Det japanska tecknet för "ingenjör"-

-står för
att koppla samman människor.

Det fick mig att inse
vad ämnet gick ut på.

Hans uppfinning lyste upp i mörkret.

Den gjorde det möjlig
för fattiga barn att göra läxorna-

-trots avsaknad av elektricitet.

Och den sparar energi-

-på en nästan ofattbar skala.

Nobelprismotiveringen
"av största nytta för mänskligheten"-

-är lätt att förstå
när det gäller den blå lysdioden.

En varm applåd för Hiroshi Amano.

Hjärtligt välkommen, professor Amano.

Kan ni kort beskriva
LED-teknikens betydelse?

Dess betydelse? Okej.

LED tros vara den tredje eller fjärde
generationen av artificiellt ljus.

Den första var elden.

Den andra var glödlampan.

Den tredje var lysröret.

LED baseras på kvantmekanik.

Det rör sig om ett fast tillstånd,
så den är väldigt tålig.

Det viktigaste är att den är energisnål.

Den är minst tio gånger effektivare
än glödlampor-

-och dubbelt så effektiv som lysrör.

Så genom att byta till LED-lampor-

-kan vi minska vår energikonsumtion.

När ni började försöka ta fram-

-de här blåa lysdioderna, var ni...?

Var målet att förändra världen
eller drevs ni av nyfikenhet?

När jag började fokusera på
forskningen kring LED-tekniken-

-var jag fortfarande student,
så mitt mål var inte...

...att få Nobelpriset, utan att...

-Det var en bonus.
-Jag ville få min doktorsgrad.

Men ert arbete var svårt,
och många sa att det var omöjligt.

Var ni nån gång rädd
att ni inte skulle få er doktorsgrad?

Jo, så här var det...

Anledningen till
att jag kunde fokusera på det här var...

Min handledare, Isamu Akasaki-

-hade forskat på materialet
som LED-tekniken bygger på-

-i över tjugo år.

Det innebar att även jag
kunde studera det materialet.

Det vill säga galliumnitrid,
en förening av gallium och kväve.

Men det var ganska svårt,
och ni misslyckades många gånger.

Var det inte...?

Många av lärarna försöker få eleverna
att intressera sig för forskning-

-och förändra världen,
men ibland misslyckas man.

Hur hanterade ni den besvikelsen?

Jag såg det inte som misslyckanden.

Experimenten, att få fram kristallerna-

-tyckte jag var väldigt intressanta.

Under mina tidigare studier-

-hade jag mest suttit vid ett skrivbord-

-och läst i en bok.

Det var inte så spännande.
Men experimenten-

-kunde jag göra helt själv.

Jag kunde formulera mina egna tankar
och presentera mina resultat.

Det var nytt och intressant för mig.

Det var därför jag kunde fortsätta
utföra experimenten-

-över 1 500 gånger.

Det var många experiment.

-Det handlar om att gilla det man gör.
-Ja.

Vi har ju ett rum fullt av lärare.
Tyckte ni...?

Var ni en bra elev i skolan?

Nej.

-Jag hatade fysik och kemi.
-Okej.

Ni hatade alltså kemi och fysik.
När förändrades det?

Jo... Det enda jag var intresserad av
i gymnasiet var matematik.

Men när jag började på universitet-

-sa en av de gamla professorerna-

-att meningen med ingenjörskonsten...

Det japanska tecknet för "ingenjör"-

-står för
att koppla samman människor.

Det fick mig att inse
vad det hela gick ut på. Och då...

Det förändrade mitt tänkesätt, och jag
började gilla även dessa ämnen.

Intressant. Så...

Ni jobbade med blå LED. Nu jobbar
ni med en annan hållbar teknik.

-Trådlös strömöverföring.
-Ja.

Går det bra? Det låter som
science fiction. Är det genomförbart?

Okej...

Materialet är detsamma.

En förening av gallium och kväve,
galliumnitrid.

Det kan även användas till transistorer.

Högfrekvenstransistorer.
Några av er kanske redan använder-

-5G-system för trådlös kommunikation.

I de basstationerna använder man
såna transistorer av galliumnitrid.

Förutom att tekniken kan användas
för att överföra information-

-så kan den användas
för att överföra elektricitet trådlöst.

Trådlös strömöverföring
är väldigt viktigt-

-för att
ytterligare förbättra elfordonen-

-och den eldrivna mobiliteten i stort.

Så nu fokuserar vi på
att skapa ett nytt elnät-

-med trådlös elöverföring.

Kommer det att vara
mer energieffektivt?

Effektiviteten beror på avståndet.

Vi har lyckats överföra elektricitet-

-till körande fordon.

Avståndet bör vara så kort som möjligt-

-så vi använder fordon
med motorerna i hjulen.

Det sitter strömkretsar i däcken
så att fordonen-

-kan fånga upp
elektriciteten från marken.

-Lite som att köra bilbana, alltså?
-Ja, precis.

Det låter som sagt som
science fiction, men jag tror på er.

-Det fungerar faktiskt!
-Härligt.

Jag ville också fråga... I veckan
tillkännagavs årets Nobelpristagare.

Och för fem år sen
fick ni samtalet från Stockholm.

Hur har det...?
Vad har Nobelpriset betytt för er?

Det var lite speciellt i mitt fall.

Jag fick inte samtalet
från Nobelstiftelsen.

-Jag satt på ett flygplan.
-Okej.

Så... Det skedde under en flygresa.

Jag reste från min hemstad Nagoya
till Frankfurt.

När jag öppnade min dator hade jag
en massa e-postmeddelanden.

Det stod "Grattis", eller
"Omedetou gozaimasu", på japanska.

Men ingen skrev
varför de gratulerade mig.

Så jag förstod inte varför
jag fick så mycket e-post.

Jag tänkte att det nog var skräppost.

När jag kom fram
till min slutdestination-

-var det fullt av japanska journalister
där, och de väntade på nån.

Jag tänkte att jag hade tur.
Tydligen hade en filmstjärna...

...rest med samma plan.

Men en av journalisterna
kom fram och berättade.

Det var första gången jag förstod
att jag hade fått Nobelpriset.

Det var ni som var filmstjärnan.

Att få Nobelpriset är som att vara
en filmstjärna inom forskningen.

Är det lättare för en Nobelpristagare
att ta upp frågor som klimatet?

Är det lättare att prata med politiker?

Ja, det är väldigt viktigt.
Genom att jag tilldelades priset-

-fick jag möjlighet att prata
med politiker och statstjänstemän-

-och kunde förklara hur viktigt det är
med energibesparande teknik.

Och teknik är viktig för oss.

Vi kunde inrätta ett nytt
forskningscenter på vårt universitet.

-Lyssnade de på er?
-Ja.

-Gjorde de som ni sa?
-Ja.

Pontus, vi vill ju höra
från våra VIP-gäster, lärarna.

En massa frågor, som vanligt.

Jag har en fråga från...

Vad är nästa steg
inom teknikutvecklingen?

Om vi ser till klimatförändringen
och den sortens forskning.

För att vi ska kunna göra nåt åt
klimatförändringarna-

-krävs det väldigt många åtgärder.

Vi måste ställa om energisystemet-

-till mer förnybara energisystem.

Men inte bara
den förnybara energin i sig-

-som sol- och vindkraft -
biovänliga alternativ-

-utan vi måste även förändra-

-elnätens utformning.

Vi försöker utveckla en ny teknik-

-för att skapa
ett utsläppsfritt samhälle.

Okej. Intressant.

Ett annat ämne.

Vilka är era drivkrafter
för att fortsätta med er forskning?

-Vilka är era drivkrafter?
-Drivkrafter, ja.

När jag var student var drivkraften
att få min doktorsgrad.

Men nu tänker jag lite annorlunda.

Ni har ju er doktorsgrad.

Nu får jag besöka en massa olika länder.

Jag besöker även utvecklingsländer,
och pratar med-

-vetenskaps- och utbildningsministrar.

Jag har insett att vi kan hjälpa dem
med olika sorters teknik-

-och vi kan även få tips från dem-

-om vad vi ska ägna oss åt.

Det är en viktig drivkraft för mig.

Tack.

-Har vi tid med en fråga till?
-Visst.

Här har vi en. Låt mig se...

Tror ni att politikerna
lyssnar på era råd?

Ni sa nåt om det alldeles nyss-

-men tror ni att politikerna
lyssnar på er, som forskare?

Ja, helt klart. Jo, det...

Politikerna ställer alltid upp
väldigt vidlyftiga mål.

Att vi ska ha nollutsläpp eller
en 80-procentig utsläppsminskning.

Men...generellt sett-

-vill de inte gärna förklara
hur det ska gå till.

Så vår plikt som forskare-

-är att komma på hur det ska gå till.

Okej. Tack.

-En kort fråga till.
-En kort.

Eller ett kort svar.
Frågan kan vara lång.

Jag ska bara... Här har jag en.

Fanns det en brytpunkt
för engagemang i klimatfrågan?

När ni började engagera er
mer i frågan.

-För klimatfrågan?
-Ja.

-Var ni alltid intresserad av det?
-Ja, självklart.

När jag reste söderut,
till exempel Singapore-

-eller Hong Kong, så blev det
bara varmare och varmare. Och...

Så vi måste göra nåt-

-för att råda bot
på klimatförändringarna.

Tack. Ni ska sitta med i panelen-

-men först en varm applåd
för professor Amano. Tack.

Översättning: Mattias R. Andersson
www.btistudios.com