Titta

UR Samtiden - Unga och klimatångest

UR Samtiden - Unga och klimatångestDela
  1. Att vakna till som vuxen och känna
    att det behövs för att få komma in-

  2. -för att förstå hur ungen har det,
    men också för att vi ska nå varandra.

  3. Ni får först kort presentera er-

  4. -och var ni jobbar och vad ni gör.

  5. Malin.

  6. Jag är barnpsykolog och forskare.

  7. Jag är här som barnpsykolog,
    för jag forskar inte på klimatoro.

  8. Jag forskar på oro hos barn, men där
    vet vi inte vad den handlar om.

  9. Det är oro generellt.

  10. Det här intresserar mig
    eftersom mitt jobb dels handlar om-

  11. -att diskutera barnpsykologi
    i relation till olika frågor-

  12. -vid sidan av att behandla.

  13. Det som är...

  14. Jag kan inte tänka mig
    nåt mer aktuellt än den här frågan.

  15. -Varsågod.
    -Jag heter Helene Grantz.

  16. Jag jobbar för Världsnaturfonden -
    WWF.

  17. WWF jobbar mycket med att ta fram
    utbildningsmaterial för skolor-

  18. -anordna kompetensutveckling
    för lärare-

  19. -och stödja kommuner,
    arbetslag och så med de här frågorna.

  20. Huvudspåren för WWF:s arbete-

  21. -handlar om biologisk mångfald
    och ekologiska fotavtryck.

  22. Utbildning är en del
    i att kommunicera de här frågorna.

  23. Tack så mycket.

  24. Jag har förberett lite frågor
    som vi har gått igenom-

  25. -men räck upp handen så vinkar
    min kollega Katarina lite till mig-

  26. -om jag inte ser det direkt.

  27. Om ni har nån fråga
    så får ni gärna ställa den.

  28. Jag börjar med dig, Malin.

  29. Klimatångest har ju liksom
    blivit ett ord som vi ser överallt-

  30. -i tidningar och media.

  31. Om vi skulle prata lite
    om vad det är, kanske.

  32. Jag tror att vi ofta tänker att
    det här är nåt som gäller just barn-

  33. -men jag tror att det egentligen
    gäller oss människor oavsett ålder.

  34. Det är ett ganska bra ord-

  35. -som har accentuerats
    av hur Greta Thunberg har använt det.

  36. Det har varit en stor...

  37. Det har varit nödvändigt att
    väcka ångest kring den här frågan-

  38. -för att få upp den på agendan.

  39. Det är inte den ångest vi generellt
    pratar om, som en ångeststörning.

  40. Det finns hela schatteringen,
    från att jag är lite orolig ibland-

  41. -till att jag blir förlamad av det.

  42. Det är typiskt att det för oss
    som jobbar med barn som psykologer-

  43. -alltid är så
    att när nåt otäckt händer i världen-

  44. -så kommer det att bidra till
    att fler barn söker hjälp hos oss-

  45. -och det styr vad barn oroar sig för.

  46. I dag är ju klimathotet en
    reell ångestskapare också hos barn-

  47. -i klinisk bemärkelse.

  48. Jag kan flika in att WWF
    har gjort flera Sifo-undersökningar-

  49. -för att se vad svenska folket tänker
    om klimatet och hållbarhet.

  50. Där ser man att oron för klimatet
    finns även bland vuxna.

  51. Ungefär halva befolkningen tänker
    på de här frågorna och oroar sig-

  52. -men det är fler
    bland unga och kvinnor.

  53. Där är oron mer utbredd.

  54. Problemet med begrepp
    som oro och ångest kring det här-

  55. -är att det är känslor som förlamar
    oss snarare än får oss att agera.

  56. Där är det som barnpsykolog
    intressant att diskutera det här.

  57. Grunden är ju hur vi kan hjälpa barn
    att inte bli förlamade-

  58. -utan ha en positiv syn på världen,
    men bibehålla en medvetenhet-

  59. -och göra nåt
    som känns betydelsefullt och så där.

  60. Det är en balansgång och en fråga
    med starka poler och mycket ilska.

  61. Man ska vara på ena
    eller andra sättet.

  62. Jag märker det hos vuxna, men
    det blir ännu mer påtagligt hos barn-

  63. -där identitetsskapandet
    är så centralt.

  64. Ens identitet kan bli att vara en som
    tänker på det eller inte bryr sig.

  65. Det finns utmaningar i
    hur man kan jobba med barn och unga-

  66. -i den här frågan
    på ett positivt sätt-

  67. -som inte bara handlar
    om ren kunskap-

  68. -om vad jag kan göra och hur jag ska
    leva för att minska klimatavtrycket.

  69. Om man börjar där...

  70. Man kanske jobbar med barn
    där det här finns-

  71. -eller har ett eget barn
    som uttrycker oro kring det här.

  72. Vad är ett bra första steg
    för att veta-

  73. -var på skalan
    det här barnet befinner sig?

  74. Hur gör man ett första bemötande-

  75. -så att man inte hamnar fel
    i diskussionen?

  76. Mycket handlar om att försöka förstå
    vad barnet känner-

  77. -och om det är på ett gynnsamt sätt
    eller om det hindrar barnet.

  78. Om man inte kan somna
    för att man oroar sig för saker-

  79. -har det ju blivit en belastning
    och hindrar en från att vara aktiv.

  80. Det måste man utforska på nåt sätt.

  81. Hur barn mår och tänker är ju kopplat
    till hur man själv har det som vuxen-

  82. -och vad de möter i skolan.

  83. Det är en stor grej att tänka på hur
    man själv har det och uttrycker sig.

  84. Jag har vuxna omkring mig - föräldrar
    och folk som jobbar med barn-

  85. -som själva brottas med det här.
    "Hur ska jag förhålla mig?"

  86. "Har jag rätt att vara moraliserande
    mot kollegor och kompisar?"

  87. Det där är nåt vi alla brottas med-

  88. -och det är ju fint för barn att se
    att vi kämpar med det själva-

  89. -men det är också lätt
    att trampa fel-

  90. -när man ska vara
    nåns trygghet och vägledare.

  91. Precis. Att börja med sig själv
    och se vad man har för känslor.

  92. Det är en utmaning att miljöfrågan
    har blivit så individualiserad.

  93. Det handlar om vad jag som individ
    gör, och det ska rädda världen.

  94. Vi behöver lyfta blicken lite
    och se att det är en samhällsfråga.

  95. Det krävs en samhällsomställning och
    kan inte ligga på enskilda individer.

  96. Det kan lyfta av en del
    av den här oron och ångesten.

  97. Det är många barn
    som känner det här på sina axlar.

  98. "Det hänger på mig
    om det ska finnas en framtid."

  99. Så får det inte vara, tänker jag.

  100. De har inte skapat problemen, och de
    ska inte känna att det hänger på dem.

  101. Vi vuxna är jätteviktiga.

  102. Vad säger du, utifrån din erfarenhet?

  103. Vad är det barnen
    konkret berättar om?

  104. Jag tänker
    att det finns en del i polemiken-

  105. -när barn engagerar sig
    och känner ansvar.

  106. Det finns en ilska mot vuxenvärlden,
    som har skapat den här situationen.

  107. Det är inte lätt att som vuxen komma
    in som en trovärdig samtalspartner.

  108. Där får man ju
    kämpa sig till en sån plats ibland.

  109. Det är intressant att diskutera
    hur vi tänker kring barns ansvar.

  110. Å ena sidan är det nåt fint och bra
    att barn tar ansvar.

  111. Å andra sidan är vi i Sverige
    livrädda för att låta barn ta ansvar.

  112. Vi har en väldigt omhuldande syn
    på barn.

  113. Det är en väldig balansgång.

  114. Hur mycket ska barn vara delaktiga
    och ansvariga aktörer i frågor-

  115. -och hur mycket ska vi trösta dem
    med att vi vuxna löser saker?

  116. Absolut.

  117. Enligt läroplanen ska barnen och
    eleverna få vara med och ta ansvar.

  118. Det ska öka med ökande ålder, och
    det finns ett demokratiskt uppdrag.

  119. Man ska få påverka skolans verksamhet
    och ta ansvar för de frågor man kan.

  120. Det är en jätteviktig del, men man
    ska inte känna att man är ensam.

  121. Det måste få pågå ett samtal-

  122. -där man känner
    att man är en del i en helhet.

  123. Finns det nåt
    som utmärker ångest generellt-

  124. -eller ångest och oro hos unga
    och barn, som är bra att ha med sig-

  125. -till skillnad från när man pratar
    om det här kring vuxna?

  126. Om man pratar om ångest
    så är ju det ett mänskligt fenomen-

  127. -som inte skiljer sig så mycket
    mellan barn och vuxna-

  128. -förutom att vi vuxna
    kanske har bättre strategier-

  129. -för att tala oss själva till rätta
    och lugna oss själva.

  130. Det som är kärnan i klimatångesten-

  131. -är att ångest är en upplevelse
    av att världen är farlig och hotfull-

  132. -och att jag som enskild människa
    är maktlös inför det här hotet.

  133. Den där positionen-

  134. -mellan min upplevda maktlöshet
    och det yttre hotet-

  135. -tenderar att leda till
    att ångesten ökar.

  136. Det är svårt att komma till ro, och
    man får fysiologiska konsekvenser-

  137. -som gör att kroppen jobbar, så
    att man blir stressad och uppvarvad.

  138. Det fyller liksom på sig själv.

  139. När man ska hjälpa barn med det
    måste man-

  140. -jobba mot det här
    att världen är hotfull-

  141. -och få barnen att uppleva
    att det finns frid.

  142. "Det finns mycket som är fint, och
    jag klarar de här svåra känslorna."

  143. Det intressanta med klimatfrågan-

  144. -är att det är som ett faktum
    att det finns ett reellt hot.

  145. Därför kan det slå över hos barn-

  146. -och gå från
    att vara en positiv medvetenhet-

  147. -till nåt som i stället gör mig
    passiv och ger en massa följdsymtom.

  148. Jag får svårt att sova, äta,
    vara glad, ha roligt, klara skolan-

  149. -och vad jag nu har i mitt liv.

  150. Så på ett sätt måste ändå
    möjligheterna och vägarna framåt-

  151. -utgå från det här hotet.

  152. Det går inte att undanröja.

  153. När vi pratade inför det här
    pratade ni båda mycket om förtroende.

  154. Om man är vid punkten där man
    vill bryta den här spiralen...

  155. Man upplever att ett barn
    eller en ungdom-

  156. -verkligen inte får fram
    kreativitet eller handlingskraft-

  157. -utan mer mår dåligt på riktigt.

  158. Vad kan vara ett bra första steg?

  159. Tänker du föräldrar
    eller i ett skolsammanhang?

  160. Vi börjar med det lilla exemplet.

  161. En relation mellan en förälder och
    ett barn, eller kanske ett syskon.

  162. På det privata planet.

  163. Jag tänker att man...

  164. En väg handlar förstås
    om vad vi kan göra i vår familj-

  165. -för att gå barnet till mötes.

  166. Att undvika polemik och säga:
    "Vi gör vad vi kan."

  167. Det är också en väg för att vinna
    förtroende och berätta för barnet-

  168. -att saker kan upplevas som hotfulla,
    och sen kommer det en lösning.

  169. "Det bästa vi kan göra
    är att förändra det vi kan."

  170. Att förmedla hopp till barnet.

  171. Om det lägger krokben för barnet får
    man hjälpa det med de svåra tankarna-

  172. -så att barnet blir friskt från det.

  173. En bra övergång är ju då-

  174. -från det här kanske lite överdrivna
    individuella ansvaret till skolan-

  175. -som kanske är den första stora
    offentliga platsen för ett barn.

  176. Det är jätteviktigt
    att lyssna på vad barnen säger.

  177. Att ta deras oro på allvar-

  178. -och ge dem inflytande
    över vad man arbetar med i skolan.

  179. Att när man är yngre jobba
    med saker som finns väldigt nära.

  180. "Hur ser det ut på vår skolgård?"

  181. "Kan vi förändra tillsammans och öka
    den biologiska mångfalden på gården?"

  182. Eleverna kan vara med och odla.

  183. Att få vara i naturen.

  184. Det finns studier
    som visar att det lugnar oss.

  185. Det är bra för vår psykiska hälsa.

  186. Det skapar ju också en relation till
    att vi har ett beroende av naturen.

  187. Att få känna att man trivs där,
    och att det skapar lust och glädje.

  188. Det är nåt att ta avstamp i angående
    varför miljöfrågor är viktiga.

  189. Jag tänkte på en annan aspekt.

  190. Ibland säger man att tonåren
    eller ungdomstiden präglas av-

  191. -att man mår dåligt, får ångest
    och är deppig.

  192. Det är en Sturm und Drang-period.

  193. Man måste ta med sig
    att det inte är så.

  194. Det är inte okej att ha ångest eller
    depression när man är tonåring.

  195. Man ska aldrig hänföra det till att
    man befinner sig i en sån livsfas.

  196. Det måste man ta på samma allvar
    som hos nån som är äldre eller yngre.

  197. Det är viktigt att se.

  198. Med klimatångesten är det så
    att ungdomar som mår lite dåligt-

  199. -kan tendera
    att dras till såna frågor.

  200. Då kan det... Ni fattar.
    Man kommer från ett annat håll.

  201. Då handlar det kanske om
    att man behöver backa och se...

  202. Vi kanske inte ska behöva behandla
    det som är svårt först.

  203. Man dras till sammanhang-

  204. -där man späder på nåt
    som inte är bra för en som liten.

  205. -Förstår ni hur jag menar?
    -Absolut.

  206. Det är ju synd om man kanske
    via sitt dåliga mående-

  207. -hittar till en fråga
    som ofta skildras som dystopisk-

  208. -när frågan ju också
    kan handla om engagemang-

  209. -eller att hitta sin identitet-

  210. -i att bidra med nåt där
    eller engagera sig i frågan.

  211. Det är... Förlåt.

  212. Vi behöver prata mer
    om vilket samhälle vi vill ha-

  213. -i stället för om problemen
    vi måste lösa.

  214. Vi måste längta till ett hållbart
    samhälle och skapa bilder av det.

  215. Jag tänkte säga
    att man också behöver förstå-

  216. -vad den enskilda ungens engagemang
    kommer ur-

  217. -och vad som är drivkrafterna-

  218. -för att kunna se
    hur vi bemöter det på bästa sätt.

  219. Gällande tonåringar
    så har en studie i Karlstad-

  220. -tittat på skolor som har
    jobbat mycket med hållbarhetsfrågor.

  221. Där ser man att elevernas engagemang
    går ner lite på högstadiet.

  222. Deras analys är att de skolorna
    ofta är väldigt normativa.

  223. Man talar om vad man ska tänka
    och tycka och vad som är rätt.

  224. Det vill man inte alltid
    bli skriven på näsan i tonåren.

  225. Man vill skapa sin egen identitet och
    hitta sig själv och vad man står för.

  226. Då vill man utforska och få undersöka
    olika ställningstaganden.

  227. -Det är också en viktig aspekt.
    -Vad menar du?

  228. Tänker du att man söker sig till nåt
    som vuxenvärlden inte är med i-

  229. -för att hitta sina egna normer?

  230. Ja, om lärarna säger vad som är rätt
    så vill man distansera sig-

  231. -för att visa
    att man är en egen individ.

  232. Hållbarhetsfrågor handlar ju
    väldigt mycket om intressekonflikter.

  233. De är också ganska komplexa.

  234. Därför behöver man lyfta upp
    de här konflikterna och syna dem-

  235. -och få diskutera dem för att
    hitta ett rimligt ställningstagande.

  236. Kan du inte säga mer om hur man gör?

  237. Jag tänker att ungdomar också dras
    till den här sortens frågor-

  238. -just för att det är
    lite svart och vitt.

  239. Det passar nån som vill positionera
    sig och vara på ett särskilt sätt.

  240. Där hamnar man lätt som förälder
    och vuxen i nån sån där...

  241. "Om jag är vit så är du svart."

  242. Då har man väldigt svårt att få till
    de där fruktbara samtalen.

  243. Om man vill jobba
    med verkliga frågor...

  244. Om det är område i staden där man bor
    som ska förändras...

  245. Att få jobba med olika visioner
    kring området.

  246. Att intervjua kommuntjänstepersoner,
    företagare och allmänheten.

  247. Formulera egna förslag kring
    hur man vill att det ska förändras.

  248. Då synliggör
    man intressekonflikterna.

  249. Studier visar att
    får man jobba med verkliga problem-

  250. -så ökar motivationen
    och engagemanget.

  251. Konkretisera frågorna.

  252. Jag tänkte spontant
    att det som kanske händer då-

  253. -är ju att man börjar mogna
    i sitt kritiska tänkande-

  254. -och gärna vill testa det.

  255. Jag minns själv gymnasietiden.

  256. När man fick driva en process eller
    en fråga... Man kunde inte låta bli.

  257. Man kanske bara var otroligt envis-

  258. -men när vuxenvärlden
    tog det på allvar-

  259. -och bemötte det på ett mer vuxet
    sätt, så kändes det ju väldigt bra.

  260. De här skolorna
    kanske behöver släppa lite på-

  261. -det önskade resultatet för stunden.

  262. Det som ges uttryck för är ju
    nån sorts vilja att tänka själv-

  263. -och det är jätteviktigt.

  264. Det här var exempel
    från en kommun som har jobbat extra.

  265. Vad är en ungefärlig status i Sverige
    i dag på hur mycket man tar upp-

  266. -och klarar av att införliva
    den här frågan i svensk skola?

  267. Det är jättesvårt att svara på,
    för det finns inga täckande studier.

  268. Tittar vi på våra styrdokument-

  269. -så är det ett väldigt tydligt
    perspektiv i alla läroplaner.

  270. Man ska arbeta med lärande
    för hållbar utveckling.

  271. I kommuner kan det se
    väldigt olika ut-

  272. -både mellan kommuner
    och mellan skolor i samma kommun-

  273. -men också i olika klassrum, beroende
    på vilken lärare som undervisar.

  274. Det finns olika orsaker-

  275. -som att lärare är utbildade
    vid olika tillfällen.

  276. Man har fått med sig olika mycket
    av de här frågorna, och de förändras.

  277. Det som var sant för 20 år sen
    är inte sant i dag.

  278. Det kräver att man har ett eget
    intresse av att kompetensutvecklas-

  279. -antingen på fritiden eller
    att skolan ser till att man gör det.

  280. Det är kopplat
    inte bara till en "Vad?"-fråga-

  281. -utan också en "Hur?"-fråga:
    "På vilket sätt undervisar man?"

  282. Exemplet med verkliga problem
    blir en helt annan undervisning-

  283. -än en faktabaserad undervisning
    där läraren står för sant och falskt.

  284. Hur flexibel är skolan
    i att fånga upp frågor-

  285. -som engagerar barnen och ungdomarna?

  286. Det finns ju en extrem potential
    för att nå barn pedagogiskt-

  287. -om man utgår från vad de är
    intresserade av och brinner för.

  288. -Hur flexibelt är det?
    -Det beror ju också på skolan.

  289. Skolan som institution
    är ju ganska konservativ.

  290. Inte så förändringsbenägen
    som man kan tycka...

  291. Skolan ska utbilda för framtiden
    och borde vara spjutspetsen.

  292. Det är inte alltid så det ser ut.

  293. Det är väldigt olika i olika skolor
    hur flexibel man är.

  294. Bara en sån sak som schemaläggning.

  295. Kan man jobba ämnesövergripande,
    som de här frågorna ju per se är-

  296. -eller utgör schemat ett hinder
    mot att jobba ihop?

  297. Jobbar man i arbetslag eller ensam?

  298. Det ser också olika ut-

  299. -även om allt fler jobbar
    mer och mer intensivt i arbetslag.

  300. Man kan få en sån där liten kring
    att man behöver kunna så mycket.

  301. Man behöver kunna mer än barn
    för att vägleda dem.

  302. Det kan bli en hämsko, för det är
    en svår fråga att känna sig kunnig i.

  303. Jag vet inte om ni känner igen er,
    men den kunskap man skaffar sig...

  304. Hur mycket man än läser på
    så spretar det.

  305. Man bottnar inte i de här ämnena.

  306. Det måste man stå ut med
    när man för såna här samtal med barn.

  307. Vi får utforska tillsammans.

  308. Jag är en annan samtalspartner
    än bara en kunskapskälla.

  309. Det kräver nåt annat av oss vuxna
    än när jag regelrätt lär ut nåt-

  310. -eller talar om hur saker ska vara.
    Det här är ju nytt för oss också.

  311. Precis. På engelska
    kallas det "wicked problems".

  312. "Vilda problem" är en översättning.

  313. De är komplexa, och man har svårt
    att förstå hur de hänger ihop.

  314. Det är så komplext att det är svårt
    att veta hur lösningarna ser ut.

  315. Då drar man sig som lärare kanske
    för att undervisa kring det.

  316. Som du säger måste man våga
    förhålla sig till att inte veta.

  317. Man måste bryta
    den där gamla lärarrollen-

  318. -i att man ska ha facit.

  319. Vi kan inte förvänta oss det av oss.

  320. Å andra sidan har den synen på och
    bemötandet av barn förändrats mycket-

  321. -på 20 år, men också på bara 10 år.

  322. Det finns en helt annan respekt
    för barn-

  323. -som jämbördiga samtalspartner.

  324. Det borde kunna komma.

  325. Jag som jobbar med familjer
    ser det mycket mer.

  326. Föräldrars och barns kommunikation
    är inte som för nån generation sen.

  327. Verkligen.

  328. En sak som kan få lärare
    att undvika de här frågorna-

  329. -är rädsla för att bli ifrågasatt.

  330. Eleverna frågar: "Hur gör du då? Åker
    inte du bil och på flygsemester?"

  331. Ett sätt kan vara att använda sig
    själv inte som ett perfekt exempel-

  332. -utan som ett dåligt exempel.

  333. "Fastän jag vet så agerar jag inte
    utifrån det. Vad är orsakerna?"

  334. Att problematisera varför vi inte
    agerar på den kunskap vi har.

  335. Det är ju ett generellt problem.

  336. Vi vet egentligen vad vi borde göra,
    men vi gör det ändå inte.

  337. Där tror jag att man som vuxen
    verkligen kan vara hjälpsam för barn.

  338. Vi har så mycket större förmåga
    att metatänka kring oss själva.

  339. Inte alla vuxna, men generellt
    har vi större förutsättningar-

  340. -för att våra hjärnor har växt klart.
    Det kan man behöva hjälpa barn med.

  341. Först i 25-årsåldern har man mognat
    och kan integrera på det sättet-

  342. -just i det avseendet att man
    kan reflektera kring sitt beteende-

  343. -och stå ut med såna här riktigt
    svåra känslor som skam och skuld-

  344. -och ändå våga känna
    att man duger och får finnas.

  345. Exakt.

  346. Kanske ett tillfälle i ett klassrum-

  347. -att bryta ner
    det överdrivna individuella ansvaret.

  348. Man får stå där som syndabock
    men försöka leda in diskussionen på-

  349. -att det inte är det intressantaste
    vad en enda person gör här och nu.

  350. Man får gradvis öka komplexiteten
    på en nivå där det ändå engagerar.

  351. Precis.
    Inom lärande för hållbar utveckling-

  352. -pratar man om att eleverna
    ska utveckla handlingskompetens.

  353. Det handlar dels om kunskaper,
    precis som vi pratade om innan.

  354. Det är komplexa frågor,
    och det är mycket man måsta greppa-

  355. -för att kunna förstå frågorna.

  356. Det är både kunskap om problemen-

  357. -och kunskap om
    vilka eventuella lösningar som finns.

  358. Man behöver pröva det här normativt
    för att se-

  359. -varför vi tänker att en lösning
    är bättre än en annan.

  360. Hur ser samhällets riggning ut
    för att hantera de här frågorna?

  361. Har jag personligen lust
    och mod att våga engagera mig-

  362. -och hur kan jag göra det?

  363. De här fyra perspektiven brukar man
    prata om som handlingskompetens.

  364. Där tycker jag
    att just den här frågan-

  365. -även vuxna emellan,
    lätt blir polariserad.

  366. Samtalsklimatet kan bli hårt
    och kargt och argt-

  367. -för att det finns
    mycket skam och skuld i det.

  368. Det där tror jag att vi...

  369. I somras fick jag en fråga från
    en pappa till en frågespalt jag har-

  370. -om hur han skulle bemöta sitt barn
    i det här.

  371. Han hade själv väldigt stark ångest
    kring klimathotet.

  372. Det handlade om hur man bemöter barn.

  373. Jag funderade på det
    och kände att jag...

  374. Som barnpsykolog är baseline
    att vi måste ge barn hopp.

  375. Det är det viktigaste som förälder:

  376. "Det här fixar du. Jag tror på dig."

  377. Man måste ge barnen
    en sån grundkänsla-

  378. -och det kändes förbjudet att säga.

  379. Det kändes som om det fanns
    en smal spång där jag kunde gå-

  380. -där jag antingen var förnekare
    eller...

  381. Det gick inte att både vara medveten
    och säga att vi måste ge barn hopp.

  382. Jag funderade på det där och skrev
    nån lång drapa om hur jag tänkte.

  383. Det kom inte längre
    än till min redaktör-

  384. -som är
    en väldigt klimatmedveten vegan.

  385. Där stoppades det här svaret-

  386. -för hon tyckte
    att jag hade uttryckt mig klumpigt.

  387. Det var väldigt intressant.

  388. Hon är klok, så det blev bättre
    när vi tog det ett varv till-

  389. -men jag förstod då
    hur viktigt det är-

  390. -att vi tar de här frågorna
    också oss vuxna emellan-

  391. -så att vi kan mötas
    och försöka se nyanserna i det.

  392. "Nu uttryckte jag mig klumpigt,
    men ni behöver inte låsa in mig."

  393. "Jag kan få finnas ändå."

  394. Håller ni med om att det kan bli
    ett hårt klimat även mellan oss?

  395. Verkligen.
    Särskilt på sociala medier.

  396. Det blir väldigt svartvitt snabbt.

  397. Det respektfulla samtalet
    är otroligt viktigt.

  398. Det är intressant att du sa det.

  399. Där lever ju ungdomar jag vet inte
    hur många timmar om dagen.

  400. Det är få vuxna som är delaktiga där.

  401. Vi som föräldrar
    har inte koll på vad de gör på nätet.

  402. Det är möjligt att det präglar dem
    ännu starkare än oss.

  403. Där blir skolan också viktig.

  404. Att man pratar om intressekonflikter
    på ett väldigt respektfullt sätt-

  405. -och att man inte behöver identifiera
    sig med en eller annan roll.

  406. Man lyfter upp
    och tittar på fördelar och nackdelar.

  407. Olika perspektiv - hur kan man
    vända och vrida på frågorna?

  408. Så att det inte blir
    "Den är dum och den är snäll".

  409. Jag känner verkligen igen mig
    i det där.

  410. Apropå titeln på det här samtalet
    om klimatångest:

  411. Det har stor inverkan
    på det här samtalet-

  412. -oavsett om det är mellan mig och
    min partner eller fler - hur jag mår.

  413. Det är min lilla analys.

  414. Eftersom det påverkar så många
    så mycket så...

  415. Som vuxen
    är man nästan tvungen att...

  416. Har man inte analyserat hur man mår
    kring andra frågor så är det dags.

  417. Det har stor effekt
    vad man har för dagsform-

  418. -på om det bara blir tyst
    eller dålig stämning.

  419. Jag tänker... Kör du.

  420. Jag ville fråga vad du har
    för strategi för att inte dras ner.

  421. Om du känner att det här är en fråga
    som kan tynga dig:

  422. Vad funkar för dig?

  423. En kort och koncis strategi är väl,
    vad ska man säga-

  424. -lånat från att ha läst lite
    på universitet och högskola-

  425. -att jag får bestämma lite
    vad som är premissen - kontexten.

  426. Om jag lämnar den vid att allt
    kan gå åt helvete och bli helt svart-

  427. -så kan också diskussionen eller
    samtalet hamna där snabbt som attan.

  428. Vi pratade lite om hur viktigt det är
    att skapa det här:

  429. "Vad är det vi vill?"

  430. Om jag i stället
    sätter premissen att...

  431. "Det ska gå på nåt vis."

  432. "Oavsett om det gör det så vill jag
    jobba för det så länge jag lever."

  433. Då har man satt en lägstanivå,
    och man kan...

  434. Då måste jag fundera på vad jag vill
    ha i tomrummet jag kanske känner-

  435. -snarare än
    att bara uttrycka tomrummet.

  436. Den typen av självprat
    som lugnar dig...

  437. Man låter inte
    den där negativa tankeloopen-

  438. -som snurrar åt ångesthållet
    bara rulla på.

  439. Man stoppar sig själv och fyller det
    här tomrummet med nåt meningsfullt.

  440. Det är mycket svårare
    för unga människor än för oss.

  441. Där kan man verkligen hjälpa till
    som vuxen-

  442. -om man kan få ett sånt förtroende-

  443. -så att man själv får komma in
    och vara den här lugnande rösten-

  444. -som kan mana till kraft och glädje
    i stället för den där förlamningen.

  445. Verkligen.

  446. Jag tänker också
    att media pratar så...

  447. Man lyfter upp så mycket mer av hotet
    och problemet - dåliga nyheter.

  448. Man är inte lika bra
    på att lyfta fram goda nyheter.

  449. Jag lyssnade på Svante Axelsson,
    som är anställd av regeringen-

  450. -och driver Fossilfritt Sverige.

  451. Han jobbar med de stora företagen-

  452. -som gör otroligt mycket
    för att minska sin klimatpåverkan.

  453. De driver det arbetet
    med väldigt stor energi.

  454. De tycker att det är viktigt och ser
    att det är deras chans att överleva.

  455. Omställningen måste till, och
    det är bättre att göra det i förväg.

  456. Det pratar vi sällan om -
    det positiva som faktiskt sker-

  457. -som kan hjälpa till och ge energi
    till att göra saker på egen hand.

  458. Man skulle verkligen önska
    att fler skrev lika engagerat-

  459. -om de komplexa lösningarna
    som de komplexa problemen.

  460. Är man intresserad så dyker de upp,
    men oftast mer som små notiser.

  461. Jag tänker på ett ögonblick
    för några år sen.

  462. En liten notis om att solkraft nu
    var billigare än kolkraft i Indien.

  463. Det är typ en mening
    men kan ha extremt stor påverkan.

  464. -De lär välja det billigaste.
    -Verkligen.

  465. Om man vaskar lite så ligger de där.

  466. Vi var inne på kunskapsbehovet-

  467. -och att både kanske hemma
    och i skolan-

  468. -så bygger det här på att man
    behöver föra in kunskap i nån form.

  469. Vad säger du om hur ni jobbar
    med att tillgängliggöra den-

  470. -främst för skolor och lärare?

  471. WWF har en lång tradition
    av att producera läromedel-

  472. -som finns tillgängliga för lärare
    för att underlätta undervisningen.

  473. Många lärare är ju stressade i dag,
    och läromedelsbudgeten är begränsad.

  474. Då är det tacksamt med organisationer
    som producerar bra material.

  475. Det är också material som bygger
    på att bygga handlingskompetens.

  476. Det är inte bara ren fakta.

  477. Mycket av materialet handlar om
    att uppmuntra till handling.

  478. Vi jobbar med kompetensutveckling
    för att stärka lärarna i deras roll-

  479. -så att de vågar undervisa med andra
    metoder än vad man gör traditionellt.

  480. -Hade du nåt?
    -Jag tänkte på det där du sa.

  481. Du säger
    att det finns positiva nyheter-

  482. -men de syns inte lika mycket
    som de negativa.

  483. Jag tänker på hur man når fram
    till barn med den typen av kunskap.

  484. Jag tänker på det där jag berättade
    om hur känsligt det var.

  485. Det är en konst att nå barn med sånt
    på ett sätt som verkligen landar-

  486. -som nåt som kan glädja dem
    och stilla oro och så där.

  487. Att engagera sig och vara intresserad
    av sånt som barn håller på med-

  488. -är förstås grundförutsättningen
    - att de känner att man vill väl.

  489. Ibland när man har ungdomar-

  490. -som är väldigt svartvita
    och dogmatiska och driver saker...

  491. Man blir ju rätt trött på dem.

  492. De krafsar i hål
    som man inte vill bli krafsad i-

  493. -d.v.s. hur dåligt man själv lever.

  494. Sen är det jobbigt
    att behöva höra det där.

  495. Det kan bli kritiskt och svartvitt.

  496. Att i det läget backa
    och ta ett djupt andetag och känna...

  497. "Den bästa vägen ut ur det här
    är om vi kan stå sida vid sida."

  498. Att vakna till som vuxen och känna
    att det behövs för att få komma in-

  499. -för att förstå hur ungen har det,
    men också för att vi ska nå varandra.

  500. Det tror jag är absolut nödvändigt.

  501. Det finns nog många familjer
    som har fått ändra sina vanor-

  502. -för att eleverna
    har haft undervisning.

  503. Man blir engagerad och går hem
    och säger: "Så här kan vi inte göra."

  504. Det är det roliga med den här frågan:

  505. Att barn är så aktiva
    och ansvarstagande i den-

  506. -och faktiskt har gjort
    sån otrolig skillnad.

  507. Det hoppas jag
    att barn verkligen har med sig.

  508. Vilken grej
    att de påverkar så mycket.

  509. Vi är ju rejält mycket tröttare
    som vuxna, måste man säga.

  510. Absolut.

  511. Vad tror du är några guldkorn
    eller väldigt bra ingredienser-

  512. -när en skola eller klass
    börjar jobba med det här?

  513. Vad är det ni har packat ihop
    - eller om de tar egna initiativ?

  514. Ja...

  515. Dels det jag sa innan
    med att börja nära eleverna.

  516. Det som engagerar dem.

  517. Att de får identifiera problem
    i skolan eller närmiljön-

  518. -som de känner
    att de vill vara aktiva kring-

  519. -och att de får känna att de får vara
    med och påverka genom att göra saker.

  520. Fysiska förändringar på gården,
    skriva debattartiklar-

  521. -söka upp politiker
    eller skriva medborgarförslag.

  522. Det finns många olika sätt
    att vara aktiv och påverka.

  523. På WWF har vi projektet
    Vår stad 2030-

  524. -där unga på högstadiet
    och gymnasiet-

  525. -får visionera kring sin närmiljö-

  526. -och ta fram förslag
    på hur det ska se ut 2030.

  527. Sen får de presentera det här
    i form av utställningar.

  528. Ofta bygger de modeller, skriver
    eller gör filmer-

  529. -som de presenterar för tjänste-
    personer och politiker i kommunen.

  530. Även för företag och organisationer.

  531. De får sitta och diskutera förslagen
    med tjänstepersoner och politiker.

  532. Många har vittnat om att de blir
    otroligt engagerade-

  533. -av att få möta beslutsfattare
    och känna att de gör nåt på riktigt.

  534. Även politiker och tjänstepersoner
    uttrycker ofta-

  535. -att det berikar deras arbete och
    förståelse för vad som är viktigt.

  536. Hitta de här mötesplatserna-

  537. -där man kan diskutera de här sakerna
    och agera ihop.

  538. Det låter som om det är centralt att
    mål och metoder redan från början-

  539. -handlar om att de ska ske
    bland barnen och eleverna.

  540. Man ska snabbt komma ifrån nån sorts
    faktalektion där man pratar om läget-

  541. -till att eleverna ska söka fram
    kunskap som man sen hjälps åt med-

  542. -och också komma över till...
    Handling verkar vara centralt.

  543. Nu har vi börjat samtalet
    i att det finns de som mår så dåligt-

  544. -att de just nu
    inte klarar av att handla-

  545. -men när man läser på
    verkar det verkligen ligga nåt där.

  546. Att ta på allvar att det måste
    omsättas i olika handlingar.

  547. -Håller ni med?
    -Absolut.

  548. Absolut, och som Helene sa:

  549. Det som många barn har
    fått till stånd är nåt fint för dem.

  550. En aspekt av det här är ju också
    att det kanske inte räcker.

  551. Dels är det
    det individualistiska perspektivet.

  552. "Vad räcker det att jag gör
    som enskild person?"

  553. Och även om jag gör mycket-

  554. -så kanske jag inte upplever
    att jag gör tillräckligt.

  555. Det tror jag också är nåt
    som man behöver hjälpa barn med.

  556. Den där lagomnivån.

  557. Så att det inte blir för hårt
    och för självdömande.

  558. Då blir det fel i sig.

  559. Det handlar om
    hur man bryter ner frågorna också.

  560. Tar man de jättestora perspektiven
    kommer man ju aldrig ända fram.

  561. Kan man konkretisera det
    i ett lokalt projekt-

  562. -som att öka
    den biologiska mångfalden-

  563. -genom att plantera växter
    som attraherar insekter-

  564. -och sätta upp fågelholkar
    och bygga biholkar och så-

  565. -så får man ett konkret resultat
    och kan känna:

  566. "Här ser jag att fåglarna flyttar in
    och fjärilarna kommer till växterna."

  567. Jag blir mer och mer nyfiken
    på ditt svar till den här pappan.

  568. Vill du dela med dig
    av vilka darlings du fick stryka?

  569. Vad var det som blev kärnan-

  570. -i den lite bättre formuleringen
    som din redaktör släppte igenom?

  571. Jag ska inte baktala henne.

  572. Det var bara så intressant,
    den där... Ja.

  573. Den här smala spången
    av hur vi kan uttrycka oss-

  574. -utan att hamna i fel läge.

  575. Jag tänker att våra barn redan
    från att de är ganska små i dag-

  576. -har kunskap och insikt
    om grejer som skrämmer dem-

  577. -och som förstås är ännu mer
    obegripliga för dem än för oss vuxna.

  578. Det är jätteviktigt
    att vi är medvetna om det.

  579. Vi måste få ett samtalsklimat
    med barn-

  580. -kring saker som de tänker på
    och upplever.

  581. Det kommer dels från skolan, men det
    är också vad de är med om på nätet.

  582. Det är ju en stor kunskapskälla för
    dem och nåt de ägnar sig mycket åt.

  583. Att ha de där samtalen så att man
    kan vara med och balansera.

  584. Sen diskuterade vi lite
    hur man förhåller sig till andra-

  585. -som är runt familjen,
    eller en förskola eller skola-

  586. -som inte lever enligt de principer
    som jag tycker är goda.

  587. Vad vill man lära barn där?
    Vill man lära barn att de är idioter?

  588. Det kan ju vara en fin grej.
    "Du och jag tycker det här."

  589. Det är ju också en ganska
    bra utgångspunkt för att tänka-

  590. -att vi ofta är osams som människor
    och tycker om varandra ändå.

  591. Det finns
    ingen annan mänsklig samvaro-

  592. -än att vi är lite osams
    med oss själva och andra.

  593. Vi måste lära barn
    att det är nån sorts utgångspunkt.

  594. Ska vi ha en dynamisk utveckling
    så kan vi inte ha konsensus i allt.

  595. Vi måste behandla våra olikheter
    med respekt.

  596. Det kan ju vara svårt om man är
    väldigt engagerad och känner starkt.

  597. Jag tycker över huvud taget att det
    som handlar om moral och värderingar-

  598. -i barnuppfostran
    och fostran av barn och ungdomar...

  599. Det har varit väldigt satt
    på efterkälken i ganska många år.

  600. När jag växte upp på 70-talet var
    den enda ingrediensen i uppfostran-

  601. -att lära sig rätt värderingar.
    Det var ett politiskt årtionde.

  602. Sen har det varit på paus, och det
    har varit otroligt individualistiskt.

  603. På så sätt kan jag välkomna
    den här frågan-

  604. -i den allmänna debatten,
    och framför allt med fokus på barnen.

  605. Det är en ingång till att prata
    om moral och värderingar.

  606. Svåra frågor som vi måste prata om
    redan när barnen är små.

  607. Det är också vår chans
    att komma in och påverka.

  608. Vi behöver verkligen ha det samtalet-

  609. -men vi måste förhålla oss dynamiskt
    till det-

  610. -och se utifrån olika perspektiv,
    så att vi inte blir så svartvita.

  611. Det är ju en fråga om barns ålder
    hur komplext man kan prata om frågor.

  612. Nästan alla frågor om moral och
    värderingar är komplexa och svåra.

  613. Man måste söka sig fram tillsammans
    och inte... Ja.

  614. Det finns inga klara svar.

  615. De frågorna
    går egentligen inte att dela på.

  616. Där tänker jag att det finns
    en öppning för vuxenvärlden-

  617. -för det här att hålla två tankar
    samtidigt, på nåt vis.

  618. Att verkligen träna sig aktivt i det.

  619. Att då...

  620. Barn i en kontext kanske ska få pröva
    det svarta och det vita-

  621. -men vuxenvärldens roll blir
    att kunna se-

  622. -att det finns fler sidor av det,
    och att...

  623. Det blir lätt att man ställer
    ett ja mot ett nej-

  624. -eller en grupp mot en annan
    eller bra mot dåligt.

  625. Då kanske vuxenvärldens roll blir-

  626. -att hålla
    den moraliska övergripande frågan.

  627. Att alla ska få plats i det,
    eller nåt sånt.

  628. Det är ju kanske svårare
    när man är ung att tänka sig att...

  629. Säg att man har googlat sig fram till
    att det ser fruktansvärt hemskt ut-

  630. -och att man vill att ens föräldrar
    bara ska hålla med eller bekräfta en.

  631. Det kanske man måste,
    och samtidigt säga:

  632. "Du kanske inte har hittat
    jättebra källor. Vi kollar vidare."

  633. Man kanske till och med kan få
    några goda exempel-

  634. -men utan att man slaktar frågan,
    för den vill man kanske behålla.

  635. Annars kanske förtroendet
    är förbrukat, och det ville man inte.

  636. -Förstår ni?
    -Jag förstår precis.

  637. Jag tycker att den där skiftningen
    i synen på barn-

  638. -och relationen mellan barn och vuxna
    som jag pratade om...

  639. Det har skett en stor förändring
    som är oerhört positiv.

  640. Vi har mycket mer respekt för barn
    och ett mer jämbördigt förhållande-

  641. -än vad vi haft tidigare.

  642. Risken med det är att man som vuxen-

  643. -inte vågar hålla truten en stund
    och sen säga:

  644. "Ja, men..."

  645. Vi kan tendera att vilja bekräfta
    och lyfta barn så mycket-

  646. -att vi låter bli att bidra
    med vår större erfarenhet-

  647. -och vår större förmåga
    att bli nyanserade i tänkandet.

  648. Det är en gåva vi har
    i kraft av att vi är vuxna.

  649. Det kan vara en utmaning.

  650. Jag möter det på ett helt annat sätt
    än för bara 10 år sen.

  651. Det är nåt
    som jag får jobba mycket med.

  652. Vilken typ av vuxna har barn glädje
    av, och hur kan vi vara ett stöd?

  653. Genom att vara respektfulla och gå
    dem till mötes men ändå komma ihåg:

  654. "Jag har levt 30 år längre, och
    med det så kan jag bidra med nåt."

  655. En annan förmåga att reflektera.

  656. Det är en form av ansvar,
    kan man säga.

  657. Har man blivit vuxen
    och satt sina moraliska värderingar-

  658. -så har man ju också ett ansvar
    att bidra med det.

  659. När man undersöker
    vad elever tycker är en bra lärare-

  660. -så är inte det en
    som låter en göra hur man vill.

  661. Det är en lärare
    som har koll på läget-

  662. -är rättvis, har kunskaper
    och är schyst.

  663. Inte att eleverna får fritt utrymme
    att göra som de vill.

  664. De vill ha en vuxen
    som är där för dem.

  665. Lite känner jag att vi...

  666. Om vi närmar oss nåt här
    så är det ett samtal-

  667. -om hur vi vuxna kan bli bra stöd
    för barnen i den här frågan.

  668. De kanske har dragit i gång oss
    också på det sättet.

  669. Inte bara till en medvetenhet-

  670. -utan också att vi tillsammans
    behöver reflektera-

  671. -kring hur vi kan vara
    ett så bra stöd för dem som möjligt-

  672. -genom att hjälpa varandra.

  673. Jag tänker på Greta Thunberg-

  674. -som är så tydlig med
    att vi måste lyssna på forskningen.

  675. "Det är inte vi unga
    som ska ha lösningarna."

  676. "Det är vuxenvärldens ansvar."

  677. "Vi är oroliga,
    för det handlar om vår framtid."

  678. Är det inte det som gör att vi
    sätter i halsen kring den här frågan?

  679. Vi är vana vid att barn
    säger åt oss att lösa saker-

  680. -och då brukar vi veta
    hur vi ska göra.

  681. Även om vi har gjort fel så brukar vi
    känna att vi kan göra det rätt igen.

  682. Det jobbiga här är
    att vi bara känner: "Oj då. Förlåt."

  683. "Det var inte meningen,
    och jag vet inte vad vi ska göra."

  684. Det är dilemmat vi sitter i.

  685. Jag citerar Svante Axelsson:

  686. "Vi verkar mer rädda för samhälls-
    förändringen än klimatförändringen."

  687. "Därför vill vi inte ta i frågan."

  688. Han menar att vi måste ta små steg,
    för vi kan inte se...

  689. Stora förändringar måste ske
    för att det ska bli hållbart-

  690. -men vi kan inte ta hela resan på
    en gång - vi får ta ett steg i taget.

  691. Där måste vi vara extremt olika.

  692. Det är klart att vissa inte vill höra
    om det här för att det är obekvämt-

  693. -men det finns nog
    en väldigt stor massa-

  694. -som inte är rädda
    för förändringarna.

  695. Vi vet bara inte hur vi får till dem-

  696. -och kan känna att vi borde veta,
    för att vi är vuxna.

  697. Vi känner oss i händerna på andra och
    lite handlingsförlamade och maktlösa.

  698. Ja.
    Det är ju verkligen en samhällsfråga-

  699. -på så sätt att vi måste hjälpas åt
    att få politiker att förstå-

  700. -att den här frågan är viktig
    för oss alla.

  701. Det är inte bara en liten del som
    tycker att det måste tas på allvar.

  702. Där har det skett en förskjutning
    till att fler pratar om klimatet-

  703. -och att vi måste ha en förändring
    i samhället.

  704. För att sammanfatta...

  705. Jag tänkte själv på det.

  706. Kan en ingrediens för vuxna
    som vill göra sig mer tillgängliga-

  707. -vara att ibland våga säga
    "Jag vet inte"?

  708. "Jag har inget svar här och nu"-

  709. -"men jag hör frågan,
    och jag vet om allvaret."

  710. Att man instämmer i det
    och kan börja där.

  711. Som nån i publiken sa också:

  712. Då har man kommit nånstans som
    vuxen grupp eller vuxna tillsammans.

  713. Även i ett klassrum, för en lärare...

  714. Framför allt om man undervisar
    på högstadiet eller gymnasiet.

  715. Många av de bra lärarna...

  716. Det handlade inte om
    att de var bäst på ämnet, egentligen-

  717. -men de var väldigt bra
    på att få alla att lära sig.

  718. Det kunde också vara av
    att just ställa frågor-

  719. -och att visa på att:

  720. "Jag vet inte allt,
    men nu ska vi ta reda på det."

  721. Precis, och jag tänker också
    att vuxenvärlden kan ge mer stöd-

  722. -till unga som vill driva saker ihop.

  723. Vi kan skapa förutsättningar för det,
    med mötesplatser och så.

  724. WWF har startat ett ungdomsråd -
    WWF Sweden Youth-

  725. -som består av tolv ungdomar
    mellan 18 och 25 år.

  726. Det är väldigt heterogent, med unga
    som aldrig skulle träffas annars-

  727. -och med särskild inriktning
    på förorten och glesbygden och så.

  728. Deras uppdrag är
    att lyfta samhällsförändringsfrågor-

  729. -ur ett ungperspektiv och göra
    ungas röster hörda på vuxna arenor.

  730. Driva projekt, inspirera
    och entusiasmera andra unga.

  731. Vi kan göra mycket mer i den andan-

  732. -för att bryta den här känslan
    av hopplöshet och oro.

  733. Jag tänkte på nåt du sa
    om vem som var den bästa läraren.

  734. Även om barn
    inte kan resonera logiskt-

  735. -med samma förutsättningar som vuxna
    har att göra det eller att metatänka-

  736. -så är barn ofta bra
    på att bedöma människor.

  737. De kan ganska rakt av läsa av...

  738. Det är en stark överlevnadsbaskunskap
    som man behöver när man är liten-

  739. -så det är barn ofta bra på.

  740. När man låtsas att man begriper
    mer än vad man gör-

  741. -eller har svårt att stå upp
    för brister som man själv har...

  742. Det märker de av.
    Sånt snappar de direkt.

  743. Det har du verkligen en poäng i.

  744. Att våga stå ut
    med våra egna tillkortakommanden.

  745. Jag tänker att vi ska...
    Vi har en fråga till från publiken.

  746. För att sammanfatta: Om man är nära
    en ung människa eller ett barn-

  747. -som har tagit
    den här problematiken till sig-

  748. -på det viset
    att man överpresterar...

  749. Man känner sig fången
    i att behöva göra precis allt rätt.

  750. Man kanske har det mönstret på andra
    sätt - att vara duktig och bra.

  751. Hur närmar man sig det bäst?

  752. Där gäller det att få ett förtroende
    för att få komma in och nyansera.

  753. Där ska man nog reagera lite
    som vuxen-

  754. -för det där kanske inte är bra
    och roligt för en när man är liten.

  755. Där kan man behöva lite vuxenhjälp
    för att lätta upp det där.

  756. Det hänger nog ihop med att
    vi har individualiserat miljöfrågan.

  757. Det är upp till individen
    att göra rätt.

  758. Om man tar det så allvarligt
    så hamnar det på ens egna axlar.

  759. Därför är det viktigt att se att
    det handlar om samhällsstrukturer.

  760. Vi kan inte titta
    på bara varje enskild individ.

  761. Vi måste lyfta frågan till en annan
    nivå, för att släppa pressen också.

  762. Det handlar om att känna att man
    är värd att finnas, med alla brister.

  763. Det hjälper inte
    att säga det till nån.

  764. Det måste man försöka hjälpa nån
    till att uppleva.

  765. För att få ett sånt förtroende
    behöver man gå med i det där först-

  766. -för att få komma in
    och bidra till att nyansera.

  767. Det går inte att säga till
    när man står bredvid eller utanför.

  768. Man behöver närma sig genom att först
    gå med och flytta sig närmare-

  769. -och finnas där,
    egentligen helt på ungdomens villkor-

  770. -för att det ska öppna upp för samtal
    och förmåga att nå varandra.

  771. För att sammanfatta lite:

  772. Det känns
    som om vi är ganska överens-

  773. -om att det är viktigt att komma
    till olika typer av handling.

  774. Skolan är ju en ypperlig plats
    för att få in det här.

  775. För att hänvisa
    till hur man förhåller sig-

  776. -mellan att hela samhället måste
    eller att all press ligger på mig...

  777. Jag tänker att det finns...

  778. Vi vuxna kan glömma bort
    att vi ofta blir lite gladare-

  779. -om vi gör nåt faktiskt - när vi
    slutar vara så upptagna i vårt huvud.

  780. Sätter vi upp en biholk eller påtar
    i trädgården eller gör nåt sånt-

  781. -så undrar jag
    om vi inte mår lite, lite bättre.

  782. Apropå klimatångest
    så är det ju egentligen också-

  783. -nåt väldigt viktigt att få...

  784. Är vi i dåligt mående,
    som vi började med-

  785. -så måste det få vara huvudfrågan
    en liten stund.

  786. Det är först när vi mår bättre
    som vi kan börja närma oss frågan-

  787. -och få förtroendet för vuxna,
    om vi är ett barn-

  788. -och lyssna på vårt barn som vuxen.

  789. Det är liksom...
    Alla de här sakerna samspelar.

  790. Så länge man kan göra små saker-

  791. -så kan det nog ha fler positiva
    spiraler än vad man kanske tror.

  792. Vi har inte jättemycket tid kvar,
    men...

  793. Vilka är de uppenbara möjligheterna
    utifrån det här-

  794. -med den kunskap vi har
    och det ni gör?

  795. När du pratar nu
    så tänker jag på ett begrepp-

  796. -som vi pratar om
    inom barnpsykologin:

  797. Motståndskraft eller resiliens.

  798. Vi vet att det är en sån här...

  799. Vad heter det?

  800. Det är viktigt för att barn ska må
    bra att stärka deras motståndskraft-

  801. -mot alla påfrestningar
    som vårt samhälle utgör-

  802. -för nån som är liten
    och inte har mognat färdigt.

  803. Nåt som är besläktat med det
    är det här som du pratade om.

  804. "Är jag bra eller dålig?"

  805. Att vi kan komma bort från sånt-

  806. -och snarare prata om vad vi gör
    och hur vi utvecklas.

  807. Det är begrepp som vi behöver ta in
    i det här samtalet.

  808. "Hur utvecklas jag?"

  809. "Det där blev inte så bra.
    Vad kan jag göra i stället?"

  810. Då hamnar man inte i det svartvita,
    utan i en utvecklingspotential-

  811. -där vi kan känna
    att vi känner oss stärkta-

  812. -och är på väg till nåt positivt-

  813. -både på en samhällsnivå och på min
    egen nivå individuellt i mitt liv.

  814. Inom lärande för hållbar utveckling
    pratar man om nyckelkompetenser-

  815. -som unga behöver utveckla i skolan.

  816. Den ena handlar om helhet -
    holistiska perspektiv.

  817. Att se hur saker hänger ihop.

  818. Det handlar om kritiskt och normativt
    tänkande och framtidstänkande.

  819. Att kunna se vilken framtid
    vi vill ha och hur vi kan ta oss dit.

  820. Vad finns det för olika vägar?

  821. Handlingsorienterad kompetens
    handlar om hur man driver förändring.

  822. I vilken ordning man gör saker
    för att nåt ska komma till stånd.

  823. Samarbetsförmåga och självkännedom.

  824. Jag skulle önska att man,
    när man planerar undervisning-

  825. -hela tiden har det där framför sig.
    "Hit ska vi sträva."

  826. "Hur kan vi lyfta in de här
    perspektiven och kompetenserna"-

  827. -"i vår undervisning?"

  828. Så att man inte snävar in sig
    i centralt innehåll och kunskapskrav.

  829. Det handlar om vilket samhälle och
    vilka medborgare vi vill ha och vara.

  830. Nån sista fråga?

  831. Kortfattat, då. Det du pratade om.

  832. Nyckelkompetenserna när ni jobbar
    i ett utbildningsprogram på en skola-

  833. -efterfrågas ju också
    på ett samhällsplan.

  834. Hur jobbar ni, som inte bara
    jobbar gentemot utbildning-

  835. -för att de här nyckelbegreppen
    ska hamna på agendan politiskt?

  836. WWF är en stor organisation
    som påverkar på många olika plan-

  837. -både näringsliv...

  838. Vi har ett näringslivprogram för att
    få företag att ta det här på allvar-

  839. -och verkligen göra förändringar
    i sina verksamheter.

  840. Vi jobbar också politiskt-

  841. -genom att lyfta sakfrågor
    gentemot politiker-

  842. -och bedriva lobbyarbete.

  843. Vi har flera olika inriktningar
    inom Världsnaturfonden.

  844. Vi räknas ju också som en av
    världens största miljöorganisationer-

  845. -vilket gör att vi samarbetar
    med andra WWF-kontor i världen-

  846. -och driver frågor
    gentemot politiker-

  847. -både inom FN
    och den nationella styrningen.

  848. Vad tror du, Helene?
    Skulle man kunna kopiera ert program-

  849. -för förändring
    av de här värdena och värdeorden-

  850. -som ni gör i skolans värld
    rakt mot politiken?

  851. Jag tror att det görs
    i ganska hög utsträckning redan-

  852. -fast de som driver de frågorna
    är inte här i dag.

  853. När Justin Trudeau var väldigt nöjd
    med valresultatet så sa han:

  854. "Jag tackar er för att ni har röstat
    för en klimatsmart politik."

  855. Det var hans enda sammanfattning.

  856. Det hoppas vi att nån ifrågasätter.

  857. En stor applåd för Malin och Helene.

  858. Textning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

UR Samtiden - Unga och klimatångest

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur uppfattar barnen klimathotet och klimatångesten? Hur kan vi föräldrar lära oss att hantera både vår egen och barnens oro? Och hur kan vi få barnen att känna hopp? Ett samtal om unga och deras relation till, och känslor kring, det akuta läget för jordens klimat och ekosystem. Huvudgäst är Malin Bergström, legitimerad psykolog. Helene Grantz från Världsnaturfonden (WWF) deltar också. Inspelat den 22 oktober 2019 i Nacka konsthall, Stockholm. Arrangörer: Kulturhuset Dieselverkstaden och Dieselverkstadens bibliotek.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Psykologi, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Barn, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Ungdomar
Ämnesord:
Geofysik, Klimatförändringar, Meteorologi, Miljöfrågor, Miljöförstöring, Naturvetenskap, Ungdomar, Ångest hos barn, Ångest hos ungdomar
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Mer allmänbildande & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Att bli en lycklig 85-åring

Vad är det som får människor att göra saker som lyckas? Nina Åkestam är reklamforskare på Handelshögskolan i Stockholm. Hon har tidigare varit sjukskriven på grund av stress. Här berättar hon om hur man lyckas utan att bränna ut sig. Inspelat 19 augusti 2015 på Slagthuset Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Mattias räddning

När Mattias var liten kunde han bli så arg att det kändes som att han skulle explodera. Han slog sina klasskompisar och sparkade sönder saker som kom i hans väg. Alla känslor han hade kom ut som ilska. Det blev till slut så jobbigt att han inte kunde gå kvar i skolan längre, men ett möte med en lärare kom att förändra hans liv.