Titta

UR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

UR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Om UR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Föreläsningar från den internationella lärarkonferensen Nobel Prize teacher summit där lärare från hela världen träffar Nobelpristagare, toppforskare och fredsaktivister runt ett angeläget tema. Årets tema är "climate changes everything" - klimatet förändrar allt. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Till första programmet

UR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019 : Blått ljus för en grön planetDela
  1. Det japanska tecknet för "ingenjör"-

  2. -står för
    att koppla samman människor.

  3. Det fick mig att inse
    vad ämnet gick ut på.

  4. Hans uppfinning lyste upp i mörkret.

  5. Den gjorde det möjlig
    för fattiga barn att göra läxorna-

  6. -trots avsaknad av elektricitet.

  7. Och den sparar energi-

  8. -på en nästan ofattbar skala.

  9. Nobelprismotiveringen
    "av största nytta för mänskligheten"-

  10. -är lätt att förstå
    när det gäller den blå lysdioden.

  11. En varm applåd för Hiroshi Amano.

  12. Hjärtligt välkommen, professor Amano.

  13. Kan ni kort beskriva
    LED-teknikens betydelse?

  14. Dess betydelse? Okej.

  15. LED tros vara den tredje eller fjärde
    generationen av artificiellt ljus.

  16. Den första var elden.

  17. Den andra var glödlampan.

  18. Den tredje var lysröret.

  19. LED baseras på kvantmekanik.

  20. Det rör sig om ett fast tillstånd,
    så den är väldigt tålig.

  21. Det viktigaste är att den är energisnål.

  22. Den är minst tio gånger effektivare
    än glödlampor-

  23. -och dubbelt så effektiv som lysrör.

  24. Så genom att byta till LED-lampor-

  25. -kan vi minska vår energikonsumtion.

  26. När ni började försöka ta fram-

  27. -de här blåa lysdioderna, var ni...?

  28. Var målet att förändra världen
    eller drevs ni av nyfikenhet?

  29. När jag började fokusera på
    forskningen kring LED-tekniken-

  30. -var jag fortfarande student,
    så mitt mål var inte...

  31. ...att få Nobelpriset, utan att...

  32. -Det var en bonus.
    -Jag ville få min doktorsgrad.

  33. Men ert arbete var svårt,
    och många sa att det var omöjligt.

  34. Var ni nån gång rädd
    att ni inte skulle få er doktorsgrad?

  35. Jo, så här var det...

  36. Anledningen till
    att jag kunde fokusera på det här var...

  37. Min handledare, Isamu Akasaki-

  38. -hade forskat på materialet
    som LED-tekniken bygger på-

  39. -i över tjugo år.

  40. Det innebar att även jag
    kunde studera det materialet.

  41. Det vill säga galliumnitrid,
    en förening av gallium och kväve.

  42. Men det var ganska svårt,
    och ni misslyckades många gånger.

  43. Var det inte...?

  44. Många av lärarna försöker få eleverna
    att intressera sig för forskning-

  45. -och förändra världen,
    men ibland misslyckas man.

  46. Hur hanterade ni den besvikelsen?

  47. Jag såg det inte som misslyckanden.

  48. Experimenten, att få fram kristallerna-

  49. -tyckte jag var väldigt intressanta.

  50. Under mina tidigare studier-

  51. -hade jag mest suttit vid ett skrivbord-

  52. -och läst i en bok.

  53. Det var inte så spännande.
    Men experimenten-

  54. -kunde jag göra helt själv.

  55. Jag kunde formulera mina egna tankar
    och presentera mina resultat.

  56. Det var nytt och intressant för mig.

  57. Det var därför jag kunde fortsätta
    utföra experimenten-

  58. -över 1 500 gånger.

  59. Det var många experiment.

  60. -Det handlar om att gilla det man gör.
    -Ja.

  61. Vi har ju ett rum fullt av lärare.
    Tyckte ni...?

  62. Var ni en bra elev i skolan?

  63. Nej.

  64. -Jag hatade fysik och kemi.
    -Okej.

  65. Ni hatade alltså kemi och fysik.
    När förändrades det?

  66. Jo... Det enda jag var intresserad av
    i gymnasiet var matematik.

  67. Men när jag började på universitet-

  68. -sa en av de gamla professorerna-

  69. -att meningen med ingenjörskonsten...

  70. Det japanska tecknet för "ingenjör"-

  71. -står för
    att koppla samman människor.

  72. Det fick mig att inse
    vad det hela gick ut på. Och då...

  73. Det förändrade mitt tänkesätt, och jag
    började gilla även dessa ämnen.

  74. Intressant. Så...

  75. Ni jobbade med blå LED. Nu jobbar
    ni med en annan hållbar teknik.

  76. -Trådlös strömöverföring.
    -Ja.

  77. Går det bra? Det låter som
    science fiction. Är det genomförbart?

  78. Okej...

  79. Materialet är detsamma.

  80. En förening av gallium och kväve,
    galliumnitrid.

  81. Det kan även användas till transistorer.

  82. Högfrekvenstransistorer.
    Några av er kanske redan använder-

  83. -5G-system för trådlös kommunikation.

  84. I de basstationerna använder man
    såna transistorer av galliumnitrid.

  85. Förutom att tekniken kan användas
    för att överföra information-

  86. -så kan den användas
    för att överföra elektricitet trådlöst.

  87. Trådlös strömöverföring
    är väldigt viktigt-

  88. -för att
    ytterligare förbättra elfordonen-

  89. -och den eldrivna mobiliteten i stort.

  90. Så nu fokuserar vi på
    att skapa ett nytt elnät-

  91. -med trådlös elöverföring.

  92. Kommer det att vara
    mer energieffektivt?

  93. Effektiviteten beror på avståndet.

  94. Vi har lyckats överföra elektricitet-

  95. -till körande fordon.

  96. Avståndet bör vara så kort som möjligt-

  97. -så vi använder fordon
    med motorerna i hjulen.

  98. Det sitter strömkretsar i däcken
    så att fordonen-

  99. -kan fånga upp
    elektriciteten från marken.

  100. -Lite som att köra bilbana, alltså?
    -Ja, precis.

  101. Det låter som sagt som
    science fiction, men jag tror på er.

  102. -Det fungerar faktiskt!
    -Härligt.

  103. Jag ville också fråga... I veckan
    tillkännagavs årets Nobelpristagare.

  104. Och för fem år sen
    fick ni samtalet från Stockholm.

  105. Hur har det...?
    Vad har Nobelpriset betytt för er?

  106. Det var lite speciellt i mitt fall.

  107. Jag fick inte samtalet
    från Nobelstiftelsen.

  108. -Jag satt på ett flygplan.
    -Okej.

  109. Så... Det skedde under en flygresa.

  110. Jag reste från min hemstad Nagoya
    till Frankfurt.

  111. När jag öppnade min dator hade jag
    en massa e-postmeddelanden.

  112. Det stod "Grattis", eller
    "Omedetou gozaimasu", på japanska.

  113. Men ingen skrev
    varför de gratulerade mig.

  114. Så jag förstod inte varför
    jag fick så mycket e-post.

  115. Jag tänkte att det nog var skräppost.

  116. När jag kom fram
    till min slutdestination-

  117. -var det fullt av japanska journalister
    där, och de väntade på nån.

  118. Jag tänkte att jag hade tur.
    Tydligen hade en filmstjärna...

  119. ...rest med samma plan.

  120. Men en av journalisterna
    kom fram och berättade.

  121. Det var första gången jag förstod
    att jag hade fått Nobelpriset.

  122. Det var ni som var filmstjärnan.

  123. Att få Nobelpriset är som att vara
    en filmstjärna inom forskningen.

  124. Är det lättare för en Nobelpristagare
    att ta upp frågor som klimatet?

  125. Är det lättare att prata med politiker?

  126. Ja, det är väldigt viktigt.
    Genom att jag tilldelades priset-

  127. -fick jag möjlighet att prata
    med politiker och statstjänstemän-

  128. -och kunde förklara hur viktigt det är
    med energibesparande teknik.

  129. Och teknik är viktig för oss.

  130. Vi kunde inrätta ett nytt
    forskningscenter på vårt universitet.

  131. -Lyssnade de på er?
    -Ja.

  132. -Gjorde de som ni sa?
    -Ja.

  133. Pontus, vi vill ju höra
    från våra VIP-gäster, lärarna.

  134. En massa frågor, som vanligt.

  135. Jag har en fråga från...

  136. Vad är nästa steg
    inom teknikutvecklingen?

  137. Om vi ser till klimatförändringen
    och den sortens forskning.

  138. För att vi ska kunna göra nåt åt
    klimatförändringarna-

  139. -krävs det väldigt många åtgärder.

  140. Vi måste ställa om energisystemet-

  141. -till mer förnybara energisystem.

  142. Men inte bara
    den förnybara energin i sig-

  143. -som sol- och vindkraft -
    biovänliga alternativ-

  144. -utan vi måste även förändra-

  145. -elnätens utformning.

  146. Vi försöker utveckla en ny teknik-

  147. -för att skapa
    ett utsläppsfritt samhälle.

  148. Okej. Intressant.

  149. Ett annat ämne.

  150. Vilka är era drivkrafter
    för att fortsätta med er forskning?

  151. -Vilka är era drivkrafter?
    -Drivkrafter, ja.

  152. När jag var student var drivkraften
    att få min doktorsgrad.

  153. Men nu tänker jag lite annorlunda.

  154. Ni har ju er doktorsgrad.

  155. Nu får jag besöka en massa olika länder.

  156. Jag besöker även utvecklingsländer,
    och pratar med-

  157. -vetenskaps- och utbildningsministrar.

  158. Jag har insett att vi kan hjälpa dem
    med olika sorters teknik-

  159. -och vi kan även få tips från dem-

  160. -om vad vi ska ägna oss åt.

  161. Det är en viktig drivkraft för mig.

  162. Tack.

  163. -Har vi tid med en fråga till?
    -Visst.

  164. Här har vi en. Låt mig se...

  165. Tror ni att politikerna
    lyssnar på era råd?

  166. Ni sa nåt om det alldeles nyss-

  167. -men tror ni att politikerna
    lyssnar på er, som forskare?

  168. Ja, helt klart. Jo, det...

  169. Politikerna ställer alltid upp
    väldigt vidlyftiga mål.

  170. Att vi ska ha nollutsläpp eller
    en 80-procentig utsläppsminskning.

  171. Men...generellt sett-

  172. -vill de inte gärna förklara
    hur det ska gå till.

  173. Så vår plikt som forskare-

  174. -är att komma på hur det ska gå till.

  175. Okej. Tack.

  176. -En kort fråga till.
    -En kort.

  177. Eller ett kort svar.
    Frågan kan vara lång.

  178. Jag ska bara... Här har jag en.

  179. Fanns det en brytpunkt
    för engagemang i klimatfrågan?

  180. När ni började engagera er
    mer i frågan.

  181. -För klimatfrågan?
    -Ja.

  182. -Var ni alltid intresserad av det?
    -Ja, självklart.

  183. När jag reste söderut,
    till exempel Singapore-

  184. -eller Hong Kong, så blev det
    bara varmare och varmare. Och...

  185. Så vi måste göra nåt-

  186. -för att råda bot
    på klimatförändringarna.

  187. Tack. Ni ska sitta med i panelen-

  188. -men först en varm applåd
    för professor Amano. Tack.

  189. Översättning: Mattias R. Andersson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Blått ljus för en grön planet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hiroshi Amano fick Nobelpris i fysik 2014 för sin del i uppfinningen av LED-belysning. Här berättar han mer om uppfinningen som revolutionerade världen och om vad det var som fick honom att intressera sig teknik i skolan. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Ämnen:
Pedagogiska frågor, Teknik
Ämnesord:
Nobelpristagare, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Teknik och samhälle, Teknikundervisning, Undervisning, Undervisning i tekniska ämnen
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Att lära ut hållbarhet

Klimatforskaren Johan Rockström går igenom den senaste forskningen kring klimatförändringarna och hur det kan läras ut i skolorna. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Blått ljus för en grön planet

Hiroshi Amano fick Nobelpris i fysik 2014 för sin del i uppfinningen av LED-belysning. Här berättar han mer om uppfinningen som revolutionerade världen och om vad det var som fick honom att intressera sig teknik i skolan. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Att lära ut en värld i förändring

En expertpanel diskuterar utmaningar med att lära ut mer om klimatförändringar och miljöarbete i skolorna, både när det gäller forskning och närheten till naturen. Medverkande: Hiroshi Amano, Nobelpristagare i fysik 2014, Johan Rockström, klimatforskare, och Patricia Mazuera-Johnson, lärare Trinty School och Bankstreet College of Education i New York. Moderator: Annika Hedås Falk. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Organisera aktivism

Genom sitt arbete kämpar Beatrice Fihn och organisationen ICAN för en kärnvapenfri värld. Precis som många klimataktivister tampas de mot mäktiga ekonomiska intressen. Här berättar hon om hur man kan organisera aktivism för att få resultat. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Berättelser är nyckeln till omställning

Historier om det förflutna kan ge oss större förståelse för vad som händer i dag och hur vi ska hantera det. Här förklarar professor Steven Hartman hur berättelser kan hjälpa oss hitta lösningar på klimatkrisen och leda vägen in i framtiden. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Det obarnsliga barnet och planetens framtid

Barnens framtid nämns ofta när man pratar om klimatkrisen, som en anledning att agera men också som den generation som ska lösa problemen. Men vad händer när så mycket ansvar läggs på nästa generation? Professor Malin Ideland berättar om vad som händer när barn blir ansvariga för framtiden och hur vi måste tänka om för att även vuxna ska ta ansvar. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Samarbeta för att rädda planeten

Ett samtal om klimataktivism och lösningar, hur det är att vara ung och oroa sig om klimatet, och vad vuxenvärlden måste göra för att ta sitt ansvar. Medverkande: Beatrice Fihn, ICAN, Malin Ideland, professor, Ell Ottosson Jarl och Melda Nahnfeldt, #fridaysforfuture, och Patrick Gallagher, lärare. Moderator: Annika Hedås Falk. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Vår sköra planet

Vår gröna planet är ett undantag i ett annars mörkt och ogästvänligt universum. Här funderar professor Ulf Danielsson på om vi kan hitta lösningar till klimatkrisen genom att se jorden ur ett kosmiskt perspektiv. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Förklara det obegripliga

Hur förklarar man komplicerad forskning på ett sätt som alla förstår och kan ta till sig? Ulf Danielsson, Mario Molina och Karolina Sandahl samtalar om hur man kan göra forskning mer lättillgängligt. Moderator: Annika Hedås Falk. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Så räddade vi ozonlagret

Det finns många likheter mellan dagens klimatkris och upptäckten på mitten av 1970-talet att utsläpp av freoner skadar ozonlagret. Här berättar kemisten och Nobelpristagaren Mario Molina om upptäckten och vad det var som till slut ledde till Montrealprotokollet, ett världsomspännande avtal att fasa ut freoner. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Lärarens roll för en hållbar framtid

Utbildningsminister Anna Ekström (S) berättar om Karin Brandt, en av de lärare som inspirerade henne som ung, och vilken roll lärarna har i arbetet för ett mer hållbart samhälle. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta En bok, en författare

Gymnasiet som marknad

Inom skolvärlden har marknadsföring blivit viktig sedan det beslutades att främja skolval och skolors frihet att utforma sin verksamhet. Lisbeth Lundahl reflekterar i "Gymnasiet som marknad" över den ökade konkurrensen mellan skolorna. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

4 år som hemmasittare

När Tilda var 11 år ville hon gå i skolan och lära sig nya saker, men hon lärde sig för snabbt för lärarnas smak och fick mest sitta och rita. Till slut brast det. Sedan fjärde klass har hon varit hemma från skolan i sammanlagt fyra år. Nu är det sista terminen i nian och Tilda kämpar för att finna en väg tillbaka till en fungerande vardag.