Titta

UR Samtiden - Bygga broar 2019

UR Samtiden - Bygga broar 2019

Om UR Samtiden - Bygga broar 2019

Föreläsningar från konferensen Bygga broar. Föreläsningarna rör utbildning, arbete, praktik och vägledning för unga personer med funktionsnedsättningar. Inspelat den 7-8 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Till första programmet

UR Samtiden - Bygga broar 2019 : Från särskola till högre utbildning?Dela
  1. Jag har jobbat
    för att försöka öppna upp högskolan-

  2. -för andra grupper än de som normalt
    sett brukar söka och komma in.

  3. Allt fler
    ska våga ta steget över tröskeln.

  4. Först ska jag säga att jag är lärare
    i grundskolan sen tidigare.

  5. Halva livet har jag jobbat
    i grundskolan och halva i högskolan-

  6. -i lärarutbildningen, bland annat,
    och med olika projekt och uppdrag.

  7. Jag har en erfarenhet av särskolan-

  8. -som förälder.

  9. Mitt yngsta barn, Viktor,
    har gått i särskola.

  10. Där har jag lärt mig mycket
    om särskolan.

  11. Det här projektet handlar om-

  12. -möjligheten för elever som har gått
    särskola att läsa på högskola.

  13. Det har inte gått så lätt.

  14. Vi hade tänkt oss det här som ett
    utbildningsprojekt på högskolenivå-

  15. -men i nuläget
    har vi fått ändra över tid.

  16. Det har gått över till Borås stad,
    då det gäller högskolan i Borås-

  17. -och ett samverkansprojekt.

  18. Det har nu gått över
    till en kompetenshöjande insats-

  19. -för personer som måste ha
    ett beslut om daglig verksamhet.

  20. Det var inte det vi hade tänkt oss
    från början.

  21. Vi hade tänkt oss att personer
    som hade gått gymnasiesärskola-

  22. -skulle kunna söka utbildning
    och gå på högskolan-

  23. -och ha en nära koppling
    till arbetslivet.

  24. Därav hade vi Borås stad med på
    tåget. Jag ska berätta mer om det.

  25. Det som gjorde oss intresserade...

  26. Vi har jobbat mycket med "breddad
    rekrytering" på högskoleområdet.

  27. "Breddad rekrytering"
    och "breddat deltagande"...

  28. Jag har varit ansvarig för det
    under rektor i Borås i flera år-

  29. -och har jobbat
    för att försöka öppna upp högskolan-

  30. -för andra grupper än de som normalt
    sett brukar söka och komma in.

  31. Allt fler
    ska våga ta steget över tröskeln-

  32. -bl.a. från yrkesgymnasieprogrammen.

  33. Det här med
    att öppna upp för särskolan-

  34. -är en helt obanad väg i Sverige.

  35. Det finns i andra länder.

  36. Det är en obanad väg...

  37. ...med undantag av att högskolan
    i Gävle hade ett försök 2011-2014...

  38. ...som hette
    Hälsoinspiratörsprogrammet.

  39. Jag kommer att prata
    om det här med behörighet-

  40. -och annat som ställer till det.

  41. Gymnasiesärskoleexamen ger ju inte
    grundläggande behörighet, tyvärr.

  42. Det är en stor stötesten.

  43. Plus det här med studiefinansieringen
    för deltagarna...

  44. Jag blev väldigt intresserad-

  45. -av det här SPSM berättade om
    som fanns möjlighet att söka.

  46. Jag har varit i kontakt med dem
    och med alla, tror jag, om det här.

  47. Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen
    och allt...

  48. Jag skulle gärna höra lite mer-

  49. -om hur ni bar er åt med den delen.

  50. Varför blev det då i Borås?

  51. Borås stads utvecklingsgrupp-

  52. -inom skolan och gymnasiesärskolan-

  53. -föräldrar, elever och
    Arbetslivsförvaltningen i Borås stad-

  54. -som tar emot många av dem
    som kommer från gymnasiesärskolan-

  55. -hörde av sig till oss.

  56. De undrade om det fanns en möjlighet-

  57. -att vi skulle kunna ordna
    nån slags utbildning för eleverna.

  58. Arbetslivsförvaltningen såg-

  59. -att många av dem som kom till dem-

  60. -hade stor potential att kunna gå ut
    på vanliga arbetsplatser-

  61. -med rätt stöd och lite utbildning.

  62. Precis som ni, med Lärlingsprojektet.
    Det var fantastiskt.

  63. Det var orsaken till att vi började
    intressera oss för det här.

  64. Vi tittade för högskolans del
    på det här med breddad rekrytering.

  65. Vi såg på FN:s globala mål
    och Agenda 2030-

  66. -att det stämmer väl överens
    med vad vår regering vill.

  67. De vill att vi ska jobba för
    att implementera de här målen.

  68. För oss var det särskilt mål fyra,
    som gäller utbildning...

  69. Personer som har gått särskola
    är helt utestängda.

  70. Jag tycker
    det här är helt vansinnigt.

  71. Som förälder ställer man sig frågan-

  72. -när ens barn har gått ut
    gymnasiesärskolan:

  73. "Vad händer nu?"
    Ingenting. Det är stopp.

  74. Nåt är fel i systemet.

  75. Det måste finnas en möjlig väg för
    dem som har gått gymnasiesärskola-

  76. -precis som för dem
    som har gått annan gymnasieskola.

  77. Det känns väldigt fel.

  78. För att de här målen
    ska kunna implementeras-

  79. -ska personer med intellektuella
    funktionsnedsättningar-

  80. -ha möjlighet att gå vidare
    inom de olika utbildningssystemen.

  81. Det är en viktig punkt
    i de globala målen.

  82. Det spann vi vidare på...

  83. ...även när vi sökte till Arvsfonden,
    där vi fick våra medel.

  84. Ni fick ju från ESF
    och vi sökte från Arvsfonden.

  85. Där finns det stor möjlighet
    att söka pengar till olika projekt.

  86. Vi bildade en arbetsgrupp.

  87. Jag och rektor för Bergslenagymnasiet
    i Borås-

  88. -var på en internationell konferens
    i Gävle-

  89. -som de som hade haft programmet
    tidigare anordnade.

  90. Vi blev inspirerade.

  91. Där var det personer från Australien,
    USA, Irland och Tyskland-

  92. -som arbetade med den här målgruppen
    på högskolenivå.

  93. Vi åkte tillbaka till Borås och
    anordnade seminarier och studiebesök-

  94. -och bildade en arbetsgrupp
    för att kunna sätta ihop ett projekt.

  95. Det var ansvariga från sjuksköterske-
    och lärarutbildningsprogrammen...

  96. ...studentservice och
    verksamhetsstödet på högskolan.

  97. Prorektor och rektor var med, de
    högsta cheferna på högskolan i Borås.

  98. Sjuhärads samordningsförbund
    med de sju kommunerna i området...

  99. Det var Arbetslivsförvaltningen-

  100. -och även Arbetsförmedlingen
    och Försäkringskassan

  101. Vi försökte samla alla
    som kunde tänkas vara intresserade-

  102. -och behövde finnas med.

  103. Efter många om och men-

  104. -och diskussioner
    om innehåll och upplägg-

  105. -finansiering och studiefinansiering
    för deltagarna tyckte vi-

  106. -att vi hade kommit så långt
    att vi kunde ansöka till Arvsfonden.

  107. Det gjorde vi hösten 2016.

  108. Nu är det 2019 och vi är inte igång
    än, men det närmar sig.

  109. Jag vet inte om nån har haft
    ett Arvsfondsprojekt här?

  110. När man har sökt får man
    en kontaktperson på Arvsfonden-

  111. -som sen kommer tillbaka
    med mängder av frågor-

  112. -och undrar
    hur man kommer att göra allt.

  113. Det är en bra genomgång.

  114. Men det tog ända till hösten -17
    innan det var klart-

  115. -med alla svar på frågorna
    till projektansökan. - Ja?

  116. Filmbussen meddelar
    att ditt örhänge knäpper.

  117. Då tar vi bort det. Varsågod.

  118. Ja...

  119. Hösten -17
    tyckte vi att vi var långt framme-

  120. -men då visade det sig att Arvsfonden
    inte kan ta alla kostnader.

  121. Allt som är runtomkring-

  122. -de s.k. "overhead-kostnaderna"-

  123. -det som kostar
    runtomkring undervisningen-

  124. -har de inte rätt att betala.

  125. Vi fick söka på andra håll
    för att försöka få tag på medel.

  126. Det var från Sjuhärads
    samordningsförbund, Borås stad-

  127. -och från Västra Götalands
    hälso- och sjukvårdsnämnd.

  128. Alla var positiva
    men allt det här tog tid.

  129. Man ska ju presentera det här
    och försöka sälja in det.

  130. När det äntligen var klart-

  131. -kom det annat,
    som blev en stötesten.

  132. Vi bytte prorektor på högskolan.
    Det är ganska betydelsefullt.

  133. Prorektorn håller i allt
    runt breddad rekrytering-

  134. -och utbildning och såna saker.

  135. Det fanns lite andra synpunkter
    på det här med behörigheten-

  136. -eftersom de inte har
    grundläggande högskolebehörighet.

  137. Jag tyckte att man kunde driva det
    som ett projekt-

  138. -för att se hur det skulle fungera.

  139. Jag har haft andra såna projekt
    och det har varit helt okej-

  140. -bara man inte döljer utåt sett
    vad det är man gör.

  141. Men det ställde till problem.

  142. Arbetsförmedlingen och
    Försäkringskassan började backa-

  143. -för studiefinansieringen
    för deltagarna.

  144. Det är inte så enkelt
    när det gäller utbildning.

  145. De kan inte få aktivitetsersättning
    eller annat försörjningsstöd.

  146. Om man går en utbildning-

  147. -bedöms man vara arbetsför.

  148. Jag tror ni var med om det också.

  149. Vissa miste sitt försörjningsstöd.
    Så blev det här också.

  150. Vi fick alltså ansöka
    hos Arvsfonden om-

  151. -att Borås stad
    skulle ta över projektet.

  152. Högskolan kunde inte driva det här
    p.g.a. behörighetskravet.

  153. Det blev en ansökan tillbaka,
    och Borås stad fick ta över.

  154. Sen kom det tillbaka till oss
    som ett uppdrag.

  155. Vad händer när man får ett uppdrag
    på högskolenivå?

  156. Jo, då har deltagarna inte rätt
    att söka studiestöd via CSN.

  157. Det hade vi som en möjlig väg
    när man går på högskola.

  158. Man kan söka studiestöd
    men inte när det är ett uppdrag.

  159. Har man en intellektuell
    funktionsnedsättning-

  160. -kan man söka studiestöd
    och få läsa på halvfart-

  161. -men få full ersättning.

  162. Sen kan man också begära att få det
    avskrivet om man inte kan betala.

  163. Men den vägen stängdes då
    eftersom det här blev ett uppdrag.

  164. Jag skulle kunna prata mycket om det.

  165. Det har varit väldigt besvärligt,
    det här med finansieringen.

  166. Arvsfondsprojekt
    och delfinansiärer...

  167. Det här skulle vara på campus
    på högskolan två dagar i veckan-

  168. -och sen i Sjuhäradshallen. Det är
    ett tidigare Arvsfondsprojekt-

  169. -som bildades med Västergötlands
    parasportförbund.

  170. De var med som samarbetspart.
    Det var även FUB.

  171. Sen skulle de vara ute på praktik.

  172. Borås stad lovade
    att ställa upp med arbetsplatserna.

  173. Under hela tiden skulle de vara ute
    och få pröva på-

  174. -och ha mentorer från arbetslivet-

  175. -s.k. coacher
    som var specialutbildade.

  176. Syftet är det här, som ni ser.

  177. De ska få möjlighet till livslångt
    lärande och i förlängningen arbete.

  178. Vi satsar på att kunna leda och
    individanpassa olika aktivitetspass.

  179. Ni var ju mer inriktade mot service.

  180. Vi tänker oss
    att de ska kunna utbilda sig-

  181. -inom det här med hälsa
    och fysisk rörelse-

  182. -och aktivera personer-

  183. -inom kommunal verksamheter,
    alltså offentlig verksamhet.

  184. Det har vi fått löfte om
    från våra kommuner-

  185. -Borås stad och Sjuhäradskommunerna.

  186. Vi trodde att allt skulle vara bra
    och färdigt.

  187. Jag går vidare med den bilden.

  188. Varför tog vi då inriktningen
    hälsa och fritidsverksamhet?

  189. Vi blev inspirerade-

  190. -av högskolan i Gävle och deras
    program Hälsoinspiratörerna.

  191. De tog elever från Bollnäs.

  192. De har en gymnasiesärskolelinje
    för idrottsintresserade.

  193. Där kan man läsa gymnasiesärskola
    med fokus på idrott.

  194. Elever därifrån
    fick söka in på programmet.

  195. Det var ett treårigt program,
    men 120 poäng.

  196. De läste i lite långsammare takt
    än normalt sett.

  197. Den blev också ett uppdrag.
    Man kunde inte bara söka in-

  198. -utan det var ett uppdrag
    med Arvsfondspengar.

  199. Men det blev ingen fortsättning.
    De kom inte förbi behörigheten-

  200. -när projektet var slut-

  201. -trots påverkan på alla myndigheter
    högt upp på regeringsnivå.

  202. De begärde att få gå förbi
    behörighetskravet men det gick inte.

  203. Men vi tog vara
    på deras erfarenheter.

  204. De hade det bara som studier. De hade
    inte kopplingen till arbetslivet.

  205. De fokuserade mer på
    att utbilda eleverna-

  206. -för att de skulle bli duktiga på-

  207. -att jobba på gym
    eller göra program och såna saker.

  208. Vi får lägga oss lite lägre
    och kanske inte sikta så högt.

  209. Vi tänker 1,5 år med studier och
    kopplingen direkt till arbetslivet-

  210. -inom olika omsorger-

  211. -som äldreboenden och såna saker.

  212. Vi börjar med introduktion
    och sen är det kurser och praktik-

  213. -och i förlängningen arbete.

  214. Det fina med det här från början var
    att Borås stad direkt ställde upp-

  215. -och att det skulle leda till arbete.

  216. Jag fick det på papper.

  217. De lovade
    att de skulle få arbete i nån form.

  218. Det var roligt att de var så med.

  219. Vad gör då en aktivitetsinspiratör?

  220. Det är att aktivera personer
    på en mötesplats-

  221. -som en förening, ett äldreboende,
    ett trygghetsboende-

  222. -eller olika platser
    där man träffar folk.

  223. När vi informerade, förra hösten-

  224. -personer som var intresserade,
    som hade gått gymnasiesärskola-

  225. -kom frågan: "Måste jag hålla
    i en aktivitet alldeles ensam?"

  226. Nej, det behöver man inte.

  227. Man kan vara två
    om man ska göra ett quiz-

  228. -en poängpromenad
    eller vad det kan handla om.

  229. Men ska man läsa högt för nån
    kan man göra det ensam.

  230. Beroende på vad det är för inriktning
    man vill arbeta inom...

  231. Vi kände att det nog blir bra
    med den här formen.

  232. Man skulle få ett intyg på
    att man var en aktivitetsinspiratör-

  233. -när man hade gått färdigt
    utbildningen och gjort sin praktik.

  234. Man får sen utökad praktik
    och arbete så småningom.

  235. Målgruppen är personer med
    intellektuell funktionsnedsättning.

  236. De skulle ha gymnasiesärskoleexamen
    eller motsvarande.

  237. Man kan ha gått nån annan väg
    men ändå ha den bakgrunden.

  238. Sex-åtta platser.

  239. Vi antog i höstas tio personer-

  240. -efter urval och intervjuer.

  241. Det har vi nu fått backa på
    och göra om.

  242. De vi tog in i höstas var de här tio.

  243. Som samverkan är nu-

  244. -så måste Försäkringskassan vara med
    redan i urvalet.

  245. Vi fick lära oss-

  246. -att det inte gick att bara vi
    från högskolan och Borås stad-

  247. -intervjuade
    och läste personliga brev-

  248. -och tog ut dem som var intresserade-

  249. -eftersom finansieringen
    sen blev den stora stötestenen.

  250. De måste kunna betala sin hyra
    och allt runtomkring.

  251. Det går ju inte annars.

  252. Nu måste Försäkringskassan
    vara med från början-

  253. -och det tycker jag är lite sorgligt.

  254. Det hänger på att man måste ha
    de besluten från Försäkringskassan.

  255. Starten är på gång.

  256. Det går ut en ny intresseanmälan
    i oktober.

  257. De som vill vara med
    får skicka in ett personligt brev.

  258. De måste ha ett beslut
    om daglig verksamhet-

  259. -då Försäkringskassan måste ha det
    för att kunna ge stödet till dem.

  260. De ska ha en "kompetenshöjande
    insats" i stället för "utbildning".

  261. Det ordet fick man inte använda utan
    det hette "kompetenshöjande insats".

  262. Man måste kunna förstå information-

  263. -och läsa och skriva enkla uppgifter
    och använda digitala hjälpmedel.

  264. Det har blivit en förändring-

  265. -mot det vi hade tänkt från början.
    Arvsfonden är med på förändringen.

  266. Man får inte ändra för mycket
    i ett projekt som redan är beslutat.

  267. Man var tvungen att ha det så som det
    var, annars fick man söka på nytt.

  268. Men här har de varit
    väldigt tillmötesgående.

  269. Det är en positiv del.

  270. De har även sagt att man
    får förlänga ytterligare.

  271. Så här är schemat tänkt.

  272. De har undervisning och utbildning
    två dagar-

  273. -arbetsuppgifter en dag
    och praktik två dagar.

  274. Då använder de saker de ska göra ute.

  275. De ska också kunna jobba ute på
    arbetsplatser, lite utifrån intresse-

  276. -inom barnomsorg, äldreboende-

  277. -eller på en mötesplats som vi har
    i Borås, som heter Simonsland-

  278. -där det är mycket parasporter
    och såna aktiviteter.

  279. Där vill flera gärna jobba.

  280. Det här är tänkt att starta
    nu i december med en introduktion.

  281. Själva utbildningsinsatserna
    från högskolan börjar i februari.

  282. Där står vi nu.

  283. Det handlar om ledarskap, fysisk
    hälsa och individuell utveckling.

  284. Man måste vara intresserad
    åt det hållet.

  285. När vi sökte förra året
    var det några flickor-

  286. -som var intresserade av mode-

  287. -och ville jobba i affär.

  288. Det kanske inte exakt var det här
    som de sökte.

  289. Det hade kanske varit bättre
    med lärlingsdelen.

  290. Ni hade inget mot affär
    och såna saker, va?

  291. Det hade ni också?
    Det hade varit bra.

  292. Man skulle ha en kombination
    av båda delarna.

  293. Introduktionen är en mjuk övergång-

  294. -som kommer att samordnas
    bl.a. med SISU.

  295. Det är ett studieförbund
    inom idrottsrörelsen.

  296. Lära känna gruppen, ordna saker,
    lässtrategier och lärstrategier...

  297. Det här med rörelse
    och vad som händer i kroppen...

  298. Man lär sig mer
    om hälsa och idrott...

  299. ...för att känna sig säker
    när man sen ska ut och göra saker.

  300. Det ska skapa trygghet.
    Man ska känna sig säker i sin grupp-

  301. -efter introduktionen.

  302. Sen är det lärande och hälsa.

  303. Där hade vi lärare på högskolan-

  304. -inom estetisk verksamhet och idrott.

  305. Fyra lärare förberedde sig för
    att börja redan första januari 2019.

  306. Och vi hade lärare i svenska.

  307. De hade lagt upp ett program
    för hur de kunde jobba tematiskt.

  308. Erfarenheterna från Gävle visade-

  309. -att man inte kan stå som
    en högskoleadjunkt och föreläsa-

  310. -utan man får arbeta på ett annat
    sätt för att få med sig eleverna.

  311. De från Gävle
    hade mycket erfarenheter av-

  312. -hur man ska tänka
    när man arbetar med utbildning.

  313. Jag skulle vilja höra lite mer om
    hur ni från Aktiva gjorde där.

  314. De delarna hörde till.

  315. Du håller ordning på tiden, hoppas
    jag, så att det inte rullar iväg.

  316. Praktik har jag redan pratat om.

  317. De skulle ha praktik
    under 1,5 år, parallellt.

  318. Praktik eller arbete...

  319. Det här med intyg.
    Vi tror det är väldigt viktigt-

  320. -att man får ett intyg på
    att man är aktivitetsinspiratör.

  321. Det är ens yrke.
    Man ska få det på papper.

  322. De kanske
    måste ha ytterligare praktik-

  323. -för att kunna få en tidsbegränsad
    trygghetsanställning.

  324. Man måste vara inskriven
    på Arbetsförmedlingen-

  325. -efter utbildningstiden.

  326. Jag har nämnt lite kort-

  327. -att Försäkringskassan
    måste vara med-

  328. -och att finansieringen då läggs
    som ens individuella plan.

  329. Och utbildningen måste heta
    "kompetenshöjande insats".

  330. Den här frågan då...

  331. Kan eftergymnasial utbildning
    på högskolenivå-

  332. -öka möjligheten till arbete?
    Då får vi blicka utanför Sverige.

  333. I USA finns "transition and
    post-secondary programs"-

  334. -"for students
    with intellectual disabilities".

  335. De har program på minst 48 lärosäten.

  336. Det var 48 när jag tittade senast,
    men det kan ha ökat.

  337. Och 265 program...

  338. Det är på universiteten
    längs USA:s "kanter".

  339. Det är inte så mycket
    i delstaterna i mitten.

  340. Det finns en organisation-

  341. -vid University of Massachusetts
    som heter Think College.

  342. Det är ett nätverk för de program
    som ges på dessa lärosäten.

  343. Min man och jag var i USA
    för fyra år sen-

  344. -och då passade jag på att ta kontakt
    med programmet i Tennessee.

  345. Jag pratade med projektansvarig
    om hur de gjorde.

  346. I USA hade staten tidigare bestämt-

  347. -att man kan ansöka om extra medel
    för de här programmen.

  348. Man får extra pengar från staten
    för att anordna programmen.

  349. Det är skillnad mot här.

  350. Jag har med riksdagsmän
    och utbildningsministern-

  351. -försökt säga
    att det här borde finnas.

  352. Det finns motioner.
    Jag ska visa det strax.

  353. Det kanske är nåt på gång.

  354. Forskningen har kommit fram till
    att 61 % av studenterna-

  355. -som avslutade en sån här utbildning
    finansierad genom de här medlen-

  356. -hade arbete
    mot dem som inte hade gått.

  357. 61 % är ganska mycket.

  358. Inom Think College har de forskat
    och kommit fram till 25 %.

  359. Nånstans däremellan
    ökar möjligheten till att få arbete.

  360. Det är väldigt bra.

  361. Trinity College i Dublin
    har i många år haft program-

  362. -och en särskild avdelning
    för den här studentgruppen.

  363. Det viktigaste
    de har kommit fram till är-

  364. -att för att klara det här behöver
    man ha en inkluderande miljö.

  365. Man behöver tänka lite annorlunda
    för att det ska gå bra.

  366. Det gör även Island
    och universitetet i Reykjavik.

  367. De har i många år haft utbildningar
    med inkluderade kurser.

  368. Det är både studenter
    från den vanliga vägen-

  369. -och studenter
    från gymnasiesärskolan.

  370. De läser tillsammans
    och det har fungerat väldigt bra.

  371. Forskare
    har skrivit artiklar om det här.

  372. Det finns på nätet om nån
    är intresserad av att läsa.

  373. Inkludering är ett viktigt ord
    i det här sammanhanget.

  374. Den här utredningen känner ni till.
    "En andra och en annan chans".

  375. Den lades fram för regeringen
    i augusti 2018.

  376. Den fick ett extra tillägg
    för att titta på den här gruppen.

  377. Kapitel 9 i utredningen
    handlar om särskoleelever.

  378. Om ni vill läsa om det
    kan ni läsa kap. 9.

  379. Där står det beskrivet
    vad man ska tänka på.

  380. Hur ser det ut? Vad finns det?
    De blickar utåt i världen.

  381. Men det tråkiga i utredningen
    är att de inte har tittat på-

  382. -det här med studiefinansiering
    och såna saker.

  383. Det fattas i utredningen.

  384. Man menar
    att med det regelverk som finns-

  385. -är det möjligt
    för elever som har gått särskola-

  386. -att komma in
    på eftergymnasiala studier.

  387. De nämner också att SeQF-

  388. -nationella referensramen
    för kvalifikationer, är ett problem.

  389. När man har gått gymnasiesärskola
    ligger det på nivå 2.

  390. Folkhögskolekurser ligger på nivå 4,
    allmänna kurser.

  391. Komvux ligger också på nivå 4.

  392. Det är ett glapp,
    för högskolekurser ligger på nivå 6.

  393. Man behöver ha
    nåt slags mellanutbildning.

  394. Det var lite det vi var inne på,
    att göra en förutbildning-

  395. -för att sen kanske söka vidare
    in på nån utbildning man vill gå.

  396. Man nämner reell kompetens.

  397. De som saknar behörighet
    kan ansöka om reell kompetens.

  398. Reell kompetens och validering
    har jag jobbat med i snart 20 år.

  399. Det är inte alls enkelt.

  400. Högskolorna är inte pigga på
    att dra igång valideringsprocesser.

  401. Det tar lång tid
    och individen måste bevisa-

  402. -att den har motsvarande kunskap
    som behörigheten står för.

  403. De har gjort det lite lätt för sig
    i den här utredningen.

  404. De har ett bra förslag:

  405. Förordningen om statsbidrag för
    särskilt utbildningsstöd ska ändras.

  406. Man ska lägga till att högskolor ska
    kunna få statsbidrag för kostnader.

  407. Det är bra. Men de nämner inte
    studiefinansieringen för individen.

  408. Den delen fattas
    och det måste man titta på.

  409. Per Lodenius,
    riksdagsman för Centern-

  410. -och flera från andra partier,
    har lämnat in två motioner-

  411. -där man kräver ett tilläggsuppdrag
    för att titta på studiefinansiering.

  412. Jag läser inte upp det.
    Ni får presentationen sen.

  413. Han nämner att de har
    små möjligheter att kunna läsa.

  414. Även om de skulle komma in
    så har de inte finansieringen.

  415. Det är väldigt svårt.

  416. De nämner uppdragsutbildning,
    men då kommer studiefinansieringen.

  417. De får inget CSN-bidrag,
    när de har det.

  418. Det här är spännande. Jag frågade Per
    förra veckan vad som har hänt.

  419. Det har inte hänt mer än att de
    har ställt sig bakom motionen.

  420. Det ska utredas, men man vet inte
    hur lång tid det kan ta.

  421. Hinder och möjligheter
    har jag ju nämnt.

  422. Det är svårt att söka studiemedel.

  423. Man borde kunna ha ett högskolespår
    med en förberedande utbildning-

  424. -precis som vi har i Borås
    för utländska akademiker.

  425. Där behöver man bara ha läst SFI
    och fått godkänt.

  426. Man får läsa för att gå vidare
    ut i arbetslivet.

  427. Man borde kunna ha såna spår och
    det kan vi, bara nån tar tag i det.

  428. Men det här ligger inte på högsta
    nivå av allt som ska göras.

  429. Det är en svårighet
    med beslut på riksdagsnivå.

  430. Det gäller att ligga på
    och undersöka vad de kan göra.

  431. Ministern har fått det här
    på sitt bord, så vi får väl hoppas.

  432. Den sista, med inkluderande
    utbildning, är viktig.

  433. Det har inte varit helt enkelt
    att motivera på högskolan-

  434. -varför vi ska ta in den här gruppen.

  435. Men det man gör för de här
    individerna kommer alla till godo.

  436. Om man utvecklar stödet
    och ser över hur man ska undervisa-

  437. -så kommer det alla till godo.
    Det är en viktig del.

  438. Här är ett utdrag från Borås tidning
    i somras.

  439. "Nytt hopp
    för den unika utbildningen."

  440. Man gör nu på ett annat sätt-

  441. -mot vad vi hade tänkt på högskolan,
    med den här unika utbildningen.

  442. Det blir en kompetenshöjande insats
    inom daglig verksamhet.

  443. Bättre än inget, naturligtvis-

  444. -men det hade varit roligt
    att få pröva det på högskolan.

  445. Men så här är det.
    Vi får se hur det går.

  446. Det kan ju vara en början på nåt.

  447. Vi har pratat med många som har
    önskat att få gå på högskola-

  448. -precis som kompisar eller syskon.

  449. Det känns som att det är
    nåt vi måste göra.

  450. Det här är nåt man inte kan släppa.

  451. Jag skulle ha gått i pension
    för några år sen-

  452. -men har hängt kvar på högskolan-

  453. -för jag ville att det här
    skulle få komma igång.

  454. Det är inte lätt att lämna
    sånt man har påbörjat-

  455. -när man ser
    att det är väldigt viktigt.

  456. Men det händer positiva saker
    för det blir ändå något av det.

  457. Sen får man utvärdera det-

  458. -och påverka beslutsfattarna.

  459. Tack så mycket.

  460. Textning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Från särskola till högre utbildning?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Personer med intellektuella funktionsnedsättningar är idag utestängda från möjligheten till högre studier. Högskolan i Borås har ett uppdrag från Borås stad att, i samverkan med FUB och Borås och Västergötlands parasportförbund, genomföra en utbildning med nära koppling till arbetslivet. Annika Malm, senior projektledare, berättar om syftet med en inkluderande högskola och ett inkluderande arbetsliv. Inspelat den 8 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Skola och samhälle, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning
Ämnesord:
Högskoleutbildning, Högskolor, Personer med funktionsnedsättning, Samhällsvetenskap, Skola och arbetsliv, Sociala frågor, Sverige, Särskolan, Undervisning
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bygga broar 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Hjärnkoll

Lou Rehnlund, regional samordnare på Hjärnkoll, berättar om Hjärnkolls verksamhet och hur de arbetar med att motverka psykisk ohälsa för unga. Hon berättar också om hur de, med hjälp av ungdomarnas egna berättelser, försöker bekämpa fördomarna mot psykisk ohälsa. Dessutom pratar hon om hur man kan få unga som står långt ifrån arbetsmarknaden i sysselsättning. Inspelat den 7 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Från skola till självständigt vuxenliv

Åsa Strömberg, Linköpings kommun och Ulrika Norburg, Linköpings universitet berättar om ett verksamhetsuppdrag som inleddes för ett par år sedan. Syftet har varit att hitta en modell som underlättar elevers övergång från skola till ett självständigt vuxenliv. Det handlar om vikten av en fungerande elevhälsa för samverkan mellan skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård med avstamp i vetenskap och beprövad erfarenhet. Inspelat den 7 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Från idéfrö till kreativitetshus

Fia Sjöstrand och Stefan Johansson, verksamhetsledare på Funkibator, berättar om hur de arbetar med allt från hjälpmedel till arbetsträning för vuxna. Allt är av och för personer med funktionsnedsättning. Föreningen genomsyras av entreprenörskap och hittar ibland sina bästa idéer bland de som "fallit mellan stolarna". Funkibator startade som ett litet idéfrö för åtta år sedan och har nu ett hundratals medlemmar och ett eget kreativitetshus. Inspelat den 7 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Arbete med unga på Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingen har ett särskilt uppdrag för unga med funktionsersättning. Christian Skoog, projektledare, och Jessika Rahm, projektkoordinator för projektet SAMSTART, beskriver hur Arbetsförmedlingen arbetar för att bidra till en bättre övergång från skolan till arbete eller studier för unga med funktionsnedsättning. De som omfattas är elever som fyllt 16 men inte 30 och har en dokumenterad funktionsnedsättning. Inspelat den 7 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Sjuk- och aktivitetsersättning från Försäkringskassan

Susanne Bengtsson är verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan. Hon arbetar på en avdelning som handlägger och hanterar förmåner och ersättningar för personer med funktionsnedsättning och personer med varaktigt nedsatt arbetsförmåga. Hon berättar om vilken typer av ersättning som finns och vad som krävs för att vara berättigad och informerar om sjukersättning och aktivitetsersättning. Inspelat den 7 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

En utvecklad studie- och yrkesvägledning

Mikaela Zelmerlööw, undervisningsråd, berättar om utredningen av en utvecklad studie- och yrkesvägledning. Bland annat tar hon upp utredningens förslag på åtgärder för att ge alla elever möjlighet att göra väl underbyggda val av utbildning och inriktning. Hon ger också en bild av hur förslagen tagits emot och om Skolverkets insatser för att stärka och stödja vägledningsfrågorna. Inspelat den 7 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Från utbildning till anställning

Activa i Örebro län har tillsammans med kommunernas vuxenutbildningar arbetat upp en framgångsrik lärlingsutbildning för personer med lindrig utvecklingsstörning. Vilka med- och motgångar har det inneburit? Lars Rickardt, projektledare, och Emelie Andersson, företagskonsulent, berättar om utbildningen som ska leda till anställning. Inspelat den 8 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Från särskola till högre utbildning?

Personer med intellektuella funktionsnedsättningar är idag utestängda från möjligheten till högre studier. Högskolan i Borås har ett uppdrag från Borås stad att, i samverkan med FUB och Borås och Västergötlands parasportförbund, genomföra en utbildning med nära koppling till arbetslivet. Annika Malm, senior projektledare, berättar om syftet med en inkluderande högskola och ett inkluderande arbetsliv. Inspelat den 8 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Projektet Falken arbetsmarknadsenheten

Stina Randevall Hjärtstam arbetar vid Falken i Kalmar kommun. Trots högkonjunktur så finns det fortfarande stora grupper som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Falkens verksamhet jobbar med de målgrupperna, framförallt personer med olika funktionsvariationer, samt lågutbildade. Inspelat den 8 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Aktivt medborgarskap efter särskolan?

Magnus Tideman, professor i Handikappvetenskap med inriktning socialt arbete, sammanfattar resultaten från två forskningsprojekt. Dels ett forskningsprojekt om sysselsättning efter gymnasiesärskolan, dels ett om hur gymnasiesärskolan realiserar sitt demokratiuppdrag med fokus på beslutsfattande. Han ger också en historisk tillbakablick på synen på funktionsnedsättning för att sätta in dagens samtal i en aktuell kontext. Inspelat den 8 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Arbetsplatsförlagt lärande

Hur skapar du en bra dialog och samarbete med praktikplatsens personal? Hur ska det leda till arbete och anställning efter skolan? Susanne Avander, rektor för S:t Eriks gymnasiesärskola, berättar om hur man skapar bra förutsättningar, personkännedom, tydlighet, vägledning och kommunikation vid arbetsplatsförlagt lärande, APL. Inspelat den 8 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Bemötande i skolan och utanför

Finns det någon anledning att göra gott för våra medmänniskor? Och hur skapar vi hållbara medmänskliga relationer? Det är en konst som vi kan utveckla och som vi har glädje av, såväl inom skolans värld som utanför. Stefan Einhorn, professor och ordförande vid centrum för social hållbarhet vid Karolinska Institutet samt överläkare vid Radiumhemmet, berättar och engagerar publiken.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta En bok, en författare

Gymnasiet som marknad

Inom skolvärlden har marknadsföring blivit viktig sedan det beslutades att främja skolval och skolors frihet att utforma sin verksamhet. Lisbeth Lundahl reflekterar i "Gymnasiet som marknad" över den ökade konkurrensen mellan skolorna. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

4 år som hemmasittare

När Tilda var 11 år ville hon gå i skolan och lära sig nya saker, men hon lärde sig för snabbt för lärarnas smak och fick mest sitta och rita. Till slut brast det. Sedan fjärde klass har hon varit hemma från skolan i sammanlagt fyra år. Nu är det sista terminen i nian och Tilda kämpar för att finna en väg tillbaka till en fungerande vardag.