en textruta som man ringde upp
    och betalade för per timme.

  50. De första sociala platserna på internet
    var BBS-system.

  51. På USA:s västkust
    fanns ett populärt BBS, The Well-

  52. -som ofta beskrivs
    som startskottet till sociala nätverk.

  53. Kända datorkillar som Stewart Brand
    var inblandade-

  54. -men Stacy gick in på The Well
    och gillade det inte.

  55. Hon bodde ju i New York, och internet på
    öst- och västkusten var inte samma sak.

  56. För det var dyrare... Strunt samma.

  57. Hon var en typisk New York-bo
    på 90-talet.

  58. Cynisk, mediafokuserad, inte alls
    intresserad av datorer eller teknik.

  59. Hon ville träffa människor online,
    inte prata om datorer.

  60. Hon bestämde sig för att skapa
    ett system som hon kallade Echo.

  61. "The East Coast Hang Out".

  62. Man ser direkt att det var toppen.
    Det var väldigt New York.

  63. Där fanns författare, journalister
    och musiker från New York-scenen.

  64. Det var cyniskt
    och hade många unika saker.

  65. Hon hyste det till exempel inte
    i ett garage i Palo Alto-

  66. -eller på ett sponsrat nytt företag.

  67. Hon hade det i sitt hyreshus, på modem
    och servrar omgivna av prydnadssaker-

  68. -och lösa papper.
    Det var en huslig internetplats.

  69. Där är det, och där är Stacy.
    Och det är intressant, historiskt sett.

  70. Men det finns en annan intressant sak
    också. Då, runt 1990-

  71. -var antalet kvinnor på internet lågt.
    Kanske 10-15 %.

  72. Det var mest män. Men Echo hade
    från starten 40 % kvinnliga användare.

  73. Det var en av internets första platser
    som var välkomnande för kvinnor.

  74. På den här tiden,
    på tidiga platser före webbens tid-

  75. -blev en kvinna som loggade in
    genast trakasserad.

  76. Därför använde många kvinnor
    pseudonymer.

  77. Då var det svårt att hitta varandra.

  78. Echo var en plats där kvinnor kunde
    prata med varandra, och med män.

  79. Många på den tiden sa att hon
    skapade en trygg plats för kvinnor.

  80. Det var inte Stacys syfte. Hon sa:

  81. "Dra åt skogen. Jag ville ha kvinnor
    på Echo för att göra det bättre."

  82. Hon skapade inte en tillflykt
    för en svag grupp.

  83. Hon ville förbättra sin tjänst.

  84. Hon förstod att mångfald inte bara
    är för den underrepresenterade.

  85. Det gynnar alla inblandade.

  86. Stacy tog ju betalt för sin tjänst-

  87. -som bestod av intressanta samtal
    med New Yorks intellektuella.

  88. Det går inte
    om man erbjuder en monokultur.

  89. Hon visste att fler kvinnor gav fler
    perspektiv och en bättre produkt.

  90. Det känns uppenbart nu.

  91. Hon kunde göra det här, för hon var
    den enda som ville få kvinnor online-

  92. -eftersom hon rekryterade folk
    från icke-tekniska platser.

  93. Hon gick inte till hackerklubbar
    utan till gallerier i New York.

  94. Hon gick till platser där hon trodde
    att intressanta människor samlades-

  95. -och försökte få dem att köpa ett modem
    och använda hennes tjänst.

  96. Hon gjorde tjänsten gratis för kvinnor
    i ett helt år-

  97. -eller avsatte delar av den
    till tidningar för kvinnor.

  98. Hon pratade med kvinnogrupper.
    Hon gav Unix-kurser i sitt hem-

  99. -så att teknisk okunskap
    inte skulle vara ett hinder för folk.

  100. Hon skapade privata ställen för kvinnor,
    där de kunde anmäla trakasserier-

  101. -eller bara prata, kvinnor emellan.

  102. Här lär hon en känd amerikansk
    programledare att använda Echo.

  103. Sen blev han avskedad för att han
    var en våldtäktsman. USA!

  104. Men huvudstrategin
    var inbakad i tjänstens design.

  105. På den tiden modererades
    alla sociala nätverk av värdar.

  106. Det finns kvar i dag,
    till exempel på Reddit.

  107. Men mycket moderering har förskjutits
    till traumatiserade, inhyrda konsulter-

  108. -i Florida som får hantera
    mänsklighetens värsta sidor.

  109. Men då var alla nätverk så små
    att användarna kunde sköta det själva.

  110. Alla nätverk hade värdar
    som var som festvärdar.

  111. De introducerade folk,
    såg till att samtalen flöt på-

  112. -löste problem
    och startade konversationer.

  113. Men på Echo fanns alltid två värdar,
    en man och en kvinna, i alla samtal.

  114. Det innebar att när kvinnor loggade in
    på hennes tjänst-

  115. -var de genast med i samtalet.

  116. De hindrades inte av nåt,
    för de blev speglade i maktstrukturen-

  117. -och i platsens kultur.
    Det kallas representation.

  118. Det fungerade. Kvinnor hoppade in
    i samtalet i stället för att smyga runt.

  119. Echo existerar fortfarande.
    Så här ser det ut.

  120. Det är en textbaserad tjänst
    och ett av världens äldsta communities.

  121. Om du vill ha ett konto
    måste du beställa ett riktigt brev.

  122. Det har stått emot millennieskiftet.

  123. Men det är också ett historiskt arkiv
    med jättemånga konversationer-

  124. -från 1989 och framåt, om allt möjligt.

  125. Star Trek, 11 september, kultur
    och politik. En dag blir det viktigt.

  126. Det har kunnat överleva på det här
    sättet för att Stacy aldrig sålde det-

  127. -introducerades på börsen
    eller gjorde reklam.

  128. När webben kom på mitten av 90-talet
    hade hon inte råd att göra en hemsida.

  129. Därför behöll hon det som
    ett textbaserat forum med månadsavgift.

  130. Därför har det gått under radarn
    och lyckats överleva.

  131. Det är intressant.

  132. Men Stacy blev aldrig rik eller känd.

  133. Hon ses inte som en viktig grundare
    för sociala nätverk-

  134. -trots att hon kom på många riktlinjer
    kring moderering.

  135. Men för mig är hennes prestation
    enorm. Hon är en hjälte.

  136. Hon uppnådde jämlikhet
    på ett mansdominerat internet.

  137. Hon brydde sig.

  138. Och hennes lilla, kämpande forum
    har hållit sig online-

  139. -under hela webbens historia,
    för att hon har brytt sig.

  140. De orden hör vi sällan när det kommer
    till teknik. "Att bry sig".

  141. När vi säger att nån bryr sig om teknik
    brukar vi mena-

  142. -att man investerar pengar och tid
    i nystartade företag.

  143. Vi menar att satsa på saker som kan bli
    galet bra, som Jobs skulle säga.

  144. Det handlar inte om att ta hand om nåt.
    Det är vad Stacy betyder för mig.

  145. Att bry sig.

  146. Den sortens omtanke sträcker sig
    bortom den spännande starten-

  147. -och in i den tråkiga vardagen
    av en teknik när den är klar.

  148. Det är inget som vi romantiserar,
    men det är viktigt.

  149. Vår kultur brukar koppla det här
    till kvinnor, och i Silicon Valley-

  150. -på teknikområden som rör omtanke,
    som moderering och användarsupport-

  151. -är det fullt med kvinnor, vars kollegor
    anser att de inte har tekniska jobb.

  152. Omtanke ses inte som nåt tekniskt,
    men jag ser det som det.

  153. Med hjälp av mjukvara kan människor
    underlätta uppgifter för andra.

  154. Då måste man förstå sig på uppgiften
    och folks mentala modell-

  155. -och sen översätta
    folks röriga verklighet till kod.

  156. Man måste avgöra om ens verktyg
    löser problem, eller skapar nya problem.

  157. Man måste se förbi
    saker som att öka antalet användare-

  158. -och i stället fundera på psykisk hälsa,
    och på samhället i allmänhet.

  159. Sociala färdigheter är jätteviktiga då.
    Inte att man kan komma överens-

  160. -utan att man kan se hur tekniska objekt
    är intrasslade i en social kontext-

  161. -i en värld full av människor,
    och sen bry sig om människorna.

  162. Jag vet att Echo aldrig
    kan konkurrera med sina arvtagare.

  163. Men jag återvänder till Stacy, för hon
    representerar en förlorad möjlighet.

  164. En annan framtid. Tänk om
    arkitekterna av dagens sociala medier-

  165. -fokuserade på representation
    och omtanke i sina tjänster?

  166. Tänk om de värderingarna var centrala
    innan vi började bygga saker-

  167. -i stället för att de klistras på
    när folk redan har sårats?

  168. Skulle jag då stå här och prata om
    hur internet inte längre är mitt land?

  169. Nej. Stacy är ett bra exempel,
    men hon är inget undantag.

  170. Om man letar efter kvinnor i tekniken,
    så ska man titta där folk tas om hand.

  171. Där användarna tas om hand,
    och där funktion är viktigare än form.

  172. Där mening är viktigare än kalkyler,
    och gemenskap är viktigare än kapital.

  173. Jag ska ge er ett exempel till.
    Det här är dame Wendy Hall.

  174. Hon adlades 2006
    för sitt bidrag till datavetenskapen.

  175. Men när det här fotot togs var hon
    lektor på universitetet i Southampton.

  176. Hon hade studerat matte,
    och var inte intresserad av datorer.

  177. Men en dag upptäckte hon nåt
    som kallas hypertext.

  178. I dag är hypertext
    nåt grundläggande på webben.

  179. Webben är byggd med
    hypertext markup language, html.

  180. Men hypertext är mycket äldre
    än själva webben.

  181. Sen 1960-talet har hypertext
    studerats och använts-

  182. -för att länka samman texter, bilder
    och andra filer med varandra-

  183. -genom länkar i slutna datorsystem.

  184. Man studerade hur all information
    på datorminnen skulle bli tillgänglig-

  185. -och omvandlas till användbar kunskap.

  186. Hypertext blev sen mer komplicerat,
    och även dess undermening-

  187. -det vill säga idén om att vi
    kan länka samman och dela tankar-

  188. -kanske alla tankar,
    i en enda stor röra.

  189. Det blev, och är än i dag, ett utopiskt
    mål för vissa i Silicon Valley.

  190. Wendy hade blivit intresserad
    av hypertext genom ett datorsystem-

  191. -från BBC: The Domesday Project.

  192. Jag ska hålla mig kort, men det var
    ett landsomfattande projekt från BBC-

  193. -som digitalt dokumenterade
    brittiskt liv på 80-talet.

  194. Det släpptes
    på två digitala laserskivor 1986-

  195. -och kunde bara spelas i ett datorsystem
    som nu är helt föråldrat.

  196. Många försöker rädda skivorna, för det
    är svårt att komma åt informationen.

  197. Det intressanta är att dokumentet
    innehöll multimedial information.

  198. Som promenader på landsbygden-

  199. -och promenader
    genom grå brittiska städer.

  200. Kartor, och inskickad information
    från elever från hela landet.

  201. Det som fascinerade Wendy var inte
    innehållet, utan hur det var upplagt.

  202. Domesday-projektet var ett tidigt
    multimedialt hypermediasystem.

  203. Långt innan webben fick oss
    att peka och klicka-

  204. -så gjorde systemet det möjligt
    att nå en mängd multimedia via musen.

  205. Det var ett nytt koncept på den tiden.

  206. Det gjorde det lättare att förstå
    vidden av informationen.

  207. Det gjorde datorer mer tillgängliga
    för folk som inte var datavetare-

  208. -eller som inte var intresserade
    av datorer. Det blev lätt att förstå.

  209. Wendy förstod att detta,
    tillsammans med PC-revolutionen-

  210. -skulle ge folk tillgång
    till information som varit otillgänglig.

  211. Det skulle öppna upp kunskap,
    vilket hon tyckte var revolutionerande.

  212. Hennes kollegor på universitetet
    i Southampton höll inte med.

  213. De sa att hon inte hade en framtid
    inom datavetenskapen-

  214. -om hon fortsatte att intressera sig för
    hypertext och hypermedia.

  215. Hon struntade i dem och beslöt sig för
    att bygga ett system som lät folk-

  216. -navigera biblioteksarkiv och databaser
    genom att peka och klicka.

  217. Hon började med universitetsbiblioteket.

  218. 1989 hade hennes team byggt
    ett system som hette Microcosm.

  219. Precis som webben skulle göra
    några år senare-

  220. -så gjorde Microcosm
    all denna information-

  221. -spännande, tillgänglig, användbar
    och levande för användaren.

  222. Det var inte alls som webben,
    för på många sätt var det bättre.

  223. Ni vet säkert hur webben fungerar,
    men jag ska ge er grunderna ändå.

  224. Den här är en webbsida.

  225. Länkar bäddas in i dokument. När du
    klickar på nåt tar den dig till målet.

  226. Men det innebär,
    eftersom länkarna är kontextuella-

  227. -att om målet ändras eller försvinner
    så får vi ett 404-felmeddelande.

  228. Det händer ofta. Genomsnittsåldern
    för en hemsida är nio år.

  229. Internet är fullt av återvändsgränder
    och trasiga länkar.

  230. Vi är vana vid det, men vi förlorar
    en hel del när vi får det meddelandet.

  231. Det betyder att informationen
    som länkade samman två idéer-

  232. -metadatan som kopplade ihop
    två olika saker, är borta.

  233. Det är en förlust för vår kultur.
    Det är dåligt. Det är ett dåligt system.

  234. Wendys system Microcosm
    ordnade länkarna på ett annat sätt.

  235. Det la dem som ett lager
    ovanpå dokumentet, inte inbäddat i det.

  236. Det innebar att länkarna
    kunde gå åt flera håll, till exempel.

  237. Länkarna kunde gå till flera mål.

  238. Man behövde aldrig oroa sig
    för att en länk skulle gå sönder.

  239. Dessutom kunde länkarna på en sida
    anpassas efter användaren.

  240. En expert kunde få andra länkar
    än en nybörjare eller ett barn.

  241. Systemet var byggt för lärande,
    och det var anpassningsbart.

  242. Det var byggt med respekt för
    vikten av länkar mellan saker. Bra.

  243. Det fanns många såna här system
    på 80-talet-

  244. -från företag som Sun Microsystems,
    Apple, Xerox och Symbolics.

  245. Alla byggdes av kvinnor. Mängder
    av kvinnor jobbade med hypertext.

  246. Kvinnor ledde eller hade höga positioner
    på alla hypertextprojekt.

  247. Jag tror att det till stor del beror på
    att hypertext är en kollegial disciplin-

  248. -för folk som inte hade en traditionell,
    datavetenskaplig bakgrund.

  249. Hypertextkonferenser på 80-talet
    var fulla med-

  250. -poeter, historiker, samhällsvetare
    och humanister.

  251. Hypertext intresserade alla
    som ville koppla samman olika idéer.

  252. Det är ett öppet koncept. Det visas upp
    på en skärm, men är filosofiskt.

  253. De här systemen ser inte så häftiga ut
    i dag. De är inte glamorösa.

  254. Men de är alla viktiga på sitt sätt.

  255. De hade gemensamt att de värdesatte
    betydelsen av att koppla samman saker-

  256. -och orsaken till sammankopplingen,
    för därifrån får man viktig information.

  257. Det var det som hypertext handlade om.

  258. World Wide Web presenterades
    för första gången i USA 1991-

  259. -på hypertextkonferensen i San Antonio
    av sir Tim Berners-Lee.

  260. Han har adlats för sitt bidrag
    till datavetenskapen.

  261. När han skulle presentera webben
    blev hans artikel inte ens accepterad.

  262. Han betalade resan själv och åkte
    med sin dyra Nextcube-dator från Cern-

  263. -för att visa upp webben på demogolvet
    på hotellet där konferensen hölls.

  264. Alla trodde att han var galen.
    Titta på folks miner.

  265. Det var första gången som webben
    visades i USA. Ingen blev imponerad.

  266. Det dök upp en respektlös kille
    med ett system som inte skulle fungera.

  267. Om länkarna var inbäddade
    i dokumenten, så skulle de gå sönder.

  268. Vem vill ha ett hypertextsystem
    med trasiga länkar?

  269. Det gick emot
    disciplinens grundläggande mekanik.

  270. Här kommer en anekdot
    som är lite av ett sidospår.

  271. Det här hände under demoperioden,
    och demoperioden-

  272. -hölls efter hela konferensen,
    när alla hade hållit sina föredrag.

  273. Alla var utmattade
    och ville inte titta på demor.

  274. Demoperioden hölls också
    samtidigt som cocktailminglet.

  275. Det här var San Antonio i Texas,
    tidigt 90-tal, och det var sommar-

  276. -så cocktailminglet
    var en stor margaritafontän utomhus.

  277. När World Wide Web
    visades för akademin i USA-

  278. -var alla utomhus och söp till
    på margarita, och på det här fotot-

  279. -finns en liten margarita.
    Man ser till och med den saltade kanten.

  280. Så nån av de här personerna
    har bara strosat in.

  281. Den detaljen visar
    hur lite alla brydde sig.

  282. Vi vet ju vad som hände sen.

  283. Inom ett år efter att fotot togs
    var webben standard-

  284. -för Tim Berners-Lee
    satte sitt hypertextsystem på internet.

  285. 1992 la Berners-Lee upp den första
    bilden som klickades i en webbläsare.

  286. Ett foto på Les Horribles Cernettes,
    en doo-wop-kvartett från Cern-

  287. -som sjöng sånger om livet i labbet.

  288. Det här är oväsentligt,
    men jag ska visa 30 sekunder-

  289. -av ett klipp från deras musikvideo.
    Det är det bästa ni nånsin får se.

  290. Kan vi höja volymen?

  291. De sitter ovanpå på en superdator.
    Jag älskar dem.

  292. Gör er själva en tjänst... Tack!

  293. Kolla upp dem på Youtube.
    Det finns två otroliga videor.

  294. Den andra delen av den här
    utspelas inuti Large Hadron Collider.

  295. Efter det här kommer allt annat.

  296. 1994 höll Tim Berners-Lee
    öppningstalet på konferensen.

  297. De äldre systemen,
    som Wendy Halls Microcosm-

  298. -försvann och blev till historia.

  299. Det är sorgligt. Det här är bara
    spekulationer, ska jag säga.

  300. Men vi kan inte veta om Microcosm
    kunde ha blivit lika viktigt-

  301. -som World Wide Web, som har
    förändrat hur vi hanterar information.

  302. Vi kan inte heller veta
    om Stacy Horns Echo-

  303. -kunde ha blivit lika viktigt
    som andra sociala medier-

  304. -om hon bara hade haft råd att bygga
    ett system på World Wide Web.

  305. Men jag drömmer om de möjligheterna
    och hur de kan påverka vår värld.

  306. Det är vad jag menar
    med olika framtider.

  307. Deras historier bevisar att det
    har funnits många oprövade vägar-

  308. -och att de även finns i vår framtid.

  309. Jag är glad över att få vara här med er
    som verkar se de vägarna.

  310. Ni värdesätter de slingriga vägarna-

  311. -som korsar det som vi kallade
    den elektroniska motorvägen.

  312. Inget händer i ett vakuum.
    Teknik faller inte färdig från himlen.

  313. Den formas av olika människor.

  314. Teknikens historia
    handlar ofta om ensamma genier.

  315. Steve Jobs, Tim Berners-Lee, Bill Gates
    och Elon Musk.

  316. De är intressanta och viktiga,
    men de har aldrig varit ensamma.

  317. De har alltid haft folk och idéer
    runtomkring sig.

  318. Det är spännande med teknikbranschen.

  319. Att åstadkomma stora saker
    kräver många människor i samarbete.

  320. Men det gör det också svårt att säga
    var saker kommer ifrån.

  321. Det ger oss friheten
    att fantisera om vart vi kan ta oss.

  322. Och när vi inte ser den mångfalden,
    så förlorar vi en stor del av historien.

  323. Det blir svårt för möjligheterna
    från dåtiden att påverka nuet-

  324. -och förbättra det. Det sista som jag
    vill dela med er har ni nog hört förut.

  325. Datorer har alltid varit en kvinnodomän,
    även om det ses som en killklubb.

  326. I 200 år var datorer, bokstavligen,
    människor.

  327. De utförde datorarbetet och möjliggjorde
    den vetenskapliga tidsåldern.

  328. Det var ett yrke, och när datorer
    uppfanns under andra världskriget-

  329. -fick folk som redan kunde jobbet
    hantera dem.

  330. De mänskliga datorerna,
    som var kvinnor, blev programmerare.

  331. Mjukvara ansågs inte viktigare
    än att koppla kablar som en telefonist-

  332. -eller att arbeta som sekreterare,
    så kvinnor fick automatiskt de jobben.

  333. Kvinnorna tog gärna dem, för de fick
    göra nåt med sina mattekunskaper-

  334. -utan att bli lärare, aktuarie
    eller sekreterare. De gjorde det gärna.

  335. Orden "mjukvara" och "programmerare"
    fanns inte.

  336. Kvinnorna kallades "operatörer"
    eller "kodare".

  337. Det fanns ingen arbetsbeskrivning.

  338. En av de första stora programmerarna,
    Betty Snyder som jobbade med Eniac-

  339. -sa att en programmerare
    är hälften arkitekt, hälften ingenjör.

  340. Den beskrivningen passar fortfarande in
    på programmering, tycker jag.

  341. Men det var genom själva arbetet
    som programmeringen fick ett värde.

  342. Det innebar inte bara att sköta
    maskinvaran, utan det liknade ett språk.

  343. Det blev en mäktig kraft som var
    lika viktig som själva maskinvaran.

  344. Efter kriget utvecklade programmerarna
    automatisk programmering.

  345. Det handlar om att programmerarna
    inte ska behöva sköta sladdar-

  346. -utan få tänka på sitt arbete
    som ett system, på ett symboliskt sett.

  347. De uppfann de första kompilatorerna,
    assemblatorerna och generatorerna-

  348. -vilket till slut bidrog till
    utvecklingen av programspråk.

  349. På 60-talet i USA
    jobbade 50 % kvinnor i databranschen.

  350. De tog 40 % av alla examina i
    datavetenskap fram till 80-talets mitt.

  351. Sen dess har antalet sjunkit,
    och fortsätter att sjunka-

  352. -av olika anledningar.
    En stor orsak är marknadsföring.

  353. Det sägs att professionaliseringen
    gjorde branschen maskulin.

  354. När kraven förändrades på vad
    som behövdes för att bli programmerare-

  355. -blev det mer mansdominerat, och det
    har förstärkts av bilder som de här.

  356. Det var en stor...

  357. Googla gammal datorreklam.
    Jag lovar er, alla bilder är sexistiska.

  358. Den här är inte så farlig.

  359. Det här är Honeywells köksdator.

  360. Den kostade 20 000 dollar,
    och tog två veckor att lära sig använda-

  361. -men den marknadsfördes som ett sätt
    att sköta hushållskassan och recept.

  362. Språk som detta: "Om hon ändå lagade
    mat lika bra som Honeywell kan räkna."

  363. Såna här saker berättar för folk
    vem som tillåts delta i kulturen.

  364. När jag var liten var det tydligare.

  365. Har ni sett filmen "Drömtjejen"?
    Två töntar programmerar sin drömtjej.

  366. Sen gör de henne till en robot
    som de våldtar, om jag minns rätt.

  367. Saker som det här har skapat en bild av
    att män automatiskt är bra på datorer.

  368. Kvinnor är på sin höjd medhjälpare.
    Det är ren propaganda.

  369. Det är en lögn och en anakronism.

  370. Det har inget att göra
    med själva hjälpmedlet.

  371. Jag menar inte att teknologi är neutralt
    men det är inte könsspecifikt heller.

  372. Det är inte naturligt.

  373. Ni kanske inte minns nåt från idag
    om BBS-system-

  374. -hypertext, automatisk programmering
    och köksdatorer.

  375. Men kom ihåg att om teknik kallas för
    killklubb, så är det en anakronism.

  376. Det är verkligen missvisande.

  377. De här bilderna är från Bells labb
    i Oakland på 1970-talet.

  378. De utvecklade en helt ny databas.
    Titta på de här stilfulla kvinnorna!

  379. Det här var normalt. Så här såg
    teknikbranschen ut under en lång tid.

  380. Dagens missförstånd
    tog en generation att skapa.

  381. Det tar säkert en generation till
    för att göra det ogjort.

  382. Men jag tror att, i en teknisk värld,
    så är teknikhistoria viktigt.

  383. Om kvinnor ser sig själva i århundradets
    största tekniska utvecklingar-

  384. -kan de också se sig själva
    i teknikens framtid.

  385. Jag vet inte så mycket om framtiden,
    men en sak vet jag.

  386. Om vi ska överleva framtiden,
    börja om och göra bättre ifrån oss-

  387. -så behöver vi all hjälp som vi kan få.
    Tack.

  388. -Tack!
    -Tack så mycket.

  389. Det där var jättebra.
    Om ni är lika gamla som jag-

  390. -fick ni nog också en flashback
    av estetiken.

  391. Vi har tid med frågor från publiken,
    så fundera lite på det.

  392. Kom ihåg att en fråga markeras
    med ett frågetecken i meningens slut.

  393. -Det är viktigt.
    -Jag ska värma upp oss först.

  394. Det här är stora frågor,
    så du behöver inte ha ett svar på dem.

  395. Men jag undrar vad som gör
    att de här berättelserna väljs ut?

  396. Vad var det som hände
    under bara en generation?

  397. Vad hände med de manliga hjältarna
    som inte hände med kvinnorna?

  398. Det är en blandning av många saker.
    En sak är vi alla medskyldiga till.

  399. Man läser nåt av nån som är auktoritär
    på området och antar att det är sant.

  400. En person skriver nåt, och sen
    säger nästa: "Det här måste vara sant."

  401. Hen skriver om det, och då är det
    två som säger att det är sant.

  402. I datorns tidiga historia i USA-

  403. -var de som skrev historien,
    till exempel om Eniac-datorn, män.

  404. De jobbade med maskinvara
    och såg inte kvinnorna på området.

  405. Det var först när kvinnorna berättade
    sin egen historia som vi fick läsa den.

  406. Det beror på snöbollseffekten
    i hur vi skriver historia.

  407. Det beror också på, tror jag...
    Det här är ganska brett.

  408. Historien tillhör dem som tar plats.

  409. Den tillskrivs dem som säger:
    "Jag är bäst."

  410. Vi minns Steve Jobs och Bill Gates
    för att de upprepar hur viktiga de är.

  411. Det är så man blir ihågkommen.
    Man påminner folk om ens värde.

  412. De är inte särskilt bra att jobba med.
    De är sällan bra på att samarbeta.

  413. Kvinnorna i min bok gör bara sitt jobb,
    utan att slå sig själva för bröstet.

  414. De bryr sig om sitt jobb,
    och arbetar i team.

  415. De vill åstadkomma nåt, ha ett bra liv
    eller ägna sig åt sitt intresse.

  416. De vill inte bli hjältar, och historien
    brukar komma ihåg dem som vill det.

  417. Jag tror att det är rollen som de
    som skriver ner historien ska ta.

  418. De ska hitta alla introverta och se till
    att deras historia blir berättad.

  419. Och i en introvertvänlig bransch
    som den här är det viktigt.

  420. Vi tänker mycket på Steve Jobs,
    och han fascinerar mig än i dag.

  421. Men vi glömmer lätt att han
    hade möjlighet att ha en enorm-

  422. -presskonferens med religiös stämning
    varje år, ibland flera gånger om året.

  423. Det kommer ju att sätta sina spår.

  424. Alternativet till "den store mannen"
    är inte "den stora kvinnan".

  425. Vi måste korrigera en hel del,
    men historia handlar inte om individer.

  426. Man kan inte göra saker själv,
    speciellt inte i den här domänen-

  427. -där stora team jobbar tillsammans.
    Användargrupperna är också stora.

  428. Användarna är lika delaktiga i tekniken
    som personerna som skapar den.

  429. Det är en gränslös värld.

  430. Vi måste komma ihåg
    att det inte handlar om individen.

  431. Jag kommer ju från media, och de
    historierna är så svåra att berätta.

  432. När jag började skriva boken,
    så skrev jag bara en lista med namn.

  433. Det fanns så många personer
    som saknades i andra berättelser.

  434. Det var oläsbart. Det är inte kul
    att läsa en lista med namn.

  435. Det är viktigt, men i en bok behövs det
    historier som folk kan relatera till.

  436. Alla kvinnor i boken är representanter-

  437. -för folk som arbetade
    på samma platser samtidigt.

  438. -Det skulle bli en bra cd-rom.
    -Jag vet.

  439. Jag pratade med min förläggare
    om att göra en diskett eller cd-rom.

  440. Men det var svårt att sälja in det.

  441. Jag har nog ingen läsare hemma längre.

  442. Man kan köpa en diskett- eller cd-läsare
    på Amazon.

  443. Kan vi tända ljuset
    så att vi ser om det finns några frågor?

  444. Oj, vad många ni är.

  445. Vad tänker ni på, gott folk?

  446. -Där är en.
    -Mikrofonen är där.

  447. Har du några exempel på
    väl berättade historier om grupper?

  448. Nej.

  449. Jag vet inte. Jag har nog inte läst
    en historia som helt lyckas.

  450. Böcker är kanske inte rätt medium.
    Tv eller film är kanske bättre.

  451. Man kan prata om hur komplexa narrativ
    kan gestaltas i tv-serier.

  452. Har ni sett "Halt and Catch Fire"?
    Det är en tv-serie om datorhistorien-

  453. -som berättade fyra människors historia.

  454. Men nej, ärligt talat.
    Det är nåt som vi alla borde sträva mot.

  455. Vi borde i alla fall läsa
    individcentrerade narrativ-

  456. -med vetskapen om
    att de människorna aldrig var ensamma.

  457. Det handlar också om
    att berätta sin egen historia.

  458. Hur beskriver vi vår egen arbetsmiljö,
    speciellt om man arbetar...

  459. Ni som är här jobbar antagligen med nåt
    som inkluderar flera människor.

  460. Vi jobbar i såna grupper,
    och ändå är det svårt att berätta-

  461. -vad vi gör i vår vardag
    på ett konstruktivt sätt.

  462. -Ja. Det är en bra poäng.
    -Inga lösningar? Nej.

  463. Du pratade om tidig hypertext
    som en multidisciplinär miljö-

  464. -som inte krävde
    en datavetenskaplig bakgrund.

  465. Jag har vaga minnen av
    att när postmodernism blev populärt...

  466. Kritisk teori var väldigt populärt
    runt 1990.

  467. På tidningarnas kultursidor
    stod det om teorin om hypertext.

  468. Akademikerna var galna i det.

  469. Att skriva icke-linjära narrativ
    var spännande för många.

  470. Många försök gjordes för att skapa
    bra icke-linjära förgrenande narrativ.

  471. Det blev mer eller mindre bra.

  472. I kapitlet om hypertext har jag inte med
    en kvinna som var mer kreativ.

  473. Hon sa att hypertext inte slog igenom,
    för ingen skrev en skräproman med det.

  474. Alla sysslade med postmodern teori.

  475. Ingen skrev kriminalromaner
    som folk kunde ta till sig.

  476. Det är en intressant tanke.

  477. Jag hade interaktiva datorspel och
    böcker, så det var stort på 90-talet.

  478. Många digitala spel i dag
    är konstruerade på det sättet.

  479. Mediet överlevde,
    men det blev inte litterärt.

  480. Fast spel är litterära i dag,
    så cirkeln är sluten.

  481. I dag är ju internet allt,
    och vi har teknik i allt.

  482. Det berör allt i livet. Så varför
    har vi inte mer blandade team nu?

  483. Pengar! Folk säger alltid: "Jag läste
    din bok. Männen förstörde allt."

  484. Men pengar förstörde allt. När man
    bygger produkter och plattformar-

  485. -och ens enda syfte är att tjäna pengar,
    bli börsnoterad och bygga nya saker...

  486. Då finns det ingen motivation
    att bygga team-

  487. -som bygger system
    som reflekterar samhället.

  488. Det är mycket mer strategiskt och hårt.

  489. Det saknas motivation för att skapa
    den mångfald som behövs.

  490. Jag vill inte göra en koppling
    mellan män och kapitalism, men...

  491. Men historien...

  492. Jag hoppades på... Jäklar!

  493. Det är svårt, för när vi börjar prata
    om det, så hamnar vi i antikapitalismen.

  494. Det är inte min mening,
    men vi borde kunna tjäna pengar-

  495. -även om vi ägnade lite mer tid
    åt att hitta ett bättre sätt.

  496. Vi har en fråga. Vet du hur man
    tjänar pengar utan att skada nån?

  497. Där är mikrofonen.

  498. Först så skulle jag vilja få fusket
    från Myst. Jag har inte klarat det än.

  499. Det är intressant
    att du säger att vi inte borde-

  500. -beskriva historien genom individer.

  501. -Men det är ju vad du själv gör.
    -Jag vet.

  502. Hur skulle du beskriva
    internets banbrytande mormödrar-

  503. -genom rörelser, trender, teorem
    eller subkulturer?

  504. Boken har mer av den strukturen.

  505. I en föreläsning är det ju bra
    att ha karaktärer.

  506. Jag gillar att tänka på
    rörelser och utvecklingar i historien.

  507. Min slutsats,
    efter mina efterforskningar-

  508. -är att kvinnor brukar dyka upp i början
    av rörelser, som i programmeringen.

  509. De definierade själva fältet, och när
    det blev viktigt, så försvann de.

  510. Det är samma sak med hypertext,
    olika communities och moderering.

  511. Även de första hemsidorna för media
    skapades ofta av kvinnor.

  512. Internets själva informationsstruktur.
    De första som tänkte på-

  513. -att arkivera och strukturera
    själva internet-

  514. -var informationsvetare som i hög grad
    arbetade som bibliotekarier.

  515. Det var först när de beskrev det
    som vi insåg:

  516. "Oj, vi lever i en informationsålder.
    Det är det viktiga."

  517. Det finns stora rörelser
    där kvinnor dyker upp i början-

  518. -när det inte finns
    nån standard eller kontext.

  519. Det är alltid lättare
    att ta sig in i ett helt nytt fält.

  520. Det är mycket svårare
    att ta sig in i etablerade fält-

  521. -där folk redan tjänar pengar.

  522. Man ser kvinnor i början av faserna
    i teknikens utveckling.

  523. Det finns trender,
    och personer inom de trenderna.

  524. Jag vet inte om det svarar på din fråga,
    men det är nåt.

  525. -Där har vi en fråga.
    -Vi hade en där.

  526. Jag ser inte var mikrofonen är.
    - Vinka ordentligt, så att de ser dig.

  527. Hej! Jag gillade din föreläsning.
    Har du några idéer och förslag-

  528. -för att återskapa sakers
    naturliga ordning?

  529. Skulle det räcka med bilder där män
    lagar mat och kvinnor sitter vid datorn?

  530. Jag stöter ofta på idén att grundsystem
    och frontsystem är olika saker.

  531. Tekniska jobb skiljs från
    användarorienterade jobb.

  532. Inom tekniken ses frontsystem
    som mjukt och grundsystem som hårt.

  533. I den hårda delen kan man göra karriär
    och bli känd inom teknikbranschen.

  534. Men frontsystemet klistras bara på.

  535. Därför är könsskillnaderna stora.

  536. Jag vet inte hur vi löser det,
    men om vi tänker på användarsidan-

  537. -som nåt lika tekniskt
    och berättigat till tekniskt erkännande-

  538. -som grundsystemet, och tvärtom,
    så blir det bättre.

  539. När vi luckrar upp gränserna kan män
    få ta traditionellt kvinnliga roller-

  540. -och kvinnor får ta manliga roller,
    och det vinner alla på.

  541. Vi får ta oss an arbetsbeskrivningarna,
    för det kommer att öppna dörrar.

  542. -Vi har en fråga där, och en där.
    -Nu har ni frågor!

  543. Vi värmer upp långsamt.
    Här är en mikrofon.

  544. Du sitter näst längst ut. Vinka lite.
    Där. Ja.

  545. -Tack.
    -Jag försökte ge den till dig.

  546. -Han var faktiskt först.
    -Okej, kör på.

  547. Tack för en bra föreläsning.
    Kan du utveckla dina tankar om-

  548. -den avgörande stunden
    när Tim Berners-Lee-

  549. -bäddade in sin idé i internets ryggrad?

  550. Varför bäddades
    den underlägsna produkten in?

  551. Den var enklare och gratis.
    Det är alltid samma sak.

  552. De tidiga hypertextsystemen
    kördes på specialmaskiner.

  553. De var inlåsta i låsta datorsystem,
    på universitet eller i forskningslabb.

  554. Den tekniken kunde ha blivit lika stor
    som internet, med tid och pengar-

  555. -men Berners-Lee kom med ett enkelt
    alternativ som han satte på internet.

  556. Och 1991 använde de flesta
    inte internet.

  557. Men han arbetade i ett labb
    med tusentals anställda i världen-

  558. -så han behövde ett sätt
    att kommunicera snabbt.

  559. När han kom sa folk inom hypertext:

  560. "Det är för dyrt att ha på internet.
    Ingen kommer att använda det."

  561. Han trodde att det skulle bli billigare.
    Och sen fick folk tillgång till det.

  562. När du kände nån som var på webben
    kopplade du också upp dig.

  563. Det finns många tidiga hypertextsystem-

  564. -som försökte anpassa sig till nätet.

  565. Microcosm hade en webbläsare,
    så man kunde surfa genom Microcosm-

  566. -och länka hemsidor till sitt skrivbord.

  567. Man skapade en metawebb
    som länkade webben till ens system.

  568. Men i slutändan slog det inte igenom.

  569. Vad fascinerande. I dag är det ju så
    som Googles ekosystem fungerar.

  570. Ja, de var före sin tid.
    Hypertexten finns i allt.

  571. Ical tar datum från mejl och länkar
    ihop det. Det är en sorts hypertext.

  572. I och med webben förlorade vi idén
    om konstruktiv hypertext.

  573. I hypertextens begynnelse
    handlade det mer om att bygga länkar.

  574. Man skapade länkarna själv.

  575. Sen kunde andra se
    hur man rörde sig genom informationen-

  576. -som när man rör sig på Wikipedia.

  577. Det är en fin sak som fokuserar
    på gemenskap och människor.

  578. Jag önskar att vi hade det nu.
    Vi delar saker, men via nåt annat.

  579. Det är bara annonsörerna
    som vet hur vi rör oss. Där är en fråga.

  580. -Vänta, nu är det min tur!
    -Ja, nu är det du. Varsågod.

  581. Du säger
    att internet inte är ditt land längre.

  582. Men internet är stort.

  583. Vad är ditt hem på internet?
    Vad är dagens Echo och Microcosm?

  584. Och säg inte Pinterest.

  585. I morgon är det ett panelsamtal om det.
    Jag gillar verkligen Are.na.

  586. Jag vet inte. Det finns hemsidor
    och projekt som jag gillar.

  587. Men det är inte så-

  588. -att jag vill logga in efter en lång dag
    och snacka med kompisarna på Reddit.

  589. Det händer inte.
    Men det är också en konsekvens av-

  590. -att i början var internet en annan sak.
    Det var nåt som man kunde fly till.

  591. Man kunde definiera sig själv i relation
    till ens vanliga jag i köttrymden.

  592. I dag finns inte den gränsen längre.

  593. Det är mer flytande, och jag vill hellre
    definiera min identitet-

  594. -i den fysiska världen, inte online.

  595. Vi förlorar uttrycken. Jag skulle säga
    "away från keyboard" eller "irl"-

  596. -men för mina kompisar som är 22
    är inte det ett meningsfullt koncept.

  597. Vi tar åtminstone en fråga till.

  598. Kommer mikrofonen? Där. Ja.

  599. Fortsätt vinka, vi pekar på dig. Du!

  600. Du som sitter längst fram av er två.

  601. -Det sitter en person bakom dig också.
    -Vi kan prata efteråt också.

  602. Jag heter Lea och kommer
    från New York. Tack för föreläsningen.

  603. Du tog upp ett intressant koncept:
    omtanke.

  604. Tyvärr, som du nämnde, är många
    produkter i dag pålagda efteråt-

  605. -och de har inte omtanke inbyggt i sig.

  606. Instagram skulle kunna,
    i stället för alla aviseringar-

  607. -som förstör ens liv konstant,
    prioritera viktiga saker.

  608. Har du, i din forskning,
    hittat artefakter av omtanke-

  609. -som kan tas fram och användas
    av folk om designar produkter i dag?

  610. -Om du förstår frågan.
    -Ja.

  611. Det handlar om skaparnas värderingar.

  612. Instagram skickar aviseringar
    för att de vill ha oss inloggade-

  613. -så att de kan sälja oss
    till varandra och till annonsörer.

  614. Med den affärsmodellen
    är det helt omöjligt-

  615. -att skapa ett system
    som inte skadar människor.

  616. Som användare kan vi påverka med
    sättet som vi använder plattformarna på.

  617. Däri ligger omtanken,
    i hur vi tar fram strategier-

  618. -för att använda internet mer humant.
    Men det kommer att komma nedifrån.

  619. I så fall stjäl jag sista frågan.
    Låt oss tänka på de här kvinnorna.

  620. I den fysiska världen
    är ju folk i samma rum.

  621. Där blir kvinnor mobbade, och folk
    blir överkörda och inte lyssnade på.

  622. Och där tycker jag
    att vi har gjort framsteg.

  623. Historien har blivit
    lite mer politiskt korrekt.

  624. Så frågan är...
    Den har blivit det, åtminstone nu-

  625. -inuti ett metalager
    av en otroligt aggressiv kapitalism.

  626. Räcker det med att vara snällare?
    Har vi löst det här nu?

  627. Eller måste vi kämpa vidare
    för att kvinnor ska bli hörda?

  628. Ska vi inte fortsätta att kämpa
    för kvinnor ett litet tag till?

  629. Och för alla som behöver bli hörda,
    alla minoriteter.

  630. Om du kan göra nån annans röst hörd,
    och din röst inte är viktig-

  631. -ge den då till nån annan.
    Det är en bra tumregel.

  632. Vi har tid,
    så du behöver inte prata först.

  633. Inte högst. Var öppensinnad.

  634. Vi har kanske löst det mellan oss,
    men inte i samtalen online.

  635. Folk blir fortfarande konstant utskällda
    i vartenda hörn av internet.

  636. Vi måste jobba vidare med det.
    Förlåt, du ville avsluta positivt.

  637. Ja, men jag hade ju glömt bort internet.

  638. -Kära vänner, Claire L. Evans.
    -Tack.

  639. Översättning: Jonna Tinnervall
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Internets banbrytande mormödrar

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Utvecklingen av datorer och internet har haft kvinnliga förtrupper som blivit raderade. Författaren och musikern Claire L. Evans berättar om några av de kvinnorna och hur framtiden kunde ha sett ut. Inspelat den 27 augusti 2019 på Slagthuset MMX, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Ämnen:
Information och media > Internet och digitala medier, Teknik > Teknikhistoria
Ämnesord:
Databehandling, Datakommunikation, Datanät, Datorer, Internet, Kvinnor, Teknik, Teknikhistoria, Teknikutveckling
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - The Conference 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The Conference 2019

Internets banbrytande mormödrar

Utvecklingen av datorer och internet har haft kvinnliga förtrupper som blivit raderade. Författaren och musikern Claire L. Evans berättar om några av de kvinnorna och hur framtiden kunde ha sett ut. Inspelat den 27 augusti 2019 på Slagthuset MMX, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The Conference 2019

Gud i maskinen

Meghan O'Gieblyn berättar hur en modern transhumanism - idén om hur teknik kan förbättra människan - liknar kristna uppståndelseberättelser. Hon jämför kristen diskussion kring andlig utveckling med modern teknologisk singularitet. Inspelat den 27 augusti 2019 på Slagthuset MMX, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The Conference 2019

Diskret automatisering

Varför bygger vi hus på liknande sätt som för hundra år sedan? Varför utvecklas mängder av projektledningsprogram när byggindustrin i sin helhet endast är något mer digitaliserad än jordbruk och jakt? Det är några av frågorna som Mollie Claypool tar upp. Inpelat den 27 augusti 2019 på Slagthuset MMX, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The Conference 2019

Allmän basinkomst - det nya sociala kontraktet

År 2018 avslutades det finska experimentet med grundlön. Maria Mahlo, Demos Helsingfors, hävdar att en universell grundlön är den postindustriella tidens sociala nödvändighet. Dessutom diskuterar hon hur samhället kan tänka om när det gäller hur vi distribuerar tjänster och tillgångar för att skapa mer jämlika samhällen. Inspelat den 28 augusti 2019 på Slagthuset MMX, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The Conference 2019

Valsystemet som är både spännande och sexigt

Vettig information om valsystem kan vara roliga, spännande och sexiga. Det hävdar komikern Abie Philbin Bowman som förklarar det lite annorlunda irländska valsystemet. Inspelat den 28 augusti 2019 på Slagthuset MMX, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The Conference 2019

Det som är bra med nätverkande

Det är lätt att kritisera sociala medier, men vi måste börja tänka på vad som fortsatt är bra att bygga vidare på. Charles Broskoski, medgrundare till Are.na, vill bygga sociala verktyg som får människor att skapa istället för att konsumera. Inspelat den 28 augusti 2019 på Slagthuset MMX, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The Conference 2019

Twitter designar för bättre kommunikation

Lisa Ding arbetar som produktdesigner på Twitter och berättar hur de vill justera och ändra kommunikationsflödet. Inspelat den 28 augusti 2019 på Slagthuset MMX, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The Conference 2019

Sociala lösningar för socialt nätverkande

Darius Kazemi, internetkonstnär, uppmanar oss att skapa mindre nätverk. Våra nätverk behöver inte växa, även om plattformsjättarna tycker så. Inspelat den 28 augusti 2019 på Slagthuset MMX, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The Conference 2019

Varför är det viktigt med reparation och underhåll?

Vi behöver förstå hur tekniken vi använder fungerar. Åtminstone behöver vi kunna få hjälp med att laga den. Laura Houston, forskare på Goldsmiths, presenterar sin forskning om haverier, reparationer, underhåll och varför det är så viktigt. Inspelat den 28 augusti 2019 på Slagthuset MMX, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The Conference 2019

Det finns inte tid för framtid

E-marknaden Taobao förvandlar den kinesiska landsbygden till en stark motpol och konkurrent till Amazon och andra jättar. En rörelse från landsbygd mot stad, men inte utan konflikter. Xiaowei Wang, creative director på Logic magzine, berättar. Inspelat den 28 augusti 2019 på Slagthuset MMX, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The Conference 2019

Konsten att laga

Vem bestämmer vilken digital information som ska sparas? Paul Soulellis, konstnär och grundare av Library of the printed web, använder publicering som en form av mostånd. Han tar oss med på en resa genom bortkastade dokument, både online och offline. Inspelat den 28 augusti 2019 på Slagthuset MMX, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Att göra sig en röst

Julia Essell var 14 år när hon skickade in en debattartikel till Aftonbladet om sexism i dataspelsvärlden. Efter det blev hon nedringd av andra medier. Plötsligt hade hon en röst. Vad innebär det att ha en röst i ett samhälle? Inspelat den 26 maj 2015 i Stadshallen, Lund. Arrangör: Altitude Meetings.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Youtubekändis

Hur är det att vara en Youtubekändis? Bland svenska barn och ungdomar är 16-årige Manfred Erlandsson från Forshaga en superkändis. Hans Youtube-kanal har över 150 000 följare och växer stadigt. Han älskar det han gör, men det börjar nu bli svårt att få tiden att räcka till både skola, filmande, reklaminspelningar och andra uppdrag. Filippa Simonen, eller Mileycool551, är 12 år och har över 50 000 följare på sin kanal. Hon börjar också bli igenkänd på stan. I branschen sägs hon vara en uppgående Youtubestjärna.