Titta

UR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

UR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Om UR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Föreläsningar från den internationella lärarkonferensen Nobel Prize teacher summit där lärare från hela världen träffar Nobelpristagare, toppforskare och fredsaktivister runt ett angeläget tema. Årets tema är "climate changes everything" - klimatet förändrar allt. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Till första programmet

UR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019 : Förklara det obegripligaDela
  1. Vi bestämde oss för att göra så här:

  2. Vi hittar ett problem av ren nyfikenhet
    och ser om vi kan lösa det.

  3. Det vore ett bra sätt
    att lära sig om det.

  4. Nu ska vi träffa nobelpristagaren-

  5. -som upptäckte hur ozonlagret skadades
    av freoner.

  6. Han gjorde inte bara upptäckten. Han
    kämpade också för politisk förändring-

  7. -som ledde till beslut
    som fick ozonlagret att börja läka.

  8. Förändring är möjligt.

  9. Vi träffar också en lärare från
    Stockholm som lär mer än sina elever.

  10. Hon utbildar också hundratals lärare
    varje år i hållbarhet.

  11. Vi välkomnar professorn Ulf Danielsson
    och läraren Karolina Sandahl-

  12. -och nobelpristagaren Mario Molina.
    Ge dem en varm applåd.

  13. Välkommen.
    Du kan stå här, bredvid Karolina.

  14. -Okej.
    -Välkomna.

  15. -Hej.
    -Hej.

  16. Mario, det är en stor ära
    att ha dig här.

  17. Vi ska prata om hur man förklarar-

  18. -nåt som verkar väldigt svårförklarat.

  19. Kan du förklara
    väldigt kortfattat och lättförståeligt-

  20. -vad som ledde
    till din nobelprisvinnande upptäckt?

  21. -Visst. Jag gör ett försök.
    -Gör ett försök.

  22. Först är bakgrunden...

  23. Innan jag började forska i det fältet
    som då var nytt för mig-

  24. -gjorde jag grundläggande forskning.

  25. Sen barnsben har jag gillat experiment
    och grundläggande vetenskap.

  26. Jag samarbetade med en kollega jag
    träffade när jag gjorde min avhandling.

  27. Sherry Rowland,
    som jag delar Nobelpriset med.

  28. Vi bestämde oss för att fortsätta
    med det grundläggande.

  29. Vi skulle applicera det på nåt som är
    mer direkt användbart för samhället.

  30. Nåt som var närmre kopplat
    till samhället.

  31. Vi bestämde oss
    för att lära oss om atmosfären.

  32. Människor påverkar atmosfären,
    så vi ville lära oss mer om den.

  33. Det var ett nytt fält för oss.
    Vi bestämde oss för att göra så här:

  34. Vi hittar ett problem av ren nyfikenhet
    och ser om vi kan lösa det.

  35. Det vore ett bra sätt
    att lära sig om det.

  36. Problemet vi valde var vad som hände
    med vissa industriella kemikalier-

  37. -som upptäcktes tidigare på 1900-talet.

  38. Kemikalierna var väldigt användbara
    och ersatte giftiga kemikalier-

  39. -i kylar i hemmet. Elektriska kylar
    uppfanns ju tidigt på 1900-talet.

  40. Innan dess använde folk bara is
    till sina matvaror.

  41. Med industriella kylar måste man
    använda vissa vätskor, köldmedium.

  42. De fungerade,
    men ibland gick de sönder.

  43. Då orsakade de här otäcka kemikalierna,
    som ammoniak och svavel-

  44. -stor skada i hemmet,
    där folk andades in gaserna.

  45. Därför uppfanns
    de här nya "mirakelkemikalierna".

  46. Vi kallar dem klorfluorkarboner,
    eller CFC.

  47. Mirakelkemikalierna var en stor upptäckt
    eftersom man kan andas in dem.

  48. Om kylen går sönder händer inget
    med människorna runt den.

  49. Man kunde andas.

  50. Därför hittade de ett till intressant
    användningsområde, i sprejburkar.

  51. Sprejburkar blev väldigt populära i USA.

  52. Det fanns 40 burkar per familj
    under första hälften av 1900-talet.

  53. Man hade deodorant
    och hårsprej och allt.

  54. Mirakelkemikalierna var fantastiska.

  55. De var doftlösa.
    Inget hände när man andades in dem.

  56. Men annan forskare som vi kände
    hade upptäckt-

  57. -att man kunde mäta små mängder
    av kemikalierna överallt på planeten.

  58. På södra halvklotet med,
    där de inte släpptes ut.

  59. Det var det första globala problemet.
    Det är ett globalt atmosfärproblem-

  60. -för att nåt händer
    med atmosfären på hela planeten.

  61. Det kvittar var på planeten man släpper
    ut kemikalierna. Det problemet valde vi.

  62. Vad händer med de här kemikalierna?
    Det första svaret var "ingenting".

  63. Varför det? De är så inerta
    att man kan andas in dem.

  64. När de ansamlas i små mängder
    händer ingenting.

  65. Men när vi tänkte på det
    och forskade kring det insåg vi-

  66. -att de är så stabila
    att de når högre höjder.

  67. De kan nå ozonlagret, det lagret
    som planeten har som skyddar oss-

  68. -från skadlig uv-strålning från solen.

  69. Ovanför det lagret har vi strålning
    som bryter ner alla molekyler-

  70. -inklusive syremolekyler.

  71. När syremolekyler bryts ner
    frigörs atomerna och de bildar ozon.

  72. Sen skyddar ozonlagret från strålningen
    så att den inte kommer till jordens yta.

  73. Det är därför livet
    som vi känner till det kunde utvecklas.

  74. Den lilla strålningen som tar sig igenom
    orsakar bland annat hudcancer.

  75. Vi insåg att kemikalierna skulle nå
    stratosfären och ozonlagret.

  76. Ovanför det lagret skulle de brytas ner,
    en dramatisk förändring.

  77. Mirakelkemikalierna, som går att
    andas in, blir ämnena som bildade dem.

  78. Till exempel klor. Vi förstod-

  79. -efter experiment i kemilabbet,
    att det här var ett problem.

  80. En enda kloratom kan, genom katalys,
    förstöra tiotusentals ozonmolekyler.

  81. Vi behövde vara på vår vakt, för den här
    menlösa industriella kemikalien-

  82. -skulle kunna påverka
    det väldigt viktiga lagret.

  83. Vår teori var en hypotes.
    Vi bestämde att vi måste bena ut den.

  84. Vi gjorde experiment.
    Vi skickade upp ballonger i atmosfären-

  85. -för att se om det här faktiskt hände.
    Det var så vi började.

  86. Det var en jättebra förklaring,
    till och med jag förstod.

  87. Att förklara så komplicerade saker...
    - Karolina.

  88. Klimatkrisen är en av många svåra saker
    du försöker förklara för elever.

  89. Vad har du för utmaningar
    när du lär dem om klimatförändringar?

  90. Alltså, det finns alltid utmaningar
    i vårt yrke.

  91. Det är en del av det som gör
    att vi alltid utvecklas.

  92. Det är bra att vi har
    alla de utmaningarna i yrket.

  93. Klimatförändringar, som många
    utvecklings- och framtidsfrågor-

  94. -är tvärvetenskapliga.

  95. Jag lär ut samhällsvetenskap,
    så jag kan ju inte lära ut allting-

  96. -om klimatet inom mitt ämne.

  97. Det som är svårast är inte att förklara
    processerna eller problemen.

  98. Det jag har mest problem med
    är den viktigaste delen - lösningarna.

  99. Lösningar innefattar många perspektiv,
    många värden.

  100. Ofta behöver man
    det tvärvetenskapliga synsättet.

  101. Min strategi är att så mycket det går
    samarbeta med kollegor-

  102. -inom kemi, fysik, språkvetenskap
    och andra ämnen.

  103. Då kan vi hantera klimatförändringarna
    ofta och mycket.

  104. -Från olika vinklar.
    -Det är ett bra tillvägagångssätt.

  105. Ulf, för några dagar sen, i tisdags-

  106. -föreläste du för en publik
    med 100 miljoner tittare.

  107. -Tror du att det var så många?
    -Jag vet det, ja.

  108. I livestreamen
    där man kungjorde priset i fysik-

  109. -kunde vi se Ulf
    förklara Nobelpriset i fysik-

  110. -genom att använda en kaffekopp,
    mjölk och lite socker.

  111. -Så...
    -Jag citerade också "Big Bang Theory".

  112. Kan du sammanfatta?
    Hur kändes det att förklara det-

  113. -och vad försökte du faktiskt förklara?

  114. Jag vill inte ge samma föreläsning här.

  115. Men jag kanske kan berätta
    om mina tankar-

  116. -om hur man förklarar
    och väcker intresset för vetenskapen.

  117. Det fungerar för att förklara Nobelpris-

  118. -och för studenter
    om jag föreläser på en skola.

  119. Det viktigaste är att förstå att kunskap
    och rationella tankar och matematik-

  120. -allt det är fortfarande baserat
    på känslor. Man måste inspireras.

  121. Man måste ha en drivkraft
    att vilja förstå, en nyfikenhet.

  122. Det är inget man kan koppla loss
    från sig själv.

  123. Jag ser vetenskap och matematik
    som nåt som måste sitta i hjärtat.

  124. Mina ämnen är fysik och matematik.

  125. Det stämmer för all vetenskap
    men bilden av dem-

  126. -är att matte och fysik kräver
    tufft, fokuserat, koncentrerat arbete.

  127. Det är så man ser det i skolan.

  128. Därför måste man
    engagera sig emotionellt.

  129. Då kan man göra allt det arbetet.
    Det är viktigt för mig.

  130. Det är inte det
    att vetenskapen är rationell-

  131. -utan den kräver engagemang från dem
    som studerar och praktiserar den.

  132. -Det tycker jag är det viktigaste.
    -Så...

  133. Vi har faktiskt pratat om det
    tvärvetenskapliga förhållningssättet-

  134. -vad gäller utbildning och förståelse.

  135. Jag tror att du gav nåt
    till Nobelmuseet.

  136. Varje år offentliggörs priset i oktober.

  137. De nya nobelpristagarna
    kommer till Stockholm i december.

  138. Det första de gör är att gå till
    Nobelmuseet med sina familjer.

  139. Vi tar hand om dem och berättar
    att den här veckan blir överväldigande.

  140. Men vi tar hand om dem. Vi ber dem
    också att ge oss nåt, ett föremål.

  141. Jag tror du gav oss ett paraply.
    Stämmer det?

  142. Som del av Nobelpriset
    fick jag en väldigt fin tavla.

  143. Inte diplomet - en originalmålning
    av ett paraply.

  144. Den representerade
    den stratosfäriska ozonskölden.

  145. -Ja.
    -Därför tog jag med ett paraply.

  146. Jag tänker också
    att hur du förklarade-

  147. -hur du tog dig an utmaningen
    var själva idén bakom Nobelpriset.

  148. Det som gör mänskligheten störst nytta.
    Kan det inspirera studenter?

  149. Ja. - Jag vill utveckla
    de fina ord du precis sa.

  150. Vi har också hållit på mycket
    med utbildning nyligen.

  151. Jag forskade i många år
    på atmosfärisk kemi och så vidare.

  152. Vi tror att utbildning är viktigt
    för det moderna samhället.

  153. Vi har så många problem
    med populismen och så.

  154. Hur gör vi det? Vi arbetar
    med lärare som har utvecklat-

  155. -system för att lära grundskoleelever.

  156. När barnen lär sig att skriva
    är det inte bara att memorera-

  157. -utan de gör experiment
    och blir engagerade.

  158. De blir engagerade emotionellt,
    och det är så de får socialt ansvar.

  159. De pratar med varandra, städar gatorna,
    ser hur små djur och växter växer.

  160. De skyddar dem, och sen går de hem
    och säger till sina familjer...

  161. -...att bevara miljön.
    -Ja.

  162. Så det här emotionella elementet
    är livsviktigt.

  163. Vi har också program för
    high school-elever och collegestudenter.

  164. Vi lägger vikt på olika viktiga saker.
    Främst är det moderna utlärningssättet.

  165. Det är aktivt lärande,
    inte bara memorering.

  166. Det är ett bättre sätt att lära ut
    värderingar, som vi pratade om.

  167. Värderingar och resonemang.
    Det moderna samhället oroar oss.

  168. Många saker sker för att man tror
    på vissa saker. Det är irrationellt.

  169. Vi måste lära dem den vetenskapliga
    metoden, som är baserad på bevis.

  170. Då drar man slutsatser från
    observationer i stället för blind tro.

  171. Det och värderingarna vi lär ut
    tillåter oss alla-

  172. -att göra världen bättre tillsammans,
    om vi samarbetar.

  173. I synnerhet, då det här
    innefattar klimatförändringar-

  174. -tar vi upp klimatet
    för att lära ut grundläggande vetenskap.

  175. Vi lärde oss att många lärare
    inte helt förstod vetenskapen.

  176. De lärde sig kanske inte det.

  177. Genom klimatförändringarna
    kan vi lära ut fysik, kemi-

  178. -och resonemang,
    hur man drar slutsatser.

  179. Hur ser vi till
    att de förbättrar samhället?

  180. Det är därför det tvärvetenskapliga
    arbetet är så fantastiskt.

  181. Mycket av det jag sa gör vi förstås
    i Mexiko, i Latinamerika.

  182. På University of California i San Diego
    ska vi också hålla i en klimatkurs-

  183. -för alla studenter. Det framhäver
    den sociala aspekten-

  184. -och den ekonomiska aspekten också.

  185. Ja. Vi kommer att kunna lyssna-

  186. -mycket mer på dig och på Karolina
    på eftermiddagen.

  187. Jag avslutar samtalet nu
    med ett varmt tack för samtalet.

  188. Tack så mycket.

  189. Översättning: Johannes Gillheim
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Förklara det obegripliga

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur förklarar man komplicerad forskning på ett sätt som alla förstår och kan ta till sig? Ulf Danielsson, Mario Molina och Karolina Sandahl samtalar om hur man kan göra forskning mer lättillgängligt. Moderator: Annika Hedås Falk. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Forskning, Forskningsinformation, Vetenskap, Vetenskaplig verksamhet, Vetenskapligt skrivande
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Att lära ut hållbarhet

Klimatforskaren Johan Rockström går igenom den senaste forskningen kring klimatförändringarna och hur det kan läras ut i skolorna. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Blått ljus för en grön planet

Hiroshi Amano fick Nobelpris i fysik 2014 för sin del i uppfinningen av LED-belysning. Här berättar han mer om uppfinningen som revolutionerade världen och om vad det var som fick honom att intressera sig teknik i skolan. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Att lära ut en värld i förändring

En expertpanel diskuterar utmaningar med att lära ut mer om klimatförändringar och miljöarbete i skolorna, både när det gäller forskning och närheten till naturen. Medverkande: Hiroshi Amano, Nobelpristagare i fysik 2014, Johan Rockström, klimatforskare, och Patricia Mazuera-Johnson, lärare Trinty School och Bankstreet College of Education i New York. Moderator: Annika Hedås Falk. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Organisera aktivism

Genom sitt arbete kämpar Beatrice Fihn och organisationen ICAN för en kärnvapenfri värld. Precis som många klimataktivister tampas de mot mäktiga ekonomiska intressen. Här berättar hon om hur man kan organisera aktivism för att få resultat. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Berättelser är nyckeln till omställning

Historier om det förflutna kan ge oss större förståelse för vad som händer i dag och hur vi ska hantera det. Här förklarar professor Steven Hartman hur berättelser kan hjälpa oss hitta lösningar på klimatkrisen och leda vägen in i framtiden. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Det obarnsliga barnet och planetens framtid

Barnens framtid nämns ofta när man pratar om klimatkrisen, som en anledning att agera men också som den generation som ska lösa problemen. Men vad händer när så mycket ansvar läggs på nästa generation? Professor Malin Ideland berättar om vad som händer när barn blir ansvariga för framtiden och hur vi måste tänka om för att även vuxna ska ta ansvar. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Samarbeta för att rädda planeten

Ett samtal om klimataktivism och lösningar, hur det är att vara ung och oroa sig om klimatet, och vad vuxenvärlden måste göra för att ta sitt ansvar. Medverkande: Beatrice Fihn, ICAN, Malin Ideland, professor, Ell Ottosson Jarl och Melda Nahnfeldt, #fridaysforfuture, och Patrick Gallagher, lärare. Moderator: Annika Hedås Falk. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Vår sköra planet

Vår gröna planet är ett undantag i ett annars mörkt och ogästvänligt universum. Här funderar professor Ulf Danielsson på om vi kan hitta lösningar till klimatkrisen genom att se jorden ur ett kosmiskt perspektiv. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Förklara det obegripliga

Hur förklarar man komplicerad forskning på ett sätt som alla förstår och kan ta till sig? Ulf Danielsson, Mario Molina och Karolina Sandahl samtalar om hur man kan göra forskning mer lättillgängligt. Moderator: Annika Hedås Falk. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Så räddade vi ozonlagret

Det finns många likheter mellan dagens klimatkris och upptäckten på mitten av 1970-talet att utsläpp av freoner skadar ozonlagret. Här berättar kemisten och Nobelpristagaren Mario Molina om upptäckten och vad det var som till slut ledde till Montrealprotokollet, ett världsomspännande avtal att fasa ut freoner. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Lärarens roll för en hållbar framtid

Utbildningsminister Anna Ekström (S) berättar om Karin Brandt, en av de lärare som inspirerade henne som ung, och vilken roll lärarna har i arbetet för ett mer hållbart samhälle. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Kosmopolitism, modernism och judendom

Björn Wiman möter Zygmunt Bauman

Intervju med sociologen Zygmunt Bauman om bland annat Europas framtid, sin beundran för påven Franciskus, Facebook och om att man måste prata med människor som inte tycker som man själv. Intervjuare: Björn Wiman. Inspelat den 15 maj 2016 på Berns i Stockholm. Arrangör: Föreningen för judisk kultur i Sverige.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Oro

Vad oroar du dig för? Är oro bra för något? Mysig morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.