Titta

UR Samtiden - The Conference 2019

UR Samtiden - The Conference 2019

Om UR Samtiden - The Conference 2019

Vad händer i den digitala världen och hur påverkar det oss? Programmerare, konstnärer, designers, marknadsförare, forskare och företagsledare från hela världen ger oss en bild av nuet och en glimt av framtiden. Inspelat den 27-28 augusti 2019 på Slagthuset MMX, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Till första programmet

UR Samtiden - The Conference 2019 : Varför är det viktigt med reparation och underhåll?Dela
  1. Kampanjen för rätten att reparera
    leds i USA av Repair Association-

  2. -ett förbund av reparationsföretag,
    civilsamhälle- och konsumentgrupper.

  3. Hej, allihopa.

  4. Underhåll och reparation
    är grundläggande-

  5. -för vårt sociala och materiella liv.

  6. Att rengöra, bevara och förlänga är vad
    vi gör för att hålla igång våra världar.

  7. Men i den digitala tidsåldern blir
    reparation av vardagsteknik svårare.

  8. I min föreläsning ger jag
    början på en förklaring till varför.

  9. Varför skapar teknikindustrin barriärer
    mot underhåll och reparation?

  10. Och vad gör tekniker och aktivister
    världen över åt det?

  11. Teknik har länge varit
    ett ämne man ser framtiden i.

  12. Narrativen kring teknik gör mycket
    - de formar vad som är möjligt-

  13. -vad som är åtråvärt och värdefullt.

  14. Michael Lewis beskriver
    hur Silicon Valleys narrativ-

  15. -handlar om det allra senaste.

  16. I vår kultur dominerar narrativ
    om innovation.

  17. Det är kulturmässigt och ekonomiskt
    den mest värdefulla handlingen.

  18. Det är genier och uppkomlingar
    som innoverar.

  19. Disruptiv innovation blir, mer och mer,
    den mest värdefulla sortens innovation.

  20. Det är så värde skapas,
    när gamla ordningar förkastas.

  21. Reparation får inte plats
    i de här narrativen.

  22. Trots att det är en ofrånkomlig del
    av att leva med teknik.

  23. Det är för rörigt,
    och har för låg status.

  24. Det ses som nåt som sker efter
    det viktiga arbetet med formgivning.

  25. Det är en "teknisk fråga".
    Jag tycker inte alls att det stämmer.

  26. Genom lagning och kreativa lösningar
    får teknik sin unika plats-

  27. -i våra liv och samhällen.
    Och det är ingen slump-

  28. -att underhåll stiger på dagordningen
    när vi står inför planetens gränser.

  29. Underhåll och reparation erbjuder
    både praktiska och filosofiska resurser-

  30. -att möta utmaningarna med.

  31. Vi kan göra skillnad genom att köpa
    mindre och få saker att hålla längre.

  32. Men underhåll och reparation
    ger en också kraftfulla synsätt.

  33. Vilka ordningar vill vi underhålla?
    Vad vill vi behålla och värdesätta?

  34. Med ordning menas
    social och materiell praxis-

  35. -ekonomiska avtal och institutioner.

  36. Och från andra hållet:
    Vilka ordningar vill vi släppa?

  37. Vad vill vi göra föråldrat eller ogjort?

  38. I dag ska jag gå igenom tre barriärer
    för underhåll och reparation-

  39. -som jag sett i mitt arbete, bland
    mobilreparatörer i centrala Kampala-

  40. -och i mina undersökningar
    av reparationspolicy i USA och EU.

  41. De senaste femton åren i Uganda
    har en ny mobilinfrastruktur byggts upp.

  42. Jag studerade affärerna som uppstod
    för att hantera själva lurarna.

  43. Det är ett sätt att berätta en annan
    slags berättelse om det allra senaste.

  44. Det gjorde det synligare
    att saker går sönder och måste lagas.

  45. Jag tillbringade tid
    i verkstäder som Kirandas.

  46. Tekniker i Ugandas huvudstad Kampala
    är nästan alltid egenföretagare-

  47. -oftast själva,
    eller med en assistent eller lärling.

  48. När jag var där hittade jag
    bara två auktoriserade reparatörer.

  49. Alla andra arbetade självständigt.

  50. För att fixa nåt
    behöver man information och verktyg.

  51. Man behöver en bra kännedom
    om hårdvaru- och mjukvarusystem.

  52. Man behöver också specifik information
    om enheter.

  53. Hårdvaruverktyg, som lödkolvar,
    är lätta att få tag i.

  54. Men mjukvaruverktyg görs av tillverkare
    och styrs också av dem.

  55. Även om det är lätt
    att skaffa en lödkolv-

  56. -kan det vara svårt att skaffa
    diagnosverktyg för mjukvarureparation.

  57. Auktoriserade reparatörer har lätt
    att tillgå de här resurserna.

  58. Men vad händer med tekniker
    som Kiranda-

  59. -långt ifrån tillverkarna
    och deras nätverk.

  60. De arbetar informellt,
    på sätt som företag inte kan tyda.

  61. Det här är den första barriären:
    asymmetrin i information och tillgång-

  62. -för auktoriserade
    och självständiga reparatörer.

  63. Hur får självständiga reparatörer
    i Kampala mobiler att fungera?

  64. De improviserar
    alternativ infrastruktur.

  65. Vi börjar med mjukvaruverktygen.

  66. För att få tillgång
    till reparationssystemen inuti enheter-

  67. -behöver man tredje parters verktyg
    som tekniker kallar "hackerverktyg".

  68. Det här är en reparatörs verktyg
    för funktionstelefoner.

  69. Här används verktyget.

  70. Mobilen är avskalad
    och kopplad till hårdvarugränssnittet.

  71. På skärmen låter den korresponderande
    mjukvaran reparatörer-

  72. -gå runt mobilens säkerhet, komma åt
    program och skriva om firmware-

  73. -för att fabriksåterställa en version.

  74. Verktygen är egentligen väldigt labila-

  75. -eftersom utvecklare är i fejd
    och hackar varandras verktyg.

  76. Den här bilden lades upp av en reparatör
    som ville att två team skulle göra upp.

  77. Reparatörer
    utanför tillverkarnas nätverk-

  78. -måste inte bara köpa och använda
    de här verktygen-

  79. -utan också hantera
    utvecklarnas sociala sfär.

  80. Hur kommer reparatörer åt information?

  81. Med kunskapsartefakter som
    Nokiahårdvarukatalogen av BlackAttack.

  82. Den skapades
    av reparatörer, för reparatörer.

  83. Det är en flash-fil. Man klickar
    på modellen och delen som är sönder-

  84. -för att få fram detaljerade bilder.

  85. Det här diagrammet visar
    hur man använder en teknik-

  86. -för att kringgå en trasig del
    med väldigt tunn koppartråd-

  87. -när det inte finns reservdelar.

  88. Ni kan se att crowdsourcing är källan.
    Archit Raj skapade diagrammet-

  89. -och laddade upp det på BlackAttacks
    server för att integreras i artefakten.

  90. Jag vill påpeka
    att enskilda reparatörer-

  91. -ingriper i informations-
    och tillgångsasymmetrin.

  92. De deltar i den kaotiska världen
    av tredjepartsutvecklare-

  93. -och deras hackerverktyg. Och de
    delar med sig av de nya artefakterna.

  94. De skapas i gemensamma utrymmen
    av jämlikar.

  95. Det är intressant att de inte försöker
    återskapa ingenjörernas kunskap.

  96. Istället staplas erfarenheter
    av hantverk och teknik-

  97. -på vanlig ingenjörskonst
    som kopplingsscheman.

  98. Det berikar dem och underminerar dem.

  99. Sådant kunskapsskapande handlar
    om att dela diffusare sätt att kunna-

  100. -enheter genom att saker går sönder,
    osäkerhet, misstag och föråldrande.

  101. När jag upptäckte den asymmetrin
    ledde det till att jag undersökte-

  102. -USA:s och EU:s reparationslagar.

  103. Jag ville förstå mer om dynamiken
    av kraft och kontroll-

  104. -mellan tillverkare, tekniker
    och kunder.

  105. Jag samarbetade på det
    med Steve Jackson på Cornell.

  106. Vi undersökte konsumentteknik
    och fann flera fall-

  107. -där utformning försvårade reparation.

  108. Tydliga exempel som femuddiga,
    åverkanssäkra skruvar-

  109. -påminner oss att företag kan se
    borttagandet av en enhets skal-

  110. -inte som underhåll, utan nåt lömskare.

  111. Etiketter som häver garantin om man
    öppnar enheten är olagliga i USA-

  112. -enligt Magnuson-Moss-lagen.

  113. De betyder att användaren måste
    använda garantin-

  114. -och inte välja fritt från marknaden.

  115. Självklart vill tillverkarna erbjuda
    riktigt bra service genom sina nätverk.

  116. Men var går gränsen
    mellan det och ett monopol?

  117. Gör skruvarna och etiketterna reparation
    otänkbart genom andra kanaler?

  118. Barriärer uppstår också
    när utformningsvalen möter upphovsrätt.

  119. Det påverkar vår framtid
    med sakernas internet.

  120. Att koppla upp en enhet innebär
    att man öppnar dörren-

  121. -för två nya sorters upphovsrättsskydd.

  122. Först och främst är mjukvarukod
    upphovsrättsskyddad. Det är ju okej.

  123. Men det gör också att reparatörer
    och användare kan stängas ute.

  124. Och på ett mer oroväckande plan,
    för att mjukvara hyrs snarare än köps-

  125. -kan tillverkarna använda avtal för att
    styra hur du använder dina saker.

  126. Till och med när du tagit hem det
    och integrerat det.

  127. Och när "sakernas internet"-saker är
    kopplade till tillverkarna genom nätet-

  128. -och när användaravtalen är
    allt för täckande, kan de bli dödliga.

  129. Mjukvaruuppdateringar kan ske
    utan informerat samtycke.

  130. Jag har aldrig läst
    det finstilta i såna avtal.

  131. I det här fallet köpte Nest upp
    en konkurrent inom smarta hem, Revolv.

  132. Mindre än två år senare förstörde de
    Revolvs flaggskeppsprodukt.

  133. De slutade inte bara ge teknisk support
    - de fick maskinen att sluta fungera.

  134. Kunder vars hem gick sönder
    fick återbetalning-

  135. -först efter mycket dålig press,
    som det här i Guardian.

  136. När vi märker barriärerna
    för reparation-

  137. -ser vi också begränsningar
    i vår roll som konsumenter.

  138. Vad händer
    när folk inte kan pyssla och fixa?

  139. Då kan vi inte göra saker
    del av våra egna, personliga nätverk.

  140. Digital läskunnighet antar också
    en oroväckande samhällsdimension-

  141. -när vi tänker på vår kollektiva fantasi
    kring teknik.

  142. Om vi inte vet hur våra grejer fungerar,
    för att de är låsta-

  143. -kan vi inte ta del av projekt där man
    föreställer sig och skapar framtiden.

  144. Känner vi att vi har nåt att säga
    om hur våra samhällen digitaliseras?

  145. Tillverkare har rätten
    att kontrollera sina produkter.

  146. Men var går gränsen? Bör konsumenter
    ha rätten att laga sina digitala saker?

  147. En växande rörelse
    av aktivister begär detta.

  148. Kampanjen för rätten att reparera
    leds i USA av Repair Association-

  149. -ett förbund av företag,
    civilsamhälle- och konsumentgrupper.

  150. De har effektivt kämpat mot USA:s
    allt för täckande upphovsrättslagar-

  151. -och fått igenom undantag
    för reparationer.

  152. De vill också få igenom nya lagar
    på delstatsnivå.

  153. Trots att lagarna har debatterats
    i tjugo stater har inget hänt än.

  154. Men kandidat Elizabeth Warren
    har gett dem sitt stöd.

  155. En lag om rätten att reparera försäkrar
    att tekniker och användare-

  156. -får tillgång till de manualer,
    kopplingsscheman och verktyg vi nämnt-

  157. -för att kunna laga sina enheter.

  158. Och att reservdelar finns i lager
    ett visst antal år.

  159. Europeiska reparations- och konsument-
    grupper har gått med i kampanjen.

  160. Här vill man skriva om lagar
    som direktivet om ekodesign.

  161. Flera viktiga nya åtgärder
    röstades in i år.

  162. De gör viss hemelektronik
    avsiktligt mer reparerbar.

  163. Det blir lättare att nå viktiga delar.
    Reservdelar blir tillgängliga längre.

  164. Och reparatörer, men inte användare,
    måste förses med manualer.

  165. Vi bor alltså på en skadad planet,
    och vi måste verkligen reparera den.

  166. Om vi vill uppfylla våra klimatmål-

  167. -måste vi hitta nya sätt att konsumera,
    nåt annat än att köpa det allra senaste.

  168. Det finns viktiga idéer,
    som cirkulär ekonomi.

  169. Men vi vet inte än
    hur det ser ut i praktiken.

  170. Det går från bättre återvinning
    till omvälvande systemförändring.

  171. Vi kan hitta inspiration hos
    mobilreparatörerna i centrala Kampala.

  172. Självständiga verkstäder reparerar
    till varje pris.

  173. Med lite material och noggrant arbete
    uppvisar de hållbarhet-

  174. -när de förlänger livstiden på saker.

  175. Och de delar med sig
    av den gemensamma kunskapen.

  176. Men om vi ska förändra systemen
    är termer som rättigheter också viktiga-

  177. -för att flytta över ansvaret
    för reparation och ställa nya frågor.

  178. Om vi får fler rättigheter att reparera,
    har vi också mer ansvar att göra det?

  179. Vi måste skapa nya etiska
    förhållningssätt till digitala ägodelar.

  180. Så att vi, i denna prekära tidsålder
    för planeten-

  181. -ödmjukt kan gå från en världsordning
    till nästa, en reparation i taget. Tack.

  182. Översättning: Johannes Gillheim
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Varför är det viktigt med reparation och underhåll?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vi behöver förstå hur tekniken vi använder fungerar. Åtminstone behöver vi kunna få hjälp med att laga den. Laura Houston, forskare på Goldsmiths, presenterar sin forskning om haverier, reparationer, underhåll och varför det är så viktigt. Inspelat den 28 augusti 2019 på Slagthuset MMX, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Ämnen:
Information och media, Teknik
Ämnesord:
Databehandling, Datasystem, Datorer, Digitalteknik, Reparationer, Teknik, Underhållsteknik
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - The Conference 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The Conference 2019

Internets banbrytande mormödrar

Utvecklingen av datorer och internet har haft kvinnliga förtrupper som blivit raderade. Författaren och musikern Claire L. Evans berättar om några av de kvinnorna och hur framtiden kunde ha sett ut. Inspelat den 27 augusti 2019 på Slagthuset MMX, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The Conference 2019

Gud i maskinen

Meghan O'Gieblyn berättar hur en modern transhumanism - idén om hur teknik kan förbättra människan - liknar kristna uppståndelseberättelser. Hon jämför kristen diskussion kring andlig utveckling med modern teknologisk singularitet. Inspelat den 27 augusti 2019 på Slagthuset MMX, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The Conference 2019

Diskret automatisering

Varför bygger vi hus på liknande sätt som för hundra år sedan? Varför utvecklas mängder av projektledningsprogram när byggindustrin i sin helhet endast är något mer digitaliserad än jordbruk och jakt? Det är några av frågorna som Mollie Claypool tar upp. Inpelat den 27 augusti 2019 på Slagthuset MMX, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The Conference 2019

Allmän basinkomst - det nya sociala kontraktet

År 2018 avslutades det finska experimentet med grundlön. Maria Mahlo, Demos Helsingfors, hävdar att en universell grundlön är den postindustriella tidens sociala nödvändighet. Dessutom diskuterar hon hur samhället kan tänka om när det gäller hur vi distribuerar tjänster och tillgångar för att skapa mer jämlika samhällen. Inspelat den 28 augusti 2019 på Slagthuset MMX, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The Conference 2019

Valsystemet som är både spännande och sexigt

Vettig information om valsystem kan vara roliga, spännande och sexiga. Det hävdar komikern Abie Philbin Bowman som förklarar det lite annorlunda irländska valsystemet. Inspelat den 28 augusti 2019 på Slagthuset MMX, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The Conference 2019

Det som är bra med nätverkande

Det är lätt att kritisera sociala medier, men vi måste börja tänka på vad som fortsatt är bra att bygga vidare på. Charles Broskoski, medgrundare till Are.na, vill bygga sociala verktyg som får människor att skapa istället för att konsumera. Inspelat den 28 augusti 2019 på Slagthuset MMX, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The Conference 2019

Twitter designar för bättre kommunikation

Lisa Ding arbetar som produktdesigner på Twitter och berättar hur de vill justera och ändra kommunikationsflödet. Inspelat den 28 augusti 2019 på Slagthuset MMX, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The Conference 2019

Sociala lösningar för socialt nätverkande

Darius Kazemi, internetkonstnär, uppmanar oss att skapa mindre nätverk. Våra nätverk behöver inte växa, även om plattformsjättarna tycker så. Inspelat den 28 augusti 2019 på Slagthuset MMX, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The Conference 2019

Varför är det viktigt med reparation och underhåll?

Vi behöver förstå hur tekniken vi använder fungerar. Åtminstone behöver vi kunna få hjälp med att laga den. Laura Houston, forskare på Goldsmiths, presenterar sin forskning om haverier, reparationer, underhåll och varför det är så viktigt. Inspelat den 28 augusti 2019 på Slagthuset MMX, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The Conference 2019

Det finns inte tid för framtid

E-marknaden Taobao förvandlar den kinesiska landsbygden till en stark motpol och konkurrent till Amazon och andra jättar. En rörelse från landsbygd mot stad, men inte utan konflikter. Xiaowei Wang, creative director på Logic magzine, berättar. Inspelat den 28 augusti 2019 på Slagthuset MMX, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The Conference 2019

Konsten att laga

Vem bestämmer vilken digital information som ska sparas? Paul Soulellis, konstnär och grundare av Library of the printed web, använder publicering som en form av mostånd. Han tar oss med på en resa genom bortkastade dokument, både online och offline. Inspelat den 28 augusti 2019 på Slagthuset MMX, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Riksarkivet och intresset för digitaliserad information

Anders Nordström berättar om Riksarkivets roll och vilka möjligheter allmänheten har att ta del av informationen. Tillsammans med Marjia Mähler ger han exempel på hur man kan söka digitalt i arkivets olika databaser, med handlingar som sträcker sig nästan tusen år tillbaka i tiden. Inspelat den 21 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

E-sportaren Aaron

Kommer 17-årige Aaron Sandgren att vara en av Sveriges största idrottsstjärnor i framtiden? Kanske inte om vuxenvärlden får bestämma. Där har många fortfarande svårt att acceptera att våldsamma datorspel kan ses som idrott. Men det bryr sig inte Aaron om. Han och hans lagkompisar satsar hundraprocentigt på att bli proffs inom Counter-Strike. Aaron går i e-sportklass på Arlandagymnasiet och får spela och träna datorspel på skoltid.