Titta

Barnrätt på jobbet

Barnrätt på jobbet

Om Barnrätt på jobbet

Barnkonventionen blir lag 2020 och fyller 30 år 2019. Olika yrkesgrupper står inför olika utmaningar för att kunna tillgodose alla barns rättigheter. Barn och experter ger tips till personer som arbetar inom skolan, i socialtjänsten, på SIS ungdomshem eller inom kommunen utifrån några av artiklarna i barnkonventionen. Det handlar om alla barns lika värde, om rätten att komma till tals, om barns bästa och om delaktighet och inkludering av alla barn.

Till första programmet

Barnrätt på jobbet : KommunenDela
  1. Jag ska läsa en artikel
    ur barnkonventionen för dig.

  2. Det här är artikel 12.

  3. "Konventionsstaterna ska tillförsäkra
    det barn som kan bilda egna åsikter"-

  4. -"rätten att fritt uttrycka dessa
    i alla frågor som rör barnet."

  5. "Barnets åsikter ska ges betydelse
    i förhållande till ålder och mognad."

  6. "För detta ändamål ska barnet,
    i alla domstolsförfaranden"-

  7. -"och administrativa förfaranden som
    rör barnet, ges möjlighet att höras."

  8. "Antingen direkt, genom en före-
    trädare eller ett lämpligt organ"-

  9. -"och på ett sätt som är förenligt
    med nationella procedurregler."

  10. Ebru, vet du vad?

  11. Jag ska planera en park tillsammans
    med dig och andra kompisar till dig.

  12. Vi ska försöka få parken så bra som
    möjligt för dig och dina kompisar.

  13. Därför frågar jag dig nu.

  14. Vi ska
    bygga en park i Sundbybergs kommun-

  15. -nära ett stort exploateringsområde.

  16. För att platsen ska bli tillgänglig
    för alla måste man gå ut och fråga-

  17. -och inkludera människor, så de blir
    delaktiga i parkens framtagande.

  18. Jättehård asfalt.

  19. Som arkitekturpedagog
    kommunicerar jag arkitektur-

  20. -med en allmänhet,
    i synnerhet barn och unga-

  21. -som ofta inte kommer till tals
    i planering och frågor som berör dem.

  22. Därför ger kommunen mig i uppdrag
    att föra dialog med medborgarna-

  23. -runt omkring i parkens närområde,
    för att få ett gediget material-

  24. -som hjälper oss träffa rätt med
    en park som är tillgänglig för alla.

  25. De sitter så här, mot varandra.

  26. Eller ska de sitta så här,
    så de kan titta?

  27. Titta ut, titta på träden.

  28. För mig är det naturligt att jobba
    med grupper med funktionsvariationer.

  29. De bär på mycket erfarenhet,
    som alla människor-

  30. -så vi måste hjälpa dem berätta och
    beskriva vad de känner och upplever.

  31. Man når dem som andra barn, man får
    anpassa sitt sätt att prata med dem-

  32. -eller kommunicera,
    om det nu är med tecken eller bilder.

  33. Vid jobb med barn i förskoleåldern
    använder jag också bilder-

  34. -för att få dem att uttrycka sina
    känslor kring en plats på skolgården.

  35. Att prata om en park med barnen på
    särskolan är inte annorlunda för mig.

  36. Jag frågar hur de mår
    och känner sig i den här parken.

  37. Eller om erfarenheter av nån park
    som de har gungat i här i närheten.

  38. Så det...

  39. Det är ingen stor skillnad om man
    backar och får lite perspektiv.

  40. Och de ska vara av trä, va? Vi kan
    prova, jag har med olika träslag.

  41. Olika typer av trä,
    olika känslor på dem.

  42. Om man känner på den
    är den väldigt mjuk, väldigt len.

  43. Men den har lite olika ytor.
    Vill du känna på den?

  44. Metoderna för att kommunicera
    med just den här gruppen är-

  45. -teckenstöd, bildstöd, och så vidare.

  46. När de saknar språk
    har de andra sätt att kommunicera.

  47. Och med dem kan vi nå lika långt-

  48. -som man gör med andra grupper man
    kommunicerar med i såna här projekt.

  49. Det handlar om tillit, och att det
    finns möjligheter att kommunicera.

  50. Då får man inte solen i ansiktet.
    Det kan vara jobbigt.

  51. Tycker du om solen?

  52. -"Nej."
    -Nej.

  53. Barnperspektivet är ju tvådelat.
    Å ena sidan kan man säga-

  54. -att vi kan rätt mycket om barn, det
    finns forskning och vuxna vet mycket.

  55. Det har vi gjort länge och tagit oss
    rätt att tolka och företräda barnen.

  56. Men det nya sättet att
    låta barnen själva ge ett uttryck-

  57. -är relativt nytt, tycker jag-

  58. -i alla fall i planeringssammanhang,
    och med flytande situationer.

  59. Vi har insett skillnaden och att vi
    behöver komplettera perspektivet-

  60. -och så har vi utvecklat metoder
    för att kommunicera på det sättet.

  61. Det är en yrkesroll och en vuxenroll-

  62. -som har utvecklats
    under de sista 10-20 åren.

  63. Jag ser ljust på framtiden.
    Det här arbetssättet kommer att öka.

  64. För hållbart bygge måste vi inkludera
    alla grupper oavsett förutsättningar-

  65. -och försöka göra det här
    tillsammans: bygga ett samhälle.

  66. Jag tror att den största utmaningen
    vi har som kommuner-

  67. -som just jobbar med unga som går i
    särskola eller har erfarenhet av det-

  68. -är att vi inte vågar utmana
    oss själva, utmana ungdomarna-

  69. -utmana beslutsfattare och
    våra kollegor i att inkludera fler.

  70. Vår modell funkar ganska bra i Lund.
    Vi har saker att jobba vidare på-

  71. -men det vi måste våga göra,
    och det vi har försökt pusha för är:

  72. Skapa en plattform där ni möter
    ungdomarna, så kommer resten själv.

  73. Vi måste våga fråga ungdomarna
    "Vilka förväntningar har du på oss"-

  74. -"och din fritid och ditt samhälls-
    engagemang?", och sen jobba med det.

  75. Man ska våga inse om
    en verksamhet inte är öppen för alla.

  76. Om en grupp unga inte kommer får man
    fråga dem: "Varför deltar ni inte?"

  77. "Tänker vi fel? Tänker vi snett?
    Har ni inte intresse av det?"

  78. Och många vill inte vara med,
    och det måste vi också respektera.

  79. Alla ska inte med på tåget, men man
    måste ha möjlighet att hoppa på det.

  80. Vilken dag!

  81. Vi ska se vilka som är här.

  82. Hugo? Har vi Hugo...

  83. ...i skolan i dag?

  84. Ja, du räcker upp handen! Bra!

  85. Och så får du ta din namnskylt.

  86. Var står det Hugo?

  87. Hugo! Ja.

  88. Eleverna i den här klassen har IF,
    intellektuell funktionsnedsättning-

  89. -och ligger
    på en tidig utvecklingsnivå.

  90. Men deras biologiska ålder kan vara
    en annan än den de befinner sig på.

  91. Ofta har man inget språk, man tror
    att man inte kan kommunicera-

  92. -eller inte kan tänka eller
    inte ens känna, vilket är helt fel.

  93. Man kan tro att de inte kan bidra,
    att man inte kan fråga dem-

  94. -eller ta in dem i olika frågor.
    Och där gör man en stor miss.

  95. För självklart har de mycket att
    komma med, och tänker och känner-

  96. -och har jättebra idéer
    om vad de tycker skulle vara bra.

  97. "Spelar medan vi sjunger så här:"

  98. "God dag och hej, hur mår du i dag?"

  99. "Jag hoppas att du mår bra!"

  100. Då ska vi lyssna och se
    vad Dante berättar.

  101. Hur känner du dig just nu, Dante?

  102. Kan du peka?

  103. Titta, här har vi tavlan!
    Där, ja. Precis!

  104. Ska du peka och berätta
    hur du känner dig just nu?

  105. Trött!
    - Dante säger att han är trött!

  106. Har du varit uppe tidigt i dag?

  107. Vi skapar kommunikationsverktyg
    som passar individen och eleven.

  108. Och det kan se olika ut.

  109. Vissa har
    en kommunikationspärm med bilder.

  110. Ibland behövs en vuxen som är bakom,
    och så är en mottagare framför.

  111. Så tränar man och får räcka bilden
    för att säga nånting.

  112. När man har tränat på det,
    olika länge beroende på eleven-

  113. -så kan man självständigt tala om:

  114. "Jag är törstig, jag vill inte det
    här, jag behöver gå på toaletten."

  115. Eller "Jag vill vila",
    eller vad man nu känner.

  116. Och det är fantastiskt att se en elev
    börja använda det självständigt.

  117. Det är helt underbart
    att få följa den utvecklingen.

  118. Nämen!

  119. Dante valde en... En hund, ja!
    Precis, en hund!

  120. Om du har ett språk,
    ett sätt att kommunicera-

  121. -så får du större inflytande
    i undervisningen och ditt lärande.

  122. Så jag försöker alltid se till
    att de kan vara delaktiga-

  123. -med de kommunikationsverktyg
    som de har.

  124. Det är viktigt
    att eleverna får vara delaktiga.

  125. Att se vikten av det,
    och komma med idéer och tankar.

  126. Jag får tips av mina elever.
    De kan ge mig...

  127. "Så här! Jag vill ta den här!" Vara
    med i det momentet under lektionen.

  128. Om man då är lyhörd kan man
    få till en annan undervisning.

  129. Om man inte har förväntningar
    på elever på tidig utvecklingsnivå-

  130. -så kommer nog inte heller
    nån utveckling i samma grad.

  131. När man märker att eleven
    börjar känna fördelen med det-

  132. -så är det ju fantastiskt att se.

  133. Ser du fåglarna där ute?

  134. Du är färdig!

  135. Titta!

  136. Textning: Lisa Laestadius
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Kommunen

Avsnitt 4 av 4

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur kan kommunen jobba för att bättre inkludera barn med utvecklingsstörning i olika verksamheter och i samhället i stort? Hur kommunicerar man bäst med barn på låg utvecklingsnivå? Arkitekten Stefan Petersson berättar hur han inkluderar alla barn i sitt arbete. Oliwer Karlsson, inkluderingskoordinator, ger sin bild av hur vi alla kan bli bättre på att inkludera fler. Anki Gustafsson, specialpedagog, berättar hur hon jobbar med kommunikation med sina elever.

Ämnen:
Samhällskunskap > Barns rättigheter, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Barn, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning
Ämnesord:
Barn med utvecklingsstörning, Barnkonventionen (1989), Barns rättigheter, Jämlikhet, Kommuner, Politik, Samhällsvetenskap, Social integration, Statskunskap, Sverige, Sveriges politik
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i Barnrätt på jobbet

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBarnrätt på jobbet

Socialtjänsten

Avsnitt 1 av 4

Hur lyssnar man på barn och gör dem delaktiga i kontakten med socialtjänsten? Barn och unga med egen erfarenhet av socialtjänsten ger råd och tips till hur de kan arbeta med barn för att få dem att känna sig trygga och delaktiga i besluten. Även experter ger råd, bland annat Maria Thell och Matilda Karlsson från Maskrosbarn samt Anna Norlén, psykoterapeut.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBarnrätt på jobbet

SiS ungdomshem

Avsnitt 2 av 4

Att vara inlåst som barn är svårt på många sätt, hur ska man då göra för att tillgodose barnets bästa på SiS ungdomshem? Hur kan det vara det bästa för barnet att sitta inlåst? Ungdomar med egen erfarenhet reflekterar och ger råd. Medverkar gör även bland andra Olle Eriksson och Jonas Klinteberg, projektledare för Ung inlåst, Philipe Nehme, behandlingsassistent på Ungdomshem Brättegården och Maria Buhler, psykolog.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBarnrätt på jobbet

Skolan

Avsnitt 3 av 4

Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Hur kan skolan jobba för att leva upp till det, oavsett vem barnet är? Barn och ungdomar med olika erfarenheter reflekterar kring skolans ansvar. Dessutom medverkar flera experter, bland andra Jennie Gustafsson, förbundsordförande för Svea, Rakel Eriksson, ungdomsledare på Unga synskadade och Karin Lennermark, rektor på Kungstensgymnasiet. Man tar även upp frågan om elevdemokrati och hur skolan kan bli bättre på att inkludera barn i besluten som rör skolan.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBarnrätt på jobbet

Kommunen

Avsnitt 4 av 4

Hur kan kommunen jobba för att bättre inkludera barn med utvecklingsstörning i olika verksamheter och i samhället i stort? Hur kommunicerar man bäst med barn på låg utvecklingsnivå? Arkitekten Stefan Petersson berättar hur han inkluderar alla barn i sitt arbete. Oliwer Karlsson, inkluderingskoordinator, ger sin bild av hur vi alla kan bli bättre på att inkludera fler. Anki Gustafsson, specialpedagog, berättar hur hon jobbar med kommunikation med sina elever.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Kosmopolitism, modernism och judendom

Vad är kosmopolitism?

Panelsamtal som utgår ifrån kosmopolitism och judendom, men också behandlar ämnen som flyktingkriser, Bonnier, hemlöshet och om judar verkligen är kosmopoliter. Medverkande: Lars Dencik, socialpsykolog; Diana Pinto, historiker, Frankrike; Agneta Pleijel, författare; Göran Rosenberg, författare och journalist och Natan Sznaider, sociolog, Israel. Moderator: Björn Wiman. Inspelat den 15 maj 2016 på Berns i Stockholm. Arrangör: Föreningen för judisk kultur i Sverige.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Köp dig glad

Varför har det blivit en livsstil att köpa nya saker? Vad gör det med oss? Blir vi gladare? Mysig morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.