Titta

UR Samtiden - Bygga broar 2019

UR Samtiden - Bygga broar 2019

Om UR Samtiden - Bygga broar 2019

Föreläsningar från konferensen Bygga broar. Föreläsningarna rör utbildning, arbete, praktik och vägledning för unga personer med funktionsnedsättningar. Inspelat den 7-8 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Till första programmet

UR Samtiden - Bygga broar 2019 : Arbetsplatsförlagt lärandeDela
  1. Många elever är inte vana vid
    att lösa sina egna konflikter.

  2. En vuxen kliver in och säger:
    "Nu ber ni om förlåtelse."

  3. "Nu tar vi i hand, och sen är det
    bra." De lär sig inte att lösa saker.

  4. Det är vuxna som har styrt upp.

  5. För oss har ju...arbetsplatsförlagt
    lärande-

  6. -och hela den här saken,
    det vi gör i dag, att bygga broar-

  7. -blivit ganska centralt.
    Jag jobbar i Stockholm, och det är-

  8. -en av Sveriges tre stora städer,
    och vi har en jättestor utmaning.

  9. Men för vår del är det
    det här det som är centralt.

  10. Det är våra elevers existens
    i förhållande till andra.

  11. Så vi utgår från den praxisen.

  12. Att man ska se, lyssna
    och höra vad de faktiskt vill.

  13. Och försöka möta dem
    så mycket som möjligt utifrån det.

  14. Men jag har hört
    på flera föreläsare i dag-

  15. -och jag tänker att vi nog ska ge oss
    själva lite kredd.

  16. Vi gör ett fantastiskt bra arbete.
    Alla gör ett fantastiskt bra arbete.

  17. Vi ska titta på lite historik.

  18. Jag tänker inte läsa upp det,
    men från 1944-

  19. -har det hänt väldigt mycket saker
    runt skolan över huvud taget.

  20. 1994 ungefär
    går vi över till kommuner.

  21. Då får vi för första gången
    nåt som påminner om en läroplan.

  22. Åtminstone lite grand.
    Men det är en läroplan-

  23. -som mycket baseras på omvårdnad.

  24. Den är vi kvar i till 2011
    för grundskolans del.

  25. För gymnasiets del
    går vi ur det 2013.

  26. Det innebär
    att det bara är två år sen-

  27. -våra första elever gick ut
    utifrån våra nya direktiv-

  28. -och de tydligare riktlinjerna kring
    vad gymnasiesärskolan ska arbeta med.

  29. Och med tanke på det så tycker jag
    att vi har kommit otroligt långt-

  30. -i arbetet vi gör
    för den här målgruppen.

  31. Vi sitter fortfarande i en situation
    där vi inte har sett hela bilden-

  32. -eftersom den nya läroplanen
    började verka i grundskolan 2011.

  33. Utifrån deras... Och de eleverna
    börjar ju i gymnasiet nu.

  34. Så det arbete som har skett hittills
    är fantastiskt stort.

  35. För det har gått väldigt lite tid,
    och vi har inte sett några resultat.

  36. Resultaten som redovisas är ju...

  37. ...mycket baserat
    på den gamla skolformen-

  38. -då vi hade en stor omvårdnad.
    Det var en mycket central del-

  39. -av det vi gjorde i skolan.

  40. Det innebär att vi kan tänka nytt
    och göra nya saker och nya saker...

  41. Det blir nytt hela tiden-

  42. -och vi har alla möjligheter
    att påverka.

  43. Gysär 13 innebär
    att vi har nio yrkesprogram-

  44. -där vi har lite variationer
    vad vi kan göra inom programmen.

  45. På min skola har vi valt att ha
    Estetisk verksamhet.

  46. Det har varit många elever - jag vet
    inte hur det ser ut runt omkring-

  47. -men vi får inte
    så många sökande dit längre.

  48. Jag tror att man i grundskolan
    har börjat förstå att det är svårt-

  49. -att få jobb.

  50. Att man ska kunna jobba med det sen.

  51. Vi har Hantverk och produktion
    med inriktningarna frisör, florist-

  52. -finsnickeri och textil.
    Textil är ganska nytt hos oss-

  53. -så där ser vi ingenting än.
    Men frisör och finsnickeri-

  54. -har vi haft ett tag.

  55. Sen har vi Samhälle, natur och
    språk, som är jättestort hos oss.

  56. Vi fyller platserna med marginal.
    Alla ryms inte.

  57. Vi kan inte ta emot alla som söker.

  58. Och i de här nya läroplanerna,
    eller i skolans Gysär 13-

  59. -är det tydligare kursplaner
    med en tydlig yrkesinriktning.

  60. Det har skett lite revideringar
    sen läroplanen kom.

  61. De nya läroplanerna ger också en
    större möjlighet till inkludering.

  62. Eftersom de är ganska lika
    gymnasiets läroplaner.

  63. Så i yrkesämnena,
    de som hos oss går frisör, t.ex.-

  64. -så är det ganska lätt
    att läsa inkluderat-

  65. -med gymnasiets elever.

  66. Vi har valt att lägga
    den inkludering vi har mot Komvux.

  67. Det har visat sig vara en trygg
    miljö, och de läser bara yrkesämnen.

  68. De läser sällan kärnämnen.

  69. Det är yrket de fortbildar sig inom.

  70. Det skapar en väldigt stabil miljö
    för våra elever.

  71. Vi har försökt med... Fordon
    och godshantering hade vi ett tag-

  72. -och försökte läsa med yrkesintro.
    Det gick inte så bra.

  73. Elevgrupperna klickade inte riktigt
    som vi hade önskat.

  74. Vi hoppades att de skulle
    lyfta varandra. Det gjorde de inte.

  75. Men möjligheten till inkludering
    i yrkesämnen som finns i Gysär 13-

  76. -är ju väldigt stor att kunna lyfta.

  77. Om man tittar vidare på kursplanerna
    så förstår vi kanske också-

  78. -en del av
    våra utmaningar...som vi har haft.

  79. Det här är kursplanen för
    samhällskunskap innan Gysär 13.

  80. Det var hela kursplanen.
    I dag ser den ut så här.

  81. Med en ytterligare fördjupning...

  82. Går det för snabbt nu? Ja, kanske.

  83. ...i det centrala innehållet.
    Och det här är ju ett kärnämne.

  84. Så det här ska alla
    på nationella program läsa.

  85. Så det påverkar ganska mycket,
    i alla ämnen, det vi pratar om i dag-

  86. -bron över till ett löne...

  87. Eller till ett arbete
    över huvud taget.

  88. Och de måste genomsyra
    hela verksamheten.

  89. Vi försöker göra det
    så mycket vi kan.

  90. Vi lägger inte så mycket krut
    på årskurs ett-

  91. -för det är ganska tufft för eleverna
    att komma från grundskolan...

  92. ...till gymnasiet.
    Vi låter dem landa i ettan.

  93. Vi börjar i tvåan med att försöka få
    nån form av struktur.

  94. I tvåan börjar vi med ett
    vårdnadshavarmöte om APL:en-

  95. -och det framtida yrkesvalet...

  96. ...utifrån den valda utbildningen.

  97. Och konstaterar att de ska vara
    på APL i minst 22 veckor.

  98. Vilket resulterar i
    att vissa elever byter-

  99. -och går över
    till individuellt program.

  100. Förmågan till att ha en APL
    finns inte.

  101. Man klarar sig inte själv.

  102. Det känner ni säkert också till.

  103. Vi informerar om hur det kommer
    att se ut se närmaste två åren.

  104. Vi har lagt vår APL två dagar
    i veckan under årskurs tre och fyra-

  105. -för att kunna återkoppla hela tiden
    och ha kontakt med arbetsplatsen.

  106. Och kunna styra om och ge input,
    för att eleven ska kunna lyckas.

  107. Händer det småsaker
    får vi återkoppling samma vecka.

  108. Vi kan prata med eleven och hjälpa
    till med kompletterande kunskap.

  109. Och nästa vecka
    är det inget problem längre.

  110. Vilket innebär
    att vi får behålla APL-platserna.

  111. Vilket vi såg när det var längre
    praktik, i den förra läroplanen.

  112. De fick inte vara kvar.

  113. Men nu ser vi
    att de flesta elever får stanna.

  114. Och det
    gynnar dem...på fler än ett sätt.

  115. Det stärker deras självkänsla och
    självförtroende kontra yrkeslivet.

  116. I årskurs... Treorna och fyrorna
    bjuds också in, och nu snart-

  117. -har vi en framtidsmässa
    för eleverna.

  118. Där vi bjuder in
    Arbetsförmedlingen...

  119. ...som inte kommer. Som tackar nej.

  120. Försäkringskassan, som har
    tackat ja i år, för första gången.

  121. Annars har de alltid sagt nej.
    Vi bjuder också in arbetsgivare-

  122. -utifrån våra APL-platser, och
    alternativ till dagliga verksamheter-

  123. -samt dagliga verksamheter som
    jobbar med utslussning i samhället.

  124. Så att föräldrarna
    redan i årskurs tre får börja tänka-

  125. -tillsammans med sina elever, eller
    med sina barn. Unga vuxna heter det.

  126. Och försöka skapa en...
    En bild över vad som komma ska.

  127. En del av det här.

  128. Sen har vi utskrivningssamtal-

  129. -där vi också bjuder in alla aktörer
    runt omkring. Det påminner om en SIP.

  130. Alla aktörer runt varje elev.

  131. Eleven väljer vem den ska bjuda in,
    och vi pratar mycket om det innan.

  132. Vilka personer vill du ska vara med-

  133. -och kunna underlätta
    och stödja dig i din framtid?

  134. Och...

  135. Då brukar de välja LSS, för det är
    nån de har haft mycket kontakt med.

  136. Ibland vill de ha Arbetsförmedlingen.
    Så.

  137. De kommer faktiskt aldrig-

  138. -men vi försöker bjuda i alla fall.

  139. Ibland har vi Försäkringskassan med.

  140. Och sen brukar det vara psykiatrin
    eller andra aktörer-

  141. -som deltar i det här,
    och så gör man en plan.

  142. Hur vi ska stötta och hjälpa till-

  143. -så länge man är kvar i skolan.
    Vad vi kan göra och vad de ska göra-

  144. -för att det ska bli
    så bra som möjligt när man lämnar.

  145. I går hade jag några samtal, och vi
    hamnar mycket i vad eleverna vill.

  146. Alla våra elever som har förmågan
    att kunna utföra ett arbete-

  147. -vill ha jobb. Ingen vill hamna
    i daglig verksamhet.

  148. Det är inte aktuellt.

  149. Och informationen till dem är tydlig.
    Hamnar man i aktivitetsersättning...

  150. -och på ett boende,
    så har man ekonomiskt sett-

  151. -inte så stor möjlighet
    att klara sig själv.

  152. Man får ta emot försörjningsstöd.

  153. Man har inga pengar, helt enkelt.
    Man kan inte köpa nya gummistövlar-

  154. -eller en glass i den utsträckning
    man kanske skulle vilja.

  155. Precis som era tonåringar
    eller unga vuxna-

  156. -så är våra ungdomar
    aktiva i samhällslivet.

  157. De hänger på Stureplan.
    Det är inget konstigt.

  158. De är där, de träffar pojkvänner
    och flickvänner där-

  159. -som inte förstår
    att man tillhör målgruppen.

  160. De kan ha ganska långa förhållanden
    innan det kommer fram.

  161. De vill ha vanliga liv
    och vara en del av samhället.

  162. Där upptäcks de inte heller
    på samma sätt.

  163. När man är ute
    i nattlivet i Stockholm.

  164. Då kan man klara sig ganska länge
    utan att nån upptäcker att man...

  165. ...har svårt att passa tider
    eller med pengar.

  166. De vill ha vanliga liv, och vill
    tjäna pengar för att kunna ha det.

  167. Och vi pratade om det här...
    Har nån redovisat siffrorna?

  168. Vet ni vad som händer
    i daglig verksamhet?

  169. Om man hoppar av daglig verksamhet-

  170. -hur många kommer till ett arbete?

  171. 0,2-0,4 %.

  172. Av de som har börjat daglig
    verksamhet, som får jobb sen.

  173. Har man väl börjat
    händer inte så mycket.

  174. 99,6 % händer det ingenting med.

  175. De hamnar tillbaka i daglig
    verksamhet. De får inga jobb.

  176. Väldigt många hamnar i gruppen
    som man inte vet vad de gör.

  177. Och det här är ju också...
    Vi pratar om det här.

  178. Om hur man ska tänka, och hur lätt
    det är att hamna i den här fällan-

  179. -när man har haft omvårdnad.
    Det har varit en del av ens vardag.

  180. Det ser man också på arbetsplatserna,
    när man försöker förbereda dem.

  181. Många elever är inte vana vid
    att lösa sina egna konflikter.

  182. En vuxen kliver in och säger:
    "Nu ber ni om förlåtelse."

  183. "Nu tar vi i hand, och sen är det
    bra." De lär sig inte att lösa saker.

  184. Det är vuxna som har styrt upp.
    Men på en arbetsplats-

  185. -så kanske det inte är så, utan
    man får hantera de här sakerna själv.

  186. Och det försöker vi jobba med.

  187. Att man måste ta de här sakerna,
    och lösa sina...

  188. För att få ett socialt sammanhang,
    för att kunna lyckas.

  189. Vi pratade också mycket
    om elevgruppens tillkortakommanden.

  190. Jag undrar hur många av oss
    som skulle få jobb-

  191. -om vår bästa kompis följde med
    och avslöjade alla våra brister.

  192. Vi skulle vara arbetslösa allihop.
    Ingen skulle få nåt jobb.

  193. Och när vi har en kompis
    som vill byta jobb-

  194. -så berättar vi inte att hon
    är ganska lat och äter onyttigt.

  195. "Hon jobbar alldeles för mycket."

  196. Så marknadsför vi inte nån.
    Hon skulle väl bli utbränd.

  197. Men så gör vi ofta med våra elever.

  198. Det är den dialogen
    som förs med arbetsgivaren.

  199. Om deras kognitiva brister.
    Det de inte klarar.

  200. Vi lyfter inte riktigt våra ungdomar,
    och talar om deras styrkor.

  201. Vi utgår från att de har
    de här bristerna, som också...

  202. Det går ju att ta reda på
    vilka svårigheter som blir.

  203. Vilket innebär att de inte får ett
    svar. Vi brukar faktiskt fråga...

  204. Jag pratade med tjej i förra veckan
    som ska ut på APL nu.

  205. Hon ville att vi
    skulle berätta för arbetsgivaren.

  206. Vad vill hon
    att vi ska säga till dem?

  207. Vill hon att vi ska berätta att hon
    går på särskola?

  208. Vi skulle berätta
    vad hon var duktig på.

  209. Och hon är duktig.

  210. Faktiskt. Den här tjejen
    kommer att klippa ert hår.

  211. Hon är en fantastisk frisör,
    och kommer att kunna jobba som det.

  212. Hon är inte så bra på att ta betalt,
    men hon är bra på att klippa.

  213. Hon ser vad som passar,
    och hon är bra på att färga hår.

  214. Det är hennes styrkor. Där är hon.

  215. Och det var det
    hon ville att vi skulle lyfta-

  216. -när vi tar kontakt med arbetsgivaren
    där hon ska göra sin APL.

  217. Och få bedömningen utifrån det.

  218. I stället för... Och det ger henne en
    möjlighet att komma in i arbetslivet.

  219. Och det ger oss alla...
    Alla får den möjligheten-

  220. -att få människor som är
    väldigt duktiga på sina saker.

  221. För de är duktiga. De kan mycket.

  222. Jag lovade att nämna elevröster.
    Vad de vill-

  223. -vad de tycker, och vad de vill ha ut
    av sitt yrkesliv.

  224. Det är att de vill bli tagna
    för sina styrkor.

  225. Och vad de vill
    att vi ska säga om dem.

  226. Och inte berätta att vi kommer
    från gymnasiesärskolan-

  227. -om ens intellektuella
    funktionsnedsättningar-

  228. -eller att man inte är så bra
    på att läsa texter.

  229. De vill att vi ska lyfta deras
    styrkor inom det yrke de har valt.

  230. Ni får gärna fråga.

  231. Det går alldeles utmärkt.

  232. Om ni undrar nåt.

  233. Annars är det traditionella...
    I Stockholm, som är en storstad-

  234. -är de av våra elever
    som går ut och får jobb... Så.

  235. En del får vanliga lönearbeten.
    Det händer.

  236. Och... Ofta var det det där
    extrajobbet som vi pratade om innan.

  237. De söker timmar på McDonald's.

  238. Man har fått en timanställning,
    och så går det några månader-

  239. -och man har jobbat helger
    och sköter sig ganska bra-

  240. -och man går hem.

  241. Och så erbjuds man fast anställning,
    fast att ingen vet-

  242. -att man går på gymnasiesärskolan.

  243. De har fått jobb med vanlig lön.
    Inga lönebidragsanställningar.

  244. Men då är det självförverkligat.
    De har gjort det om dagarna.

  245. Med elever som får
    lönebidragsanställningar-

  246. -så är det oftast föräldrarna.

  247. Som han sa innan. Föräldrarna
    har goda vänner eller nåt annat-

  248. -där de får göra sin APL,
    och så får de en anställning.

  249. På ett båtvarv
    eller en livsmedelsbutik.

  250. Och så får de en
    lönebidragsanställning efter skolan.

  251. Annars är det inte riktigt
    där vi är. Stockholm är stort-

  252. -och folk har inte personliga
    relationer som man har på små orter.

  253. Även om man köper sin bil-

  254. -på samma bilaffär varje år-

  255. -så är personalen utbytt varje år.

  256. Jag är från Skellefteå... Där är det
    samma folk som när jag var tretton.

  257. Herregud, alla känner ju alla.
    Det är lätt om man har en ungdom-

  258. -som är intresserad av bilar,
    att bara fråga.

  259. "Det är Kalles pojk, klart han
    ska få ett jobb. Det löser vi."

  260. Problemet är mindre,
    för man har en personlig känning-

  261. -även om det inte är en nära vän.

  262. I Stockholm är det inte så. Knappast
    i Malmö eller Göteborg heller.

  263. Det byts ut folk,
    man har inte den kontakten.

  264. Så hos oss hamnar det mycket i att...

  265. ...man vill garantera tiden efter...

  266. Det stora svarta hålet efter
    gymnasiet heter daglig verksamhet.

  267. Att man söker sig
    till dagliga verksamheter-

  268. -som jobbar med praktik
    och mot arbetslivet.

  269. Det är ju där man hamnar.

  270. När det gäller...

  271. Många elever
    hamnar på särvux eller folkhögskola.

  272. Det är en del... Våra samhälle-
    och naturelever söker sig ut-

  273. -i fortsatta studier,
    och vill plugga vidare.

  274. Och får ett fullgott alternativ där.

  275. Och hoppas kanske få läsa basår-

  276. -så att man kan göra nåt annat.

  277. Men sen kommer
    det där vad de ska göra sen.

  278. Det vet de inte riktigt,
    men det är skjutet på framtiden.

  279. Eftersom man oftast vet
    om man kommer in på en folkhögskola-

  280. -eller via lärvux eller särvux.

  281. Lönebidragsanställningar
    och löneanställningar.

  282. Det är det som är.

  283. Ja.

  284. Om jag tittar på de elever
    som lämnade för två år sen...

  285. Två av dem
    gick till löneanställningar.

  286. Som fick arbete med vanlig lön.

  287. Sen har vi tre som inte gör nånting
    alls. Som inte har fått ett jobb-

  288. -och som inte beviljats
    daglig verksamhet.

  289. Som inte fått ersättning, och inte
    är i nån form av aktivitet alls.

  290. De hamnade
    i det här limbotillståndet-

  291. -där man går mellan
    Arbetsförmedlingen och kommunen.

  292. Även om de hade
    väldigt bra APL-platser-

  293. -där man hoppades på en fortsättning.
    De visade upp yrkesfärdigheter-

  294. -som gjorde att de skulle kunna vara
    anställningsbara i en verksamhet.

  295. Men det jag började med...
    Visst pratar jag jättefort?

  296. Nej, kanske inte.

  297. Vi har nått jättelångt på två år. Så.

  298. Det är också en sån här grej...
    Bra att Skolverket är här. Praktiskt.

  299. Om man tittar på gymnasiesärskolans
    nya kursplaner-

  300. -och tittar på
    hur timplanerna skiljer sig åt...

  301. De har 180 timmar engelska nu,
    och det är jättestort.

  302. De hade ingen engelska alls
    före 2011.

  303. Men de har 144 timmar-

  304. -på fyra år.
    De har inte hunnit med...

  305. Det skiljer ganska mycket mellan...
    Grundskolans läroplan med...

  306. För att komma i närheten
    av gymnasiesärskolans läroplan.

  307. De har mycket svenska, vilket är bra.
    Så vi är på väg.

  308. Vi är på mycket god väg.

  309. Mot att skapa en grund
    för att våra elever-

  310. -ska kunna fungera i samhället.

  311. Och att de ska kunna ta ansvaret
    att bli anställningsbara-

  312. -och förstå yrkesetik.

  313. När det gäller yrkesetiken
    finns det inom alla ämnen-

  314. -målområden
    som det går att knyta an till-

  315. -hur vi ska få dem att fungera,
    och prata om att vara i...

  316. För att man ska vara anställningsbar.

  317. Problemet är kanske inte yrket,
    för de är oftast väldigt duktiga.

  318. Utan det är den sociala kontexten som
    de ska fungera i på en arbetsplats.

  319. Hur man är.

  320. Mot varandra.

  321. "Från omsorg till arbetsliv."
    Och det tycker jag är...

  322. Jag är nog den som jublar högst,
    och tvärtemot vad han sa innan-

  323. -så är jag superglad för de nya
    läroplanerna. Riktigt lycklig.

  324. Jag tycker att de är jättebra. De
    ger våra elever en större möjlighet-

  325. -att kunna fungera bättre
    på en arbetsplats.

  326. Och att man kan ha en bättre dialog-

  327. -utifrån att man kunskapsmässigt
    ligger ganska nära-

  328. -de andra arbetstagarna.
    Man känner sig inte utanför.

  329. Det är väl kanske...
    Så jag tycker att den var superbra.

  330. Och så finns det mycket att göra.

  331. Nu har jag pratat jättefort.

  332. Vi kan dra ut på det.
    Ni får fråga. Prata.

  333. -Var med!
    -Då tackar vi dig, Susanne.

  334. Text: Mattias R. Andersson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Arbetsplatsförlagt lärande

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur skapar du en bra dialog och samarbete med praktikplatsens personal? Hur ska det leda till arbete och anställning efter skolan? Susanne Avander, rektor för S:t Eriks gymnasiesärskola, berättar om hur man skapar bra förutsättningar, personkännedom, tydlighet, vägledning och kommunikation vid arbetsplatsförlagt lärande, APL. Inspelat den 8 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Skola och samhälle, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning
Ämnesord:
Elever med särskilda behov, Gymnasiesärskolan, Lärlingsutbildning, Personer med funktionsnedsättning, Samhällsvetenskap, Skola och arbetsliv, Sociala frågor, Sverige, Undervisning
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bygga broar 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Hjärnkoll

Lou Rehnlund, regional samordnare på Hjärnkoll, berättar om Hjärnkolls verksamhet och hur de arbetar med att motverka psykisk ohälsa för unga. Hon berättar också om hur de, med hjälp av ungdomarnas egna berättelser, försöker bekämpa fördomarna mot psykisk ohälsa. Dessutom pratar hon om hur man kan få unga som står långt ifrån arbetsmarknaden i sysselsättning. Inspelat den 7 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Från skola till självständigt vuxenliv

Åsa Strömberg, Linköpings kommun och Ulrika Norburg, Linköpings universitet berättar om ett verksamhetsuppdrag som inleddes för ett par år sedan. Syftet har varit att hitta en modell som underlättar elevers övergång från skola till ett självständigt vuxenliv. Det handlar om vikten av en fungerande elevhälsa för samverkan mellan skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård med avstamp i vetenskap och beprövad erfarenhet. Inspelat den 7 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Från idéfrö till kreativitetshus

Fia Sjöstrand och Stefan Johansson, verksamhetsledare på Funkibator, berättar om hur de arbetar med allt från hjälpmedel till arbetsträning för vuxna. Allt är av och för personer med funktionsnedsättning. Föreningen genomsyras av entreprenörskap och hittar ibland sina bästa idéer bland de som "fallit mellan stolarna". Funkibator startade som ett litet idéfrö för åtta år sedan och har nu ett hundratals medlemmar och ett eget kreativitetshus. Inspelat den 7 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Arbete med unga på Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingen har ett särskilt uppdrag för unga med funktionsersättning. Christian Skoog, projektledare, och Jessika Rahm, projektkoordinator för projektet SAMSTART, beskriver hur Arbetsförmedlingen arbetar för att bidra till en bättre övergång från skolan till arbete eller studier för unga med funktionsnedsättning. De som omfattas är elever som fyllt 16 men inte 30 och har en dokumenterad funktionsnedsättning. Inspelat den 7 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Sjuk- och aktivitetsersättning från Försäkringskassan

Susanne Bengtsson är verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan. Hon arbetar på en avdelning som handlägger och hanterar förmåner och ersättningar för personer med funktionsnedsättning och personer med varaktigt nedsatt arbetsförmåga. Hon berättar om vilken typer av ersättning som finns och vad som krävs för att vara berättigad och informerar om sjukersättning och aktivitetsersättning. Inspelat den 7 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

En utvecklad studie- och yrkesvägledning

Mikaela Zelmerlööw, undervisningsråd, berättar om utredningen av en utvecklad studie- och yrkesvägledning. Bland annat tar hon upp utredningens förslag på åtgärder för att ge alla elever möjlighet att göra väl underbyggda val av utbildning och inriktning. Hon ger också en bild av hur förslagen tagits emot och om Skolverkets insatser för att stärka och stödja vägledningsfrågorna. Inspelat den 7 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Från utbildning till anställning

Activa i Örebro län har tillsammans med kommunernas vuxenutbildningar arbetat upp en framgångsrik lärlingsutbildning för personer med lindrig utvecklingsstörning. Vilka med- och motgångar har det inneburit? Lars Rickardt, projektledare, och Emelie Andersson, företagskonsulent, berättar om utbildningen som ska leda till anställning. Inspelat den 8 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Från särskola till högre utbildning?

Personer med intellektuella funktionsnedsättningar är idag utestängda från möjligheten till högre studier. Högskolan i Borås har ett uppdrag från Borås stad att, i samverkan med FUB och Borås och Västergötlands parasportförbund, genomföra en utbildning med nära koppling till arbetslivet. Annika Malm, senior projektledare, berättar om syftet med en inkluderande högskola och ett inkluderande arbetsliv. Inspelat den 8 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Projektet Falken arbetsmarknadsenheten

Stina Randevall Hjärtstam arbetar vid Falken i Kalmar kommun. Trots högkonjunktur så finns det fortfarande stora grupper som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Falkens verksamhet jobbar med de målgrupperna, framförallt personer med olika funktionsvariationer, samt lågutbildade. Inspelat den 8 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Aktivt medborgarskap efter särskolan?

Magnus Tideman, professor i Handikappvetenskap med inriktning socialt arbete, sammanfattar resultaten från två forskningsprojekt. Dels ett forskningsprojekt om sysselsättning efter gymnasiesärskolan, dels ett om hur gymnasiesärskolan realiserar sitt demokratiuppdrag med fokus på beslutsfattande. Han ger också en historisk tillbakablick på synen på funktionsnedsättning för att sätta in dagens samtal i en aktuell kontext. Inspelat den 8 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Arbetsplatsförlagt lärande

Hur skapar du en bra dialog och samarbete med praktikplatsens personal? Hur ska det leda till arbete och anställning efter skolan? Susanne Avander, rektor för S:t Eriks gymnasiesärskola, berättar om hur man skapar bra förutsättningar, personkännedom, tydlighet, vägledning och kommunikation vid arbetsplatsförlagt lärande, APL. Inspelat den 8 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Bemötande i skolan och utanför

Finns det någon anledning att göra gott för våra medmänniskor? Och hur skapar vi hållbara medmänskliga relationer? Det är en konst som vi kan utveckla och som vi har glädje av, såväl inom skolans värld som utanför. Stefan Einhorn, professor och ordförande vid centrum för social hållbarhet vid Karolinska Institutet samt överläkare vid Radiumhemmet, berättar och engagerar publiken.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Döva barns språkutveckling

En läkares perspektiv på CI

Inger Uhlén är överläkare och specialist på hörsel- och balansfrågor och ger sitt perspektiv på cochleaimplantat (CI). Hon berättar om att CI ger så pass mycket hörselinformation till hjärnan att den kan utveckla ett talspråk. Hon säger också att hon tror att det är bra att alla döva barn lär sig teckenspråk och att barn kan lära sig babytecken väldigt tidigt.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Fatta familjen

Går det att skapa andra plattformar för lärande?

- Hemma rasar hon ihop. En förälder berättar om sin högpresterande dotter som har svårt att gå till skolan. Hur känns det att inte bli lyssnad på när andra säger att det går så bra? Psykolog Liv Svirsky och pedagog Kenth Hedevåg ger råd.