Titta

UR Samtiden - Bygga broar 2019

UR Samtiden - Bygga broar 2019

Om UR Samtiden - Bygga broar 2019

Föreläsningar från konferensen Bygga broar. Föreläsningarna rör utbildning, arbete, praktik och vägledning för unga personer med funktionsnedsättningar. Inspelat den 7-8 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Till första programmet

UR Samtiden - Bygga broar 2019 : Aktivt medborgarskap efter särskolan?Dela
  1. Om du behöver samhällets stöd
    måste du veta vart du ska vända dig-

  2. -och hur du ska argumentera
    för dina behov.

  3. Om handläggaren beslutar om avslag,
    hur gör man då när man ska överklaga?

  4. Vi ska ägna en stund åt livet efter
    skolan för dem i gymnasiesärskola-

  5. -unga vuxna med intellektuell
    funktionsnedsättning.

  6. Vi ska göra det när det gäller
    sysselsättning och beslutsfattande-

  7. -men också samhällspåverkan, och det
    gör vi utifrån tre forskningsprojekt.

  8. Alla tre delar
    är centrala komponenter-

  9. -i det man kan beskriva
    som ett "aktivt medborgarskap".

  10. För att förstå det som händer i dag-

  11. -behöver vi sätta in dagens villkor
    i nåt slags kontext.

  12. Därför ska vi börja med
    att blicka bakåt-

  13. -men vi ska inte börja
    med de gamla grekerna.

  14. Vi nöjer oss med 1950-talet.

  15. På 50-talet etablerades en medicinsk
    syn på funktionsnedsättning-

  16. -eller handikapp som man sa då.
    Man såg det som en kronisk sjukdom.

  17. Vissa stackare drabbades och det
    fanns ingen bot och behandling.

  18. Föräldrar möttes av en doktor-

  19. -som sa att det inte fanns nåt hopp.

  20. "Ert barn kommer att vara som ett
    barn hela livet och inte utvecklas."

  21. "Det bästa ni kan göra är att lämna
    det ifrån er och skaffa friska barn."

  22. Det som samhället erbjöd
    på den här tiden var institutioner.

  23. Under en väldigt lång tid,
    från 1850-talet till 1960-talet...

  24. ...var samhällets enda riktiga insats
    för området institutioner.

  25. På 1800-talet byggde man
    institutioner för att bota avvikande.

  26. Bara man hittade
    rätt behandlingsmetod.

  27. Sen kom den rasbiologiska tiden
    från 1910-1950...

  28. ...när vi såg dem med intellektuell
    funktionsnedsättning som defekta.

  29. Vi skulle skyddas från dem genom
    att de placerades på institutioner.

  30. Ni minns diskussionen om tvångs-
    sterilisering under den mörka tiden.

  31. När andra världskriget var slut
    kunde den rasbiologin inte fortsätta-

  32. -utan då övergick man
    till den kroniska sjukdomssynen.

  33. Lösningen var densamma.
    Motivet ett annat.

  34. Nu byggde man institutioner för att
    de stackare som drabbades av sjukdom-

  35. -skulle skyddas från samhället-

  36. -med höga krav och högt tempo.

  37. Det bästa var om man kunde leva hela
    sitt liv på en institution på landet-

  38. -avskild från det övriga samhället.

  39. Det är först på 1960-talet...

  40. Det är löst nu.

  41. ...som det kommer en kritik mot
    institutionerna, och den är tredelad.

  42. Dels är det forskning från andra
    länder som alla visar samma resultat.

  43. När man placerar
    en person på institution-

  44. -upphör hen att bli betraktad som en
    individ med egna önskemål och behov.

  45. Man får underordna sig
    institutionens rutiner.

  46. Och det visar sig skada människor.

  47. Utöver de svårigheter man redan hade
    skapar institutionen nya problem.

  48. Det där gäller, visade forskningen,
    alla institutioner.

  49. Fängelser, sjukhus, rörelsehindrade
    och utvecklingsstörda.

  50. Det är ju inte rimligt.

  51. Vi bygger institutioner för att
    hjälpa men ger dem nya pålagringar.

  52. Den andra delen av kritiken är att vi
    lever i ett Sverige det går bra för.

  53. Efter kriget rullar industrin på,
    välståndet byggs-

  54. -vi genomför en mängd reformer som
    innebär att människor får det bättre.

  55. Alla får bättre förutsättningar
    och välstånd.

  56. Vanliga Svenssons kan köpa
    sommarstuga, bil och åka på charter.

  57. Välståndet ökar för alla utom för dem
    med funktionsnedsättning.

  58. På 60-talet kan man konstatera-

  59. -att de hamnar utanför
    välfärdsökningen och välståndet.

  60. Och det leder fram till att vi
    börjar ifrågasätta institutionerna-

  61. -och får en etablering av en ny
    ideologi på handikappområdet.

  62. Ideologin får genomslag på 1970-talet
    och ledsagas av två principer.

  63. Den första är
    normaliseringsprincipen-

  64. -som inte handlar om att människor
    som är avvikande ska göras normala-

  65. -utan om att alla, oavsett typ
    och grad av funktionsnedsättning-

  66. -ska ha likvärdiga levnadsvillkor som
    människor utan funktionsnedsättning.

  67. Samma ekonomi, samma standard
    på boende, rätt till utbildning-

  68. -möjlighet till arbete, deltagande i
    fritids- och kulturliv och så vidare.

  69. De normala levnadsvillkoren visar
    det sig snabbt att man inte kan få-

  70. -om man inte samtidigt
    integreras i samhället.

  71. För ett normalt liv innebär att man
    måste leva tillsammans med andra.

  72. Normaliseringsprincipen
    får starkt genomslag i styrdokument-

  73. -men också i praktiken, i Sverige
    och i många länder världen över.

  74. Det leder till
    att vi börjar avveckla institutioner-

  75. -och i stället bygger upp det man
    kallar "öppna handikappomsorger".

  76. På 70-talet börjar man bygga
    inackorderingshem-

  77. -det som i dag kallas gruppboende.

  78. För första gången i historien
    får föräldrar-

  79. -både praktiskt och ekonomiskt stöd
    för att fostra sina barn hemma-

  80. -i stället för
    att lämna dem ifrån sig.

  81. Så här börjar vi, och institutions-
    avvecklingen slutfördes 2003.

  82. Ett år efter Norge som var det första
    landet i världen att fullfölja.

  83. Den kanske viktigaste förändringen-

  84. -är att vi för första gången
    i historien-

  85. -betonar människors
    grundläggande likheter-

  86. -i stället för grundläggande
    skillnader och avvikelser.

  87. På 50-talet skickade barnläkar-
    föreningen ut en rekommendation...

  88. ...till alla sina medlemmar
    där man sa att det är helt okej-

  89. -att operera barn med
    utvecklingsstörning utan bedövning.

  90. Uppfattningen var
    att barn med utvecklingsstörning-

  91. -hade ett annat smärtsystem.
    De var "en annan sort".

  92. Och så har vi betraktat människor med
    funktionsnedsättning under lång tid.

  93. Men på 70-talet börjar vi säga-

  94. -att alla människor
    har i grunden samma behov-

  95. -och man är grundläggande lika
    i stället för grundläggande olika.

  96. På 1980-talet manifesteras
    den här nya ideologin i slagordet:

  97. "Ett samhälle och en skola för alla".

  98. Det är dithän vi ska sträva, sa man.

  99. Dit ska alla ansträngningar gå för
    att förverkliga idén om ett samhälle-

  100. -där alla kan delta
    på samhällets alla olika arenor.

  101. På 90-talet får vi handikappreformen,
    LSS och personlig assistans.

  102. Tanken är densamma. Genom stöd ska
    personer med funktionsnedsättning-

  103. -kunna bli delaktiga i samhället
    och få levnadsvillkor som är jämlika.

  104. Men man insåg att det finns hinder.

  105. Ett sånt hinder gäller personer med
    intellektuell funktionsnedsättning.

  106. Landstingen var ansvariga för deras
    utbildning, stöd och service-

  107. -medan kommunen var ansvarig för alla
    andras utbildning, stöd och service.

  108. Därför fick vi på 90-talet
    decentraliseringen.

  109. Kommunen skulle vara ansvarig för
    alla medborgares utbildning och stöd.

  110. Det är först då vi kan förverkliga
    idén om ett samhälle för alla.

  111. Ganska snart efter kommunaliseringen
    såg vi en oväntad utveckling-

  112. -som har varit en markant utveckling
    inom funktionshinderområdet.

  113. Det handlar om den ökade
    sociala kategoriseringen som skett.

  114. En ökad diagnosticering av barn
    och ungdomar som avvikande.

  115. Ett exempel är den elevökning
    i särskolan som skedde-

  116. -i princip i alla kommuner i Sverige.

  117. Den allra största förändringen
    antalsmässigt är alla barn och unga-

  118. -som har fått en neuropsykiatrisk
    diagnos som ADHD.

  119. Ingen vet hur stor den gruppen är-

  120. -men man pratar om nånstans
    mellan 70 000 och 110 000 barn-

  121. -som sen slutet av 90-talet
    har fått en neuropsykiatrisk diagnos.

  122. 2006 sker nånting viktigt i världen.

  123. FN:s konventionen om rättigheter för
    människor med funktionsnedsättning.

  124. Ett juridiskt bindande dokument
    som Sverige ställde sig bakom 2008-

  125. -och där tanken är att den ska gälla
    lika som svensk lagstiftning.

  126. Man fortsätter på traditionen om
    ett samhälle och en skola för alla.

  127. Det är dithän vi ska sträva.
    Ett fullt inkluderande samhälle-

  128. -men full delaktighet för människor
    med funktionsnedsättning.

  129. Samtidigt ser vi
    en oväntad utveckling.

  130. Om jag på 1990-talet hade sagt...

  131. ...att om ett antal år
    kommer det att finnas kommuner-

  132. -som inte driver någon LSS-verksamhet
    i egen regi-

  133. -utan allt är utlagt på entreprenad,
    så hade ingen av er trott mig.

  134. För på 1990-talet sa man
    att verksamhet och utbildning-

  135. -var en fredad zon från privatisering
    och marknadisering.

  136. Men nu vet vi att det inte gick så-

  137. -och att det i dag finns kommuner
    som inte driver någon LSS-verksamhet.

  138. I många kommuner är en stor del av
    verksamheten utlagd på entreprenörer.

  139. Utvecklingen hänger samman med en av
    de starkaste trenderna i samhället.

  140. Man kan beteckna den
    som en trend av individualisering.

  141. Om man skulle påverka samhället på
    70-talet gick man med i folkrörelser.

  142. I Hyresgästföreningen, facket,
    handikapporganisationer och liknande.

  143. Det var det kollektiva inflytandet
    som skulle förbättra samhället.

  144. Med individualiseringstrenden fick vi
    i stället för kollektivt inflytande-

  145. -tanken om individens rätt att själv
    välja och bestämma över sitt liv.

  146. Att föräldrar skulle ha rätt
    att välja skola till sina barn.

  147. I stället för att kämpa
    för en bra skola för alla barn-

  148. -skulle jag som förälder kunna
    välja en bra skola till mina barn.

  149. Ett annat exempel kan man hämta-

  150. -till exempel i det orange kuvertet
    från PPM-myndigheten.

  151. När ni får det
    ser ni att ni är kloka-

  152. -som har valt rätt placeringar
    och kommer att bli välmående.

  153. De som inte har gjort det
    och valt fel får skylla sig själva.

  154. Det är exempel på individualiserings-
    trenden och marknadiseringen.

  155. Ur mitt perspektiv ett av de
    viktigaste forskningsresultaten-

  156. -är att vi kan konstatera
    en betydande ökad, lokal variation.

  157. Det spelar allt större roll var
    man bor för vilken service man får.

  158. Även om lagstiftningen är densamma-

  159. -tolkar kommunerna den på olika sätt.

  160. Tillsätter olika mycket resurser
    och personal med olika kompetens.

  161. Det innebär att en person i Växjö
    får en hjälp och i Kalmar en annan.

  162. Här finns stora lokala skillnader.

  163. Till det är kopplat
    att vi i dag lever-

  164. -i en förhandlingsvälfärd.

  165. Behöver du samhällets stöd och hjälp
    måste du veta vart du ska vända dig-

  166. -och hur du argumenterar
    för dina behov.

  167. Om handläggaren beslutar om avslag,
    hur gör man då för att överklaga?

  168. Du måste vara kompetent
    och kunna förhandla-

  169. -med skola, Försäkringskassan,
    socialtjänst, Arbetsförmedlingen-

  170. -och i viss mån hälso- och sjukvård.
    Har du kompetensen är det okej.

  171. Då kan du få ut mycket av systemet.
    Annars kan du hamna vid sidan om.

  172. Tillspetsat kan man säga att som barn
    med funktionsnedsättning-

  173. -gäller det att välja rätt föräldrar.

  174. Med akademisk utbildning, födda i
    Sverige, som vet hur systemet funkar-

  175. -och som inte nöjer sig om rektorn
    säger att det inte finns resurser-

  176. -eller om handläggaren säger
    att man inte kan få en viss insats.

  177. Föräldrar som säger "okej,
    då går jag till Smålandsposten"-

  178. -anmäler till Skolinspektionen, över-
    klagar eller ringer kommunalrådet.

  179. De föräldrarna får nästan alltid
    det stöd och den hjälp de behöver.

  180. Har barnet däremot en ensamstående
    mamma med utländsk bakgrund-

  181. -som månar om sitt barn lika mycket
    som akademikerföräldrarna-

  182. -men som inte förstår systemet-

  183. -och som nöjer sig när rektorn säger
    att det inte finns resurser...

  184. De barnen riskerar att stå utanför.

  185. Det här innebär att man i det här
    systemet behöver starka företrädare.

  186. Har man det, om man inte
    på egen hand kan driva sina frågor-

  187. -om man lever med en intellektuell
    funktionsnedsättning, kan det gå.

  188. Har man inte det hamnar man vid sidan
    om, och det ser vi i forskningen.

  189. Skillnaden mellan människor, beroende
    på var de bor och vilka de är-

  190. -blir allt större över tid.

  191. Intellektuell funktionsnedsättning
    eller utvecklingsstörning...

  192. Vi ska inte ha en diskussion kring
    termer. Det kan man ägna en dag åt.

  193. Intellektuell funktionsnedsättning
    föredras av dem som lever med det-

  194. -och det är den internationellt
    gångbara beteckningen på gruppen.

  195. Det är en grupp
    som har förändrats över tid.

  196. Särskolan i nuvarande form kom 1968-

  197. -och till mitten av 90-talet...

  198. ...var elevandelen av det totala
    antalet elever konstant.

  199. Det låg på 0,6-0,7 % av det totala
    antalet elever i varje årskull.

  200. Efter kommunaliseringen
    ser vi ökningen-

  201. -som innebär att vi har gått till
    ungefär 2 % som tillhör särskolan.

  202. Antalsmässigt är det inte jättemånga,
    men det är en kraftig förändring.

  203. De senaste åren har ökningen planat
    ut och i en del kommuner minskat-

  204. -så det sker förändringar.

  205. Vi kan konstatera att det är en grupp
    som innehåller stor variation-

  206. -vad gäller intellektuell förmåga.

  207. Från personer med lindriga
    till omfattande svårigheter.

  208. En del av dem har kombinationer
    av funktionsnedsättningar.

  209. Man kan ha rörelsehinder
    eller epilepsi.

  210. Det som är gemensamt för dem-

  211. -är att de har en bakgrund
    i särskolan.

  212. Frågan är vad det ger för
    konsekvenser att ha särskolebakgrund.

  213. I ett antal forskningsprojekt har vi
    tittat på frågor om sysselsättning-

  214. -inflytande och makt
    samt medborgarskap.

  215. Och vi ska börja med det här
    med arbete och förvärvsarbete.

  216. Tittar man på gruppen generellt-

  217. -kan man konstatera att alla unga med
    funktionsnedsättning, oavsett typ-

  218. -har svårt att etablera sig
    på arbetsmarknaden.

  219. Så har det varit
    under en trettioårsperiod.

  220. Oavsett vad vi har försökt är andelen
    unga med funktionsnedsättning-

  221. -som står utanför arbetsmarknaden
    på en konstant nivå.

  222. Det är en ingång för det här.

  223. Då kan man fråga sig, om man tittar
    på gruppen som gått i särskola...

  224. Där var det länge så.

  225. Många av oss
    byggde på ett antal små studier-

  226. -och erfarenheter som uttalades.

  227. Man pratade om att det i princip
    finns en pipeline från särskolan-

  228. -till daglig verksamhet.

  229. På 90-talet pratade man ofta om att
    nära 90 % av dem som gått i särskola-

  230. -skulle fortsätta
    i daglig verksamhet-

  231. -och kanske 8-10 %
    komma in på arbetsmarknaden.

  232. Det var en sanning som reproducerades
    i många sammanhang.

  233. Men när man tittar närmare fanns det
    inte underlag för bedömningen.

  234. Är det verkligen så det är?

  235. Och det fick mig att fundera på
    att vi måste ha ett bättre sätt.

  236. För tio år sen skapade vi därför
    ett register som heter "HURPID".

  237. Halmstad University Register-

  238. -of Pupils
    with Intellectual Disabilities.

  239. Där ingår i princip alla i Sverige-

  240. -som har gått ut gymnasiesärskolan
    2001-2011. Drygt 12 000 personer.

  241. Och det registret har vi då
    kunnat samköra med andra register.

  242. Med Socialstyrelsens LSS-register
    som visar daglig verksamhet...

  243. ...och SCB:s register om arbete.
    Jag ska inte gå in på detaljerna.

  244. Vi kunde konstatera att det finns
    fyra huvudsakliga sysselsättningar.

  245. Det är daglig verksamhet,
    arbete i nån form...

  246. Antingen ett helt vanligt arbete-

  247. -eller ett arbete där arbetsgivaren
    får nån subvention som lönebidrag.

  248. Det kan också vara arbete
    på deltid eller heltid.

  249. Man kan ägna sig åt studier
    på folkhögskola-

  250. -och sen kan det vara så att man inte
    har nån känd sysselsättning alls.

  251. De hamnar utanför och varken arbetar,
    studerar eller har daglig verksamhet.

  252. Vi kunde konstatera följande:

  253. Mindre än hälften
    hade daglig verksamhet - 47 %.

  254. Inte 90 % som vi hade pratat om.

  255. 22 % hade arbete på arbetsmarknaden-

  256. -vilket är mer än dubbelt så många
    som vi hade pratat om tidigare.

  257. 6 % ungefär hade vidare studier,
    framför allt på folkhögskola-

  258. -och överraskningen är att var fjärde
    saknade känd sysselsättning.

  259. Fanns inte i nån annan grupp.

  260. Man kan konstatera att bland dem
    som finns i arbete-

  261. -är det betydligt mer sannolikt
    att man är man än kvinna-

  262. -om man finns på arbetsmarknaden.

  263. Av dem i arbete är 70 % män.

  264. Det där kan man fundera på ur olika
    perspektiv, och ett är att säga:

  265. Gymnasiesärskolan är bättre på att
    förbereda pojkar för arbetsmarknaden-

  266. -genom de program man har,
    än man är när det gäller kvinnor.

  267. Det skulle vi kunna diskutera länge.
    Det finns andra faktorer.

  268. När det gäller arbete
    på den öppna arbetsmarknaden-

  269. -är det minst vanligt i storstäder.

  270. Det vill säga i Stockholm,
    Malmö och Göteborg.

  271. Däremot är det större sannolikhet att
    du har arbete om du bor i glesbygd-

  272. -och i små kommuner.

  273. Det hänger samman med nästa analys-

  274. -som visar att om man har
    högutbildade, svenska föräldrar-

  275. -och bor i storstan, är sannolikheten
    att man har daglig verksamhet hög.

  276. Det hör ihop med
    förhandlingsvälfärden.

  277. Föräldrarna vet och det finns utbud.
    De ser till att barnen får det.

  278. Har man föräldrar födda utanför
    Sverige som inte kan systemet-

  279. -är sannolikheten högre
    att man får arbete.

  280. Föräldrarna förstår inte systemet,
    men kan ordna via egna kontakter.

  281. Man kanske jobbar i en sektor där
    kvalifikationskraven är låga-

  282. -eller driver egen verksamhet
    och kan anställa sitt barn.

  283. Där har vi paradoxer på olika sätt
    som är intressanta.

  284. Den grupp som blir mest intressant
    är de som saknar känd sysselsättning.

  285. När vi pratar om unga som har gått
    i den vanliga gymnasieskolan-

  286. -får vissa ingen sysselsättning.

  287. Vi betecknar dem som NIT eller Uvas.

  288. NIT står för "Not in Education,
    Employment or Training".

  289. Vi har valt att kalla gruppen
    från gymnasiesärskolan för "NEED":

  290. "Not in Education, Employment
    or Daily Activity". De står utanför.

  291. Och en doktorand till mig har
    tittat närmare just på den gruppen-

  292. -och gjort intervjuer med ett antal
    av dem som gått gymnasiesärskolan-

  293. -och som nu står utan sysselsättning.

  294. Det blir tydligt att det är personer
    som vill ha sysselsättning.

  295. Det är inte personer som drar sig
    undan. Man verkligen vill ha arbete.

  296. När de själva tittar på orsaken
    till att de är i den här situationen-

  297. -säger de att ett problem är-

  298. -att de inte fick stöd
    eller bra förberedelser i skolan-

  299. -för vad som skulle hända
    efter skolan.

  300. Det där stämmer med en enkät-

  301. -för alla studie- och yrkesvägledare
    inom gymnasiesärskolan.

  302. Av svaren kunde vi konstatera att det
    finns skolor där man från dag ett-

  303. -jobbar strategiskt för att förbereda
    eleverna för sysselsättning-

  304. -och har mycket kontakter med
    Arbetsförmedlingen och näringslivet.

  305. Men det finns också skolor
    där man nästan på studentdagen säger:

  306. "Nu är det slut på skolan. På måndag
    får du gå till Arbetsförmedlingen."

  307. Det är ännu ett exempel på den stora
    variationen beroende på var man bor.

  308. När man har gått gymnasiesärskolan
    och det har gått ett år eller två-

  309. -och man inte har sysselsättning-

  310. -blir det en illustration av att man
    blir en sorts Svarte Petter-

  311. -i spelet mellan olika myndigheter.

  312. Man går till Arbetsförmedlingen
    för att söka jobb och så säger de:

  313. "Du har gått gymnasiesärskolan.
    Du får söka daglig verksamhet."

  314. Man går till kommunen och de säger:

  315. "Du har ju gått i särskola, men du
    är för duktig för daglig verksamhet."

  316. Och så snurrar man runt.
    Det finns det många exempel på.

  317. De snurrar mellan Arbetsförmedlingen,
    Försäkringskassan och kommunen-

  318. -och det kan pågå i år.

  319. Sen verkar det vara så att efter
    ett antal år hittar man nån lösning-

  320. -så det är inget permanent tillstånd,
    men under ett antal år sker det.

  321. Den upplevelsen av att skickas runt
    och vara en Svarte Petter-

  322. -att ingen vill ta ansvar, påverkar
    naturligtvis personernas självbild-

  323. -deras sociala relationer och annat.

  324. Det finns exempel på
    att man under den här tiden-

  325. -utvecklar nya svårigheter som
    psykisk ohälsa och missbruksproblem.

  326. För en del kan det finnas
    en sån bakgrund redan-

  327. -men den förstärks
    av den här upplevelsen.

  328. När vi tittar på sysselsättning-

  329. -kan vi konstatera
    att det finns många kunskapsluckor.

  330. En av de främsta handlar om vad som
    egentligen är framgångsfaktorerna.

  331. Vad är det som gör att 22,4 %
    av dem som gått gymnasiesärskolan-

  332. -kommer ut på arbetsmarknaden?

  333. Hur ska vi kunna identifiera dem så
    att andra kan komma ut på det sättet?

  334. Vi behöver veta mer om vilka
    erfarenheter personerna i arbete har-

  335. -och deras arbetsgivares erfarenheter
    av den här processen.

  336. Sen behöver vi också veta mer
    om genus, etnicitet, ålder och klass.

  337. Såna här grundläggande villkor.

  338. För vi kan ju se i forskning att det
    ofta finns samverkande förtryck.

  339. Är man kvinna
    är man diskriminerad i vårt samhälle.

  340. En funktionsnedsättning läggs ovanpå.

  341. Har man dessutom en annan etnicitet
    så blir det ytterligare en pålagring-

  342. -där de här samverkar med varandra.

  343. Det behöver vi veta mer om
    för att kunna arbeta bättre mot det.

  344. Vi behöver också mer kunskap
    om hur man på ett bra sätt-

  345. -kan förbereda eleverna i skolan
    för en vettig sysselsättning efteråt.

  346. Och vi behöver diskutera metoder
    och förhållningssätt.

  347. I forskningen är det tydligt
    att det finns inga mirakelmetoder.

  348. Det är inte så att det finns en metod
    som kan användas på alla.

  349. Supported employment är framgångsrikt
    men hjälper inte alla.

  350. Vi måste bli bättre på att se
    hur vi kan använda rätt arbetsmetod-

  351. -med rätt individ.

  352. Vi behöver veta mer om vad som händer
    över tid. Mer longitudinella studier.

  353. Är de 22 % som finns på arbets-
    marknaden kvar där resten av livet?

  354. Är det så att man rör sig från daglig
    verksamhet till studier till arbete?

  355. Hur ser hållbarheten ut när det
    gäller personer med särskolebakgrund?

  356. Vi behöver också veta mer
    om strukturella mekanismer-

  357. -och interaktionen mellan stödsystem.
    Jag nämnde Svarte Petter-spelet.

  358. Det är ett exempel på barriärer
    i samhället.

  359. Hur kan man förstå
    och förändra dem på olika sätt?

  360. Vi behöver
    fler samhällsekonomiska analyser.

  361. Det gjordes för ganska många år sen
    en analys av en forskare-

  362. -som visade att om två personer med
    aktivitets- eller sjukersättning...

  363. ...får en lönebidragsanställning så
    vinner personerna på det ekonomiskt-

  364. -och det
    är samhällsekonomiskt lönsamt.

  365. Trots det
    förmår vi inte ta de stegen-

  366. -vilket hänger samman
    med de strukturella mekanismerna.

  367. Sen kan man också fundera över
    om arbete är det allena saliggörande?

  368. Är det så att vi ska sträva efter
    att hitta lönearbete för alla-

  369. -eller finns det meningsfulla
    sysselsättningsalternativ?

  370. Och då menar jag meningsfulla,
    inte såna som bara får tiden att gå-

  371. -men som faktiskt är meningsfulla?

  372. Det finns såna exempel i dag
    i Sverige, men de är inte så många.

  373. Ur forskningen om sysselsättning
    kommer nästa år en doktorsavhandling-

  374. -av Renée Luthra som tittar på
    gruppen som hamnat mellan stolarna.

  375. Vi har fått forskningsmedel för att
    kunna följa upp samma grupp över tid-

  376. -alltså alla de
    som ingick i registret.

  377. Hur ser rörlighet och hållbarhet ut
    över tid? Vi startar nästa år.

  378. Vi kommer att bygga på registret
    med nya årskullar av elever-

  379. -och frågan är om vi ser nån skillnad
    på gamla och nya gymnasiesärskolan.

  380. Gymnasiesärskolan reformerades 2013
    för att bli mer anpassad-

  381. -och mer förberedande för arbete.

  382. Får det några effekter?
    Det kommer vi att titta på.

  383. Vi tittar samtidigt på
    hur det ser ut med samsjuklighet-

  384. -som både intellektuell funktions-
    nedsättning och andra diagnoser.

  385. Vi tittar på sjukvårdsutnyttjande-

  386. -alltså i vilken utsträckning man
    tar del av primärvård och slutenvård.

  387. Vi tittar också
    på frågan om social problematik.

  388. Man säger att många i fängelse har
    intellektuell funktionsnedsättning.

  389. Underlaget för uttalandena
    är bristfälligt.

  390. Med såna här register kan man få
    ett underlag för att se om det är så.

  391. Dessutom kommer vi att titta på
    framgångsfaktorer för förvärvsarbete-

  392. -och intervjua både personer
    som har gått gymnasiesärskolan-

  393. -och deras arbetsgivare.

  394. Nu är det så att forskning tar tid,
    så om jag kommer tillbaka om fyra år-

  395. -kan jag säga nåt om det här. Så är
    det om man ska ha gedigen kunskap.

  396. Inte som på 90-talet då vi pratade
    om pipeline till daglig verksamhet.

  397. Det var felaktigt.
    Det behövs gedigna kunskaper.

  398. Just nu håller vi på att slutföra
    en kunskapsöversikt för Forte-

  399. -om forskning som tittat på över-
    gången från ungdoms- till vuxenliv...

  400. ...och det gäller alla typer
    av funktionsnedsättningar.

  401. Men en intressant faktor som
    återkommer är att de som lyckas väl-

  402. -och får arbete efter skolan-

  403. -har väldigt ofta fått
    arbetslivserfarenhet under skoltiden.

  404. Inte bara i form av APL-

  405. -utan ofta också, som i många länder-

  406. -att man har någon typ av extrajobb
    under motsvarande sin gymnasietid.

  407. Det verkar vara
    en stor framgångsfaktor.

  408. Den här kunskapsöversikten publiceras
    och är tillgänglig efter årsskiftet.

  409. Aktivt medborgarskap.
    Nu ska vi flytta ett steg tillbaka.

  410. Vi ska titta på skolan
    utifrån ett annat forskningsprojekt.

  411. Skolans uppdrag är att förbereda oss
    på ett liv som aktiva medborgare.

  412. I det aktiva medborgarskapet
    ligger frågan om demokrati.

  413. Skolans demokratiuppdrag är starkt.
    Man ska både teoretisk och praktiskt-

  414. -få färdigheter för att kunna delta
    i ett demokratiskt samhälle.

  415. Det uttrycks på många sätt
    i skollag och läroplan.

  416. Det handlar om initiativ,
    personligt ansvar, besluta själv-

  417. -och aktivt delta i samhällslivet.

  418. Beslutsfattande
    är en central komponent.

  419. Man ska så självständigt som möjligt
    kunna ta ställning i sitt liv.

  420. Att kunna göra bedömningar av olika
    valmöjligheter och fatta beslut-

  421. -är en av de grundläggande faktorerna
    i det aktiva medborgarskapet.

  422. Vi vet att människor som upplever att
    de har kontroll, att de är autonoma-

  423. -att de har ett socialt engagemang
    och deltar i samhällslivet...

  424. För dem påverkar det sånt som hälsa,
    välbefinnande och livslängd.

  425. Människor lever längre om de upplever
    sig ha kontroll över sitt liv.

  426. De här besluten som vi fattar
    tar vi inte helt på egen hand.

  427. Alla beslut sker i interaktion
    med andra i olika utsträckning.

  428. Det sker i socialt samspel
    med anhöriga och vänner.

  429. Man diskuterar hur man ska tänka.

  430. Men också,
    för många med funktionsnedsättning-

  431. -i relation med offentliga
    verksamheter som till exempel skolan.

  432. När man pratar om beslutsfattande-

  433. -brukar man säga att det finns
    fyra olika former för det.

  434. Det första är det informella stödet
    från anhöriga och vänner.

  435. Det andra är det halvformella stödet
    som personal i gymnasiesärskolan-

  436. -ger elever i deras beslutsfattande.

  437. Sen kan en del, när de blir vuxna,
    få formellt stöd genom en god man-

  438. -som inte övertar beslutsfattandet
    men som assisterar den enskilde-

  439. -så att man
    fattar så kloka beslut som möjligt.

  440. Sen finns en i dag ovanlig form där
    samhället övertar beslutsfattandet-

  441. -genom att man får en förvaltare.

  442. I det här sammanhanget är fokus på
    det halvformella stödet av personal-

  443. -i gymnasiesärskolan eller i
    gruppboende eller daglig verksamhet.

  444. Det kallas "supported decision-
    making" och är ett hett fält.

  445. Hur ska man kunna stödja personer
    med kognitiva svårigheter-

  446. -att öka sin beslutskapacitet?

  447. Den forskning som finns pekar på
    att man har ett starkt fokus-

  448. -på det som beskrivs
    som vardagsbeslut.

  449. Man försöker stötta personen
    att bestämma mat och kläder.

  450. Men mer sällan handlar det om beslut
    som är mer livsinriktade-

  451. -det vill säga
    sånt som var man ska bo, arbeta-

  452. -hur man ska bilda familj
    och de här stora frågorna i livet.

  453. I forskningen pekar man på
    att det i detta halvformella stöd-

  454. -finns en ojämn maktrelation.

  455. Personalen har ett överläge,
    och det ska man vara medveten om.

  456. Men det behöver man inte utnyttja.

  457. När man tittar på det
    i konkreta situationer visar det sig-

  458. -att både personal och anhöriga
    är väldigt välvilliga. Man vill väl.

  459. Men det beslut som det leder till-

  460. -reflekterar i ganska liten
    utsträckning den enskildes vilja.

  461. Det blir ofta så att personalen
    eller de anhöriga bestämmer.

  462. Man överlämnar till den enskilde-

  463. -att bestämma över triviala områden.

  464. Alla riktigt viktiga frågor
    bestämmer nån annan över.

  465. Det här är naturligtvis ett område
    där det krävs mycket nyansering.

  466. Det finns en spänning
    mellan den här rätten att ta beslut-

  467. -och vara självständig
    och ta rimliga risker-

  468. -och behovet att man behöver skyddas
    från att ta tokiga beslut-

  469. -eller utsätta sig för stora risker
    på olika sätt.

  470. Vi saknar kunskap om hur man
    tillämpar assisterat beslutsfattande-

  471. -och därför har vi drivit ett projekt
    som heter "Aktiva medborgare?"-

  472. -som handlar om gymnasiesärskolans
    demokratiuppdrag och arbete-

  473. -när det gäller att stötta eleverna
    till ökad beslutskompetens.

  474. Vi har gjort enkäter till lärare
    i gymnasiesärskolan i hela Sverige.

  475. Vi har gjort observationer
    på flera gymnasiesärskolor.

  476. Vi har gjort intervjuer
    med elever och personal.

  477. I den här enkäten
    fick vi en svarsfrekvens på 63 %-

  478. -vilket nuförtiden
    är en god svarsfrekvens.

  479. Folk svarar allt mindre på enkäter.

  480. 92 % av dem som svarade
    hade en offentlig huvudman.

  481. 8 % var fristående gymnasiesärskolor.

  482. Jag ska inte säga så mycket om svaren
    utan bara lyfta fram en fråga-

  483. -som kan vara intressant.

  484. "Har reformen av gymnasiesärskolan
    inneburit förbättringar-

  485. -eller vad har hänt när det gäller
    möjligheten att stödja eleverna-

  486. -att fatta beslut och att delta
    och påverka i samhället?"

  487. Här kan vi se att 14 % anser att det
    har förbättrat förutsättningarna.

  488. 13 %, en lika andel i princip,
    anser att det har försämrats.

  489. 30 % kan inte säga något om det-

  490. -och resterande
    har ingen åsikt i den här frågan.

  491. Det genomgående är att ju längre tid
    man har jobbat i gymnasiesärskolan-

  492. -desto mer kritisk är man.
    Vi ska komma tillbaka till det.

  493. Nu kommer vi in på de tre olika
    förhållningssätt vi har identifierat-

  494. -till beslutsfattande,
    som finns på gymnasiesärskolor.

  495. Det första förhållningssättet är
    att det är ett väldigt lågt intresse-

  496. -för den här typen av frågor.

  497. Frågor om elevernas beslutskompetens
    finns knappt på agendan.

  498. Förklaringen är att man säger
    att det är bra för andra ungdomar-

  499. -men vår grupp är inte mogen för det.

  500. "Det är möjligt att de mognar,
    men här i skolan får vi bestämma."

  501. Den hållningen finns.

  502. En vanligare hållning är
    att man säger att det är viktigt-

  503. -men man vet inte hur man ska göra.
    "Vi har ingen medveten strategi."

  504. "Vi försöker fråga dem,
    men de vet inte vad de vill"-

  505. -"och då blir det så
    att vi bestämmer." Så är det.

  506. Den tredje hållningen är skolor
    med mycket medveten strategi-

  507. -där varje moment utnyttjas-

  508. -för att stärka elevernas besluts-
    kapacitet och självbestämmande.

  509. Ett sånt exempel är att man utnyttjar
    det här med Ung företagsamhet-

  510. -som man har i år tre och fyra-

  511. -och ser till att hela den processen,
    att starta och driva ett företag-

  512. -och allt vad som finns med det,
    utnyttjas så att eleverna lär sig-

  513. -att bli självständiga, bättre på att
    värdera alternativ och fatta beslut.

  514. När man följer verksamheten är det
    fascinerande att se framstegen-

  515. -vid ett medvetet arbete.
    Det är verkligen stora förändringar.

  516. Här finns det tre helt olika sätt-

  517. -och det finns naturligtvis
    säkert ytterligare varianter.

  518. Vi har inte tittat på alla skolor.
    Men där vi tittat är detta tydligt.

  519. De här tre sätten finns samtidigt.

  520. Och när vi försöker sammanfatta
    våra resultat och slutsatser-

  521. -finns det flera frågor vi kan titta
    på samtidigt. Jag ska ge exempel.

  522. Det som slår oss som forskare allra
    mest är vikten av kommunikation-

  523. -och kompetens i gymnasiesärskolan
    när det gäller kommunikation.

  524. Vi har varit på gymnasiesärskolor
    på individuella programmet-

  525. -där det finns en elev som inte har
    nåt verbalt språk, men teckenspråk.

  526. Men det finns ingen i hans klass
    som kan kommunicera på teckenspråk.

  527. Där sitter han hela dagarna
    och kan inte kommunicera med någon.

  528. På rasterna springer han ut, för det
    finns en lärare i en annan klass-

  529. -som är teckenspråkskunnig, och som
    ägnar varje ledig stund åt honom.

  530. Det visar sig att han
    har ett ganska avancerat teckenspråk.

  531. Men i hans klass, där han är varje
    dag i fyra år, kan ingen annan det.

  532. En elev med utländsk bakgrund
    kan ingen kommunicera med.

  533. Det finns många såna exempel på
    att frågorna om kommunikation-

  534. -som är så oerhört grundläggande,
    inte tas på allvar.

  535. När man diskuterar med lärare
    i särskolan säger man ofta:

  536. "Vi har hört talas om en massa
    hjälpmedel, men vi vet inte..."

  537. "Vi vet inte vart vi ska vända oss."

  538. "Vi har nåt, men har inte riktigt
    förstått hur vi ska göra."

  539. Det finns naturligtvis undantag-

  540. -men det är en ganska dyster bild
    av kommunikationskompetensen.

  541. En annan fråga som blir ganska tydlig
    och som lärarna diskuterar mycket-

  542. -är förändringen av skolan som skett
    generellt och av särskolan över tid.

  543. Man har blivit mer kunskapsinriktad.

  544. Det är mer fokus på traditionella,
    akademiska kunskaper-

  545. -och det, menar man,
    sker på bekostnad av livskunskap-

  546. -eller självständighetsträning,
    som många av eleverna behöver mer av.

  547. Så här finns det en konflikt-

  548. -och den konflikten tar sig uttryck-

  549. -i att involvera eleverna i planering
    och innehållet i undervisningen.

  550. Att låta eleverna bestämma
    krockar delvis med lärandemålen.

  551. "Vi måste ticka den och den boxen."

  552. För oss blir det en viktig faktor
    som handlar om personalens kompetens.

  553. Jag nämnde kommunikationskompetens.

  554. Sen kan man också
    fundera över att man ibland...

  555. En del lärare i gymnasiesärskolan
    är förskollärare i grunden-

  556. -och inte har den kompetensen kring
    läs- och skrivutveckling som behövs.

  557. Det innebär att en del elever inte
    når sin optimala utveckling.

  558. Kompetensen hos personalen
    är inte tillräcklig.

  559. En reflektion vi gjorde
    när vi hade följt skolor en lång tid-

  560. -är att särskolan har olika ställning
    på den skolan där man finns.

  561. Det som blir tydligt
    är att en gymnasiesärskola-

  562. -som är på en skola där det bara
    finns yrkesförberedande program...

  563. ...verkligen är en integrerad del
    av den gymnasieskolan.

  564. Man är känd bland elever och lärare
    och gör saker med övriga skolan-

  565. -och har ett utbyte som inte fanns
    på skolor med teoretiska program.

  566. Man kan fundera över det.

  567. Vi konstaterar att sysselsättningen
    för elever med större svårigheter-

  568. -som går på Individuella programmet-

  569. -att skolan lägger mycket kraft
    på att hitta vettig sysselsättning-

  570. -efter skoltidens slut.

  571. Många säger att "nu har vi jobbat
    länge och eleven har viss kompetens.

  572. Sen hamnar de
    i en dålig daglig verksamhet-

  573. -och på ett år eller två har de
    tappat mycket av sina förmågor.

  574. Hur ska vi
    kunna hitta bra daglig verksamhet-

  575. -som fortsätter stimulera de förmågor
    man har och utveckla dem ytterligare?

  576. Man jobbar med det även om det inte
    är lärares och assistenters ansvar.

  577. Man är mån om att hitta lösningar
    men tycker att det är svårt.

  578. Det är en brist på den typ av daglig
    verksamhet som fortsätter det spåret.

  579. Projektet närmar sig slutet och en
    bok och en rapport kommer till våren.

  580. Tanken är att en del av det här ska
    vara underlag för metodutveckling-

  581. -gällande assisterat beslutsfattande.

  582. Det är på gång framöver.

  583. Det sista området som jag vill prata
    om är det som kallas "Self-advocacy"-

  584. -eller egenorganisering,
    som man kan beskriva det på svenska.

  585. Det är nytt vad gäller personer med
    intellektuell funktionsnedsättning.

  586. Det innebär att personer som har
    gemensam erfarenhet av särskolan-

  587. -på egen hand eller med visst stöd
    träffas på sin fritid-

  588. -för att dela erfarenheter
    och stötta varandra-

  589. -med syftet att man ska få mer makt
    och inflytande över sitt eget liv-

  590. -men också kunna vara med
    och påverka i samhället.

  591. Det här är personer som...

  592. ...inte längre accepterar
    samhällets kategorisering av dem.

  593. De kategoriseras som unga med
    intellektuell funktionsnedsättning.

  594. De placeras i ett fack och ses bara
    som sin funktionsnedsättning.

  595. Man blir reducerad som människa.

  596. Andra ser inte att man är en person
    med olika intressen och förmågor.

  597. Man blir sin funktionsnedsättning.

  598. "Vi vill ge en annan bild."

  599. Det handlar inte om personer
    som förnekar att de har svårigheter.

  600. De säger: "Jag behöver stöd och hjälp
    med vissa saker"-

  601. -"men jag är inte
    min funktionsnedsättning"-

  602. -"och bara en tacksam patient
    som ler och ser glad ut"-

  603. -med det Maj-Gull Axelsson beskriver
    som "det utvecklingsstörda leendet".

  604. Det som krävs för att bli vettigt
    bemött. De ställer inte upp på det.

  605. "Vi är människor. Vi har svårigheter,
    men även andra önskemål och behov."

  606. Det leder till att man tillsammans
    formar det som brukar beskrivas-

  607. -som en motståndsidentitet-

  608. -det vill säga att man själv
    beskriver vem man är och vad man kan-

  609. -och vad man behöver hjälp med.

  610. Det finns i Sverige i dag
    ett 60-tal såna här grupper.

  611. En del träffas fysiskt kanske en gång
    i veckan eller var fjortonde dag.

  612. Andra träffas via nätet, som man gör
    i dag, och stöttar varandra-

  613. -delar erfarenheter och hjälps åt för
    att stärka makten i sitt eget liv-

  614. -men också för att försöka delta
    i skapandet av ett bättre samhälle-

  615. -som är mer inkluderande.

  616. Vi står inför ett antal utmaningar
    på funktionshinderområdet.

  617. Jag ska säga nåt kort
    om några av dem.

  618. Det första jag vill lyfta
    är att det spelar allt större roll-

  619. -vem man är och var man bor nånstans.

  620. Att vi kan se att variationen-

  621. -i stöd och service som människor får
    blir allt större-

  622. -och att vissa grupper kan hamna
    på sidan om i förhandlingsvälfärden.

  623. Funktionshinderfrågor är nära
    kopplade till den vanliga politiken.

  624. Vilken typ av samhälle vill man ha?
    Man kan tycka att det här är okej.

  625. Att vi har ett system där de som kan,
    själva kan välja goda verksamheter-

  626. -och att övriga får nöja sig.

  627. Eller så tycker man
    att det är ett problem.

  628. Hur ska vi skapa större likvärdighet?

  629. Att det inte ska spela så stor roll
    om man bor i Växjö eller Haparanda-

  630. -eller om man har svenska, akademiska
    föräldrar eller en utlandsfödd mamma.

  631. De här frågorna är nära kopplade-

  632. -till vilken typ av samhälle
    vi vill ha i stort.

  633. Detta är väldigt problematiskt-

  634. -för dem med psykiska funktions-
    nedsättningar och svaga företrädare.

  635. En annan utmaning handlar om
    personalens kompetens.

  636. När det gäller dem som har
    de mest omfattande svårigheterna-

  637. -har vi inga formella krav på
    att personalen ska ha nån kompetens.

  638. Vem som helst får jobb i gruppbostad,
    daglig verksamhet eller liknande.

  639. Så...

  640. Jag menar inte att de gör ett dåligt
    jobb, men det krävs högre kompetens-

  641. -till exempel kring kommunikationen.

  642. I Norge, Danmark och Österrike
    är det krav på högskoleutbildning-

  643. -för att jobba på ett gruppboende
    eller i daglig verksamhet.

  644. Utbildning löser inte alla problem-

  645. -men det skulle bli lättare att
    implementera och använda forskningen-

  646. -om den personal som jobbade där
    kunde läsa och förstå forskningen.

  647. I dag är det för stort glapp-

  648. -och ett av skälen
    är personalens kompetens.

  649. Ytterligare en utmaning är att vi
    har en politisk, menlös välvilja-

  650. -vad gäller funktionshinderfrågor.

  651. Alla politiker
    tycker att frågorna är jätteviktiga.

  652. Jobbar man med dem
    får man en klapp på axeln.

  653. Ända tills det kostar pengar, som
    i form av personal med utbildning.

  654. Då blir det inte lika intressant.

  655. Det är ett jätteproblem.

  656. Alla älskar det,
    men väldigt få gör nånting av vikt.

  657. Vi har inte haft nån funktionshinder-
    politik att tala om sen 1994...

  658. ...när LSS trädde i kraft.
    Det har inte hänt nånting av vikt-

  659. -med nya reformer eller så.

  660. Det är en utmaning som vi står inför.

  661. En förklaring till att politikernas
    intresse har minskat över tid-

  662. -är handikapprörelsens försvagning.

  663. Ville man ha inflytande på 70-talet
    gick man med i organisationer.

  664. Sen kom individualiseringsvågen-

  665. -och olika organisationer betecknades
    som särintressen i stället.

  666. Handikapporganisationer har allt
    svårare att rekrytera nya medlemmar.

  667. På det sätter
    har man fått mycket mindre möjlighet-

  668. -till inflytande över politiken.

  669. Så det är en problematik som finns.

  670. Vi har i dag i praktiken en dominans-

  671. -av det jag vill kalla ett
    individuellt synsätt på problematik.

  672. Om det uppstår problem i skolan
    för en individ, vad gör vi då?

  673. Vi utreder individen för att se vad
    hen har för oförmågor och brister.

  674. Kan vi sätta nån diagnos på det?

  675. Det är sällan vi ser på oss själva.

  676. Beror svårigheterna på vår kompetens,
    vår organisation, våra resurser-

  677. -eller på hinder i omgivningen?

  678. Det här är ett av de bärande skälen-

  679. -till den stora ökningen av barn och
    unga som kategoriseras som avvikande?

  680. Normaliteten krymper.

  681. Det är svårt att passera som normal.
    Fler tillstånd ses som avvikande.

  682. Jag har tillbringat ett par år i
    Australien och jobbat med forskning-

  683. -och där, liksom i många länder,
    är FN:s konvention-

  684. -om rättigheter för funktionsnedsatta
    ett högst levande dokument.

  685. Alla diskuterar utifrån det, alltid.

  686. I verksamheter,
    utbildning och forskning.

  687. I Sverige är FN-konventionen
    nåt som i princip har kommit bort.

  688. Som vi inte relaterar till. Vi tyckte
    att vi redan hade genomfört det.

  689. Vi är så fruktansvärt duktiga
    att vi inte behöver bry oss.

  690. Och det är en stor problematik.

  691. Det sker en fokusförflyttning från
    dem som är mest funktionshindrade-

  692. -till grupper som har lindrigare
    funktionsnedsättningar.

  693. Det är en stor utmaning
    och ett stort problem.

  694. Ett exempel är supported employment-
    metoden, som är en bra metod.

  695. Den utvecklades för utvecklingsstörda
    men används för andra.

  696. Så är det på många områden. De som
    har intellektuella svårigheter-

  697. -framför allt de med kombinationer,
    blir alltmer bortglömda.

  698. Det blir mer fokus
    på dem som har en släng av adhd.

  699. Det är mer gångbart i debatten.

  700. I det sammanhanget vill jag varna
    för att vi går in i en period-

  701. -där vi riskerar att bygga nya,
    små institutioner.

  702. Länge fanns den lilla gruppens
    princip. Max 4-6 personer.

  703. Vi ser nu exempel på gruppboenden som
    överstiger långt mer än 10 boende.

  704. I Norge och Danmark har man kommit
    längre och bygger nya institutioner-

  705. -med 30-40 platser eller så igen.

  706. Och ser vi inte upp är vi
    snart tillbaka i det gamla tänket.

  707. "Det fanns några år då vi pratade
    inkludering och mycket annat."

  708. "Nu är vi tillbaka
    i det segregerade samhället igen."

  709. Det finns en risk i det här
    med att vi sammanför människor-

  710. -som bara har en sak gemensamt,
    det att de behöver samhällets stöd.

  711. Vi blandar utvecklingsstörning
    med missbruk och psykisk sjukdom.

  712. Och så är vi tillbaka i den gamla
    fattigstugan från 1700-talet.

  713. Det var just det som utmärkte den.
    Där gjorde man ingen åtskillnad.

  714. De hade en sak gemensamt.
    Behovet av samhällets stöd.

  715. Vi kan diskutera den här
    privatiseringen och marknadiseringen-

  716. -och den stora uppslutningen kring
    och fokus på arbetslinjen.

  717. Vad får det för konsekvenser
    för dem med funktionsnedsättning?

  718. Vi vet att människor med
    funktionsnedsättning fortfarande-

  719. -har sämre levnadsvillkor på alla
    livsområden jämfört med andra.

  720. Det vet vi sen 70-talet, och vi har
    kommit en bit för att minska gapet-

  721. -men det är fortfarande ett gap.

  722. Det är en utmaning att stänga gapet
    och ta steg mot större delaktighet.

  723. Ett problem
    med den menlösa välviljan-

  724. -är att vi saknar kunskap
    kring väldigt mycket.

  725. Det beror inte på att det saknas
    forskare, men det saknas medel.

  726. Om man som forskare söker pengar
    med inriktning mot funktionshinder-

  727. -säger alla att det är jätteviktigt,
    men lägger pengar på en annan grupp-

  728. -som till exempel äldre eller barn
    som är lite mer politiskt gångbara.

  729. Vi måste öppna ögonen och se
    att vi halkar efter internationellt.

  730. Vi lever fortfarande med en bild
    av att vi är i fronten i världen.

  731. Att vi har den bästa funktionshinder-
    politiken och omsorgen i världen.

  732. Så var det på 80-talet, men inte
    längre. Många länder har sprungit om.

  733. I Australien har man infört en
    LSS-reform som är mycket mer generös-

  734. -än vad LSS är på olika sätt.
    Den omfattar en större grupp än här.

  735. Det finns många såna exempel.
    Vi måste höja blicken-

  736. -och se hur det ser ut på andra håll.

  737. Det finns mycket kvar att forska om-

  738. -men det finns ändå mer
    kvar att göra i praktiken.

  739. Frågan är, om man tittar framåt,
    vart vi är på väg.

  740. Är vi på väg mot ett samhälle-

  741. -där vi får ett aktivt medborgarskap
    för dem med funktionsnedsättning?

  742. Där vi som konventionen säger
    erbjuder full faktisk inkludering-

  743. -och delaktighet på alla livsområden?

  744. Eller är vi på väg mot ett samhälle
    som kommer att exkludera människor?

  745. Kommer vi att ha en skola för alla
    eller för de flesta?

  746. Inte för dem
    som har en funktionsnedsättning?

  747. När man funderar på den frågan finns
    det många funderingar man kan ha.

  748. En sån är: "Det där ligger väl
    i händerna på Riksdagen"-

  749. -"och på vad man beslutar
    i EU och kommunen?"

  750. Det är på en politisk nivå, och det
    spelar stor roll på olika sätt.

  751. Men jag tror att det är som det står
    i det kinesiska ordspråket.

  752. Det innebär att vad var och en av er
    gör tillsammans med era kollegor-

  753. -är med och formar framtiden-

  754. -och det samhälle där personer
    med funktionsnedsättning ska leva.

  755. Tack ska ni ha.

  756. Textning: Gabriella Eseland
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Aktivt medborgarskap efter särskolan?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Magnus Tideman, professor i Handikappvetenskap med inriktning socialt arbete, sammanfattar resultaten från två forskningsprojekt. Dels ett forskningsprojekt om sysselsättning efter gymnasiesärskolan, dels ett om hur gymnasiesärskolan realiserar sitt demokratiuppdrag med fokus på beslutsfattande. Han ger också en historisk tillbakablick på synen på funktionsnedsättning för att sätta in dagens samtal i en aktuell kontext. Inspelat den 8 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Skola och samhälle, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning
Ämnesord:
Elever med särskilda behov, Gymnasiesärskolan, Medborgarskap, Personer med funktionsnedsättning, Samhällsvetenskap, Skola och arbetsliv, Sociala frågor, Sverige, Sysselsättning, Undervisning
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bygga broar 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Hjärnkoll

Lou Rehnlund, regional samordnare på Hjärnkoll, berättar om Hjärnkolls verksamhet och hur de arbetar med att motverka psykisk ohälsa för unga. Hon berättar också om hur de, med hjälp av ungdomarnas egna berättelser, försöker bekämpa fördomarna mot psykisk ohälsa. Dessutom pratar hon om hur man kan få unga som står långt ifrån arbetsmarknaden i sysselsättning. Inspelat den 7 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Från skola till självständigt vuxenliv

Åsa Strömberg, Linköpings kommun och Ulrika Norburg, Linköpings universitet berättar om ett verksamhetsuppdrag som inleddes för ett par år sedan. Syftet har varit att hitta en modell som underlättar elevers övergång från skola till ett självständigt vuxenliv. Det handlar om vikten av en fungerande elevhälsa för samverkan mellan skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård med avstamp i vetenskap och beprövad erfarenhet. Inspelat den 7 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Från idéfrö till kreativitetshus

Fia Sjöstrand och Stefan Johansson, verksamhetsledare på Funkibator, berättar om hur de arbetar med allt från hjälpmedel till arbetsträning för vuxna. Allt är av och för personer med funktionsnedsättning. Föreningen genomsyras av entreprenörskap och hittar ibland sina bästa idéer bland de som "fallit mellan stolarna". Funkibator startade som ett litet idéfrö för åtta år sedan och har nu ett hundratals medlemmar och ett eget kreativitetshus. Inspelat den 7 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Arbete med unga på Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingen har ett särskilt uppdrag för unga med funktionsersättning. Christian Skoog, projektledare, och Jessika Rahm, projektkoordinator för projektet SAMSTART, beskriver hur Arbetsförmedlingen arbetar för att bidra till en bättre övergång från skolan till arbete eller studier för unga med funktionsnedsättning. De som omfattas är elever som fyllt 16 men inte 30 och har en dokumenterad funktionsnedsättning. Inspelat den 7 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Sjuk- och aktivitetsersättning från Försäkringskassan

Susanne Bengtsson är verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan. Hon arbetar på en avdelning som handlägger och hanterar förmåner och ersättningar för personer med funktionsnedsättning och personer med varaktigt nedsatt arbetsförmåga. Hon berättar om vilken typer av ersättning som finns och vad som krävs för att vara berättigad och informerar om sjukersättning och aktivitetsersättning. Inspelat den 7 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

En utvecklad studie- och yrkesvägledning

Mikaela Zelmerlööw, undervisningsråd, berättar om utredningen av en utvecklad studie- och yrkesvägledning. Bland annat tar hon upp utredningens förslag på åtgärder för att ge alla elever möjlighet att göra väl underbyggda val av utbildning och inriktning. Hon ger också en bild av hur förslagen tagits emot och om Skolverkets insatser för att stärka och stödja vägledningsfrågorna. Inspelat den 7 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Från utbildning till anställning

Activa i Örebro län har tillsammans med kommunernas vuxenutbildningar arbetat upp en framgångsrik lärlingsutbildning för personer med lindrig utvecklingsstörning. Vilka med- och motgångar har det inneburit? Lars Rickardt, projektledare, och Emelie Andersson, företagskonsulent, berättar om utbildningen som ska leda till anställning. Inspelat den 8 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Från särskola till högre utbildning?

Personer med intellektuella funktionsnedsättningar är idag utestängda från möjligheten till högre studier. Högskolan i Borås har ett uppdrag från Borås stad att, i samverkan med FUB och Borås och Västergötlands parasportförbund, genomföra en utbildning med nära koppling till arbetslivet. Annika Malm, senior projektledare, berättar om syftet med en inkluderande högskola och ett inkluderande arbetsliv. Inspelat den 8 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Projektet Falken arbetsmarknadsenheten

Stina Randevall Hjärtstam arbetar vid Falken i Kalmar kommun. Trots högkonjunktur så finns det fortfarande stora grupper som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Falkens verksamhet jobbar med de målgrupperna, framförallt personer med olika funktionsvariationer, samt lågutbildade. Inspelat den 8 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Aktivt medborgarskap efter särskolan?

Magnus Tideman, professor i Handikappvetenskap med inriktning socialt arbete, sammanfattar resultaten från två forskningsprojekt. Dels ett forskningsprojekt om sysselsättning efter gymnasiesärskolan, dels ett om hur gymnasiesärskolan realiserar sitt demokratiuppdrag med fokus på beslutsfattande. Han ger också en historisk tillbakablick på synen på funktionsnedsättning för att sätta in dagens samtal i en aktuell kontext. Inspelat den 8 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Arbetsplatsförlagt lärande

Hur skapar du en bra dialog och samarbete med praktikplatsens personal? Hur ska det leda till arbete och anställning efter skolan? Susanne Avander, rektor för S:t Eriks gymnasiesärskola, berättar om hur man skapar bra förutsättningar, personkännedom, tydlighet, vägledning och kommunikation vid arbetsplatsförlagt lärande, APL. Inspelat den 8 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Bemötande i skolan och utanför

Finns det någon anledning att göra gott för våra medmänniskor? Och hur skapar vi hållbara medmänskliga relationer? Det är en konst som vi kan utveckla och som vi har glädje av, såväl inom skolans värld som utanför. Stefan Einhorn, professor och ordförande vid centrum för social hållbarhet vid Karolinska Institutet samt överläkare vid Radiumhemmet, berättar och engagerar publiken.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta En bok, en författare

Läxfritt

Med sin bok vänder sig läraren Pernilla Alm till dig som på något vis är involverad i barn och ungdomars skolvardag. "Läxfritt - för en likvärdig skola" vill väcka tankar och ge inspiration till nya vägar. I boken varvas röster från forskare, läxfria lärare och andra experter. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Var ska Joel bo, i Stockholm eller Tornedalen?

Joel flyttar över 100 mil bort, från Stockholm till byn Hedenäset i Tornedalen. Hur är det att börja i en klass där det bara är fem elever i 2:an, mot att ha varit 75 elever i den gamla skolan? Och hur är det att bo med bara halva sin familj? Joels mamma fick ett nytt jobb i Övertorneå och Joel ville följa med. Varannan helg åker de hem till Stockholm till resten av familjen. Vi får följa Joel från januarivintern till skolavslutningen i juni.