Titta

UR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

UR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Om UR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Föreläsningar från den internationella lärarkonferensen Nobel Prize teacher summit där lärare från hela världen träffar Nobelpristagare, toppforskare och fredsaktivister runt ett angeläget tema. Årets tema är "climate changes everything" - klimatet förändrar allt. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Till första programmet

UR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019 : Det obarnsliga barnet och planetens framtidDela
  1. De är inte optimistiska konsumenter -
    tvärtom. De strejkar, de gör ingenting.

  2. De är arga, och föreslår en
    systemförändring bortom kapitalismen.

  3. Det är så härligt att vara här.
    Jag är så imponerad av programmet-

  4. -och jag är stolt över
    att vara en del av det.

  5. Jag är etnolog, och jobbar med...

  6. Jag studerar hur sånt som värderingar,
    människotyper och undervisningssätt-

  7. -blir så normala att vi inte ens
    tänker på vad det är vi gör.

  8. Jag försöker belysa
    och ifrågasätta dessa självklara idéer.

  9. Hur kan vi se dem i ett annat ljus?

  10. För de påverkar vad i pratar om,
    vad vi glömmer att prata om-

  11. -och vad vi väljer att göra
    och inte göra.

  12. I viktiga frågor
    som klimatförändringarna-

  13. -måste vi veta mer om oss själva
    som kulturella varelser.

  14. Varför beter vi oss som vi gör, och
    varför tänker vi inte på vissa saker?

  15. Boken som antagligen gav upphov
    till titeln på det här seminariet-

  16. -heter "This Changes Everything:
    Capitalism vs. the Climate".

  17. Naomi Klein hävdar att vi är fångade,
    både politiskt och kulturellt-

  18. -i våra föreställningar
    kring miljö- och hållbarhetsfrågor.

  19. Vi måste utmana hur vi
    betraktar dem och pratar om dem.

  20. Inte bara när det gäller
    att inspirera folk att återvinna-

  21. -köpa ekologisk mat
    eller utveckla ny teknik.

  22. Utan även tänka på varför, när vi
    utbildar folk i miljö och hållbarhet-

  23. -vi pratar så mycket om ekologisk
    mat, återvinning och ny teknik.

  24. Varför pratar vi inte om andra saker,
    som att förbjuda fossila bränslen?

  25. Vi vet ju varför det behövs.
    Vi är mitt uppe i en klimatkris.

  26. Jag vill utmana er att tänka på
    hur vi pratar om det här i skolorna-

  27. -och på barns och vuxnas ansvar-

  28. -när det gäller de här miljöfrågorna.

  29. Och vad det innebär. Kan vi tänka på
    och prata om nåt annat?

  30. Jag ska börja med
    att visa er ett exempel på-

  31. -hur man kan prata
    om barn och vuxna.

  32. Det här kommer från en studie
    där vi bad 125 tioåringar i Malmö-

  33. -att föreslå sätt-

  34. -för att minska koldioxidutsläppen.

  35. Det här var år 2009, för tio år sen.

  36. Som ni ser här...

  37. Det här är ett väldigt kort utdrag
    från diskussionerna.

  38. Min kollega och jag slogs av två saker
    i barnens resonemang.

  39. Det första var att alla barn pratade
    om samma livsstil som miljövänlig.

  40. Oavsett etnicitet, nationalitet
    eller socialklass. Det var samma liv.

  41. Det var ett svenskt medelklassliv
    som var hållbart.

  42. Jag ska prata mer om det
    i eftermiddag.

  43. En annan sak var att barnen betonade
    att det var dem själva-

  44. -som bar ansvar för framtiden.

  45. De var framtidens generation, och
    det var dem man kunde lita på i dag.

  46. Deras föräldrar
    satt bara och drack kaffe-

  47. -medan katastrofen tornade upp sig.

  48. Och bilden av barnet som ansvarigt
    för framtiden är så vanlig.

  49. Man ser den i reklam, i filmer,
    i barnböcker, och så vidare.

  50. En ren själ, som ännu inte har
    korrumperats av kapitalismen-

  51. -eller av kaffe, och som säger som
    det är. Nån som vi kan förlita oss på.

  52. Världen kan förlita sig på att
    ungdomarna sköter protesterandet.

  53. Det har vi även hört i dag.

  54. Och det säger vi i all välmening.

  55. Barn är kompetenta nog,
    och bör uppmuntras att göra detta.

  56. Det är ju bra, men vi kanske också
    borde tänka på...

  57. Varför pratar de om sig själva
    som ansvariga?

  58. Och vilka effekter får det?

  59. Jag har studerat styrmedelsdokument,
    undervisningsmaterial-

  60. -och forskning kring hur vi kan
    undervisa för en hållbar värld.

  61. Vad för slags barn lever det mest
    hållbara och mest miljövänliga livet?

  62. Barnet vi vill ha.
    Det är det kravmärkta barnet.

  63. Vilket barn hittar vi i undervisnings-
    materialet som ni använder?

  64. Det är ett barn som är optimistiskt.
    Ett lyckligt barn.

  65. Det återvinner glatt-

  66. -och arbetar för framtiden
    medan de vuxna dricker kaffe.

  67. Känslor som ilska, sorg och ångest
    ska de skyddas ifrån-

  68. -genom att göra saker. Vi måste hålla
    hoppet uppe och tämja såna känslor.

  69. De får inte bli arga
    på ett barnsligt och irrationellt vis.

  70. Det är ett aktivt barn,
    som gör saker hela tiden.

  71. Alla små saker som de gör medvetet.

  72. De släcker lyset när de går ut och
    stänger av vattnet när de borstar.

  73. Och de gör det medvetet.

  74. De väljer att göra det,
    för det är ett val.

  75. Man ska vara medveten, och inte
    bara göra saker, som ett barn gör.

  76. Man får aldrig glömma saker
    eller vara slarvig - det är barnsligt.

  77. Det är starkt kopplat till konsumism.

  78. Mycket handlar om konsumtion.

  79. Det kan handla om
    att köpa saker eller återvinna saker.

  80. Ja, konsumenten. Det handlar
    även om att leva ett vuxet liv-

  81. -och vara en medveten konsument,
    som gör rätt saker.

  82. Det här är bra saker, och jag
    försöker också spara på vatten och el-

  83. -och inte bara skrämma mina barn
    genom att vara pessimistisk, men...

  84. Vi måste tänka på hur idén
    om det kravmärkta, obarnsliga barnet-

  85. -exkluderar vissa åtgärder,
    som vi inte pratar om.

  86. Men innan jag går in på det...
    Studien var helt klar år 2018-

  87. -och i juli lämnade jag in ett
    bokmanus. Bara en månad senare-

  88. -klev ännu ett obarnsligt barn
    upp på scenen.

  89. Det började hända andra saker.
    Synd att Greta inte fick Nobelpriset.

  90. Men utan att förminska
    hennes arbete måste jag säga-

  91. -att hon är en intressant mediefigur-

  92. -för nån som har studerat kopplingen
    mellan barn och miljörörelsen-

  93. -i flera år.

  94. Greta och Fridays For Future
    förkroppsligar det obarnsliga barnet.

  95. Hon beskrivs som ren och oskyldig,
    nån som värnar om framtiden.

  96. Hon är även kunnig
    och hänvisar till forskningen.

  97. Hon har på sätt och vis gjort det som
    läroplanen säger åt barnen att göra.

  98. "Att skaffa sig ett personligt för-
    hållningssätt till globala miljöfrågor."

  99. Hon uppfyller alltså dessa mål.

  100. Varför är då konservativa
    i utlandet, vår egen statsminister-

  101. -och Skolverkets generaldirektör
    och andra-

  102. -så angelägna om att hon
    ska sätta sig i skolbänken igen?

  103. Alla de som skolstrejkar.
    Varför gör de det?

  104. För att förstå den paradoxen
    måste vi beakta-

  105. -att den här sortens obarnsliga barn
    är farliga.

  106. Som ett politiskt subjekt,
    och inte en optimistisk konsument-

  107. -hotar de tanken på det...

  108. Det andra obarnsliga barnet,
    och de hotar rådanden förhållanden.

  109. De måste sättas på plats,
    och tydligen är den platsen i skolan.

  110. För samtidigt som Greta
    och Fridays For Future-

  111. -fullständigt förkroppsligar läroplanen-

  112. -så passar de inte in
    i mallen för det kravmärkta barnet.

  113. De är inte optimistiska konsumenter -
    tvärtom. De strejkar, de gör ingenting.

  114. De är arga, och föreslår en
    systemförändring bortom kapitalismen.

  115. Så varför ägnar jag mig åt
    att kritiskt granska-

  116. -utbildning för hållbarhet?

  117. Det är väl dumt i dessa tider?

  118. Men jag oroar mig för den här
    kulturella och politiska fällan.

  119. Att barnen ska få vara med
    och bestämma, men det ska ske-

  120. -genom personliga val och konsumtion.

  121. Det får oss kanske att fortsätta som
    vanligt, och vi undviker att tänka på-

  122. -vilka strukturella förändringar
    som krävs, på systemnivå.

  123. Vi kanske inte ska vara glada,
    utan arga.

  124. Och vi kanske ska tänka
    lite mer fritt och galet-

  125. -i stället för att vara på vår vakt. Vi
    kanske ska vara lite barnsligare. Tack.

  126. Tack, Malin!

  127. Översättning: Mattias R. Andersson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Det obarnsliga barnet och planetens framtid

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Barnens framtid nämns ofta när man pratar om klimatkrisen, som en anledning att agera men också som den generation som ska lösa problemen. Men vad händer när så mycket ansvar läggs på nästa generation? Professor Malin Ideland berättar om vad som händer när barn blir ansvariga för framtiden och hur vi måste tänka om för att även vuxna ska ta ansvar. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Ämnen:
Miljö > Klimatförändringar, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Barn
Ämnesord:
Ansvar, Barn och politik, Barnpsykologi, Klimatförändringar, Psykologi, Utvecklingspsykologi
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Att lära ut hållbarhet

Klimatforskaren Johan Rockström går igenom den senaste forskningen kring klimatförändringarna och hur det kan läras ut i skolorna. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Blått ljus för en grön planet

Hiroshi Amano fick Nobelpris i fysik 2014 för sin del i uppfinningen av LED-belysning. Här berättar han mer om uppfinningen som revolutionerade världen och om vad det var som fick honom att intressera sig teknik i skolan. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Att lära ut en värld i förändring

En expertpanel diskuterar utmaningar med att lära ut mer om klimatförändringar och miljöarbete i skolorna, både när det gäller forskning och närheten till naturen. Medverkande: Hiroshi Amano, Nobelpristagare i fysik 2014, Johan Rockström, klimatforskare, och Patricia Mazuera-Johnson, lärare Trinty School och Bankstreet College of Education i New York. Moderator: Annika Hedås Falk. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Organisera aktivism

Genom sitt arbete kämpar Beatrice Fihn och organisationen ICAN för en kärnvapenfri värld. Precis som många klimataktivister tampas de mot mäktiga ekonomiska intressen. Här berättar hon om hur man kan organisera aktivism för att få resultat. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Berättelser är nyckeln till omställning

Historier om det förflutna kan ge oss större förståelse för vad som händer i dag och hur vi ska hantera det. Här förklarar professor Steven Hartman hur berättelser kan hjälpa oss hitta lösningar på klimatkrisen och leda vägen in i framtiden. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Det obarnsliga barnet och planetens framtid

Barnens framtid nämns ofta när man pratar om klimatkrisen, som en anledning att agera men också som den generation som ska lösa problemen. Men vad händer när så mycket ansvar läggs på nästa generation? Professor Malin Ideland berättar om vad som händer när barn blir ansvariga för framtiden och hur vi måste tänka om för att även vuxna ska ta ansvar. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Samarbeta för att rädda planeten

Ett samtal om klimataktivism och lösningar, hur det är att vara ung och oroa sig om klimatet, och vad vuxenvärlden måste göra för att ta sitt ansvar. Medverkande: Beatrice Fihn, ICAN, Malin Ideland, professor, Ell Ottosson Jarl och Melda Nahnfeldt, #fridaysforfuture, och Patrick Gallagher, lärare. Moderator: Annika Hedås Falk. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Vår sköra planet

Vår gröna planet är ett undantag i ett annars mörkt och ogästvänligt universum. Här funderar professor Ulf Danielsson på om vi kan hitta lösningar till klimatkrisen genom att se jorden ur ett kosmiskt perspektiv. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Förklara det obegripliga

Hur förklarar man komplicerad forskning på ett sätt som alla förstår och kan ta till sig? Ulf Danielsson, Mario Molina och Karolina Sandahl samtalar om hur man kan göra forskning mer lättillgängligt. Moderator: Annika Hedås Falk. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Så räddade vi ozonlagret

Det finns många likheter mellan dagens klimatkris och upptäckten på mitten av 1970-talet att utsläpp av freoner skadar ozonlagret. Här berättar kemisten och Nobelpristagaren Mario Molina om upptäckten och vad det var som till slut ledde till Montrealprotokollet, ett världsomspännande avtal att fasa ut freoner. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Lärarens roll för en hållbar framtid

Utbildningsminister Anna Ekström (S) berättar om Karin Brandt, en av de lärare som inspirerade henne som ung, och vilken roll lärarna har i arbetet för ett mer hållbart samhälle. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Forskar-Grand Prix 2015

Finlandsfärjorna eldar för kråkorna

Sjöfarten står idag för majoriteten av dagens transporter men fartygen drivs av tjockolja, något av det smutsigaste bränslet som finns, berättar Fredrik Ahlgren som forskar i sjöfartsvetenskap. Hur kan ny teknik effektivisera denna process? Fredrik har i sin forskning studerat kryssningsfartyg mellan Stockholm och Mariehamn. Inspelat den 26 november 2015 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Vetenskap & allmänhet, Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Gretas skolstrejk

Femtonåriga Greta Thunberg är orolig för klimatet och framtiden för allt levande på jorden. Därför bestämde hon sig för att skolstrejka utanför Riksdagen, för att uppmärksamma och framförallt få politikerna att lyfta klimatfrågan. Hon påbörjade sin aktion tre veckor innan valet 2018. Varför sitter Greta där och vad vill hon ska hända? Och kommer hon kunna påverka politikerna så att klimatfrågan sätts främst?