Titta

UR Samtiden - Bygga broar 2019

UR Samtiden - Bygga broar 2019

Om UR Samtiden - Bygga broar 2019

Föreläsningar från konferensen Bygga broar. Föreläsningarna rör utbildning, arbete, praktik och vägledning för unga personer med funktionsnedsättningar. Inspelat den 7-8 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Till första programmet

UR Samtiden - Bygga broar 2019 : Projektet Falken arbetsmarknadsenhetenDela
  1. Att vara arbetslös är ibland
    en extrem utmaning för individen.

  2. Framför allt för
    hur man ska kunna försörja sig.

  3. Jag jobbar på arbetsmarknadsenheten
    i ett projekt som heter Falken-

  4. -i Kalmar kommun.

  5. Jag är samordnare av alla verk-
    samheter på arbetsmarknadsenheten-

  6. -och också som handledare på Falken.

  7. Jag vet att flera här
    jobbar på arbetsmarknadsenheter-

  8. -i andra kommuner.

  9. Jag ska vandra mellan hur vi jobbar
    stort på arbetsmarknadsenheten-

  10. -dyka ner i hur vi jobbar på Falken-

  11. -och så småningom runda av det
    med egna tankar.

  12. Men jag börjar i den här änden.
    Så här är vi organiserade.

  13. Vi är under ett paraply
    som vi kallar "Arbete och välfärd".

  14. Det här paraplyet delar
    vi på arbetsmarknadsenheten-

  15. -med Kunskapsnavet
    som jobbar med vuxenutbildningar-

  16. -och Flykting och integration,
    som jobbar framför allt-

  17. -med personer-

  18. -som har kommit till Sverige
    på grund av flykt.

  19. Vi har en och samma chef.

  20. Vi samarbetar väldigt mycket
    mellan varandra-

  21. -och det är nånting som har ökat
    de senaste två åren-

  22. -skulle jag säga - successivt.

  23. Jag tycker det är intressant att vi
    har det här temat i dag, bygga broar-

  24. -för det är det vi gör väldigt mycket
    mellan varann just nu.

  25. Vi bygger broar,
    och försöker bygga dem över murarna.

  26. Förutsättningarna i Kalmar
    är ungefär så här:

  27. Vi har 68 844 invånare i Kalmar.

  28. En medelstor stad,
    lite mindre än Växjö.

  29. Vi har en arbetslöshet på 6,7 %
    mot rikets 7,0.

  30. Det är ju jättebra. Det går bra
    för Sverige. Det går bra för Kalmar.

  31. De här 6,7 procenten
    är ändå 2 310 personer-

  32. -i augusti månad.

  33. Där vi inte har lyckats så bra
    i Kalmar-

  34. -är att jobba
    med utomeuropeiskt födda.

  35. Arbetslösheten där är 22,8 %,
    mot rikets 19,2.

  36. Vi är inte en kommun
    som har tagit emot extremt många-

  37. -framför allt
    på grund av bostadsbrist.

  38. Vi har dragit vårt strå till stacken-

  39. -men vi är inte jättehårt ansatta,
    så vi borde kunna vara bättre här.

  40. Hur kommer man
    till arbetsmarknadsenheten?

  41. Jo, det gör man
    via Arbetsförmedlingen.

  42. Vi jobbar i stort sett bara
    på uppdrag av Arbetsförmedlingen-

  43. -men vi har lite vid sidan om också.

  44. När man jobbar
    mot Arbetsförmedlingen-

  45. -så jobbar vi med i princip alla
    som är arbetssökande där.

  46. Men det är framför allt
    de som är i garantierna:

  47. Jobb- och utvecklingsgarantin
    och jobbgarantin för unga.

  48. De som kommer från Försäkringskassan
    kommer via det särskilda uppdraget-

  49. -tillsammans med Arbetsförmedlingen.

  50. Socialförvaltningen... Där ska man ju
    vara inskriven på Arbetsförmedlingen-

  51. -för att kunna uppbära
    ekonomiskt bistånd.

  52. Det händer att Socialförvaltningen
    kommer direkt till oss.

  53. Då hjälper vi till med kontakten med
    Arbetsförmedlingen.

  54. Det handlar också om försäkringar
    och såna saker.

  55. Flyktingar och integration
    är framför allt-

  56. -via det speciella uppdraget där.

  57. Skolsamverkan har vi varit inne på.

  58. Det innebär att gymnasiesärskolan har
    handläggare på Arbetsförmedlingen-

  59. -som man kontaktar
    och har uppföljningar med-

  60. -och för dem
    där det är aktuellt med arbete-

  61. -och kanske då
    på arbetsmarknadsenheten-

  62. -så tar man kontakt
    och förbereder för det.

  63. Det är inte bara gymnasiesärskolan,
    utan andra gymnasieskolor också-

  64. -där man har elever med diagnoser
    och funktionsnedsättningar.

  65. Funktionsvariationer.

  66. Från Arbetsförmedlingen kommer man
    ner till arbetsmarknadsenheten.

  67. Man börjar först med en anvisning,
    ett studiebesök-

  68. -där vi berättar om vad vi gör.

  69. Så småningom kan man komma i gång med
    en arbetsprövning, en arbetspraktik.

  70. Man kan också vara aktuell
    för coachinguppdrag.

  71. Man träffar våra coacher
    och pratar vidare utveckling:

  72. Vad man vill gå mot
    - arbete eller studier.

  73. Vi jobbar mycket
    med tidsbegränsade anställningar-

  74. -framför allt extratjänster,
    introduktionsjobb-

  75. -lönebidrag och nystartsjobb.

  76. De som inte kommer via
    Arbetsförmedlingen kommer från KAA:

  77. Det kommunala aktivitetsansvaret,
    alltså de elever-

  78. -som inte går i skolan
    och inte arbetar-

  79. -och som är under nitton år,
    tror jag. Rätta mig om jag har fel.

  80. Det är de som har PPP.
    PPP hos oss är prova på-praktik.

  81. Det är feriearbete
    som man kan få i Kalmar kommun-

  82. -på sommaren
    efter första året i gymnasiet.

  83. Där tar vi emot alla sökande.

  84. De kommer också
    från gymnasiesärskolan.

  85. Det är eleverna själva som söker,
    vilket kan vara en utmaning-

  86. -för det är inte alltid
    som man vill "outa"-

  87. -att man har en funktionsnedsättning.

  88. Där gäller det att försöka hitta
    rätt plats till rätt elev.

  89. Men alla får.

  90. Jaha, hur löser vi denna utmaning
    på ett bra sätt?

  91. Vi gör så här.
    Vi försöker jobba individanpassat-

  92. -och lösningsorienterat.

  93. Jag jobbar ju på Falken.

  94. Jag har jobbat tjugo år
    på arbetsmarknadsenheten i Kalmar.

  95. Det är lite spännande
    hur allt kommer tillbaks, på nåt vis.

  96. Jag jobbade i ett projekt
    som hette Aktiva från början.

  97. Jag var inte med och döpte projektet-

  98. -men de som gjorde det hämtade
    inspiration från Activa i Örebro.

  99. Så nån gång -99 var jag där
    på studiebesök-

  100. -och tittade på deras verksamhet.

  101. Då jobbade vi enbart med personer-

  102. -med intellektuella
    funktionsnedsättningar.

  103. Projektet flyttades över
    till Samordningsförbundet-

  104. -och hette då TIA:

  105. "Funktionsnedsättning till
    och i arbete", betyder det.

  106. Jag jobbade i TIA med samma målgrupp-

  107. -personer med intellektuell
    funktionsnedsättning, i många år.

  108. Men för tre år sen
    infann sig den här projekttröttheten.

  109. I kombination med att det var
    väldigt många andra målgrupper-

  110. -som var i behov av vår verksamhet-

  111. -så blev vi i stället en ordinarie
    verksamhet på arbetsmarknadsenheten.

  112. Som blev Falken.

  113. På arbetsmarknadsenheten har vi också
    Fritidsbanken, som samlar in-

  114. -och lånar ut utrustning
    för fritidsaktiviteter.

  115. Vi har ett återbruk
    som hämtar skänkta möbler-

  116. -framför allt kontorsmöbler.

  117. Det är från kommunen själv
    och stora företag som Eon-

  118. -och nu senast Länsförsäkringar
    och Försäkringskassan.

  119. Det är galet vilka fina kontorsmöbler
    de skickar i väg och köper in nytt.

  120. Det kan man diskutera,
    men det är bra för Återbruket.

  121. De får in dem
    och säljer dem i sin tur.

  122. Vi på Falken hämtar alla
    våra kontorsmöbler från Återbruket-

  123. -och vi har toppmöbler.

  124. Där har man också en liten butiksyta
    där man får pröva på.

  125. Projekt Framtiden... Det är inte
    ett projekt, det heter Framtiden nu.

  126. Det jobbar mot föreningslivet.

  127. Det jobbar med digitalisering,
    bland annat, av gamla dokument.

  128. Det jobbar ut mot
    de olika idrottsföreningarna.

  129. De klipper gräs på fotbollsplaner-

  130. -leder hästar på ridklubbarna-

  131. -städar golv på tennishallen-

  132. -och jobbar åt
    de här kulturföreningarna också.

  133. Med lite olika uppdrag.

  134. Sen har vi en möbelverkstad
    där man tillverkar-

  135. -framför allt möbler
    till kommunen själv.

  136. Specialmöbler till förskolor
    är det ganska mycket-

  137. -men en hel del
    till serviceförvaltningen också:

  138. Blomlådor ska ställas ut,
    farthinder på vägar...

  139. Allt möjligt tillverkar de
    i vår möbelverkstad.

  140. Vi har en utegrupp som är ute
    och fixar till och renoverar-

  141. -och gör i ordning lekplatserna
    i kommunen-

  142. -så inte de ska vara farliga.

  143. Staff2020 är
    tillsammans med Linnéuniversitetet...

  144. ...ute och hjälper till
    vid olika arrangemang.

  145. Linnéuniversitetet i Kalmar
    har byggt nya lokaler-

  146. -och de ska invigas 2020.

  147. Det är därför de heter Staff2020.

  148. Det är en grupp på tolv deltagare,
    blandat utrikes- och svenskfödda-

  149. -som är ute och fixar allt möjligt.

  150. De fixar vägavspärrningar,
    de bär ställningar-

  151. -de hjälper till på
    sandskulpturfestivalen och öser sand-

  152. -de står och vaktar på...

  153. Det hette "Gräv 19", tror jag.

  154. Staff2020.

  155. De jobbar mycket
    åt Destination Kalmar också.

  156. Jag trodde jag hade kurerat hesheten,
    men det hade jag inte.

  157. Ljungnäsvillan är ett projekt
    för utrikesfödda-

  158. -dit det också är kopplat
    en SFI-lärare.

  159. ECOudden jobbar framför allt
    med kvinnor.

  160. De är de enda
    som har en specifik målgrupp.

  161. För att man ska sänka trösklarna in-

  162. -så har man valt
    att bara jobba med kvinnor.

  163. De jobbar mycket med cateringuppdrag-

  164. -ekologisk matlagning
    och ekologisk städning.

  165. Det var tänkt att bli
    ett socialt företag-

  166. -men de har inte nått dit än.

  167. Därför är de kvar
    på arbetsmarknadsenheten.

  168. Krusenstiernska caféet är en
    caféverksamhet under sommarperioden.

  169. RAMP, KAA och PPP är för ungdomar.

  170. RAMP är ett coachingprojekt-

  171. -där en coach jobbar ihop
    med en studie- och yrkesvägledare-

  172. -för att försöka få unga
    att komma tillbaks till studier-

  173. -eller komma ut i praktik.

  174. De som jobbar med KAA hos oss jobbar
    tajt ihop med socialförvaltningen.

  175. De jobbar med personer
    som kommer ut från ett missbruk.

  176. Och PPP berättade jag lite om förut.

  177. Väldigt många av våra deltagare som
    kommer till arbetsmarknadsenheten-

  178. -kommer också ut
    i kommunens andra förvaltningar:

  179. Serviceförvaltningen, i skolan,
    i storköken, på slottet...

  180. Det finns väldigt många
    olika möjligheter.

  181. Vi har ju pratat om projekt
    och svårigheten med implementering.

  182. Flera av de här verksamheterna:

  183. Falken, ECOudden, Ljungnäsvillan,
    RAMP och så vidare-

  184. -det är ju projekt
    som har blivit implementerade.

  185. Det har nog uppstått
    en viss projekttrötthet överlag-

  186. -på arbetsmarknadsenheten
    eller i kommunen.

  187. Det startas projekt som får läggas
    ner då det inte finns finansiering-

  188. -och så uppfinner man hjulet
    på nytt och på nytt, helt i onödan.

  189. Därav har vi
    ganska många verksamheter-

  190. -som från början
    var väldigt mycket mot EN...

  191. Varje projekt var mot EN målgrupp.

  192. Men allt eftersom så ser vi-

  193. -att det korsar varandra mycket mer.

  194. Man har behov
    av varandras verksamheter.

  195. Vilket gör
    att vi egentligen bara har ECOudden-

  196. -som har en specifik målgrupp.

  197. Hur ser det ut, då? Hur många
    jobbar vi med, och vilka är de?

  198. Det är så här.

  199. Under 2019, då-

  200. -så har vi sammanlagt haft 481...

  201. ...personer.

  202. Det kan man tänka
    är kvantitet i stället för kvalitet.

  203. Men därav också
    alla våra verksamheter-

  204. -för att hitta det individanpassade
    och lösningsorienterade.

  205. Jag backar lite. Man kan också,
    och det händer hela tiden-

  206. -skifta mellan verksamheterna.

  207. Man kanske kommer in på Falken, där
    vi har de enklaste arbetsuppgifterna.

  208. Efter ett tag
    kanske man vill prova mot butik.

  209. Då går man vidare till Återbruket,
    där man har lite butiksverksamhet.

  210. Och så vidare.
    En del behöver träna språket.

  211. När man känner sig
    mer varm i kläderna-

  212. -så kan man gå till nån förvaltning
    utanför arbetsmarknadsenheten.

  213. Könsfördelningen
    är ungefär som det ser ut.

  214. Arbetslösheten i Kalmar...
    Fler män än kvinnor är arbetslösa-

  215. -och vi jobbar med fler män
    än kvinnor.

  216. Andelen utomeuropeiskt födda är 40 %.

  217. Det är för att det är hög arbets-
    löshet bland utomeuropeiskt födda.

  218. Andelen med behov av anpassningar
    är 46 %.

  219. Vi har väldigt många med funktions-
    variation, funktionsnedsättning.

  220. Då är ju det hela spannet.

  221. Det är från dåliga fötter,
    bytta knäleder, höfter-

  222. -mycket ryggar, naturligtvis-

  223. -psykisk ohälsa-

  224. -utmattningssyndrom, intellektuella
    funktionsnedsättningar-

  225. -missbrukssjuklighet...

  226. Syn, hörsel.

  227. Ja, vi försöker anpassa det för alla.

  228. Att vara arbetslös är ibland
    en extrem utmaning för individen.

  229. Framför allt för
    hur man ska kunna försörja sig.

  230. Ungefär 33 % av de vi jobbar med-

  231. -uppbär försörjningsstöd
    från socialförvaltningen.

  232. Ja, det är verkligen inte
    att leva med guldkant på livet-

  233. -att ha försörjningsstöd.
    Man är oerhört fattig.

  234. Jag ska grotta ner mig lite grann
    just på Falken.

  235. Jag kan säga förresten:

  236. Hur går det för oss? Vad händer
    med alla de 481 personerna?

  237. Ungefär 40 %
    går ut i arbete eller studier-

  238. -efter att de varit inne hos oss.

  239. Man kan tycka att det låter
    ganska lågt. För mig låter det lågt.

  240. Men när man tittar på
    hur det ser ut i Sverige-

  241. -och hur det går för alla åtgärder:
    extratjänst, nystartsjobb-

  242. -introduktionsjobb och lönebidrag-

  243. -så visar det sig att det i de
    flesta kommuner är betydligt sämre.

  244. 40 % går ut till arbete
    eller studier.

  245. Ungefär 23 % uppbär a-kassa efter
    att de avslutat sin period hos oss.

  246. De går ut i arbetslöshet-

  247. -vilket gör att de är ett litet snäpp
    närmare arbetsmarknaden.

  248. En del avslutas av naturliga skäl.

  249. Man är inte redo att lämna
    sitt missbruk, till exempel.

  250. Vi har en hel del pensionsavgångar.

  251. Man jobbar sin sista period i
    arbetslivet på arbetsmarknadsenheten.

  252. Det finns många orsaker till varför
    man inte arbetar eller studerar-

  253. -efter perioden hos oss.

  254. Vi vill naturligtvis att de ska bli
    fler än 40 %. Det är vår utmaning.

  255. På Falken, där jag jobbar-

  256. -så jobbar vi ju...

  257. Vi har haft ett eget uppdrag
    från Arbetsförmedlingen-

  258. -finansierat av Arbetsförmedlingen-

  259. -där vi jobbat med personer med alla
    de funktionsnedsättningar jag nämnde-

  260. -och utomeuropeiskt födda.

  261. Det betyder att vi jobbar
    väldigt mycket med grupperna-

  262. -som har svag konkurrensförmåga,
    som man säger.

  263. Personer som är över 55-

  264. -personer med funktionsvariation,
    funktionsnedsättning-

  265. -högst förgymnasialt utbildade,
    som har max grundskola med sig-

  266. -och utomeuropeiskt födda.

  267. Ungefär 53 % av dem vi jobbar med
    är över 55 år.

  268. 62,5 %, ungefär,
    har max grundskola med sig.

  269. Som ni ser är det nästan 80 % som har
    en funktionsvariation av nåt slag.

  270. Ungefär hälften
    är utomeuropeiskt födda.

  271. Eftersom detta tillsammans är
    mycket mer än 100 % förstår man lätt-

  272. -att många har
    en, två, tre eller fyra-

  273. -av de här...

  274. Vad ska man säga? Belastningarna-

  275. -som gör att man står längre
    från arbetsmarknaden.

  276. Det är ju så här att om man
    har jobbat som lastbilsmekaniker-

  277. -sen man var åtta år i Kabul...

  278. ...och nu är 55-

  279. -då är man också
    väldigt fysiskt utsliten.

  280. För i Kabul finns det ingen...

  281. Där har man inte nån...

  282. Vad ska jag säga? Några
    skyddsåtgärder på arbetsplatserna.

  283. Man har inga fackföreningar
    som är organiserade.

  284. Man har ingen arbetstidsreglering
    och väldigt dåligt med hjälpmedel.

  285. I Kabul finns inte skroten.
    Man lagar precis allt som finns.

  286. Har man jobbat med det
    sen man var åtta år-

  287. -så är kroppen slut.

  288. Man har definitivt inte
    hunnit gå i skolan-

  289. -så man kan inte läsa och skriva,
    för det mesta.

  290. Det är ingen helt enkel match.

  291. Och så ser det ut för flera stycken,
    inte bara från Kabul.

  292. Men det är många som har den
    bakgrunden när de kommer till oss.

  293. Vi jobbar med enklare monterings-
    och paketeringsarbete.

  294. Vi jobbar med mattransporter inom
    kommunen, mellan skolor och dagis.

  295. Den som vill kan få pröva det.

  296. Vi har enklare caféarbete och
    enklare vaktmästeri och snickeri.

  297. När man har varit hos oss en period-

  298. -kan man gå vidare till övriga verk-
    samheter på arbetsmarknadsenheten.

  299. På Falken har vi möjlighet
    att anpassa så mycket det bara går.

  300. Man kan börja jobba två timmar,
    två dagar i veckan-

  301. -om det är där man vill börja.

  302. Om det är där man behöver börja.

  303. Vi tycker att vi har enkla och
    monotona, tråkiga arbetsuppgifter.

  304. Det skulle kunna vara avskräckande,
    men det är det inte.

  305. Många tycker det är skönt. Man vet
    vad man ska göra. Man klarar av det.

  306. Man har inga krav på sig
    att vara flexibel och social-

  307. -och ta egna initiativ.

  308. Det är kanske där
    man behöver börja ibland.

  309. Vi ställer inte stora krav, mer än
    att man ska komma på utsatt tid-

  310. -och att man ska sjukskriva sig i tid
    om man inte kan komma till arbetet.

  311. Vi har jobbat
    med ungefär 60 personer i år.

  312. Men det fortsätter att komma in nya.
    Behovet är enormt.

  313. Hur funkar det då
    med alla de här målgrupperna vi har?

  314. Hur funkar det att blanda missbrukare
    med intellektuellt funktionsnedsatta?

  315. Och nån som har gått in i väggen
    och är väldigt utmattad-

  316. -och inte orkar med
    speciellt mycket socialt tryck?

  317. Det funkar väldigt, väldigt bra-

  318. -för man kan ju faktiskt
    komplettera varandra.

  319. Har man levt under jorden
    som missbrukare i Kalmar i många år-

  320. -så hittar man väldigt bra, men man
    kanske inte har kvar sitt körkort.

  321. Man kanske aldrig tagit körkort.

  322. Men då kan man åka mattransport med
    nån som kommit till Sverige nyligen-

  323. -och inte hittar alls, men som har
    körkort och är duktig på att köra.

  324. Har man svårt att läsa och skriva-

  325. -och har levt
    i ett flyktingläger i Uganda...

  326. ...så kan man vara väldigt bra
    på att räkna-

  327. -därför att man har behövt laga mat,
    till exempel.

  328. Man kan beräkna.
    Man känner storheter.

  329. Man kan funka som den som kontroll-
    erar att allt är rätt av det vi gör.

  330. Målet för oss är att man ska komma ut
    i reguljär arbetsmarknad-

  331. -eller vidare
    till en annan del av Kalmar kommun.

  332. Nu ska vi se.
    Syftet kan jag ta lite snabbt.

  333. Det är att individer
    ska få träna sin arbetsförmåga-

  334. -ofta från scratch.

  335. Det är många som ska ha
    sitt första jobb i livet-

  336. -sitt första jobb
    efter lång sjukskrivning-

  337. -första jobbet i Sverige-

  338. -eller första jobbet
    efter långt utanförskap.

  339. Då behöver man träna.

  340. Vi erbjuder också möjlighet att klar-
    göra förutsättningar i arbetslivet.

  341. Det är inte alla
    som klarar arbetsmarknadens krav.

  342. Dels överlag,
    men inte heller att jobba heltid.

  343. Då behöver man på något vis
    få det bekräftat-

  344. -eller utrett.

  345. Och dokumenterat, framför allt.

  346. Vi vill stärka deltagarnas ställning
    på arbetsmarknaden.

  347. Det gör vi ofta genom att man får
    en referens med sig.

  348. Det finns nån man kan ringa till
    som kan berätta-

  349. -om hur Mohammed är på jobbet.

  350. Kommer han varje dag?

  351. Passar han tiderna? Vad är
    hans styrkor? Vad ska man undvika?

  352. Syftet med allt är att öka
    möjligheten till reguljärt arbete.

  353. Det här räcker inte till för att man
    ska bli stärkt på arbetsmarknaden.

  354. Här kommer vårt byggande in.

  355. Vi har byggt på
    med förberedande insatser-

  356. -inför ett arbetsliv
    utanför arbetsmarknadsenheten.

  357. Vi har kopplat på språkträning
    under arbetstid.

  358. Vi har SFI-lärare som kommer till oss
    två dagar i veckan.

  359. Där kan man gå även om man har en
    tidsbegränsad anställning hos oss.

  360. Man går ifrån och har språkträning.

  361. Informationsträffar
    med Kunskapsnavet.

  362. Jag kommer till det senare,
    vad de har att erbjuda.

  363. Yrkessvenska: Om man kommer till
    Sverige och har en yrkesutbildning-

  364. -men behöver träna på orden
    som gäller-

  365. -när man ska vara busschaufför
    eller svetsare-

  366. -så kan man få grotta in sig
    i just det.

  367. Det ökar möjligheterna
    till reguljärt arbete.

  368. Vi jobbar mycket med kartläggning,
    vägledning och coachning.

  369. Vi har provat att göra det i grupp,
    men det har inte funkat så bra.

  370. Så vi gör
    mycket mer individuella insatser-

  371. -med cv-skrivning, personliga brev
    och... Ja.

  372. Jobbintervjuer
    tränar vi ganska mycket på-

  373. -så man är förberedd
    när man kommer dit.

  374. Jag har varit med på jobbintervjuer-

  375. -och i de allra flesta
    känner jag efter en stund-

  376. -att jag vill sparka deltagaren
    på smalbenet-

  377. -och säga: "Skärp till dig!
    Jag vet att du kan så mycket mer!"

  378. Det är därför vi tränar på det.

  379. När man sitter i en jobbintervju
    blir man så liten.

  380. Man känner sig ju så liten.

  381. Jobbchansen på Arbetsförmedlingen
    varje tisdag.

  382. Där finns det arbeten
    som inte kommer ut på Platsbanken.

  383. Man kan anmäla sitt intresse
    för ett specifikt arbete.

  384. Sen är det arbetsförmedlaren som tar
    det vidare till arbetsgivaren.

  385. Vilket ger en lite enklare väg.

  386. Det är ofta arbetsgivare
    som kan tänka sig personer-

  387. -som står långt från arbetsmarknaden-

  388. -och personer
    som har ett anställningsstöd med sig.

  389. Där man kan avsätta
    lite enklare arbetsuppgifter-

  390. -men att man får lite kompensation
    för det.

  391. Grundläggande moduler inom data
    och ekonomi hos Integra.

  392. Integra jobbar med personer
    som är utrikesfödda.

  393. Det handlar om
    att lära sig mobilt bank-id-

  394. -sköta sina bankaffärer, deklarera...
    Ja, you name it.

  395. Och även ekonomiutbildningar,
    bland annat på hemspråk.

  396. Det har varit på arabiska, dari
    och lite fler.

  397. Där ska man lära sig om hur systemen
    är i Sverige. Det är inte så enkelt.

  398. Vad är skillnaden mellan bostads- och
    hyresrätt? Hur får man bostadslån?

  399. Hur köper man en bil? Vad händer om
    jag tar ett sms-lån? Såna där saker.

  400. Vi jobbar med nåt
    vi kallar för "hela familjen"-

  401. -där man tittar på om en har
    ett arbete men inte den andra...

  402. Om man kommer från försörjningsstöd-

  403. -så ger ETT arbete
    inget ekonomiskt lyft för familjen.

  404. Om man går in med en insats
    för en person i familjen-

  405. -så behöver man ta med den andra,
    så det lyfter ekonomin för familjen.

  406. Och att man lyfter bort barn,
    framför allt-

  407. -ur otroligt
    ekonomiskt utsatta förhållanden.

  408. Vi jobbar med handledarinformation
    för blivande handledare.

  409. Det var intressant med Activa.
    Vi ska nog kolla lite på det.

  410. Vi kallar det bara "handledar-
    information", inte "utbildning".

  411. Men vi vill utöka antalet platser-

  412. -där man kan ha praktik
    och tidsbegränsade anställningar.

  413. Nåt som är helt i sin linda nu:
    Vi jobbar mycket mot näringslivet-

  414. -men vi vill göra det
    mer strukturerat.

  415. Därför håller vi på med arbetsnamn
    "Vägen ut mot näringslivet"-

  416. -där en eller flera
    ska jobba specifikt-

  417. -med kontakterna med privata företag.
    Nu måste jag skynda på.

  418. Det här är spännande och knyter an
    till det vi varit inne på förut:

  419. Orienteringskurser på Kunskapsnavet.

  420. När jag jobbade med personer med
    intellektuell funktionsnedsättning-

  421. -och nu när jag jobbar
    med olika funktionsnedsättningar-

  422. -och utrikesfödda-

  423. -så kommer hela tiden upp
    behovet av yrkesutbildningar.

  424. Det finns alltid en tröskel
    man ska över-

  425. -nämligen grundskola.

  426. Kunskapsnavet har egentligen bara
    jobbat med gymnasieutbildningar-

  427. -men nu har det hänt grejer!

  428. Det här är ett litet utbud
    av sånt som är i gång-

  429. -men också är på gång att starta upp-

  430. -där det inte krävs grundskola.

  431. Dit man kan komma fast man inte
    klarat alla SFI-kurser upp till D.

  432. En del kräver D-kurs i SFI-

  433. -men andra kan man komma in på om
    man är på SFI C eller till och med B.

  434. Här gör man i stället en bedömning:

  435. Är man lämplig
    att gå den här utbildningen?

  436. Har man rätt förutsättningar?

  437. Förberedande vårdutbildning:

  438. Man ska kunna gå in och jobba
    i vården som vårdbiträde-

  439. -eller gå vidare i utbildning till
    vårdbiträde eller undersköterska.

  440. Cykelreparatörutbildning.

  441. Folk cyklar som aldrig förr,
    och det finns elcyklar och så där-

  442. -och det krävs ju
    att man underhåller dem.

  443. Om man frågar branscherna:
    Vad vill ni ha?

  444. Då är det detta man har sagt.

  445. Cykelreparatör, kök- och storhushåll,
    grönyteskötsel-

  446. -entreprenörskap.
    Det är en utbildning ihop med SFI.

  447. Taxiförare och lokalvård,
    håller vi på med.

  448. Det är två nivåer på den:
    SFI B-nivå och SFI D-nivå.

  449. Lokalvårdsutbildningar
    har vi inte så många-

  450. -och det har varit väldigt trögt
    att få in folk i lokalvården-

  451. -framför allt i kommunen.

  452. Nu börjar jag gå mot mål.

  453. Ni får gärna fråga mig mer.

  454. Jag är ju samordnare
    och ska ha lite koll på allt det här-

  455. -men jag har inte superkoll
    på Kunskapsnavets utbildningar.

  456. Avslutningsvis vill jag säga
    lite egna tankar och idéer.

  457. Min chef, som är världens bästa
    på alla sätt, men lite försiktig-

  458. -han sa,
    när jag bara skrivit "önskelista":

  459. "Du ska nog skriva 'MIN önskelista',
    så man förstår-

  460. -"att det inte är Kalmar kommuns
    officiella önskelista."

  461. Överst på Kalmar kommuns önskelista
    står nog-

  462. -att Kalmar FF ska klara
    sitt kontrakt i fotbollsallsvenskan-

  463. -så man inte har köpt en hel arena
    i onödan.

  464. Min önskelista, det är kontinuitet
    i arbetsmarknadspolitiken.

  465. Det svänger ju oerhört.

  466. Vid jul tog de bort extratjänsterna.

  467. I våras fick vi nya direktiv-

  468. -kring introduktionsjobb.

  469. För två veckor sen
    kom extratjänsterna tillbaks-

  470. -men bara för utrikesfödda kvinnor.

  471. "Jaha, när börjar vi med det här?
    - "Det började vi med redan i går!"

  472. Man skulle vilja ha
    en lite bättre framförhållning-

  473. -så man kan planera lite mer.

  474. Inte bara Samhall... Jag vet
    att den här är kontroversiell.

  475. Jag har ingenting emot Samhall-

  476. -men andra arbetsgivare ska ges
    samma förutsättningar som Samhall.

  477. Samhall har en statlig finansiering
    på cirka 70 %.

  478. 70 % på allt: Löner, bilar...

  479. ...lokaler, arbetskläder,
    arbetsledning. Rubbet.

  480. Det får inte andra företag.

  481. Det skulle underlätta - jag fort-
    sätter snabbt - för sociala företag.

  482. Analfabetism.

  483. Har man gått igenom hela SFI,
    nån kompletterande aktör-

  484. -nån folkhögskoleutbildning och bara
    kan läsa enkla meningar på svenska-

  485. -så borde det kunna betraktas
    som en funktionsnedsättning-

  486. -så att man inte ska stå
    till arbetsmarknadens förfogande-

  487. -som vem som helst. För det är så
    i dag. Man ska konkurrera med alla.

  488. Fler a-kassegrundande åtgärder.

  489. Extratjänst och introduktionsjobb
    är inte a-kassegrundande.

  490. Jag tycker att om den enda orsaken-

  491. -till att man söker försörjningsstöd
    är att man är arbetssökande-

  492. -då är det inte rimligt att man
    ska behöva ha försörjningsstöd.

  493. Då skulle man kunna ha a-kassa.

  494. Samsyn mellan myndigheter.
    Det behöver jag inte förklara.

  495. Glappet mellan Arbetsförmedlingen
    och Försäkringskassan-

  496. -och ibland också landstinget.

  497. Fler arbetsgivare
    som ger personer möjlighet att växa.

  498. Inte minst i min organisation,
    Kalmar kommun-

  499. -som är oerhört tröga i vissa lägen.

  500. Den sista bilden.
    Tack för att ni har lyssnat!

  501. Jag kände hur jag blev
    snabbare och snabbare på slutet.

  502. Textning: Frida Jorlin
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Projektet Falken arbetsmarknadsenheten

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Stina Randevall Hjärtstam arbetar vid Falken i Kalmar kommun. Trots högkonjunktur så finns det fortfarande stora grupper som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Falkens verksamhet jobbar med de målgrupperna, framförallt personer med olika funktionsvariationer, samt lågutbildade. Inspelat den 8 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Ämnen:
Samhällskunskap > Arbetsmarknad och arbetsliv, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning
Ämnesord:
Arbete, Arbetsförmedling, Arbetsmarknad, Lågutbildade, Personer med funktionsnedsättning, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Sverige
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bygga broar 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Hjärnkoll

Lou Rehnlund, regional samordnare på Hjärnkoll, berättar om Hjärnkolls verksamhet och hur de arbetar med att motverka psykisk ohälsa för unga. Hon berättar också om hur de, med hjälp av ungdomarnas egna berättelser, försöker bekämpa fördomarna mot psykisk ohälsa. Dessutom pratar hon om hur man kan få unga som står långt ifrån arbetsmarknaden i sysselsättning. Inspelat den 7 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Från skola till självständigt vuxenliv

Åsa Strömberg, Linköpings kommun och Ulrika Norburg, Linköpings universitet berättar om ett verksamhetsuppdrag som inleddes för ett par år sedan. Syftet har varit att hitta en modell som underlättar elevers övergång från skola till ett självständigt vuxenliv. Det handlar om vikten av en fungerande elevhälsa för samverkan mellan skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård med avstamp i vetenskap och beprövad erfarenhet. Inspelat den 7 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Från idéfrö till kreativitetshus

Fia Sjöstrand och Stefan Johansson, verksamhetsledare på Funkibator, berättar om hur de arbetar med allt från hjälpmedel till arbetsträning för vuxna. Allt är av och för personer med funktionsnedsättning. Föreningen genomsyras av entreprenörskap och hittar ibland sina bästa idéer bland de som "fallit mellan stolarna". Funkibator startade som ett litet idéfrö för åtta år sedan och har nu ett hundratals medlemmar och ett eget kreativitetshus. Inspelat den 7 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Arbete med unga på Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingen har ett särskilt uppdrag för unga med funktionsersättning. Christian Skoog, projektledare, och Jessika Rahm, projektkoordinator för projektet SAMSTART, beskriver hur Arbetsförmedlingen arbetar för att bidra till en bättre övergång från skolan till arbete eller studier för unga med funktionsnedsättning. De som omfattas är elever som fyllt 16 men inte 30 och har en dokumenterad funktionsnedsättning. Inspelat den 7 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Sjuk- och aktivitetsersättning från Försäkringskassan

Susanne Bengtsson är verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan. Hon arbetar på en avdelning som handlägger och hanterar förmåner och ersättningar för personer med funktionsnedsättning och personer med varaktigt nedsatt arbetsförmåga. Hon berättar om vilken typer av ersättning som finns och vad som krävs för att vara berättigad och informerar om sjukersättning och aktivitetsersättning. Inspelat den 7 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

En utvecklad studie- och yrkesvägledning

Mikaela Zelmerlööw, undervisningsråd, berättar om utredningen av en utvecklad studie- och yrkesvägledning. Bland annat tar hon upp utredningens förslag på åtgärder för att ge alla elever möjlighet att göra väl underbyggda val av utbildning och inriktning. Hon ger också en bild av hur förslagen tagits emot och om Skolverkets insatser för att stärka och stödja vägledningsfrågorna. Inspelat den 7 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Från utbildning till anställning

Activa i Örebro län har tillsammans med kommunernas vuxenutbildningar arbetat upp en framgångsrik lärlingsutbildning för personer med lindrig utvecklingsstörning. Vilka med- och motgångar har det inneburit? Lars Rickardt, projektledare, och Emelie Andersson, företagskonsulent, berättar om utbildningen som ska leda till anställning. Inspelat den 8 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Från särskola till högre utbildning?

Personer med intellektuella funktionsnedsättningar är idag utestängda från möjligheten till högre studier. Högskolan i Borås har ett uppdrag från Borås stad att, i samverkan med FUB och Borås och Västergötlands parasportförbund, genomföra en utbildning med nära koppling till arbetslivet. Annika Malm, senior projektledare, berättar om syftet med en inkluderande högskola och ett inkluderande arbetsliv. Inspelat den 8 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Projektet Falken arbetsmarknadsenheten

Stina Randevall Hjärtstam arbetar vid Falken i Kalmar kommun. Trots högkonjunktur så finns det fortfarande stora grupper som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Falkens verksamhet jobbar med de målgrupperna, framförallt personer med olika funktionsvariationer, samt lågutbildade. Inspelat den 8 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Aktivt medborgarskap efter särskolan?

Magnus Tideman, professor i Handikappvetenskap med inriktning socialt arbete, sammanfattar resultaten från två forskningsprojekt. Dels ett forskningsprojekt om sysselsättning efter gymnasiesärskolan, dels ett om hur gymnasiesärskolan realiserar sitt demokratiuppdrag med fokus på beslutsfattande. Han ger också en historisk tillbakablick på synen på funktionsnedsättning för att sätta in dagens samtal i en aktuell kontext. Inspelat den 8 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Arbetsplatsförlagt lärande

Hur skapar du en bra dialog och samarbete med praktikplatsens personal? Hur ska det leda till arbete och anställning efter skolan? Susanne Avander, rektor för S:t Eriks gymnasiesärskola, berättar om hur man skapar bra förutsättningar, personkännedom, tydlighet, vägledning och kommunikation vid arbetsplatsförlagt lärande, APL. Inspelat den 8 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Bemötande i skolan och utanför

Finns det någon anledning att göra gott för våra medmänniskor? Och hur skapar vi hållbara medmänskliga relationer? Det är en konst som vi kan utveckla och som vi har glädje av, såväl inom skolans värld som utanför. Stefan Einhorn, professor och ordförande vid centrum för social hållbarhet vid Karolinska Institutet samt överläkare vid Radiumhemmet, berättar och engagerar publiken.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Barn, mat och hälsa

Bästa bränslet för barn

Barnläkaren och forskaren Anna-Karin Edstedt Bonamy berättar om vilken mat och näring som är bäst för barn, men också hur du skapar förutsättningar för att måltiden ska bli lustfylld och hur du lär dina barn att få bra matvanor. Hon talar om allergier, intolerans och problem med skärmar och smartphones vid måltiderna, varför det kan bli problem med att utesluta gluten i maten och om hur viktigt det är att få ett läkarutlåtande vid exempelvis laktosintolerans och inte skapa egna diagnoser och antaganden. Inspelat i Aula Magna på Stockholms universitet den 14 mars 2016. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet

Både barn och mamma

Ronja går i nian när hela livet förändras. Hon som festar och kör moppe med kompisarna ska bli mamma. I skolan börjar ryktet gå och Ronja behöver lära sig att bli vuxen på bara några månader. Hur är det att bli mamma när man själv är ett barn? Och får unga föräldrar det stöd de behöver?