Titta

UR Samtiden - Bygga broar 2019

UR Samtiden - Bygga broar 2019

Om UR Samtiden - Bygga broar 2019

Föreläsningar från konferensen Bygga broar. Föreläsningarna rör utbildning, arbete, praktik och vägledning för unga personer med funktionsnedsättningar. Inspelat den 7-8 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Till första programmet

UR Samtiden - Bygga broar 2019 : Arbete med unga på ArbetsförmedlingenDela
  1. Vi har ett särskilt uppdrag
    på myndigheten att jobba med unga-

  2. -med funktionsnedsättning.

  3. Tack så mycket. - Det är extra roligt
    att vara i Växjö-

  4. -eftersom projektet vi ska prata om
    startar här om bara någon vecka.

  5. Projektet starta i Malmö
    för nån vecka sen-

  6. -och kommer sen
    att byggas vidare till fler städer.

  7. Bland annat har vi också en dialog
    med just Linköping kommun.

  8. Vi får väl se.

  9. Christian Skoog heter jag,
    från Arbetsförmedlingen Region Syd-

  10. -Skåne, Blekinge, Kronoberg-

  11. -och har jobbat där med ungdomsfrågor
    generellt i cirka fyra år.

  12. -Med mig i dag har vi Jessika.
    -Jessika Rahm heter jag.

  13. Jag är projektkoordinator
    för Samstart.

  14. Bakgrund som ungdomshandläggare.

  15. Också varit sektionschef
    inom skolsamverkan-

  16. -och nu sedermera i projekt.

  17. Precis. För att sätta in projektet
    i en kontext-

  18. -kommer projektet handla om det
    vi kallar tidig skolsamverkan.

  19. -Som du kan berätta mer om.
    -Ja.

  20. Vi har ett särskilt uppdrag
    på myndigheten att jobba med unga-

  21. -med funktionsnedsättning.

  22. Då ser ni här att i den målgruppen
    ingår elever som fyllt 16 år-

  23. -men inte 30, och som har
    en dokumenterad funktionsnedsättning.

  24. Vi ska säkerställa övergångarna
    från skola till arbetsliv-

  25. -som vi hört flera gånger i dag.

  26. Det är en viktig övergång,
    särskilt för de här eleverna.

  27. Att den sker på ett bra sätt
    och tryggt för ungdomen.

  28. Vi ska också samverka kring
    arbetssökande ungdomar under 30-

  29. -som har aktivitetsersättning,
    som vi hör mer om här sen.

  30. Vi samverkar med Försäkringskassan
    och daglig verksamhet-

  31. -där en del av ungdomarna
    kommer att gå efter gymnasiet.

  32. Vi har på Arbetsförmedlingen
    utsedda handläggare-

  33. -som jobbar med målgruppen.

  34. Då är det arbetsförmedlare som har
    en kompetens inom rehabilitering-

  35. -som har extra koll på ungdomarna
    som samverkar ofta-

  36. -med SIUS-konsulenter, "Särskilt
    introduktions- och uppföljningsstöd".

  37. Man följer med ungdomarna en längre
    tid för att de ska etablera sig väl-

  38. -på arbetsmarknaden.

  39. Kan man säga nåt mer om uppdraget?

  40. Det är det här uppdraget
    som är basen-

  41. -till projektansökan och projektidén.

  42. Utifrån det startade vi projektet
    som heter Samstart.

  43. Det är egentligen
    ett nationellt projekt.

  44. "Nationellt projekt" innebär att
    en nationell aktör är projektägare-

  45. Det kommer inte finnas
    överallt i landet.

  46. Slutsatser som dras av projektet ska
    en nationell aktör kunna ta hand om.

  47. Så att man kan få
    en nationell spridning på det.

  48. ESF, som hade den här utlysningen-

  49. -deras mål var att vi skulle
    utveckla metoder och strukturer-

  50. -för hur vi kan förbättra arbetet med
    övergången från skolan till arbetet.

  51. Det är viktigt att komma ihåg
    att här står inte bara särskolan.

  52. Ofta hamnar vi i det, från särskolan.

  53. Det här handlar om oavsett skolform
    för individerna med de behoven.

  54. Ni ser att det står att samverkan
    är centralt i det här arbetet.

  55. Det har många varit inne på. Många
    aktörer involveras på olika sätt.

  56. I den utlysningen tryckte ESF
    på de här tre utmaningarna som finns.

  57. Samordningen brister
    mellan olika verksamhetsområden.

  58. Det kan vara både mellan aktörer
    eller inom befintliga aktörer.

  59. Man pratar om företagarnas syn
    och attityder, som vi hört om innan.

  60. Man tar dessutom upp
    att det finns stor variation-

  61. -i hur vi jobbar
    med det här uppdraget.

  62. Man vill ha ett bättre
    och mer likställt arbete kring det.

  63. I arbetet med projektet har vi dialog
    med myndigheten för delaktighet.

  64. De har gjort en studie
    som inte är publicerad än.

  65. De har intervjuat ungdomar från
    gymnasiesärskolan-

  66. -och hört om deras upplevelser.

  67. Det påminner mycket
    om utmaningarna ESF nämnde.

  68. De känner att ingen fångar upp dem,
    att det krävs bättre samordning.

  69. Ungdomarna går ofta ut vilsna
    i livet efter skolan-

  70. -där de ofta haft en trygg miljö,
    som vi pratade om innan.

  71. Utifrån det här började vi fundera.

  72. Hur ska vi forma, vad behöver vi veta
    för att bygga projektet?

  73. Vi började med workshops i Växjö,
    i Malmö och i Stockholm.

  74. Kanske var några stycken här.
    Cirka 40 personer på varje ort-

  75. -där vi fokuserade på problem.
    Det är inte alltid så trevligt-

  76. -att bara se problem, för det finns
    jättemycket bra arbete kring det här.

  77. Men vi fokuserade på problemen.

  78. Det var en väldig blandning
    av professioner.

  79. Allt från specialpedagoger,
    arbetsförmedlare, försäkringskassa.

  80. Det var nationella aktörer
    som MUCF, DUA, med mera.

  81. För att få så mycket input
    som möjligt i hur det ser ut i dag.

  82. Det mynnade sen ut
    i att vi startar i Malmö.

  83. Och vi startar i Växjö.

  84. Vi har haft dialoger
    med Linköping, Norrköping-

  85. -och har fortsatt dialog
    med fler regioner.

  86. När vi är färdiga är vi nog
    mellan sex och åtta orter totalt.

  87. Workshopparna - problemen.

  88. Här är en sammanfattning av dem.
    Det som var intressant var-

  89. -att sammanfattningen var ungefär
    likadan i Växjö, Malmö och Stockholm.

  90. Det var få skillnader
    i vad man upplevde för utmaningar.

  91. Ni ser - man pratar
    om resurser och stöd i skolan-

  92. -om brister i övergångarna, om
    arbetsgivares attityd och kunskap.

  93. Sen också att det är individer
    med olika behov.

  94. Och vården och hur den kommer in.

  95. Det kändes skönt efter workshopparna
    att det var samma som ungdomarna sa.

  96. Det var samma som ESF sa.

  97. Vi kände att vi hade en bra botten
    att stå på i hur utmaningarna såg ut.

  98. Utifrån det här gjorde vi också
    på workshopparna...

  99. Vi kallade det en intressentanalys.

  100. Vilka funktioner, roller, aktörer-

  101. -är involverade på olika sätt
    för de här ungdomarna?

  102. Här är inte alla med, men ni ser
    hur många som är inblandade.

  103. Det gör det till en stor utmaning.

  104. Men det är också viktigt att se hur
    komplext det kan vara ibland.

  105. -Utifrån det startade vi Samstart.
    -Ja.

  106. Samstart står för skola,
    arbete, matchning-

  107. -stöd, tillsammans,
    anställning, redo och trygg.

  108. Egentligen är det så att det finns få
    projekt som hittar på helt nya saker.

  109. Vi är inget undantag.

  110. Det vi tänker göra och vill göra
    är att bilda multikompetenta team.

  111. Det är vad ni pratar om
    i "Koll på läget".

  112. Kompetenser som samlas. Tillsammans
    kan man mer än var och en för sig.

  113. Här är ett exempel. Just nu i Malmö-

  114. -finns det SYV:are, APL-samordnare
    och specialpedagoger-

  115. -kopplade till teamet med
    arbetsförmedlare och SIUS:ar

  116. Vi kommer på olika sätt bygga
    relationer med andra aktörer.

  117. Det är ett bygge.

  118. Man får också möjlighet att bygga
    det här lokalt med sina närmaste.

  119. Vilka professioner är viktiga
    hos oss i vår stad?

  120. Organisationer som inte är offentliga
    kan ha stor betydelse för arbetet.

  121. Man får bygga det här
    efter hur man vill ha det i sin stad.

  122. Grunden är ändå
    att jobba tillsammans på olika sätt.

  123. Man gör ju olika
    i multikompetenta team.

  124. Du har framför allt jobbat med Komp,
    ett annat projekt som fanns i Växjö.

  125. Där satt man tillsammans och jobbade.

  126. Här tänker vi att man verkar primärt
    i sin ordinarie verksamhet.

  127. Det är mer genom liknande teammöten
    eller vad man nu kallar det-

  128. -man möts och gör planeringar.

  129. Framför allt ser man: Vad ska ni göra
    i skolan, vad gör vi sen?

  130. Vem ska göra det i nästa steg?

  131. Rollfördelningen blir viktig.
    Vem gör vad?

  132. Så att vi inte tappar dem mellan
    stolarna, som vi hörde om innan.

  133. Vi tror också att
    ur både spridningsperspektiv-

  134. -och i förlängningen, implementering
    när projekten tar slut-

  135. -att man har verkat
    i sin ordinarie verksamhet.

  136. Det är sannolikare att det genomsyrar
    ens ordinarie verksamhet från början.

  137. Jag var inne på det,
    men kort kan man säga att-

  138. -projektet vänder sig till ungdomar
    som ingår i tidig skolsamverkan.

  139. Det vi har normalt sett i tidig skol-
    samverkan... Jessika började med det.

  140. Det gäller dem med dokumenterad
    funktionsnedsättning.

  141. Vi vet i det här arbetet också att-

  142. -många elever är utan
    dokumenterad funktionsnedsättning.

  143. Men man har samma behov.

  144. Förmodligen i många fall får man
    en diagnos först längre senare.

  145. I filmen i början
    var det nån som berättade om det.

  146. Därför kommer vi i projektet
    att öppna upp för de eleverna.

  147. Nu är detta primärt ett metodprojekt,
    att ta fram metoder.

  148. Vi har inte möjlighet
    att möta det fulla behovet som finns.

  149. Men vi öppnar ändå för det,
    för vi tror att..

  150. ...att man behöver utveckla de
    bitarna, att man glömmer många där-

  151. -som annars går in i arbetet.

  152. Vi har sett att vi ofta
    har ett bra...

  153. ...arbetssätt med gymnasiesärskolan.

  154. De andra gymnasieskolorna har elever-

  155. -utan dokumenterad
    funktionsnedsättning.

  156. Vi vill uppnå ett arbetssätt
    för både särgymnasium och vanliga.

  157. Vi var inne på det också,
    med eldsjälar och relationer-

  158. -och hur får man in mer strukturer?

  159. Det är uppenbart just i vårt arbete.

  160. De arbetsförmedlare som jobbar
    i detta uppdraget-

  161. -har oftast jobbat länge i uppdraget.

  162. De brinner otroligt mycket för det.

  163. Men vi ser nu att vissa av dem börjar
    gå i pension.

  164. Det blir relationsbundet.

  165. Som du sa - framför allt har man goda
    relationer med gymnasiesärskolan.

  166. Men vi ser och hör att många elever
    som tidigare hade gått i särskolan-

  167. -går individuella
    eller vanliga program.

  168. Där har vi inte samma
    rutiner och kontakter.

  169. Vi tänker att vi använder det som
    fungerat bra i det vi gör i dag-

  170. -utveckla det men också se om det går
    att använda med de andra skolorna.

  171. Vi har en passus
    om Försäkringskassan.

  172. Hur vi kan titta på den
    ungdomsgruppen som får avslag-

  173. -på aktivitetsersättning för nedsatt
    arbetsförmåga. Hur fångar vi upp dem?

  174. Det har vi som utvecklingsområde. Vi
    ser om vi kan jobba vidare med det.

  175. Där ingår, som du var inne på, hur vi
    samarbetar med daglig verksamhet-

  176. -när det finns individer där
    som vi...

  177. Det gäller all skolform. Det kan vara
    från Lärvux till exempel-

  178. -eller folkhögskolor,
    som man ofta glömmer bort.

  179. Teamet blir en sak, sen får teamet
    samverka med andra aktörer-

  180. -som behövs för att lösa ut vägarna-

  181. -mellan myndigheterna
    eller samarbetspartners.

  182. Vi tänker att det här, som sagt...

  183. Vår ambition är att
    - två och ett halvt år har vi kvar.

  184. Det är då vi ska vara framme
    i hur en modell skulle kunna se ut.

  185. Vi har inga färdiga lösningar till de
    respektive delprojekten, städerna.

  186. De får jobba mycket
    med att ta fram sina.

  187. Vi kommer givetvis att träffas ihop
    och ha fler utbyten-

  188. -och se de röda trådarna.
    Vi hoppas att Linköping går med.

  189. Så att vi kan dra nytta
    av det ni gjort i Linköping.

  190. Vi vet att det gör fantastiskt många
    bra grejer ute i landet.

  191. Men vi är inte alltid bra
    på att ta hand om resultaten.

  192. Vi hoppas att vi kan driva frågan
    internt på Arbetsförmedlingen också-

  193. -och få en bra spridning i landet.

  194. Det här är en generell bild
    av ungefär hur det ser ut i dag.

  195. En av utmaningarna var att det
    varierade på Arbetsförmedlingen.

  196. Men förenklat finns det...
    På varje kontor-

  197. -ska det finnas specifika förmedlare
    utsedda för uppdraget.

  198. Ofta jobbar de tillsammans
    med skolorna och eleverna-

  199. -under tiden de är i skolan.
    Sen kommer det att man slutar skolan.

  200. Oftast då är det en annan
    arbetsförmedlare som tar över.

  201. Oftast är den arbetsförmedlaren
    specialist på den här ungdomsgruppen.

  202. Den har ofta fler arbetssökande
    att också jobba med.

  203. Dessutom hamnar en sommar däremellan,
    med semester och så.

  204. Det finns en stor risk
    att vi tappar ungdomen där.

  205. Dels känner den otrygghet
    inför en ny arbetsförmedlare.

  206. Och att det inte blir ett möte förrän
    september. Där händer rätt mycket.

  207. Vi vill göra projektet
    så att man inte byter nånting här.

  208. Man har... I alla fall ska man vara
    inom samma team.

  209. Man har en process hela vägen.

  210. Inte bara till att man skriver in sig
    utan hela vägen till anställning.

  211. Inte bara tills man blir anställd,
    utan en lång tid under anställningen.

  212. Vi vet att ibland krävs det så lite
    gnissel på en arbetsplats-

  213. -så tappar man suget och det bryts.

  214. Kan vi vara där som stöd skulle vi
    kunna fixa till det där lilla.

  215. -Där tror vi mycket på SIUS.
    -Absolut.

  216. Supported employment-metoden där man
    förbereder och är med individen-

  217. -innan, under och efter
    anställningen.

  218. Vi släpper annars ungdomarna snabbt.

  219. "Nu har du en timanställning."
    Vi släpper för att ta hand om andra.

  220. Tanken är att hålla i det, hålla ut
    tills de blir självförsörjande-

  221. -på den förmågan som de har.

  222. Det blir en stor förändring i
    arbetssätt under projekttiden.

  223. Och kopplade SIUS-konsulenter
    till projektet.

  224. På många ställen har man andra
    uppgifter också.

  225. Man har samverkan lite grand,
    men annat på den andra tiden.

  226. Här blir de dedikerade Samstart
    och jobbar med eleverna där.

  227. Vi har ingen bild,
    men en annan utmaning som vi har är-

  228. -hur vi ska mäta vad som funkar och
    vad som är bra.

  229. Där pratar jag gärna med Linköping.
    Hur följer man upp?

  230. Om man ska vara krass har vi inte
    koll på läget med den här gruppen.

  231. Hur går det på olika sätt?

  232. Vi har haft dialog
    med bland andra Jessica Arvidsson-

  233. -som skrivit avhandling om det här.

  234. Det är lättare när vi jobbar med dem
    som bara är inskrivna hos oss.

  235. Vi kan se hur många av dem
    som går ut i jobb eller studier.

  236. Här är det elever och arbetslösa.
    Hur ser vi när det är bra resultat?

  237. Hur mäter vi effekterna av det här?
    Det är en fråga vi brottas med.

  238. Vi ska försöka reda ut
    hur vi kan hitta nåt finurligt sätt.

  239. Det är viktigt att veta vad som
    gjorde skillnad. Vad gör skillnad?

  240. Vi har ett mål som till viss del
    inspirerats av Koll på läget-

  241. -och DUA - Delegationen för unga
    och nyanlända till arbete.

  242. I samband med att ungdoms-
    arbetslösheten var väldigt hög-

  243. -tillsattes de för att få kommuner
    och arbetsförmedlingar att samarbeta.

  244. Man skulle skriva överenskommelser
    om hur man skulle samverka.

  245. Vi har det som ett mål - att det ska
    finnas en överenskommelse-

  246. -på projektets orter, kring hur man
    jobbar tillsammans och vem gör vad.

  247. Det är också ett mål i sig att få
    orter som inte är med i projektet-

  248. -att ha en överenskommelse. Vi jobbar
    vidare med implementeringen-

  249. -från starten genom
    Arbetsförmedlingens kanaler.

  250. Det är positivt.
    Men i dag har vi nästan inget.

  251. Vi började för två veckor sen i
    Malmö, så vi har inget att berätta.

  252. Vi kommer gärna tillbaka om ett år
    med lite mer på fötterna.

  253. Vi har inte så mycket mer, mer än
    det här. Det var ni inne på innan.

  254. Vi kommer behöva
    göra detta tillsammans.

  255. Det gäller att hitta-

  256. -vem som gör vad, när vi gör det,
    och vad vi gör tillsammans.

  257. Vi är jättetacksamma för tips, idéer-

  258. -tankar, material ni själv har...
    Ni är supervälkomna att höra av er.

  259. -Så tackar vi för oss.
    -Tack så mycket.

  260. Text: Johannes Gillheim
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Arbete med unga på Arbetsförmedlingen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Arbetsförmedlingen har ett särskilt uppdrag för unga med funktionsersättning. Christian Skoog, projektledare, och Jessika Rahm, projektkoordinator för projektet SAMSTART, beskriver hur Arbetsförmedlingen arbetar för att bidra till en bättre övergång från skolan till arbete eller studier för unga med funktionsnedsättning. De som omfattas är elever som fyllt 16 men inte 30 och har en dokumenterad funktionsnedsättning. Inspelat den 7 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Ämnen:
Samhällskunskap > Arbetsmarknad och arbetsliv, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning
Ämnesord:
Arbete, Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknad, Personer med funktionsnedsättning, Samhällsvetenskap, Skola och arbetsliv, Skolan, Sociala frågor, Sverige, Ungdomar med funktionsnedsättning
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bygga broar 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Hjärnkoll

Lou Rehnlund, regional samordnare på Hjärnkoll, berättar om Hjärnkolls verksamhet och hur de arbetar med att motverka psykisk ohälsa för unga. Hon berättar också om hur de, med hjälp av ungdomarnas egna berättelser, försöker bekämpa fördomarna mot psykisk ohälsa. Dessutom pratar hon om hur man kan få unga som står långt ifrån arbetsmarknaden i sysselsättning. Inspelat den 7 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Från skola till självständigt vuxenliv

Åsa Strömberg, Linköpings kommun och Ulrika Norburg, Linköpings universitet berättar om ett verksamhetsuppdrag som inleddes för ett par år sedan. Syftet har varit att hitta en modell som underlättar elevers övergång från skola till ett självständigt vuxenliv. Det handlar om vikten av en fungerande elevhälsa för samverkan mellan skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård med avstamp i vetenskap och beprövad erfarenhet. Inspelat den 7 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Från idéfrö till kreativitetshus

Fia Sjöstrand och Stefan Johansson, verksamhetsledare på Funkibator, berättar om hur de arbetar med allt från hjälpmedel till arbetsträning för vuxna. Allt är av och för personer med funktionsnedsättning. Föreningen genomsyras av entreprenörskap och hittar ibland sina bästa idéer bland de som "fallit mellan stolarna". Funkibator startade som ett litet idéfrö för åtta år sedan och har nu ett hundratals medlemmar och ett eget kreativitetshus. Inspelat den 7 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Arbete med unga på Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingen har ett särskilt uppdrag för unga med funktionsersättning. Christian Skoog, projektledare, och Jessika Rahm, projektkoordinator för projektet SAMSTART, beskriver hur Arbetsförmedlingen arbetar för att bidra till en bättre övergång från skolan till arbete eller studier för unga med funktionsnedsättning. De som omfattas är elever som fyllt 16 men inte 30 och har en dokumenterad funktionsnedsättning. Inspelat den 7 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Sjuk- och aktivitetsersättning från Försäkringskassan

Susanne Bengtsson är verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan. Hon arbetar på en avdelning som handlägger och hanterar förmåner och ersättningar för personer med funktionsnedsättning och personer med varaktigt nedsatt arbetsförmåga. Hon berättar om vilken typer av ersättning som finns och vad som krävs för att vara berättigad och informerar om sjukersättning och aktivitetsersättning. Inspelat den 7 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

En utvecklad studie- och yrkesvägledning

Mikaela Zelmerlööw, undervisningsråd, berättar om utredningen av en utvecklad studie- och yrkesvägledning. Bland annat tar hon upp utredningens förslag på åtgärder för att ge alla elever möjlighet att göra väl underbyggda val av utbildning och inriktning. Hon ger också en bild av hur förslagen tagits emot och om Skolverkets insatser för att stärka och stödja vägledningsfrågorna. Inspelat den 7 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Från utbildning till anställning

Activa i Örebro län har tillsammans med kommunernas vuxenutbildningar arbetat upp en framgångsrik lärlingsutbildning för personer med lindrig utvecklingsstörning. Vilka med- och motgångar har det inneburit? Lars Rickardt, projektledare, och Emelie Andersson, företagskonsulent, berättar om utbildningen som ska leda till anställning. Inspelat den 8 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Från särskola till högre utbildning?

Personer med intellektuella funktionsnedsättningar är idag utestängda från möjligheten till högre studier. Högskolan i Borås har ett uppdrag från Borås stad att, i samverkan med FUB och Borås och Västergötlands parasportförbund, genomföra en utbildning med nära koppling till arbetslivet. Annika Malm, senior projektledare, berättar om syftet med en inkluderande högskola och ett inkluderande arbetsliv. Inspelat den 8 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Projektet Falken arbetsmarknadsenheten

Stina Randevall Hjärtstam arbetar vid Falken i Kalmar kommun. Trots högkonjunktur så finns det fortfarande stora grupper som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Falkens verksamhet jobbar med de målgrupperna, framförallt personer med olika funktionsvariationer, samt lågutbildade. Inspelat den 8 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Aktivt medborgarskap efter särskolan?

Magnus Tideman, professor i Handikappvetenskap med inriktning socialt arbete, sammanfattar resultaten från två forskningsprojekt. Dels ett forskningsprojekt om sysselsättning efter gymnasiesärskolan, dels ett om hur gymnasiesärskolan realiserar sitt demokratiuppdrag med fokus på beslutsfattande. Han ger också en historisk tillbakablick på synen på funktionsnedsättning för att sätta in dagens samtal i en aktuell kontext. Inspelat den 8 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Arbetsplatsförlagt lärande

Hur skapar du en bra dialog och samarbete med praktikplatsens personal? Hur ska det leda till arbete och anställning efter skolan? Susanne Avander, rektor för S:t Eriks gymnasiesärskola, berättar om hur man skapar bra förutsättningar, personkännedom, tydlighet, vägledning och kommunikation vid arbetsplatsförlagt lärande, APL. Inspelat den 8 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Bemötande i skolan och utanför

Finns det någon anledning att göra gott för våra medmänniskor? Och hur skapar vi hållbara medmänskliga relationer? Det är en konst som vi kan utveckla och som vi har glädje av, såväl inom skolans värld som utanför. Stefan Einhorn, professor och ordförande vid centrum för social hållbarhet vid Karolinska Institutet samt överläkare vid Radiumhemmet, berättar och engagerar publiken.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lagom mycket finsk

Arvet

Samtidigt som sverigefinländarna har blivit medelklass blir det allt svårare att hålla det finska språket levande. För trots nya minoritetslagar är det idag inte helt lätt att få förskole- eller skolundervisning på finska. Bianca och Tiffany Kronlöf funderar över stereotyper och hur man gör finsk humor som inte handlar om sprit eller bastu. Kimmo Tetri som grundat en sverigefinsk teatergrupp tar itu med finskhet och manlighet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Om film

Varför ser man nästan aldrig personer med funktionsnedsättning på film? Och när man gör det så brukar inte skådespelaren ha någon funktionsnedsättning. Mysig morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.