Titta

UR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

UR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Om UR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Föreläsningar från den internationella lärarkonferensen Nobel Prize teacher summit där lärare från hela världen träffar Nobelpristagare, toppforskare och fredsaktivister runt ett angeläget tema. Årets tema är "climate changes everything" - klimatet förändrar allt. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Till första programmet

UR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019 : Så räddade vi ozonlagretDela
  1. På det sättet lyckades vi,
    för industrin såg själv en utväg.

  2. De skulle inte bara sluta tjäna pengar
    på de här kemikalierna.

  3. De behövde bara ändra på sig.

  4. Välkommen tillbaka till scenen.

  5. Jag ska citera dig.

  6. "Forskare kan beskriva problemen
    som kommer att påverka miljön"-

  7. -"baserat på tillgängliga bevis."

  8. "Men lösningen på dem är inte
    vetenskapens ansvar"-

  9. -"utan hela samhällets."

  10. Jag citerade dig.

  11. På mitten av 70-talet förstod du att
    användningen av CFC-kemikalier-

  12. -också kallade freoner-

  13. -påverkade ozonlagret i stratosfären.
    Du beskrev ett problem.

  14. Hur förvandlades din vetenskapliga
    insikt till sociala åtgärder?

  15. Tja. Jag kommer ihåg
    att jag ställde samma fråga.

  16. Jag räknade ut det med min kollega,
    Sherry Rowland-

  17. -som jag delar Nobelpriset med.

  18. Vi bestämde att vi måste berätta
    om det här problemet för samhället.

  19. Det var en fråga om socialt ansvar.

  20. På den tiden fanns det inte
    så många miljörättsorganisationer.

  21. Vi tänkte
    att om vi inte berättar om det-

  22. -vem skulle då göra det? Om vi inte
    gör det i dag, när kommer det att ske?

  23. Det var då vi bestämde att vi måste lära
    oss att kommunicera med allmänheten-

  24. -och nyhetsmedierna.

  25. Det krävs en viss färdighet
    som vi forskare inte vanligtvis lär oss.

  26. Hur man kommunicerar
    med allmänheten.

  27. Vi var tvungna att lära oss
    på det svåra sättet. Vi gjorde misstag.

  28. Men det var det vi gjorde.
    Vi kommunicerade med nyheterna.

  29. Men också, så gott vi kunde...

  30. ...kommunicerade vi
    med beslutsfattare i regeringar.

  31. Det var en viktig del av vår aktivitet.

  32. Det var de människorna
    som kunde vidta åtgärder.

  33. Så småningom blev det tydligt
    att vi måste kommunicera-

  34. -med högt uppsatta människor
    i regeringar.

  35. Det var premiärministrar och presidenter
    och så vidare.

  36. Vi kunde ju inte alltid
    kommunicera direkt med dem-

  37. -men vi fick hjälp
    från ambassadörer och FN-

  38. -och flera viktiga diplomater
    som visste hur saker gick till.

  39. Det var viktigt för oss. Vi blev
    goda vänner med flera diplomater.

  40. De förde saker framåt väldigt effektivt.

  41. Jag tänker att fakta kan vara opassande-

  42. -och väldigt irriterande.

  43. Möttes ni av tvekan
    från politiker eller industrin?

  44. Så klart. Våra första försök att prata
    med industrin var inte lyckade.

  45. De ville inte sluta producera kemikalier
    bara för att vi hade en hypotes.

  46. Men vi höll med.
    Vi skulle göra det vetenskapligt.

  47. Vi skulle se till att vi kunde
    demonstrera att hypotesen stämde.

  48. Så...

  49. Vi kom överens med några av forskarna
    på de stora kemiföretagen.

  50. De anställde faktiskt forskare
    från vår grupp-

  51. -i hopp om att kunna motbevisa
    våra teorier.

  52. Men de lyckades inte.

  53. Forskarna från vår grupp bekräftade
    bara våra resultat ännu mer.

  54. Till slut gjorde den delen av kemikalie-
    industrin vi hade att göra med...

  55. Vi hade på ett sätt tur,
    eller vi var glada-

  56. -att de höll med oss och bestämde sig
    för att sluta producera kemikalierna.

  57. Vi hade redan arbetat med dem
    och gett förslag.

  58. "Varför tar ni inte och utvecklar
    några nya kemikalier?"

  59. Kemikalier som gör nytta för samhället
    men inte skadar ozonlagret-

  60. -eller miljön.

  61. På det sättet lyckades vi,
    för industrin såg själv en utväg.

  62. De skulle inte bara sluta tjäna pengar
    på de här kemikalierna.

  63. De behövde bara ändra på sig.

  64. De fortsatte tillverka bra saker
    för samhället, men med nya kemikalier.

  65. I dag finns det politiker som inte
    tar notis om vetenskapliga bevis.

  66. Hur kommunicerar man
    när den vetenskapliga metoden...

  67. -...inte är nåt folk tror på?
    -Det är svårt.

  68. Därför tycker jag att utbildning,
    som de flesta av er sysslar med-

  69. -är så hemskt viktigt.
    Man måste utbilda samhället.

  70. Vi måste förklara hur viktig vetenskapen
    har varit för vår levnadsstandard-

  71. -och hur vi kan ha...

  72. ...ett drägligt liv
    av hög standard och så vidare.

  73. Allt det är i hög grad baserat
    på vetenskapens framsteg.

  74. Vi tror...jag känner att-

  75. -vetenskapen har blivit en beståndsdel
    av den allmänna kulturen.

  76. Kanske var den inte så viktig
    för några sekel sen.

  77. Men mycket av vetenskapens nytta
    är indirekt.

  78. Den vetenskapliga metoden,
    baserad på observationer och bevis-

  79. -har gjort det möjligt
    för samhället att utvecklas.

  80. Därför har vi en väldigt
    tillfredsställande levnadsstandard.

  81. Men jag borde förklara,
    för det gjorde jag kanske inte innan.

  82. Vi förväntar oss inte att vetenskapen
    själv ska berätta vad vi ska göra.

  83. Den kan bara berätta
    vad som händer om vi gör olika saker.

  84. Så det är väldigt viktigt
    att också utbilda barn och unga-

  85. -om deras sociala ansvar.
    Det gäller värderingar.

  86. Det gäller att acceptera
    de internationella värderingar-

  87. -som delas av forskare världen över.

  88. Nämligen att det vi gör ska göra hela
    samhället nytta, inte bara en del.

  89. Vi kan åstadkomma det med modern
    teknik, baserad på vetenskap.

  90. Det är väldigt viktigt
    att utbilda samhället-

  91. -så att vi åstadkommer detta
    utan diskriminering.

  92. Det borde inte vara fallet att vi inte
    bryr oss om vissa delar av samhället.

  93. Det är också väldigt tydligt
    - vi har så många exempel på det-

  94. -att när samhället samarbetar
    vinner vi alla på det.

  95. Men det här är inte samma sak
    som vetenskapen.

  96. Vetenskapen berättar bara,
    efter att man undersökt bevisen-

  97. -vad man kan förvänta sig
    om samhället gör vissa saker.

  98. Jag borde ta upp
    den ekonomiska vetenskapen.

  99. Ekonomer är inte alltid ense.

  100. Deras vetenskap är inte
    så väletablerad som fysik och kemi.

  101. Men det är ändå baserat
    på den vetenskapliga metoden.

  102. Vi har observationer på vilka ekonomier
    som fungerat väl förut på olika ställen.

  103. Varför ska vi inte samarbeta? Vi har som
    mål att vara väldigt tvärvetenskapliga.

  104. Vi arbetar med samhällsvetare,
    ekonomer, statsvetare och så vidare.

  105. Och även med fysiker,
    kemister och aerologer.

  106. -Det är en stor utmaning.
    -Verkligen.

  107. Vi har ett rum fullt av lärare.

  108. Du uppmuntrar elever att ta risker och
    ifrågasätta gamla system och sanningar.

  109. Samtidigt behövs det tillit
    till institutioner-

  110. -som skolan och vetenskapen.

  111. Vilken roll har lärare,
    och vilken bör de ha-

  112. -i balansen mellan å ena sidan
    kritiskt tänkande och tillit å andra?

  113. Det är en bra fråga,
    men själva tilliten är baserad på bevis.

  114. Man kan lära barnen och de unga...

  115. ...hur saker fungerar och - en bra sak
    med historia och statsvetenskap-

  116. -vad som har fungerat och inte fungerat.

  117. Och det här är ju politik,
    som är långt från min expertis-

  118. -men tänk på den tiden, förra seklet,
    för flera årtionden sen.

  119. När kommunismen skapades
    minns jag att jag, som väldigt ung-

  120. -tänkte att det var de värderingarna
    vi skulle sträva efter.

  121. Att låta regeringarna fördela allt,
    och så vidare.

  122. Efter många årtionden inser man
    att kommunistländerna inte fungerade.

  123. Sovjetunionen föll, bland annat.

  124. Jag hade mina egna erfarenheter.
    Jag minns att jag besökte Sovjet-

  125. -innan de föll. Jag pratade med folk
    i gamla byggnader.

  126. Jag frågade varför allt var så smutsigt,
    varför det fanns skräp överallt.

  127. "Vem bryr sig?
    Det är inte min lägenhet."

  128. Det säger en del om människors natur.

  129. De gillar att äga saker,
    och då håller de dem i gott skick.

  130. Som ung drar man inte nödvändigtvis
    den slutsatsen.

  131. Såna saker kan man prata om.
    Det handlar inte om vetenskap-

  132. -men så har samhället utvecklats.

  133. Om vi gör det på rätt sätt
    kan man ha utmärkta erfarenheter-

  134. -som länderna i Nordeuropa.

  135. Här i Skandinavien
    är levnadsstandarden utmärkt.

  136. Folk delar med sig med varandra...

  137. Det är så samhället bör fungera.

  138. Varför tar vi inte efter det
    i stället för länder-

  139. -som redan har så många människor
    som lever under fattigdomsgränsen?

  140. Vi behövde reglera användandet
    av CFC-kemikalier på 70- och 80-talet.

  141. Vad behöver vi göra nu?

  142. För kemikalierna är Montrealprotokollet,
    det internationella avtalet-

  143. -fortfarande i kraft. Det fungerar än.

  144. Det fungerar nästan perfekt,
    men inte helt perfekt.

  145. Man mätte nyligen kemikalienivåerna,
    för det går att göra.

  146. Man fann oväntade källor
    till en av CFC-kemikalierna, CFC 11.

  147. Det visade sig att den nog tillverkades
    illegalt i delar av Kina.

  148. Men den kinesiska regeringen reagerade
    direkt och upprätthöll protokollet.

  149. Generellt visar mätningarna
    att saker förbättrats avsevärt.

  150. Och att man nu...

  151. Det fanns några tillfälliga kemikalier,
    HCFC, som nästan helt fasats ut.

  152. Samhället använder
    de nya kemikalierna.

  153. Men jag ska upplysa er
    om att CFC-kemikalierna-

  154. -inte bara påverkade ozonlagret.
    De var också viktiga växthusgaser.

  155. Och Montrealprotokollet reglerar dem.

  156. Det har varit den största faktorn-

  157. -vad gäller samhällelig påverkan
    från olika regeringar.

  158. Det motverkar klimatförändringarna.

  159. Som ni vet är man bara i början
    av att implementera de andra sakerna-

  160. -Parisavtalet och så vidare.

  161. Alltså motverkar Montrealprotokollet
    klimatförändringarna också.

  162. Här är ett till exempel.

  163. Några av kemikalierna som ersatte CFC
    var HFC-kemikalierna.

  164. De har ingen klor,
    så de påverkade inte ozonlagret.

  165. Men de påverkade klimatet. Man gjorde
    ett tillägg till Montrealprotokollet.

  166. Nästan alla länder skrev på
    det här Kigaliavtalet-

  167. -för att reglera HFC-kemikalier
    trots att de inte påverkar ozonet.

  168. De påverkar ju klimatet.

  169. Man skulle arbeta med industrin
    för att hitta nya ersättningar-

  170. -som varken påverkar
    ozonlagret eller klimatet.

  171. Det är därför ni nu har
    effektivare kylar-

  172. -och andra kylmedium
    som börjar användas kommersiellt.

  173. Tack så mycket, Mario Molina. Tack.

  174. -Finns det några frågor, Pontus?
    -Det finns många frågor.

  175. Professor Molina, en av de vanligaste
    frågorna från lärarna är:

  176. Det arbetet du gjort...

  177. Vi har hört flera gånger i dag
    att det är ett gott exempel-

  178. -på hur man får igenom
    politisk förändring med vetenskapen.

  179. Tror du att det skulle fungera i dag?

  180. Är det svårare nu att få igenom politisk
    förändring genom vetenskapen?

  181. Ja, det är svårare. Först och främst
    för att vi pratar om klimatförändringar.

  182. Det innefattar användandet av...

  183. ...kemikalierna från fossilbränslen.
    Användningen i samhället är så utbrett.

  184. De ger energi till i princip allt.
    Användningen är mycket bredare.

  185. Men som tur är
    fungerar liknande metoder.

  186. Vi börjar kunna övertyga
    många industrier-

  187. -många regeringar och många länder.

  188. Vi har stora problem
    med USA:s federala regering-

  189. -eftersom president Trump inte erkänner
    klimatförändringar som ett problem.

  190. Men samma metoder fungerar i princip.

  191. Det är därför det är viktigt att unga
    människor slår larm i samhället-

  192. -och förklarar att de oroar sig
    över de här problemen.

  193. När vi förklarar det här
    vill vi därför förklara-

  194. -att vi ber samhället förändra sig,
    men inte nödvändigtvis om uppoffringar.

  195. Förändringarna kan vara
    bra för ekonomin också.

  196. Vi måste bara vara kreativa
    och göra det rätt.

  197. Men vi har redan tekniken
    för förändringarna.

  198. De nyaste Nobelprisen visar att tekniken
    kan fortsätta utvecklas.

  199. Vi kan få bättre energilagring,
    batterier, vindkraftverk och så vidare.

  200. Kanske till och med bättre kärnkraftverk
    som är billigare och säkrare.

  201. Allt detta måste fortsätta. Men det är
    baserat på exemplet att vi kan lyckas-

  202. -som vi gjort med CFC-kemikalierna.

  203. Tiden är ute. Ge Mario Molina
    en varm applåd.

  204. Tack så mycket.

  205. Översättning: Johannes Gillheim
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Så räddade vi ozonlagret

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Det finns många likheter mellan dagens klimatkris och upptäckten på mitten av 1970-talet att utsläpp av freoner skadar ozonlagret. Här berättar kemisten och Nobelpristagaren Mario Molina om upptäckten och vad det var som till slut ledde till Montrealprotokollet, ett världsomspännande avtal att fasa ut freoner. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Ämnen:
Miljö > Klimatförändringar
Ämnesord:
Klimatförändringar, Klimatpolitik, Miljöfrågor, Naturvetenskap, Ozonskiktet
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Att lära ut hållbarhet

Klimatforskaren Johan Rockström går igenom den senaste forskningen kring klimatförändringarna och hur det kan läras ut i skolorna. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Blått ljus för en grön planet

Hiroshi Amano fick Nobelpris i fysik 2014 för sin del i uppfinningen av LED-belysning. Här berättar han mer om uppfinningen som revolutionerade världen och om vad det var som fick honom att intressera sig teknik i skolan. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Att lära ut en värld i förändring

En expertpanel diskuterar utmaningar med att lära ut mer om klimatförändringar och miljöarbete i skolorna, både när det gäller forskning och närheten till naturen. Medverkande: Hiroshi Amano, Nobelpristagare i fysik 2014, Johan Rockström, klimatforskare, och Patricia Mazuera-Johnson, lärare Trinty School och Bankstreet College of Education i New York. Moderator: Annika Hedås Falk. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Organisera aktivism

Genom sitt arbete kämpar Beatrice Fihn och organisationen ICAN för en kärnvapenfri värld. Precis som många klimataktivister tampas de mot mäktiga ekonomiska intressen. Här berättar hon om hur man kan organisera aktivism för att få resultat. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Berättelser är nyckeln till omställning

Historier om det förflutna kan ge oss större förståelse för vad som händer i dag och hur vi ska hantera det. Här förklarar professor Steven Hartman hur berättelser kan hjälpa oss hitta lösningar på klimatkrisen och leda vägen in i framtiden. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Det obarnsliga barnet och planetens framtid

Barnens framtid nämns ofta när man pratar om klimatkrisen, som en anledning att agera men också som den generation som ska lösa problemen. Men vad händer när så mycket ansvar läggs på nästa generation? Professor Malin Ideland berättar om vad som händer när barn blir ansvariga för framtiden och hur vi måste tänka om för att även vuxna ska ta ansvar. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Samarbeta för att rädda planeten

Ett samtal om klimataktivism och lösningar, hur det är att vara ung och oroa sig om klimatet, och vad vuxenvärlden måste göra för att ta sitt ansvar. Medverkande: Beatrice Fihn, ICAN, Malin Ideland, professor, Ell Ottosson Jarl och Melda Nahnfeldt, #fridaysforfuture, och Patrick Gallagher, lärare. Moderator: Annika Hedås Falk. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Vår sköra planet

Vår gröna planet är ett undantag i ett annars mörkt och ogästvänligt universum. Här funderar professor Ulf Danielsson på om vi kan hitta lösningar till klimatkrisen genom att se jorden ur ett kosmiskt perspektiv. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Förklara det obegripliga

Hur förklarar man komplicerad forskning på ett sätt som alla förstår och kan ta till sig? Ulf Danielsson, Mario Molina och Karolina Sandahl samtalar om hur man kan göra forskning mer lättillgängligt. Moderator: Annika Hedås Falk. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Så räddade vi ozonlagret

Det finns många likheter mellan dagens klimatkris och upptäckten på mitten av 1970-talet att utsläpp av freoner skadar ozonlagret. Här berättar kemisten och Nobelpristagaren Mario Molina om upptäckten och vad det var som till slut ledde till Montrealprotokollet, ett världsomspännande avtal att fasa ut freoner. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel Prize teacher summit 2019

Lärarens roll för en hållbar framtid

Utbildningsminister Anna Ekström (S) berättar om Karin Brandt, en av de lärare som inspirerade henne som ung, och vilken roll lärarna har i arbetet för ett mer hållbart samhälle. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - EAT 2016

Lokala beslut blir globala

Tim Lang, professor på City University London, tar oss med till sin hemstad London och berättar hur matkulturen är navet för jobbtillfällen, nyföretagande och utsläpp och hur de styrande i staden hanterar utvecklingen. Mer än hälften av jordens befolkning lever idag i urbana områden. Det är i städerna som den största förändringen måste ske, de lokala besluten och lösningarna på hållbarhet blir enormt viktiga eftersom de påverkar så många. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Gretas skolstrejk

Femtonåriga Greta Thunberg är orolig för klimatet och framtiden för allt levande på jorden. Därför bestämde hon sig för att skolstrejka utanför Riksdagen, för att uppmärksamma och framförallt få politikerna att lyfta klimatfrågan. Hon påbörjade sin aktion tre veckor innan valet 2018. Varför sitter Greta där och vad vill hon ska hända? Och kommer hon kunna påverka politikerna så att klimatfrågan sätts främst?