Titta

UR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

UR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Om UR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Föreläsningar från den internationella lärarkonferensen Nobel Prize teacher summit där lärare från hela världen träffar Nobelpristagare, toppforskare och fredsaktivister runt ett angeläget tema. Årets tema är "climate changes everything" - klimatet förändrar allt. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Till första programmet

UR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019 : Att lära ut hållbarhetDela
  1. Vi överskrider fyra av nio planetära
    gränser, och effekterna ser vi nu.

  2. Vi hinner fortfarande ställa om-

  3. -men det här är ett nytt paradigm
    för hållbar utveckling.

  4. God morgon. Det är en ära att tala
    inför världens viktigaste yrkesgrupp.

  5. Ni lärare håller framtiden i era händer.

  6. För två veckor sen
    bjöd FN in till ett klimattoppmöte.

  7. För första gången nånsin
    hölls en dialog på statschefsnivå-

  8. -kring huruvida forskningen stöder
    att ett planetärt nödläge utropas.

  9. Inte för att allt
    håller på att rasa samman-

  10. -utan för att ett nödläge krävs
    för att sporra innovationer-

  11. -och ställa om mot en säker framtid
    på en stabil planet.

  12. Vad grundas diskussionen på? Man
    kan bara utlysa ett nödläge en gång-

  13. -för människorna
    och de nu levande arterna på jorden.

  14. Den grundas på en enorm, över-
    väldigande och otvetydig bevisning.

  15. Vi har de två viktigaste
    forskningsrapporterna i historien.

  16. IPCC:s 1,5-gradersrapport,
    som otvetydigt visar-

  17. -att 1,5 graders uppvärmning
    är en planetär gräns.

  18. Efter det
    riskerar vi oåterkalleliga förändringar.

  19. Sen har vi IPBS rapport om
    förlusten av biologisk mångfald-

  20. -som visar att vi nu upplever
    den sjätte massutrotningen.

  21. Vi undergräver
    våra livsuppehållande system.

  22. Dessutom har vi IPCC:s markrapport-

  23. -som visar att vi utarmar jorden
    och förstör hela ekosystem-

  24. -i en takt
    som kan påverka klimatsystemet.

  25. Ni kanske såg rapporten om haven och
    kryosfären. Där visas för första gången-

  26. -att uppvärmningen
    redan har nått en procent.

  27. Vi riskerar redan
    oåterkalleliga förändringar-

  28. -i istäckena
    på Grönland, Arktis och Antarktis.

  29. Så är forskningsläget. Alla statschefer
    mottog rapporten "United in Science".

  30. Ladda ner den. Det är en samman-
    fattning över forskningsläget 2019.

  31. Den visar vart vi är på väg
    och vilka framsteg som har gjorts.

  32. Den skapades av Meteorologiska
    världsorganisationen, IPCC, m.fl.-

  33. -och handlar om jordens framtid.

  34. Det här är ett sätt
    att låta siffrorna och datan-

  35. -ge stöd åt det som astronauterna
    visar kan uttryckas med en enda bild.

  36. Jorduppgång från Apollo 7. Om
    man pratar med Christer Fuglesang-

  37. -eller ser intervjuerna med Neil
    Armstrong, så hör man samma sak.

  38. Jorduppgången
    ställer om ens tänkande totalt.

  39. Precis som vetenskapen nu visar-

  40. -att jorden är en liten,
    självreglerande och bräcklig planet-

  41. -i universums utkant,
    som vi nu måste bli förvaltare av.

  42. Var man än bor. Om man
    vill ha en framtid i Stockholm-

  43. -i Beirut, i Angola eller i USA, så
    måste man bli hela jordens förvaltare.

  44. Dramatiken är så hög i dag.

  45. Vi har otvetydiga bevis för-

  46. -att den stora accelerationen
    under de senaste 50 åren-

  47. -med ett snabbt ökande tryck på
    planeten - hockeyklubbskurvorna-

  48. -som förde oss in i
    en ny geologisk epok, antropocen-

  49. -har förändrat de 10 000 år gamla
    livsvillkoren på jorden.

  50. På bara ett ögonblick
    har vi förändrat de förhållanden-

  51. -som har rått sen den senaste istiden.

  52. Men det som händer
    de kommande 50 åren-

  53. -kommer att avgöra hur livet på jorden
    ser ut de kommande 10 000 åren.

  54. Jag erkänner villigt
    att jag är en av de skyldiga.

  55. Jag har levt under hela resan
    som förde oss hit.

  56. Kanske får jag vara delaktig
    i en stor del av resan-

  57. -som för oss ut ur den här situationen.
    Vi befinner oss på en knivsudd.

  58. Det är vår generation som bär
    på ansvaret, och på möjligheterna-

  59. -att ånyo
    skapa säkra förhållanden på jorden.

  60. Det är därför ungdomen är så viktig,
    för de har sanningen i sina händer-

  61. -och det är deras generation
    som har makt att göra nåt.

  62. Vi har sett ett enormt uppvaknande.
    Sex miljoner var ute på gatorna-

  63. -mellan 20 och 26 september.
    Det kan vara en social brytpunkt.

  64. Och jag vill passa på att påpeka
    att det mestadels är er förtjänst.

  65. Det var ni som bar på ansvaret
    för att bygga upp kunskapsbasen-

  66. -hos de här ungdomarna. Och det
    ska ni vara väldigt stolta över.

  67. Att ni är en del
    av den här omställningen.

  68. Men allt sker snabbt nu,
    och vi måste hela tiden uppdateras.

  69. Det här är en
    de viktigaste sammanfattningarna-

  70. -och den ville jag att ni skulle se.
    Det här är 20 års forskning.

  71. De fyra staplarna är IPCC:s analyser-

  72. -från 2001, till vänster,
    sen den fjärde analysen från 2009-

  73. -den femte analysen 2013, och
    1,5-gradersrapporten längst till höger.

  74. Vi har tre grupper.
    Längst till vänster har vi riskerna-

  75. -för storskaliga ekosystem.

  76. I mitten har vi extrema
    väderhändelser, och längst till höger-

  77. -har vi storskaliga störningar -
    risken för katastrofala brytpunkter.

  78. På y-axeln ser vi temperaturavvikelser
    från ett förindustriellt genomsnitt.

  79. Noll är före industriella revolutionen,
    sen kommer det som vi orsakar-

  80. -genom global uppvärmning.

  81. Rött innebär ett säkert
    forskningsläge, gult ett osäkert dito.

  82. Titta längst till vänster.
    År 2001, för arton år sen-

  83. -trodde vi att risken för ekosystemen
    låg vid 5-6 grader.

  84. Det röda riskmönstret
    sjunker sen dramatiskt.

  85. I dag tror man att det är
    vid 2-3 graders uppvärmning-

  86. -som vi riskerar att undergräva
    stora system som korallreven-

  87. -och Amazonas regnskogar.

  88. Extrema väderhändelser - samma
    sak där. Men titta längst till höger.

  89. För arton år sen sa man att vi inte
    riskerade katastrofala brytpunkter-

  90. -förrän vid sex graders utveckling.

  91. Där har vi inte varit
    de senaste fem miljoner åren-

  92. -så risken var obefintlig. I dag
    ligger den risken vid 2-3 grader.

  93. Så här långt har vi kommit
    de senaste nitton åren.

  94. Beror det på ökade utsläpp? Nej.
    Men ju mer vi lär oss-

  95. -och ju mer vi förstår
    om jorduppgången-

  96. -och hur jordens biogeofysiska,
    självreglerande system fungerar-

  97. -desto mer måste vi oroa oss.
    Och där är vi i dag.

  98. Vid två graders uppvärmning
    är mänskligheten i farozonen.

  99. I det viktigaste uttalandet i IPCC:s
    rapport om kryosfären och haven-

  100. -säger man att förändringarna
    hos istäckena i västra Antarktis-

  101. -kan vara början
    på en oåterkallelig instabilitet.

  102. Det skulle obönhörligen leda till
    en havsnivåhöjning på tre meter.

  103. Det skulle ta 200-300 år,
    men det skulle inte gå att förhindra.

  104. Det kan redan ha hänt.
    Isen glider ner i havet.

  105. Varför händer det?
    Ni har ju sett temperaturkurvorna.

  106. Och den här rapporten bygger på
    fem oberoende temperaturkällor.

  107. Så ni lärare behöver inte längre
    stå ut med att klimatskeptiker-

  108. -slänger fram nya temperaturdata
    som ifrågasätter den här trenden.

  109. Så här ligger det till, och det stöds
    av massor med observationer.

  110. Det viktigaste budskapet är att vi kan
    välkomna människan till antropocen.

  111. Den nya geologiska tidsåldern,
    där människan står för förändringarna.

  112. Och det här stöds inte av modeller
    eller teorier, utan av observationer.

  113. Det är hockeyklubbskurvorna,
    ända från år 1750.

  114. Alla diagram har en likadan x-axel.
    Titta på mönstret.

  115. Alla ser likadana ut. Fram till mitten
    av 50-talet var det en begränsad...

  116. Vi hade problem,
    men påverkade inte jorden så mycket.

  117. Här ser vi utsläpp
    av koldioxid och dikväveoxid-

  118. -vattenförbrukning, avskogning, ut-
    fiskning, minskad biologisk mångfald.

  119. På 1950-talet påbörjades det som
    nu kallas för den stora accelerationen.

  120. Det här är bevisen
    för att vi nu slår i taket-

  121. -när det gäller biofysiska processer
    som reglerar planetens tillstånd.

  122. Det är insikt nummer ett.
    Insikt nummer två är...

  123. Om vi nu tvingar ut oss själva
    ur vårt nuvarande geologiska tillstånd-

  124. -är frågan: Vad behöver vi?

  125. Hur måste
    de planetära förhållandena se ut-

  126. -för att livet på jorden
    ska kunna fortleva?

  127. Den frågan
    kan vi besvara ganska exakt.

  128. Så exakt att vi kan ställa oss frågan:
    "Lämnar vi nu Edens lustgård?"

  129. För tillståndet har varit så stabilt att
    vi kan kalla det för Edens lustgård.

  130. Det som ni lär era elever
    kallas för holocen.

  131. Vi har massor med data.
    Det här är data från Grönland-

  132. -som visar temperaturvariationer
    de senaste 100 000 åren.

  133. Som ni ser var det en ganska
    skakig färd för mänskligheten.

  134. Vi har varit moderna människor
    under åtminstone 80 000 år.

  135. Vi hade variationer på tio grader
    under ett årtionde.

  136. Vi var jägare och samlade, och vi
    var bara några miljoner. Ett hårt liv.

  137. Tills vi lämnade istiden och fick
    ett väldigt stabilt tillstånd på jorden-

  138. -som ni lär era elever
    kallas för holocen.

  139. Bland det första vi gör är att överge
    vårt jagande och vårt samlande-

  140. -till förmån för jordbruket. Vi tämjer
    djur- och växtlivet och ger oss av-

  141. -på en ytterst välbekant
    civilisationsresa.

  142. Anledningen till att vi kunde genomföra
    den allra viktigaste revolutionen-

  143. -d.v.s. jordbruksrevolutionen, var att
    tillståndet på planeten blev så stabilt-

  144. -att odlingssäsongerna
    blev så förutsägbara-

  145. -att det var värt investeringen
    att börja plantera saker.

  146. Vi vet nu att jordbruket uppfanns
    samtidigt på olika kontinenter.

  147. Vete, majs, ris, teffgräs.
    Och såvitt jag vet-

  148. -så hade vi inte mobiler då,
    så vi kunde inte sprida nyheten.

  149. "Plantera ett frö, så växer det." Men
    risken för att förlora investeringen-

  150. -var helt enkelt så låg.

  151. Holocen är därför... Den här datan
    visar också på tidsålderns stabilitet.

  152. Vi rör oss bort från holocen på grund
    av förbränning av fossila bränslen.

  153. Slutsatsen
    är lika enkel som dramatisk.

  154. Holocen är det enda tillståndet
    som vi vet kan bära upp dagens värld.

  155. Dagens 7,7 miljarder,
    snart tio miljarder människor.

  156. Det är insikt nummer två. Nummer tre
    är: Hur svarar jorden på vår inverkan?

  157. Hon svarar stegvis över lång tid,
    förutsatt att hon är motståndskraftig.

  158. Om det finns ett överflöd
    i de biogeofysiska systemen.

  159. Om det finns tillräckligt
    med regnskogar och fiskarter-

  160. -för att alla näringsämnen
    och all koldioxid ska absroberas.

  161. Om istäckena klarar av påfrestningar.
    Då klarar vi stegvisa förändringar.

  162. Vi hade stegvisa förändringar de
    första 30-40 åren av accelerationen.

  163. Men om man med en väldigt liten
    förändring korsar en brytpunkt-

  164. -kan man få varaktiga svängningar,
    där regnskogar blir till savanner-

  165. -där våtmarker torkar ut
    och blir till torra stäpper-

  166. -och där istäckena smälter för gott.
    Det är brytpunkter.

  167. Den här filmen visar hur de planetära
    systemen är sammankopplade-

  168. -och har ett flertal stabila tillstånd.

  169. Vi ser permafrostsystemen
    och polarisen.

  170. Vi ser El Niño
    och de regionala vädersystemen.

  171. Vi ser Amazonas regnskogar,
    som kan förvandlas till savanner.

  172. Istäckena på Antarktis, monsunerna
    i södra Asien och jetströmmarna.

  173. Vi börjar förstå de sammankopplade
    biogeofysiska systemen.

  174. Inte bara deras reglerande effekt,
    utan att de har brytpunkter-

  175. -som dessutom är sammankopplade
    i ett slags dominosystem.

  176. I gult ser vi systemen som är mest
    sårbara för att korsa olika brytpunkter.

  177. Det kan påskynda uppvärmningen,
    vilket skapar en dominoeffekt-

  178. -som påverkar den orangea kategorin,
    som i sin tur påverkar den röda.

  179. "Vägen mot en växthusplanet"
    kallas det. Men vi vet inte ännu.

  180. Det här är en hypotes
    som vi jobbar med-

  181. -men om vi passerar
    två graders uppvärmning-

  182. -kan vi sätta igång
    det här dominospelet.

  183. Och då tappar vi kontrollen.
    Planeten tar över.

  184. I dag är hon vår bästa vän, som
    dämpar effekterna av vår påverkan-

  185. -men då kan hon i stället
    påskynda uppvärmningen.

  186. Och det måste vi undvika
    till varje pris.

  187. Det här diagrammet
    sammanfattar läget.

  188. Här ser vi hur vi lämnar istiden
    för 20 000 år sen.

  189. I 10 000 år levde vi i Edens lustgård.
    Vi ser snittemperaturen på y-axeln.

  190. Här ser vi temperaturomfånget som
    slogs fast i Paris. En tankeställare.

  191. Även om vi håller oss
    under två graders uppvärmning-

  192. -så ligger vi ovanför maxtemperaturen
    under holocen-perioden-

  193. -där variationen låg på +/- 1 grad.

  194. Men nu är vi på väg mot tre graders
    uppvärmning det här århundradet.

  195. Om vi fortsätter som vi gör.

  196. Det här vet vi om brytpunkterna. Ju
    mer rött, desto högre är säkerheten.

  197. Det finns fortfarande
    en stor osäkerhet kring detta-

  198. -men titta på de fem systemen
    som sträcker sig ner i Paris-omfånget.

  199. Enligt dagens forskningsläge-

  200. -kan vi nå brytpunkter
    redan under två graders uppvärmning.

  201. Västra Antarktis, Grönland, den
    arktiska sommarisen och glaciärerna.

  202. Och titta på korallreven.

  203. Hela stapeln
    ligger inom Paris-omfånget.

  204. Vi kan snart presentera
    det första planetära offret.

  205. Det är högst osannolikt att vi kommer
    att ha kvar några tropiska korallrev-

  206. -även om vi lyckas med Paris-avtalet.
    Därav det planetära nödläget.

  207. Ni har ju läst om Amazonas
    regnskogar. 40 000 bränder-

  208. -och en exempellös torka.
    Och om vi förlorar 40 % av träden-

  209. -kan vi få en savann i stället.
    Om vi når fyra graders uppvärmning-

  210. -kan vi också få en savann.

  211. Nu försöker man kombinera
    forskningen och ställa frågan:

  212. Om man har både avskogning
    och uppvärmning samtidigt-

  213. -hur känslig är då regnskogen?

  214. Carlos Nobre, världens främste
    forskare på Amazonas regnskogar-

  215. -tror att tröskeln nås
    vid en förlust av 20-25 % av träden.

  216. Vi ligger på 18 % i dag.
    Än så länge klarar vi oss-

  217. -men det är därför
    man är så orolig över det här.

  218. Jetströmmarna uppför sig underligt,
    vilket vi påverkas av i Sverige.

  219. Jetströmmarna verkar
    på ungefär 10 000 meters höjd-

  220. -och rör sig över norra... Polarfront-
    jetströmmen på norra halvklotet-

  221. -reglerar hög- och lågtryckssystem
    i Skandinavien.

  222. Den slingrar sig allt mer
    på grund av minskad tryckskillnad-

  223. -mellan ekvatorn och Arktis.
    Arktis värms upp dubbelt så snabbt-

  224. -som resten av världen, vilket leder
    till jetströmmens slingrande.

  225. Den låser in hög- och lågtryckssystem,
    vilket kan förklara-

  226. -värmeböljorna och skogsbränderna
    i Ryssland, i Sverige-

  227. -och i Arktis de senaste åren.

  228. Så forskarnas budskap till er lärare
    är därför...

  229. Allt sammantaget... Vi är i antropocen,
    men är beroende av holocen.

  230. Brytpunkterna är verkliga, vi närmar
    oss en riskzon. Vi måste sätta upp-

  231. -forskningsbaserade gränser,
    eller på nåt sätt definiera-

  232. -planetära gränser
    för att skapa en stabil planet-

  233. -där vi hjälper systemen att bibehålla
    det tillstånd som vi behöver.

  234. Det fick oss att bjuda in forskare-

  235. -för att identifiera
    de planetära systemen.

  236. Vi identifierade de nio systemen
    som vi med stor säkerhet kan säga-

  237. -att om vi räddar dem...

  238. Det är klimatet, ozonlagret,
    ett stabilt havsklimat.

  239. Men vi har även med
    de fyra biosfäriska systemen.

  240. Att hålla landsystem, mångfalden
    och den hydrologiska cykeln intakta.

  241. Och kväve- och fosforcyklerna.

  242. Vi får inte låta dem överbelasta
    biosfären med näringsämnen.

  243. Och sen har vi de två främmande
    gränserna. Nya kemiska substanser-

  244. -som mikroplaster, radioaktivt avfall,
    organiska föroreningar.

  245. Kemikalier som vi har skapat
    och fyllt biosfären med.

  246. Och så alla aerosoler.
    Vi har förändrat ljusexponeringen-

  247. -på grund av smog och luftpartiklar
    som påverkar regnsystemen.

  248. Det gröna är det säkra området.
    Dessvärre kan vi se-

  249. -att vi överskrider fyra av de nio
    gränserna, vilket vi nu börjar märka.

  250. Vi hinner ställa om, men det här är ett
    nytt paradigm för hållbar utveckling.

  251. Vi har fått många bekräftelser.
    Den här kom för några månader sen.

  252. För första gången på tre miljoner år...

  253. Snittemperaturen, som syns på y-
    axeln, har aldrig överstigit två grader.

  254. Under hela pleistocen-perioden.
    Så biosfären-

  255. -med de fysiska systemen och
    jordklotets föränderliga omloppsbana-

  256. -där variationen är stor, har ändå
    hållit sig inom ett snävt omfång.

  257. Från minus fyra grader under istiden-

  258. -till plus två grader
    under de senaste tre miljoner åren.

  259. Och nu skjuter vi över den gränsen.

  260. I den här rapporten,
    som är knappt ett år gammal-

  261. -är tidsspannet hela 60 miljoner år.

  262. Vi ser Edens lustgård-perioden i gult
    och en miljon år med olika istider.

  263. Vi är på väg mot en uppvärmning
    på fyra grader längst bort till höger.

  264. Det skulle vrida tillbaka klimatklockan
    ända till miocen-perioden.

  265. På bara ett ögonblick riskerar vi att
    vrida tillbaka tiden tio miljoner år.

  266. Det är det vi gör med vår planet.

  267. Det är det här vi måste göra.

  268. Vi måste bli koldioxidneutrala
    till 2050.

  269. Så kampen inom EU och FN
    för koldioxidneutralitet till år 2050-

  270. -har stöd i forskningen.
    Vi har uttryckt detta i en koldioxidlag.

  271. En väg mot koldioxidneutralitet
    inspirerad av Moores lag-

  272. -enligt vilken datorkraften
    fördubblas var 18-24:e månad.

  273. Det blev en självuppfyllande profetia.

  274. Vi har nåt liknande för klimatet.

  275. Halvera utsläppen varje årtionde.
    Med den innovationstakten-

  276. -och med ett sånt ansvarstagande
    kan vi nå målen i Paris-avtalet.

  277. Ni vet att det inte räcker.
    Koldioxidlagen är det grå området.

  278. Vi måste även
    göra om livsmedelssystemen-

  279. -så att de blir en koldioxidsänka.

  280. Vi måste även se till att de
    naturliga ekosystemen hålls intakta-

  281. -så att regnskogarna
    kan fortsätta att tjäna mänskligheten.

  282. Vi behöver även teknik för
    negativa utsläpp. Vi har gått så långt-

  283. -att vi även måste avlägsna koldioxid
    från atmosfären.

  284. Så här ser det ut.
    Det här ger oss en chans på 66 %-

  285. -att undvika två graders uppvärmning.
    Den här omställningen krävs för det.

  286. De här omställningarna
    kan delas in i sex stora områden.

  287. Livsmedel, energi, urbana
    omställningar, en digital revolution-

  288. -men även utbildning och jämlikhet.
    Ni är en del av lösningen.

  289. Det får allt mer stöd i forskningen.

  290. Att vi har möjligheten
    att ge oss själva en säker framtid-

  291. -även om det kommer
    att innebära stora utmaningar.

  292. I "Exponential Roadmap"
    ställde vi frågan:

  293. Kan vi halvera utsläppen
    det närmaste årtiondet?

  294. Vi visade att sektor för sektor... Jag
    delar gärna med mig av bilderna sen.

  295. Vi gick noga igenom-

  296. -energi, industri, byggbranschen,
    jordbruk, transport-

  297. -och kunde visa att vi kan halvera
    utsläppen det kommande årtiondet.

  298. Det är möjligt, med rätt slags
    styrmedel och stort engagemang.

  299. EAT-Lancet-rapporten
    samlade forskningen-

  300. -för att definiera
    en sund och hållbar kost.

  301. Utgår vi från de planetära gränserna
    kan vi få en universell hälsokost-

  302. -som alla tjänar på.
    Vi får ett hälsosammare liv-

  303. -som kan förhindra
    elva miljoner förtida dödsfall.

  304. Jag vill bara nämna det här,
    trots att diagrammet är lite rörigt.

  305. Vi har studerat
    vad livsmedlen kan bidra med.

  306. Vi ser de planetära gränserna
    på x-axeln:

  307. Växthusgaser,
    land, vatten, kväve, mångfald.

  308. Längst upp är det bara rött och gult.
    Om vi fortsätter som i dag.

  309. Då missar vi Paris-målet
    bara genom att äta fel mat.

  310. Men om vi börjar äta hälsosam mat-

  311. -med mindre kött
    och mer växtbaserat protein-

  312. -med ett hållbart jordbruk, så kan vi
    kämpa oss tillbaka till det gröna igen.

  313. Mycket handlar om styrmedel.
    Man måste sätta ett pris på koldioxid-

  314. -men även fokusera på maten. Den
    här rapporten kom för två veckor sen-

  315. -och den visar att värdet
    på det globala livsmedelssystemet-

  316. -är ungefär tio biljoner dollar.

  317. Men den dolda kostnaden
    är tolv biljoner dollar-

  318. -på grund av ohälsa
    och förstörda ekosystem.

  319. Livsmedelssystemet subventioneras-

  320. -av planeten och av människorna
    med mer än marknadsvärdet.

  321. Snacka om marknadsmisslyckande.

  322. Vi måste sätta ett pris
    på de externa effekterna.

  323. Anmärkningsvärt nog
    hakar företagen på det här.

  324. Earth Commission ska nu fastslå
    planetära gränser och globala mål-

  325. -som en vägledning för företagen.
    Över 500 företag-

  326. -jobbar nu med olika klimatmål, och
    flera vill jobba mot planetära gränser.

  327. Vissa länder rör sig inte i rätt
    riktning. Det här kanske inspirerar er.

  328. Ni får i alla fall lite koll på läget.

  329. X-axeln visar antalet
    överskridna gränser, och y-axeln-

  330. -visar uppfyllda sociala mål.
    Man vill ligga högt upp på y-axeln-

  331. -men längst till vänster på x-axeln.

  332. Dessvärre ligger de rika länderna
    längst upp till höger.

  333. Vi ligger bra till
    när det gäller mänsklig utveckling-

  334. -tillväxt och livslängd,
    men på planetens bekostnad.

  335. Ingen ligger i det övre vänstra hörnet,
    där vi borde ligga.

  336. Det är därför
    hållbarhetsmålen är så viktiga.

  337. Men de ska inte användas som jag
    ser många länder använda dem.

  338. Man väljer ut en del av dem,
    som från ett smörgåsbord.

  339. "Välj ut dina favoriter." De måste
    bakas ihop till en bröllopstårta.

  340. Mål 6, 13, 14 och 15-

  341. -med vatten, land, haven, biologisk
    mångfald, är inte förhandlingsbara.

  342. 6, 13, 14, 15. Och vi kan ändå
    ha en positiv mänsklig utveckling.

  343. Jag lämnar er med den här bilden.
    Min förhoppning är ett paradigmskifte-

  344. -som placerar hållbarhetsmålen
    och vår framtid-

  345. -i ett stabilt
    och motståndskraftigt jordsystem.

  346. Och lycka till med ert viktiga arbete.
    Tack ska ni ha.

  347. Översättning: Mattias R. Andersson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att lära ut hållbarhet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Klimatforskaren Johan Rockström går igenom den senaste forskningen kring klimatförändringarna och hur det kan läras ut i skolorna. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Ämnen:
Miljö > Klimatförändringar
Ämnesord:
Geofysik, Klimatförändringar, Meteorologi, Miljöfrågor, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Att lära ut hållbarhet

Klimatforskaren Johan Rockström går igenom den senaste forskningen kring klimatförändringarna och hur det kan läras ut i skolorna. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Blått ljus för en grön planet

Hiroshi Amano fick Nobelpris i fysik 2014 för sin del i uppfinningen av LED-belysning. Här berättar han mer om uppfinningen som revolutionerade världen och om vad det var som fick honom att intressera sig teknik i skolan. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Att lära ut en värld i förändring

En expertpanel diskuterar utmaningar med att lära ut mer om klimatförändringar och miljöarbete i skolorna, både när det gäller forskning och närheten till naturen. Medverkande: Hiroshi Amano, Nobelpristagare i fysik 2014, Johan Rockström, klimatforskare, och Patricia Mazuera-Johnson, lärare Trinty School och Bankstreet College of Education i New York. Moderator: Annika Hedås Falk. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Organisera aktivism

Genom sitt arbete kämpar Beatrice Fihn och organisationen ICAN för en kärnvapenfri värld. Precis som många klimataktivister tampas de mot mäktiga ekonomiska intressen. Här berättar hon om hur man kan organisera aktivism för att få resultat. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Berättelser är nyckeln till omställning

Historier om det förflutna kan ge oss större förståelse för vad som händer i dag och hur vi ska hantera det. Här förklarar professor Steven Hartman hur berättelser kan hjälpa oss hitta lösningar på klimatkrisen och leda vägen in i framtiden. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Det obarnsliga barnet och planetens framtid

Barnens framtid nämns ofta när man pratar om klimatkrisen, som en anledning att agera men också som den generation som ska lösa problemen. Men vad händer när så mycket ansvar läggs på nästa generation? Professor Malin Ideland berättar om vad som händer när barn blir ansvariga för framtiden och hur vi måste tänka om för att även vuxna ska ta ansvar. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Samarbeta för att rädda planeten

Ett samtal om klimataktivism och lösningar, hur det är att vara ung och oroa sig om klimatet, och vad vuxenvärlden måste göra för att ta sitt ansvar. Medverkande: Beatrice Fihn, ICAN, Malin Ideland, professor, Ell Ottosson Jarl och Melda Nahnfeldt, #fridaysforfuture, och Patrick Gallagher, lärare. Moderator: Annika Hedås Falk. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Vår sköra planet

Vår gröna planet är ett undantag i ett annars mörkt och ogästvänligt universum. Här funderar professor Ulf Danielsson på om vi kan hitta lösningar till klimatkrisen genom att se jorden ur ett kosmiskt perspektiv. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Förklara det obegripliga

Hur förklarar man komplicerad forskning på ett sätt som alla förstår och kan ta till sig? Ulf Danielsson, Mario Molina och Karolina Sandahl samtalar om hur man kan göra forskning mer lättillgängligt. Moderator: Annika Hedås Falk. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Så räddade vi ozonlagret

Det finns många likheter mellan dagens klimatkris och upptäckten på mitten av 1970-talet att utsläpp av freoner skadar ozonlagret. Här berättar kemisten och Nobelpristagaren Mario Molina om upptäckten och vad det var som till slut ledde till Montrealprotokollet, ett världsomspännande avtal att fasa ut freoner. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Lärarens roll för en hållbar framtid

Utbildningsminister Anna Ekström (S) berättar om Karin Brandt, en av de lärare som inspirerade henne som ung, och vilken roll lärarna har i arbetet för ett mer hållbart samhälle. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Forskar-Grand Prix 2015

Finlandsfärjorna eldar för kråkorna

Sjöfarten står idag för majoriteten av dagens transporter men fartygen drivs av tjockolja, något av det smutsigaste bränslet som finns, berättar Fredrik Ahlgren som forskar i sjöfartsvetenskap. Hur kan ny teknik effektivisera denna process? Fredrik har i sin forskning studerat kryssningsfartyg mellan Stockholm och Mariehamn. Inspelat den 26 november 2015 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Vetenskap & allmänhet, Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Gretas skolstrejk

Femtonåriga Greta Thunberg är orolig för klimatet och framtiden för allt levande på jorden. Därför bestämde hon sig för att skolstrejka utanför Riksdagen, för att uppmärksamma och framförallt få politikerna att lyfta klimatfrågan. Hon påbörjade sin aktion tre veckor innan valet 2018. Varför sitter Greta där och vad vill hon ska hända? Och kommer hon kunna påverka politikerna så att klimatfrågan sätts främst?