Titta

UR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

UR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Om UR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Föreläsningar från den internationella lärarkonferensen Nobel Prize teacher summit där lärare från hela världen träffar Nobelpristagare, toppforskare och fredsaktivister runt ett angeläget tema. Årets tema är "climate changes everything" - klimatet förändrar allt. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Till första programmet

UR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019 : Vår sköra planetDela
  1. Jag försöker förstå
    alla de här fantastiska fenomenen.

  2. Men när jag flög där ute i rymden
    en dag-

  3. -tänkte jag att jag
    kanske borde vända blicken bakåt.

  4. Ja, jag är teoretisk fysiker. Välkomna
    till min värld - en värld av mörker.

  5. Här i mörkret bor jag.

  6. Jag ser ut in i mörkret, in i de minsta,
    innersta delarna av atomerna.

  7. Från den synvinkeln
    är jorden inte särskilt viktig.

  8. Till skillnad från professor Amano-

  9. -var jag intresserad av fysik
    från första början.

  10. Jag kommer ihåg hur jag
    gav mig själv ett löfte.

  11. Jag minns det exakt. Jag var sju år
    och lovade att jag skulle bli fysiker.

  12. Sen höll jag det löftet.

  13. Anledningen till att jag blev
    intresserad av fysik så tidigt-

  14. -var att jag bodde på landet.
    Jag såg stjärnorna tydligt på himlen.

  15. Ibland på hösten och sensommaren
    lade jag mig ner i gräset.

  16. Jag såg upp mot stjärnorna och låtsades
    att jag inte såg upp utan ner-

  17. -i en miljard ljusår djup avgrund. Jag
    höll tag i gräset för att inte falla-

  18. -ut genom stjärnorna,
    längre och längre bort.

  19. På ett sätt är det
    att falla längre bak i tiden.

  20. Det intressantaste med alla stjärnorna
    är inte själva stjärnorna.

  21. De är förstås också intressanta,
    men se på mörkret mellan stjärnorna.

  22. Där ser man längre och längre bort
    och längre och längre bak i tiden.

  23. Bortom stjärnorna och galaxen
    ser vi tiotusentals år bakåt.

  24. Bortom galaxerna är det miljontals,
    miljardtals år bakåt i tiden.

  25. Mörkret där markerar
    universums början.

  26. Det är mörkt. Vi ser inte längre bak
    i tiden än så - universum fanns inte då.

  27. Sen kommer muren
    av kosmisk bakgrundsstrålning.

  28. Där kan man studera
    universums uppkomst.

  29. Det här är förresten den första delen
    av årets nobelpris i fysik.

  30. Det handlar om det här, förresten.

  31. Okej. Det är min värld. Jag försöker
    förstå alla dessa fantastiska fenomen.

  32. Men när jag flög där ute i rymden
    en dag-

  33. -tänkte jag att jag
    kanske borde vända blicken bakåt.

  34. Kanske är perspektivet jag
    växte upp med också användbart.

  35. Voyagersonden blickade bakåt och tog
    bilden av den här bleka blå pricken.

  36. Det var Carl Sagan som hade idén
    att rymdsonden Voyager 2-

  37. -på väg ut ur solsystemet, förbi Jupiter
    och Saturnus, skulle vända blicken-

  38. -och ta en bild på oss.

  39. Jag tror att de flesta av er...
    Den här togs den 14 februari 1990.

  40. Jag tror att de flesta av er, inte alla
    men de flesta, är med på bilden.

  41. Jag är med på bilden.
    Jag tror att de flesta av er är med.

  42. Det var inte första gången
    nån föreställde sig nåt liknande.

  43. Man kan gå tillbaka 700 år till Dante.

  44. I "Den gudomliga komedin"
    går han ner till underjorden-

  45. -genom infernot
    och sen ut på andra sidan jorden.

  46. Sen bestiger han ett berg mot paradiset
    tillsammans med sin älskade Beatrice.

  47. Han klättrar högre och högre
    och sen gör han precis det jag gjorde.

  48. Han såg tillbaka, neråt. Sen säger han:

  49. "Jag kastade min blick
    på alla de sfärer sju"-

  50. -"och detta klot syntes
    så ömkligt litet, att jag däråt smålog."

  51. Det här är det ömkliga klotet.
    Dante står högt och ser ner på jorden.

  52. Han föreställer sig bilderna
    vi känner till-

  53. -från Apollo-tiden
    runt sekelskiftet 1970.

  54. Redan för 700 år sen såg han det-

  55. -och insåg hur liten och skör
    jorden är i vårt universum.

  56. Det finns en till bild, en riktig bild.

  57. Den är lika imponerande,
    och faktiskt lite läskig.

  58. Den här bilden togs den 17 juli 2015-

  59. -inte av en satellit,
    av ett slags rymdobservatorium.

  60. Det finns 1,5 miljoner km från jorden
    i riktning mot solen.

  61. Jordens och solens gravitationskrafter
    tar ut varandra-

  62. -så observatoriet kan hänga i rymden
    på den sidan av jorden.

  63. Om du vill veta var det är
    kan du se mot solen. Där är det.

  64. 1,5 miljoner km bort
    ser det ner på jorden.

  65. Just då var klockan tre på morgonen
    en sommarmorgon.

  66. Skandinavien är där nånstans
    under molnen.

  67. Just då råkade månens bana
    vara mellan observatoriet och jorden.

  68. Här ser vi den otroliga skillnaden
    mellan levande, underbara jorden-

  69. -full av färg - vitt, blått,
    brunt, grönt - full av liv-

  70. -och månen bredvid oss,
    som är grå och svart, stendöd.

  71. Det här en bild på livet och döden
    väldigt nära varandra i vårt kosmos.

  72. Det är så nära vi är döden. Det är
    en skör planet, otroligt full av liv-

  73. -i ett universum som inte bryr sig
    särskilt mycket om vad vi gör.

  74. Det är ett viktigt budskap
    som vi måste förstå.

  75. Det finns många tecken här på jorden-

  76. -på det här inflytandet från stjärnorna.

  77. Här är en bild
    från Glen Roy i Skottland.

  78. Det är ett
    av de mest intressanta ställen-

  79. -om man vill ha en surrealistisk
    upplevelse av jordens urhistoria-

  80. -och dess koppling med stjärnorna.

  81. Det här är ett naturligt fenomen som
    Darwin inte kunde förklara på sin tid.

  82. Men i mitten på 1800-talet
    förstod folk till slut vad det är.

  83. Det är svårt att se.
    Det är en upplevelse i verkligheten.

  84. Det går tre parallella linjer
    längsmed bergen.

  85. Det är som att nån
    retuscherat verkligheten.

  86. Linjerna går från berg till berg.

  87. Nu vet vi vad det är, förstås.
    Det är gamla stränder vid en issjö-

  88. -från olika tidsåldrar-

  89. -som har skapat
    det magnifika landskapet.

  90. Vad är förklaringen för det här?
    Det är istiderna.

  91. Vi ser att jordens klimat
    var annorlunda förr i tiden.

  92. Det här är direkt kopplat
    till stjärnorna.

  93. Planeternas positioner i bana runt solen
    påverkar jordens bana.

  94. Det är nåt som har styrt klimatet
    på jorden i många, många, många år.

  95. Hundratusentals år.
    Det har i miljontals år funnits-

  96. -en koppling mellan Jupiters
    och andra stora planeters rörelser-

  97. -och jordens omloppsbana.
    Det orsakar de här istiderna.

  98. Ännu längre bak i tiden
    finns en till istid.

  99. Väldigt länge sen - 300 miljoner år sen.

  100. Den spelar en otroligt stor roll
    i vår nutid.

  101. Istiden orsakades av en ny innovation
    inom biologi - träd.

  102. Det var då träd började växa på jorden.
    Stora träd.

  103. De här träden växte runt ekvatorn,
    i de tropiska regionerna på jorden.

  104. De lagrade otroliga mängder med kol.

  105. Alltså minskade växthuseffekten,
    och det blev en istid.

  106. Den täckte inte hela jorden.

  107. De stora skogarna var kvar
    runt ekvatorn.

  108. Och när träden dog fångades kolet
    i marken, i sjöarna och havet.

  109. Det drogs ut ur atmosfären,
    och det var så istiden började.

  110. Det gjorde också att det fanns
    massa syre i luften från träden.

  111. Så insekter och spindlar
    växte sig enormt stora.

  112. Sländorna var stora som fåglar.

  113. Spindlar stora som hundar
    sprang omkring i buskarna.

  114. Vad har det här att göra med oss?
    Det är ju att det är det kolet-

  115. -som vi nuförtiden förbränner
    och återintroducerar till atmosfären.

  116. Så den hettan som saknades
    under den här istiden-

  117. -för 300 miljoner år sen,
    kommer tillbaka nu-

  118. -genom att vi bränner
    allt det här kolet.

  119. Man kan se klimatförändringarna-

  120. -som en hälsning från tiden
    då det fanns gigantiska spindlar.

  121. De hemsöker oss nu.

  122. Jag nämnde nobelpriset i fysik.
    Årets nobelpris är i två delar.

  123. Den andra delen
    har att göra med andra planeter.

  124. Man kan ställa sig frågan om jorden här,
    den här pyttelilla planeten ni såg-

  125. -det ömkliga klotet,
    den lilla bleka blå pricken.

  126. Är den ensam? Kan andra ställen finnas
    där vi kan hoppas hitta andra vänner-

  127. -att kommunicera
    och dela erfarenheter med?

  128. Förmodligen inte i solsystemet.
    Mars är vår bästa chans.

  129. Det ser ut som en öken.
    Man kanske vill vandra i bergen där.

  130. Men man kan inte bo där.

  131. Årets nobelpris i fysik visar att det
    finns många andra planeter där ute.

  132. Många, många olika sorters planeter.

  133. Vissa av dem
    i vår egen galax, Vintergatan-

  134. -skulle kunna likna jorden.
    Det finns några exempel.

  135. Jag kan visa en bild på en av dem.

  136. Det är en bild jag tog med en vän. Vi
    har ett teleskop och hans kamera är bra.

  137. Så vi tog den här bilden.
    Det här är Kepler-452-

  138. -en stjärna som Kepler-satelliten
    upptäckte.

  139. Den har en väldigt jordliknande planet
    i omloppsbana runt sig.

  140. Den är på rätt avstånd från sin sol.

  141. Den stjärnan är av ungefär
    samma storlek som vår egen sol.

  142. Ändå kan man knappt se den,
    som ni ser.

  143. Bilden togs med en väldigt bra kamera.
    Stjärnan är osynlig för blotta ögat.

  144. Man behöver ett stort teleskop.
    Kikare går inte alls.

  145. Man behöver ett stort teleskop
    för att se stjärnan.

  146. Där finns en planet, på ungefär samma
    avstånd från sin sol som vi är från vår.

  147. Vi har ingen aning
    om vad som kan finnas där.

  148. Vi kan vända på perspektivet och tänka
    att vi ser hitåt från den planeten.

  149. De vi hade sett på himlen då
    är ett stjärnfält.

  150. Vi hade behövt ett väldigt stort
    teleskop för att hitta vår sol.

  151. Vi hade inte kunnat se
    vår jord eller de andra planeterna.

  152. Vi vet att planeterna finns där ute.
    Somliga kanske liknar vår jord.

  153. Alla vi måste fundera
    på en viktig sak här.

  154. Varför ser vi inga tecken där ute
    som skyltar med budskap?

  155. "Vi är här! Kom och köp tandkräm!"
    Eller nåt.

  156. Stora skyltar där det står
    "kom hit" eller "försvinn".

  157. Åtminstone nåt tecken
    på att vi inte är ensamma.

  158. Men det finns inget.
    Flera planeter, men inga tecken.

  159. Kanske är det en varning.
    Kanske kryllar det av liv där ute.

  160. Kanske har massor av civilisationer
    uppstått på olika ställen i universum.

  161. Men kanske har de alla stött på
    samma utmaningar som vi har-

  162. -som klimatförändringar och allt.

  163. Kanske är det svårt att överleva
    i vårt universum.

  164. Kanske är det därför
    det är så tyst där ute.

  165. Så låt oss sluta samman och se till-

  166. -att vi blir den första civilisationen
    i universum som klarar sig. Tack.

  167. Översättning: Johannes Gillheim
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Vår sköra planet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vår gröna planet är ett undantag i ett annars mörkt och ogästvänligt universum. Här funderar professor Ulf Danielsson på om vi kan hitta lösningar till klimatkrisen genom att se jorden ur ett kosmiskt perspektiv. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Ämnen:
Fysik > Astronomi, Miljö > Klimatförändringar
Ämnesord:
Astronomi, Geofysik, Klimatförändringar, Kosmologi, Meteorologi, Naturvetenskap, Universum
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Att lära ut hållbarhet

Klimatforskaren Johan Rockström går igenom den senaste forskningen kring klimatförändringarna och hur det kan läras ut i skolorna. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Blått ljus för en grön planet

Hiroshi Amano fick Nobelpris i fysik 2014 för sin del i uppfinningen av LED-belysning. Här berättar han mer om uppfinningen som revolutionerade världen och om vad det var som fick honom att intressera sig teknik i skolan. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Att lära ut en värld i förändring

En expertpanel diskuterar utmaningar med att lära ut mer om klimatförändringar och miljöarbete i skolorna, både när det gäller forskning och närheten till naturen. Medverkande: Hiroshi Amano, Nobelpristagare i fysik 2014, Johan Rockström, klimatforskare, och Patricia Mazuera-Johnson, lärare Trinty School och Bankstreet College of Education i New York. Moderator: Annika Hedås Falk. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Organisera aktivism

Genom sitt arbete kämpar Beatrice Fihn och organisationen ICAN för en kärnvapenfri värld. Precis som många klimataktivister tampas de mot mäktiga ekonomiska intressen. Här berättar hon om hur man kan organisera aktivism för att få resultat. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Berättelser är nyckeln till omställning

Historier om det förflutna kan ge oss större förståelse för vad som händer i dag och hur vi ska hantera det. Här förklarar professor Steven Hartman hur berättelser kan hjälpa oss hitta lösningar på klimatkrisen och leda vägen in i framtiden. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Det obarnsliga barnet och planetens framtid

Barnens framtid nämns ofta när man pratar om klimatkrisen, som en anledning att agera men också som den generation som ska lösa problemen. Men vad händer när så mycket ansvar läggs på nästa generation? Professor Malin Ideland berättar om vad som händer när barn blir ansvariga för framtiden och hur vi måste tänka om för att även vuxna ska ta ansvar. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Samarbeta för att rädda planeten

Ett samtal om klimataktivism och lösningar, hur det är att vara ung och oroa sig om klimatet, och vad vuxenvärlden måste göra för att ta sitt ansvar. Medverkande: Beatrice Fihn, ICAN, Malin Ideland, professor, Ell Ottosson Jarl och Melda Nahnfeldt, #fridaysforfuture, och Patrick Gallagher, lärare. Moderator: Annika Hedås Falk. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Vår sköra planet

Vår gröna planet är ett undantag i ett annars mörkt och ogästvänligt universum. Här funderar professor Ulf Danielsson på om vi kan hitta lösningar till klimatkrisen genom att se jorden ur ett kosmiskt perspektiv. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Förklara det obegripliga

Hur förklarar man komplicerad forskning på ett sätt som alla förstår och kan ta till sig? Ulf Danielsson, Mario Molina och Karolina Sandahl samtalar om hur man kan göra forskning mer lättillgängligt. Moderator: Annika Hedås Falk. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Så räddade vi ozonlagret

Det finns många likheter mellan dagens klimatkris och upptäckten på mitten av 1970-talet att utsläpp av freoner skadar ozonlagret. Här berättar kemisten och Nobelpristagaren Mario Molina om upptäckten och vad det var som till slut ledde till Montrealprotokollet, ett världsomspännande avtal att fasa ut freoner. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Lärarens roll för en hållbar framtid

Utbildningsminister Anna Ekström (S) berättar om Karin Brandt, en av de lärare som inspirerade henne som ung, och vilken roll lärarna har i arbetet för ett mer hållbart samhälle. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & fysik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ignobelseminarium

Hunden och månen

Hundar som utför sina behov, månen, jordens magnetfält, samt en nord-sydlig riktning. Hur dessa saker går ihop förklarar Sabine Begall och Pascal Malkemper, 2014 års vinnare av Ignobelpriset i biologi. Inspelat den 30 mars 2015 på Boulevardteatern, Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna UR Samtiden podd - Spräng gränserna

En ny sorts optik

Med centralt synfältsbortfall, skotom, förlorar man synen i den mittersta delen av näthinnan. Däremot finns det ofta synrester i de perifera delarna. Linda Lundström och hennes forskarlag på Tekniska högskolan i Stockholm testar nu hur man kan ta tillvara på detta och förbättra synen med hjälp av nya mätmetoder och specialslipade glasögon eller linser. Inspelat på Stockholm Waterfont den 4 maj 2019. Arrangör: Synskadades riksförbund.