Rättighetsbärarna - expertråd
Om Rättighetsbärarna - expertråd
Experter ger konkreta råd kring hur yrkesverksamma kan göra för att bland annat inkludera fler, bli bättre på att lyssna och pröva barns bästa. Psykologer, lärare, forskare, läkare, med flera, berättar om hur de själva arbetar och belyser vart de ser brister i hur barns rättigheter blir tillgodosedda.
Dela
Det bottnar i bilden av
att det finns regler.Vi kanske tummar på reglerna mer
för andra ungdomar--än för ungdomar
som går i grundsärskolan.Där är det viktigt för många
med regler, men inte för alla.Att kunna få... När man går
från mellanstadiet till högstadiet--att få göra den där extra grejen.
Att få gå in i matsalen när man vill.Man kan få gå och handla godis
eller få en håltimme.Det är
det som övriga skolan ofta gör--men det är inte alltid
samma situation för grundsärskolan.Problemet är ju inte-
-att ungdomen vill
göra nåt utanför ramen--utan att ramen gör
att ungdomen inte kan göra det.Jag tror att den absolut största
utmaningen vi har som kommuner--som jobbar med
gruppen unga som går i särskola--är att vi inte
vågar utmana oss själva.Att vi vågar utmana ungdomarna,
beslutsfattarna, våra kollegor i--att inkludera fler.
Vi måste våga fråga ungdomarna
vilka förväntningar de har på oss--på sin fritid
och på sitt samhällsengagemang.Sen måste vi jobba med de frågorna.
De är klokt att säga: "Verksamheten
är inte öppen för alla.""Hur kommer det sig att de inte
kommer?" Vi får fråga dem."Varför deltar ni inte? Tänker vi fel
eller har ni inget intresse av det?"Att inte glömma att det finns många
som inte vill vara med.Det måste vi respektera. Alla
ska inte med på tåget hela tiden.Men man måste ha möjlighet
att hoppa på.Våga ifrågasätta, utmana och testa.
Jag möter många ungdomar
som inte gillar dansband.Ändå förväntas det
att man ska gilla det.Att man ska gilla
alla gamla hits, som är svängiga.Jag möter ungdomar
som inte vill lyssna på det."Jag vill lyssna på
den här supertunga houselåten."Då kanske det är vi som erbjuder
mötesplatser och sammanhang...Det måste vi också inse.
Jag kan tänka mig... Många gillar ju
dansband, så det är inte det.Men vi kanske har missat
att fråga ungdomarna--vad de vill
få ut av träffen eller sammanhanget.Nånstans slutar allting i
att vi måste våga fråga.Vi måste våga lyssna och testa. Testa
att ha den där tunga houselåten--på det där forumet, annars får vi
aldrig veta hur det mottas.När det gäller assistenter
eller resurspersoner i skolan--och vuxna generellt runt barn
med en funktionsnedsättning...Den vuxna måste vara medveten om
att det här barnet eller tonåringen--är som alla andra
när det gäller att bli utmanad--och vill ta plats i vuxenlivet
och även i det sociala samspelet.Tänk: "Hur ska jag möjliggöra
så att den här tonåringen"--"kan göra
det som de andra i ens ålder gör?"Det är enkelt. Om du är resurs
till nån som går i sjuan--kan du kolla vad resten av klassen
gör. Vad gör de på rasterna?Vad pratar de om?
Vad händer för dem i den här åldern?Personen med funktionsnedsättning
ska kunna bli utmanad--eller få göra liknande saker.
Där tror jag att många skyddar
för mycket och inte tänker på--att uppgiften är att se till
att den får vara som vem som helst.Man måste vara lite flexibel.
När en tonåring i skolan har rast--vill den göra saker som andra gör.
"Om jag behöver mer tid för
att förbereda inför nästa lektion"--"behöver jag prata med
min arbetsgivare och få extra tid"--"så att jag kan se till att min elev
kan komma till kafeterian."Om du varje dag behöver fajtas för
att lektioner ska bli tillgängliga--eller lägga mer tid på läxorna
för att synka med olika program--för att tillgodose dig information,
och om du känner--att du behöver jobba mycket själv
för att få vardagen att funka...Då kanske man tänker:
"Ska jag verkligen kämpa lika hårt"--"för att göra en fritidsaktivitet om
jag behöver anstränga mig lika hårt"--"som jag gör
för att få nåt fixat i skolan?"Samhället skulle behöva
ta ett större ansvar--så att alla får en givande fritid.
Det ger bättre prestationer i skolan--och bättre möjligheter i yrkeslivet.
Textning: Helena Johansson
www.btistudios.com
Skapa klipp
Klippets starttid
Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Klippets sluttid
Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.Att inkludera barn med funktionsvariation
Avsnitt 5 av 10
- Produktionsår:
- Längd:
- Tillgängligt till:
Oliwer Karlsson, inkluderingskoordinator, pratar om att vi måste våga utmana varandra i frågor som rör barn i särskolan. Att vi måste inkludera barnen och fråga dem vad de förväntar sig, att vi inte ska sätta upp ramar som begränsar. Rakel Eriksson, ungdomsledare Unga synskadade, ger tips på hur resurspersonal borde tänka kring elever med behov av särskilt stöd. Hon understryker vikten av att underlätta för eleven, så att hen kan göra samma saker som sina klasskompisar.
Alla program i Rättighetsbärarna - expertråd
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
På lika villkor
Avsnitt 1 av 10
Angelica Andersson, Rädda barnen, och Magnus Dahlstedt, professor i socialt arbete, konstaterar att vart du bor och hur du ser ut påverkar vilka förutsättningar du har att få dina rättigheter tillgodosedda. Barn från olika områden behandlas olika. Det här problemet kommer inte att lösa sig av sig själv, utan det krävs politiska åtgärder för att rättigheterna inte bara ska finnas på pappret utan också i verkligheten.
- Produktionsår:
- 2019
- Utbildningsnivå:
- Allmänbildande
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Att nå barnets bästa
Avsnitt 2 av 10
Anna Norlén, psykolog och psykoterapeut, pratar om att barns vilja är en del av barns bästa. För att komma åt barnets bästa måste vi lyssna på barnet och ta in vad barnet själv vill. Saga, Sara och Tim har alla erfarenheter av att inte bli lyssnade på i kontakten med myndigheter. De berättar om hur man som barn påverkas av att inte få göra sin röst hörd. Känslan av att det man själv säger inte är viktigt.
- Produktionsår:
- 2019
- Utbildningsnivå:
- Allmänbildande
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Asylsökande barns rätt till stöd
Avsnitt 3 av 10
Henry Ascher, professor och specialistläkare, berättar att forskning pekar på att barn som kommit från krig och konfliktområden på sikt kan rehabiliteras om man får en varm och trygg miljö i det nya landet. För de allra flesta barn är det små insatser som behövs. Om barnet inte får tillgång till en trygg miljö så kan det få väldigt stora konsekvenser för hur de mår. Ida Hellrup, Barnrättsbyrån, menar att man behandlar barn väldigt olika.
- Produktionsår:
- 2019
- Utbildningsnivå:
- Allmänbildande
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Barn och delaktighet
Avsnitt 4 av 10
Maria Thell, barnombud Maskrosbarn, pratar om att skapa förutsättningar för att barn ska kunna berätta. Det är vuxnas ansvar att skapa miljöer som främjar samtal med barn. För att barn ska skyddas mot våld och försumlig behandling behöver barnet få vara delaktig i utformandet av stöd, säger Maria Heimer, forskare i statskunskap. Utan att samarbeta med barnet kan vi inte ge hen det stöd och skydd som man har rätt till.
- Produktionsår:
- 2019
- Utbildningsnivå:
- Allmänbildande
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Att inkludera barn med funktionsvariation
Avsnitt 5 av 10
Oliwer Karlsson, inkluderingskoordinator, pratar om att vi måste våga utmana varandra i frågor som rör barn i särskolan. Att vi måste inkludera barnen och fråga dem vad de förväntar sig, att vi inte ska sätta upp ramar som begränsar. Rakel Eriksson, ungdomsledare Unga synskadade, ger tips på hur resurspersonal borde tänka kring elever med behov av särskilt stöd. Hon understryker vikten av att underlätta för eleven, så att hen kan göra samma saker som sina klasskompisar.
- Produktionsår:
- 2019
- Utbildningsnivå:
- Allmänbildande
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Ska barn låsas in?
Avsnitt 6 av 10
Olle Eriksson, Ung inlåst, pratar om svårigheterna i att bedöma vad barnets bästa är. Är det bäst för barnet att låsas in med andra barn och unga i samma situation? När barn riskerar att skada sig själva eller andra behövs de befogenheter som Statens institutionsstyrelse (SiS) har, konstaterar Stefan Hell Fröding, pressansvarig SiS. Clea Sangborn, advokat, pratar om det komplexa i att vi i Sverige låser in barn på häkten. Är det rätt att kränka ett barns rättigheter för att andra människor ska få känna sig trygga?
- Produktionsår:
- 2019
- Utbildningsnivå:
- Allmänbildande
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
När barnkonventionen blir lag
Avsnitt 7 av 10
Alexandra Bopp, åklagare, Anna Kaldal, professor i processrätt, och Pernilla Leviner, docent i offentlig rätt, pratar om förhoppningar och farhågor inför att barnkonventionen blir lag i Sverige 2020.
- Produktionsår:
- 2019
- Utbildningsnivå:
- Allmänbildande
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Efter barnförhöret
Avsnitt 8 av 10
Hans Elfström, familjebehandlare, och Karin Calmerskog, barnbehandlare, berättar om metoden "efter barnförhöret". Metoden går ut på att informera, lugna och tillsammans prata med familjen om vad barnet varit med om. Barnbehandlaren hjälper till att förmedla barnets historia medan familjebehandlaren hjälper föräldrarna att förstå vad som hänt och vad som kommer att hända.
- Produktionsår:
- 2019
- Utbildningsnivå:
- Allmänbildande
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Killforum
Avsnitt 9 av 10
På fritidsgården i Tjärna Ängar pratar ungdomar på Killforum om deras erfarenheter av låga förväntningar och fördomar. Hur påverkas man av att ens lärare förutsätter att man inte kommer att klara av den gymnasielinje man har valt?
- Produktionsår:
- 2019
- Utbildningsnivå:
- Allmänbildande
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Tankar kring barn i rättsliga processer
Avsnitt 10 av 10
Agneta Bravélius som jobbar på Barns Rättsskydd (BRY) delar med sig av sina tankar kring barns inflytande i rättsliga processer. Hon konstaterar bland annat att barns rätt att komma till tals under en rättsprocess är minimala. Något som kan få förödande konsekvenser för barnet.
- Produktionsår:
- 2019
- Utbildningsnivå:
- Allmänbildande
