Titta

UR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

UR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Om UR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Föreläsningar från den internationella lärarkonferensen Nobel Prize teacher summit där lärare från hela världen träffar Nobelpristagare, toppforskare och fredsaktivister runt ett angeläget tema. Årets tema är "climate changes everything" - klimatet förändrar allt. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Till första programmet

UR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019 : Organisera aktivismDela
  1. Det finns inte nog med människor
    att döda med de här vapnen.

  2. Och det ska skydda oss?

  3. Det är så bisarrt. Och de försöker
    få det att framstå som nåt rationellt.

  4. Titeln på den här intervjun
    är "Organisera aktivism".

  5. -Är du en aktivist?
    -Ja. Är inte alla det?

  6. Är vi det? Okej, bra.

  7. Antikärnvapenorganisationen Ican-

  8. -är en koalition av omkring 550
    icke-statliga organisationer-

  9. -i över 100 länder.

  10. Ni har ett mål.
    Varför vill ni förbjuda kärnvapen?

  11. Om man tänker rationellt på
    kärnvapen så är det rätt bisarrt.

  12. Vi har skapat ett vapen
    som kan förinta hela världen.

  13. Och vi har länder-

  14. -som tror på mänskliga rättigheter och
    har skrivit under Genèvekonventionen-

  15. -som säger att man inte får skada
    civilbefolkning i ett krig.

  16. Ändå hotar de dagligen med
    att massmörda civila.

  17. Och de här vapnens eldkraft är otrolig.

  18. Man säger att det finns 14 000
    kärnvapen, och det är svårt att greppa.

  19. Vad betyder det egentligen?
    Men det finns...

  20. Storbritannien har
    kärnvapenbestyckade Trident-ubåtar-

  21. -och varje ubåt-

  22. -är bestyckad med en eldkraft
    motsvarande 78 Hiroshima-bomber.

  23. Och de har fyra stycken.

  24. Och USA och Ryssland har ännu fler.

  25. Det finns inte nog med människor
    att döda med de här vapnen.

  26. Och det ska skydda oss?
    Det är så bisarrt.

  27. Och de försöker
    få det att framstå som nåt rationellt.

  28. Att vi går omkring
    med en global självmordsväst-

  29. -som vi hotar med att detonera.
    Och det ska leda till fred.

  30. När du uttrycker det så verkar
    det vettigt att förbjuda kärnvapen-

  31. -men som du säger så används
    argument som fred och stabilitet-

  32. -även av dem
    som inte vill ha en nedrustning.

  33. Terrorbalans är ett viktigt argument
    ur deras perspektiv.

  34. Kan du förstå det perspektivet?

  35. Javisst. Man kan använda hot
    för att få som man vill.

  36. Jag kan säga att jag inte vill
    att nån gör inbrott i mitt hus-

  37. -så jag gräver ner en massa landminor
    för att stoppa inbrottstjuvar.

  38. Skulle jag få inbrott? Nej.
    Är det en bra idé? Nej.

  39. Du själv, brevbäraren eller ens barn
    kan ju råka trampa på en.

  40. Hot är inte hållbart på lång sikt.
    Det kan fungera på kort sikt.

  41. Vi har haft tur i 75 år,
    men den här avskräckningsteorin-

  42. -tanken att vi kan hota med
    att använda vapnen-

  43. -och vi kan avfyra dem på fyra
    minuter, men det händer aldrig...

  44. Det är naivt. Om vi har kvar dem
    kommer de att användas.

  45. Och konsekvenserna
    skulle bli katastrofala, så det är...

  46. Vi kan inte utsätta oss för den risken.

  47. Vi pratar om klimatförändringar,
    och jag ser ett samband där.

  48. Två självförvållade hot
    mot vår överlevnad.

  49. Ett av dem smyger sig på oss,
    och det andra skulle vara omedelbart.

  50. Vi måste göra nåt.

  51. Och det har du gjort. I juli 2017-

  52. -antogs FN:s konvention
    om kärnvapenförbud.

  53. Det är en konvention
    som förbjuder alla slags kärnvapen.

  54. Men nationerna
    som röstade för konventionen-

  55. -måste nu ratificera
    den i sina hemländer.

  56. Den träder inte i kraft
    förrän 50 länder har gjort det.

  57. Det blir en mastig uppgift för Ican.
    Hur tänker ni gå till väga?

  58. Vi jobbar med regeringarna.
    Tanken bakom konventionen är att...

  59. Vi accepterade
    att vissa länder har kärnvapen.

  60. Sydafrika uttryckte det elegant.
    Det är ett slags kärnvapen-apartheid.

  61. Det finns två olika regler.
    De flesta länder får inte ha dem-

  62. -men de stora, mäktiga länderna
    får ha dem.

  63. De är ansvarsfulla. Men rättvisa
    kan inte bygga på en orättvis lag.

  64. Tanken med konventionen
    var att skapa en ny norm.

  65. Dra en ny linje i sanden och säga
    att det här vapnet är oacceptabelt.

  66. Och skapa en känsla, genom lag-
    stiftning, men även hos allmänheten-

  67. -att vi inte accepterar de här vapnen.

  68. Så...vi får länder att skriva på
    och ratificera konventionen.

  69. Just nu har 79 länder skrivit på den
    - det är första steget-

  70. -och 32 länder har ratificerat den
    och gjort den till nationell lag.

  71. Förhoppningsvis kommer vi upp i 50
    länder 2020, och då träder den i kraft.

  72. Och länderna
    som har kärnvapen i dag-

  73. -dök väl inte upp på mötet?

  74. Nej. De har kämpat emot
    det här avtalet från början.

  75. De har hotat länder, till exempel
    Sverige, för att de inte ska skriva på.

  76. Vilket kan kännas lite nedslående,
    men också lite häftigt.

  77. För om de kämpar emot
    så gör man nåt meningsfullt.

  78. Det ska man komma ihåg i alla
    kamper som pågår runt om i världen.

  79. Först ignorerar de en,
    men när de börjar kämpa emot-

  80. -har de insett att man utgör ett hot.
    Länder som Frankrike, till exempel-

  81. -sätter stor press
    på före detta kolonier i Afrika.

  82. De hotar med att slopa handelsavtal.
    USA sa till Sverige-

  83. -att ett undertecknande
    skulle få ödesdigra konsekvenser.

  84. Det innebär att man är viktig.
    Det innebär att ett litet land-

  85. -i Afrika, Latinamerika eller Asien
    har makt i den här frågan.

  86. Att kärnvapenstaternas ambassadörer-

  87. -bojkottade Nobels fredspris
    berodde på att de var rädda.

  88. De är rädda för en bunt aktivister.
    Som med klimatförändringarna.

  89. De är rädda för några tonåringar.
    Det är ett enormt erkännande-

  90. -av vår makt att utmana sånt här.

  91. Ja, och vi har lärare här i dag.

  92. Ni träffar ju aktivister,
    för de är ju ofta unga.

  93. Men en händer nåt med oss.
    Många av oss blir trötta.

  94. Inte du. Och...

  95. Hur kan lärare uppmuntra
    elevernas engagemang-

  96. -så att det inte bara blir en fas
    i deras liv-

  97. -utan ett livslångt engagemang i
    nödvändiga frågor för mänskligheten?

  98. Jag tror att... Här har lärare
    det allra viktigaste jobbet-

  99. -och det är så viktigt att...

  100. ...ge våra unga de här verktygen.

  101. De är ju de som ska styra världen sen.

  102. Så det man lär dem
    och befullmäktigar dem med-

  103. -kommer att göra stor skillnad.
    Ni har makten över de unga-

  104. -så det är ni som har mest makt.

  105. Det innebär ett stort ansvar,
    och en enorm möjlighet.

  106. Skolan är nåt som...
    Visst finns det delar av världen-

  107. -där tillgång till skolor är ett
    problem, men de flesta går i skolan.

  108. Det är en plats
    där vi kan nå så gott som alla.

  109. Det måste vi utnyttja.

  110. Det främsta som lärare måste göra,
    vilket jag ska prata mer om sen...

  111. De måste inspirera de unga,
    och inpränta i dem-

  112. -att deras åsikt har betydelse,
    att de har en roll att spela-

  113. -och att de kan påverka sina egna liv,
    sin omgivning och hela världen.

  114. Man måste känna
    att man har makten att göra det.

  115. Tack, Beatrice Fihn.

  116. Pontus,
    har vi några frågor till Beatrice?

  117. Ja, det har vi. Jag börjar med den här.

  118. Vad fick dig att engagera dig
    i den här frågan?

  119. Kan du berätta lite om din resa dit?

  120. Tja... Det började faktiskt i skolan.

  121. Jag växte upp i en förort
    utanför Göteborg-

  122. -med många invandrare. Jag hade
    klasskamrater från hela världen.

  123. Särskilt under kriget på Balkan.

  124. Efter sommarlovet hade jag en massa
    nya klasskamrater från en konfliktzon.

  125. Jag minns att jag var väldigt förvirrad-

  126. -när det gällde kriget på Balkan.

  127. Det var för många sidor,
    för många olika folkgrupper.

  128. Vilka var goda och vilka var onda?

  129. Det gjorde starkt intryck på mig.
    Jag insåg att konflikter och krig-

  130. -är så komplicerade.
    Det finns aldrig bara en sanning.

  131. Och att det fanns skäl till att sånt
    som hände på andra sidan världen-

  132. -i Chile, i Iran, i Somalia, på Balkan-

  133. -påverkade mig i Sverige.

  134. Så min uppväxt, där en majoritet
    av eleverna i klassen och i skolan...

  135. Antingen kom de själva från
    en konflikt, eller deras föräldrar.

  136. Det gjorde mig intresserad
    av de bakomliggande orsakerna.

  137. Jag började läsa
    internationella relationer-

  138. -och fick en praktikplats, där jag
    snubblade in på kärnvapenfrågan.

  139. I början tyckte jag att det var tråkigt.
    "Finns det fortfarande kärnvapen?"

  140. "Är inte det lite förlegat?"
    Sen insåg jag att det faktiskt var...

  141. Det handlar om jämlikhet och rättvisa,
    precis som mänskliga rättigheter-

  142. -och klimatförändringarna.
    Folk med makt som förtrycker andra.

  143. På sätt och vis är kärnvapen
    det yttersta förtrycket.

  144. Så jag tänkte: "Det här måste vi fixa."

  145. Så... En relaterad fråga.

  146. Du pratade om...
    Jag har en fråga från lärarna här.

  147. "Jämfört med 60- och 70-talet,
    och till och med 80-talet"-

  148. -"protesterar inte så många mot
    kärnvapen eller klimatförändringar."

  149. "Det verkar inte vara häftigt
    att protestera öppet."

  150. Vad tror du om det? Du tyckte ju själv
    att det var tråkigt i början.

  151. Vi har nu sett miljontals människor
    protestera mot klimatförändringarna.

  152. Och aktivismen förändras. Sättet
    den uttrycks på ser inte likadant ut-

  153. -som på 70- och 80-talet.

  154. Jag tror att folk fortfarande bryr sig.

  155. När det gäller kärnvapenfrågan
    så har nog många glömt bort den.

  156. Det känns inte relevant.
    Eller så är det för komplicerat.

  157. Och många tänker nog
    "Det finns inget jag kan göra åt det".

  158. Det finns så många andra frågor
    som känns mer angelägna.

  159. Det är nog en brist på självförtroende.
    och det har vi försökt ge folk-

  160. -så att de inser att en grupp människor
    kan utmana hela kärnvapenkomplexet-

  161. -och de här beslutsfattarna.

  162. Samma sak med klimatförändringarna.

  163. Ni ser det här hela tiden, men dagens
    unga är så smarta och medvetna-

  164. -och de vet så mycket om det här,
    men kanske inte kan organisera sig-

  165. -så att det blir till
    en politisk process.

  166. Det måste vi hjälpa dem med.
    När jag hör dem prata känns det som-

  167. -att de kommer att rädda världen.
    De måste bara organisera sig-

  168. -så att det leder till framsteg.

  169. På tal om det - om några minuter
    tillkännages Nobels fredspris.

  170. -Tack så mycket, Beatrice Fihn.
    -Tack.

  171. Översättning: Mattias R. Andersson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Organisera aktivism

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Genom sitt arbete kämpar Beatrice Fihn och organisationen ICAN för en kärnvapenfri värld. Precis som många klimataktivister tampas de mot mäktiga ekonomiska intressen. Här berättar hon om hur man kan organisera aktivism för att få resultat. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Ämnen:
Samhällskunskap > Politik och statskunskap
Ämnesord:
Aktivism, Politik, Politiska aktivister, Samhällsvetenskap, Statskunskap
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Att lära ut hållbarhet

Klimatforskaren Johan Rockström går igenom den senaste forskningen kring klimatförändringarna och hur det kan läras ut i skolorna. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Blått ljus för en grön planet

Hiroshi Amano fick Nobelpris i fysik 2014 för sin del i uppfinningen av LED-belysning. Här berättar han mer om uppfinningen som revolutionerade världen och om vad det var som fick honom att intressera sig teknik i skolan. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Att lära ut en värld i förändring

En expertpanel diskuterar utmaningar med att lära ut mer om klimatförändringar och miljöarbete i skolorna, både när det gäller forskning och närheten till naturen. Medverkande: Hiroshi Amano, Nobelpristagare i fysik 2014, Johan Rockström, klimatforskare, och Patricia Mazuera-Johnson, lärare Trinty School och Bankstreet College of Education i New York. Moderator: Annika Hedås Falk. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Organisera aktivism

Genom sitt arbete kämpar Beatrice Fihn och organisationen ICAN för en kärnvapenfri värld. Precis som många klimataktivister tampas de mot mäktiga ekonomiska intressen. Här berättar hon om hur man kan organisera aktivism för att få resultat. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Berättelser är nyckeln till omställning

Historier om det förflutna kan ge oss större förståelse för vad som händer i dag och hur vi ska hantera det. Här förklarar professor Steven Hartman hur berättelser kan hjälpa oss hitta lösningar på klimatkrisen och leda vägen in i framtiden. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Det obarnsliga barnet och planetens framtid

Barnens framtid nämns ofta när man pratar om klimatkrisen, som en anledning att agera men också som den generation som ska lösa problemen. Men vad händer när så mycket ansvar läggs på nästa generation? Professor Malin Ideland berättar om vad som händer när barn blir ansvariga för framtiden och hur vi måste tänka om för att även vuxna ska ta ansvar. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Samarbeta för att rädda planeten

Ett samtal om klimataktivism och lösningar, hur det är att vara ung och oroa sig om klimatet, och vad vuxenvärlden måste göra för att ta sitt ansvar. Medverkande: Beatrice Fihn, ICAN, Malin Ideland, professor, Ell Ottosson Jarl och Melda Nahnfeldt, #fridaysforfuture, och Patrick Gallagher, lärare. Moderator: Annika Hedås Falk. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Vår sköra planet

Vår gröna planet är ett undantag i ett annars mörkt och ogästvänligt universum. Här funderar professor Ulf Danielsson på om vi kan hitta lösningar till klimatkrisen genom att se jorden ur ett kosmiskt perspektiv. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Förklara det obegripliga

Hur förklarar man komplicerad forskning på ett sätt som alla förstår och kan ta till sig? Ulf Danielsson, Mario Molina och Karolina Sandahl samtalar om hur man kan göra forskning mer lättillgängligt. Moderator: Annika Hedås Falk. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Så räddade vi ozonlagret

Det finns många likheter mellan dagens klimatkris och upptäckten på mitten av 1970-talet att utsläpp av freoner skadar ozonlagret. Här berättar kemisten och Nobelpristagaren Mario Molina om upptäckten och vad det var som till slut ledde till Montrealprotokollet, ett världsomspännande avtal att fasa ut freoner. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Lärarens roll för en hållbar framtid

Utbildningsminister Anna Ekström (S) berättar om Karin Brandt, en av de lärare som inspirerade henne som ung, och vilken roll lärarna har i arbetet för ett mer hållbart samhälle. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Är finanssystemet en bluff?

Är finanssystemet en bluff?

Ett samtal mellan Joris Luyendijk och Andreas Cervenka. Finansvärlden beskrivs ofta som en värld där girighet lättja och frosseri härskar, men är det verkligen den enskilde bankmannen som bär skulden eller står orsaken att finna i det system vi har byggt upp där bankerna fått orimligt mycket makt och inflytande på våra liv? Joris Luyendijk har skrivit den omtalade boken "Simma med hajar" som är en resa mot finansvärldens innersta. Andreas Cervenka är ekonomijournalist på Svenska Dagbladet och författare till boken "Vad är pengar?". Moderator: Joel Dahlberg. Inspelat den 11 april 2016 på Kulturhuset, Stockholm. Arrangör: Kulturhuset Stadsteatern.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Donationer

Vill du donera dina organ? Vilka är för- och nackdelarna med organdonation? Mysig morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.