Titta

Barnrätt på jobbet

Barnrätt på jobbet

Om Barnrätt på jobbet

Barnkonventionen blir lag 2020 och fyller 30 år 2019. Olika yrkesgrupper står inför olika utmaningar för att kunna tillgodose alla barns rättigheter. Barn och experter ger tips till personer som arbetar inom skolan, i socialtjänsten, på SIS ungdomshem eller inom kommunen utifrån några av artiklarna i barnkonventionen. Det handlar om alla barns lika värde, om rätten att komma till tals, om barns bästa och om delaktighet och inkludering av alla barn.

Till första programmet

Barnrätt på jobbet : SocialtjänstenDela
  1. Jag ska läsa en artikel
    ur barnkonventionen för dig.

  2. Det här är artikel 12.

  3. Konventionsstaterna
    ska tillförsäkra det barn-

  4. -som är i stånd
    att bilda egna åsikter-

  5. -rätten att fritt uttrycka dessa
    i alla frågor som rör barnet.

  6. Barnets åsikter
    ska tillmätas betydelse-

  7. -i förhållande till barnets ålder
    och mognad.

  8. För detta ändamål ska barnet,
    i alla domstolsförfaranden-

  9. -och administrativa förfaranden
    som rör barnet-

  10. -särskilt beredas möjlighet
    att höras-

  11. -antingen direkt eller genom en
    företrädare eller ett lämpligt organ-

  12. -och på ett sätt som är förenligt
    med nationella procedurregler.

  13. Vad känner du för det?

  14. Jag tänker
    att det inte har varit så för mig.

  15. Jag har inte haft nån som...

  16. Jag har dels inte kunnat säga
    vad jag vill själv.

  17. Jag har inte haft nån
    som lyssnat på mig.

  18. Jag har inte haft nån
    som kan prata för mig-

  19. -eller liksom kan förmedla
    vad jag känner och vill.

  20. Jag var blyg första gången jag var
    på soc, vilket inte är så konstig.

  21. Det tror jag många barn är.

  22. Jag vågade inte säga som det var-

  23. -och därför blev det också så
    att de inte lyssnade på mig.

  24. De hörde inte mig.

  25. De pratade inte ens till mig.

  26. Jag hade behövt
    nån som hade lyssnat på mig.

  27. Som hade sett mig.

  28. Som hade vågat fråga,
    och fortsatt att fråga-

  29. -fast man inte vill svara första,
    andra eller tredje gången.

  30. Att man ändå hade fortsatt fråga mig.

  31. Och att de hade pratat med mig ensam-

  32. -och inte tillsammans
    med mina föräldrar.

  33. När man är ett litet barn och sitter
    i samma rum som sina föräldrar-

  34. -är chansen ganska liten
    att man vågar säga som det är.

  35. Det borde vara självklart
    att man får prata ensam.

  36. Den största utmaningen gällande
    att få sitt eget bästa prövat...

  37. Jag tänker på ett par olika delar
    i det som är lika viktiga.

  38. Det första är bemötandet.

  39. Att barnet blir tilltalat-

  40. -alltså att kontakten går
    direkt till barnet-

  41. -innan man kommer
    till socialtjänsten.

  42. Att man fått ett brev adresserat till
    sig. Att kontakten tas med en själv-

  43. -så man känner
    att det är mig det handlar om.

  44. När man kommer till väntrummet ska
    man hälsa på barnet först och visa:

  45. "Det är dig mötet ska handla om.
    Det är dig som jag ska jobba för."

  46. Nästa utmaning kommer
    under själva samtalet eller mötet.

  47. Att man har material,
    verktyg och redskap man jobbar med-

  48. -som är anpassade
    för människorna man möter.

  49. Möter man barn ska man ha material
    som går att ta till sig.

  50. För att man ska kunna skapa sånt
    material behöver man involvera barn-

  51. -även i de utvecklingsprocesserna.

  52. Ett annat område som ungdomar
    vi möter lyfter som utmanande-

  53. -är den miljö
    såna här samtal ofta äger rum i.

  54. De liknar dem vid nåt sterilt:
    Polisstationer och sjukhus.

  55. De nämner hur svårt det är att prata
    om tunga saker i den här miljön.

  56. Att man anpassar miljön på ett sätt
    som främjar de här svåra samtalen.

  57. De efterfrågar också en flexibilitet:

  58. Att de själva får välja var de
    vill träffa sin socialsekreterare.

  59. Det kan vara svårt att prata
    om svåra saker och möta nåns blick-

  60. -för att man då behöver hantera
    personens reaktion.

  61. Ungdomarna som har möte med social-
    sekreterare kan ta en tur i bilen-

  62. -gå en promenad
    eller sitta på en parkbänk.

  63. Att man inte behöver möta blicken.

  64. Jag skulle vilja att socialtjänsten
    sätter barnet i största fokus-

  65. -i alla lägen.

  66. Hälsa på barnet först, när barnet
    och föräldrarna kommer in i ett rum.

  67. Se barnet i ögonen.

  68. Säg "du", och inte namnet. Alltså
    att man pratar med barnet direkt.

  69. Man borde anpassa
    sättet man kommunicerar på.

  70. Man får sätta sig in i det: "Hur
    skulle jag som barn ha velat ha det?"

  71. Nutidens barn och unga håller ju på
    mycket med sina mobiler.

  72. Använd det till er fördel.

  73. Det de skulle kunna ha gjort
    för mitt bästa-

  74. -är att försöka få mig sedd.

  75. Att försöka involvera mig mer
    i samtalet-

  76. -och inte låta mina föräldrar
    eller andra vuxna-

  77. -säga mina känslor åt mig.

  78. Det kan få allvarliga konsekvenser
    att inte lyssna på barnet.

  79. Barn far ju väldigt illa då.

  80. De riskerar att bli kvar i situat-
    ioner som är skadliga och farliga-

  81. -och som kommer att ge ännu värre
    konsekvenser på längre sikt.

  82. Ja, verkligen. Så är det ju.

  83. Det räcker inte bara att sticka fram
    örat när man lyssnar på ett barn.

  84. Man måste skapa förutsättningar
    för barnet att komma till tals-

  85. -för att man ska komma åt
    barnets bästa.

  86. Då behöver man som vuxen
    skaffa kunskap om det.

  87. Det handlar väldigt mycket om
    att våga. Att bara göra det.

  88. Varje barn,
    oavsett problemen man har, ska veta-

  89. -att det inte är du som är problemet.
    Du har rätt att göra nåt åt det.

  90. Du har rätt att säga vad du tycker
    och tänker, och hur du känner.

  91. En gång i månaden träffade jag
    mina biologiska föräldrar.

  92. Då åkte jag med min fosterförälder
    och min umgängeskontaktperson.

  93. Min fosterförälder försökte säga
    till socialtjänsten:

  94. "Hon vill inte träffa dem."

  95. "Det är bara att sätta henne på
    tåget. Det är vad föräldrarna vill."

  96. "Hon är för liten för att förstå."

  97. Jag hade önskat
    att de tog mig mer på allvar.

  98. -Inte baserat på min ålder, utan...
    -...på vad du kände, och din vilja.

  99. Även om man är liten är känslorna
    lika stora som hos en vuxen.

  100. Om man inte vill nåt när man är liten
    så ger det en men i livet senare.

  101. Det var jobbigt varje gång.
    Jag ville inte träffa dem.

  102. Det var mer en börda
    än nåt att se fram emot.

  103. Ju äldre jag blev desto lättare
    hamnade jag i depressionsperioder.

  104. Jag fick ätstörning,
    och hade lätt för att bli sjuk.

  105. Mitt immunförsvar var och är
    än i dag väldigt dåligt.

  106. Dagen jag fyllde tolv
    sa jag till min fosterförälder:

  107. "Nu ringer du till socialtjänsten
    och säger att jag inte vill."

  108. Hon sa: "Jag har pratat med social-
    tjänsten. Du måste inte träffa dem."

  109. Jag grät av lycka. Nu visste jag
    att jag inte behövde känna mig liten.

  110. Verksamheten behöver se kopplingen-

  111. -mellan barns rätt att komma till
    tals och de insatser som sen ges.

  112. I ett slags kvalitetsutveckling
    av verksamheten-

  113. -så är barns rätt att komma till tals
    inte bara en absolut rättighet.

  114. Det handlar även om att socialtjänst-
    en ska kunna uppfylla sitt uppdrag:

  115. Att skydda och stötta utsatta barn.

  116. Det gör en hel del bra
    utvecklingsarbete på den här fronten.

  117. Socialtjänst och familjerätt blir
    bättre och bättre på att försöka-

  118. -vara tydliga i kommunikationen
    med barn, framför allt de yngre-

  119. -och använda kommunikationsstödjande
    material och så där.

  120. När vi ska pröva barns bästa
    tror jag det är otroligt viktigt-

  121. -att lägga tid på att lyssna på barn,
    prata med barn-

  122. -och kommunicera med barn
    om vad de tycker, tänker och vill.

  123. Hur de ser på saken.

  124. Inte bara förutsätta
    att man tror att man vet-

  125. -utan att man försöker ta reda på det
    genom att prata och kommunicera-

  126. -kanske genom bild, lek
    och aktivitet.

  127. Men undersöka det noga.

  128. Det är ett otroligt viktigt budskap
    till barn-

  129. -om vi vill att de ska känna sig
    som rättighetsbärande individer-

  130. -som kommer att ha inflytande
    över egen och andras situation.

  131. Då måste vi signalera till barn
    att det du tycker har betydelse.

  132. Det kanske inte kan bli
    som du tycker, på momangen-

  133. -men det är viktigt att veta
    VAD du tycker.

  134. Det skulle jag önska
    att vuxna lade ner lite mer tid på.

  135. Ibland blir de här intervjuerna
    mer lika-

  136. -en intervju man gör
    i polissammanhang.

  137. När man utreder
    när barn är utsatta för brott.

  138. Man håller situationen ren för
    att inte påverka barnets historia.

  139. Den metodiken
    kanske inte är den mest hjälpsamma.

  140. Det blandas ihop och hänger ihop,
    men det är olika saker-

  141. -att ta reda på vad barnet upplever
    och vill kring en viss situation-

  142. -och en annan sak
    att utreda vad som hände.

  143. Det där skulle vi
    behöva bli bättre på.

  144. Nu är det för sent
    att göra nånting åt det.

  145. Jag har haft turen
    att jag mår bra i dag-

  146. -men det hade kunnat gå mycket värre.

  147. Hade jag vetat att jag hade
    de här rättigheterna som liten, så...

  148. ...hade det kanske inte blivit
    som det blev.

  149. Textning: Frida Jorlin
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Socialtjänsten

Avsnitt 1 av 4

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur lyssnar man på barn och gör dem delaktiga i kontakten med socialtjänsten? Barn och unga med egen erfarenhet av socialtjänsten ger råd och tips till hur de kan arbeta med barn för att få dem att känna sig trygga och delaktiga i besluten. Även experter ger råd, bland annat Maria Thell och Matilda Karlsson från Maskrosbarn samt Anna Norlén, psykoterapeut.

Ämnen:
Samhällskunskap > Barns rättigheter
Ämnesord:
Barnkonventionen (1989), Barns rättigheter, Politik, Samhällsvetenskap, Socialt arbete med barn , Socialtjänst, Statskunskap, Sverige, Sveriges politik
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i Barnrätt på jobbet

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBarnrätt på jobbet

Socialtjänsten

Avsnitt 1 av 4

Hur lyssnar man på barn och gör dem delaktiga i kontakten med socialtjänsten? Barn och unga med egen erfarenhet av socialtjänsten ger råd och tips till hur de kan arbeta med barn för att få dem att känna sig trygga och delaktiga i besluten. Även experter ger råd, bland annat Maria Thell och Matilda Karlsson från Maskrosbarn samt Anna Norlén, psykoterapeut.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBarnrätt på jobbet

SiS ungdomshem

Avsnitt 2 av 4

Att vara inlåst som barn är svårt på många sätt, hur ska man då göra för att tillgodose barnets bästa på SiS ungdomshem? Hur kan det vara det bästa för barnet att sitta inlåst? Ungdomar med egen erfarenhet reflekterar och ger råd. Medverkar gör även bland andra Olle Eriksson och Jonas Klinteberg, projektledare för Ung inlåst, Philipe Nehme, behandlingsassistent på Ungdomshem Brättegården och Maria Buhler, psykolog.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBarnrätt på jobbet

Skolan

Avsnitt 3 av 4

Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Hur kan skolan jobba för att leva upp till det, oavsett vem barnet är? Barn och ungdomar med olika erfarenheter reflekterar kring skolans ansvar. Dessutom medverkar flera experter, bland andra Jennie Gustafsson, förbundsordförande för Svea, Rakel Eriksson, ungdomsledare på Unga synskadade och Karin Lennermark, rektor på Kungstensgymnasiet. Man tar även upp frågan om elevdemokrati och hur skolan kan bli bättre på att inkludera barn i besluten som rör skolan.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBarnrätt på jobbet

Kommunen

Avsnitt 4 av 4

Hur kan kommunen jobba för att bättre inkludera barn med utvecklingsstörning i olika verksamheter och i samhället i stort? Hur kommunicerar man bäst med barn på låg utvecklingsnivå? Arkitekten Stefan Petersson berättar hur han inkluderar alla barn i sitt arbete. Oliwer Karlsson, inkluderingskoordinator, ger sin bild av hur vi alla kan bli bättre på att inkludera fler. Anki Gustafsson, specialpedagog, berättar hur hon jobbar med kommunikation med sina elever.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Att bli en lycklig 85-åring

Vad är det som får människor att göra saker som lyckas? Nina Åkestam är reklamforskare på Handelshögskolan i Stockholm. Hon har tidigare varit sjukskriven på grund av stress. Här berättar hon om hur man lyckas utan att bränna ut sig. Inspelat 19 augusti 2015 på Slagthuset Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Ilska

Vad gör dig förbannad? Vad är bra med ilska? Morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.