Titta

UR Samtiden - Bygga broar 2019

UR Samtiden - Bygga broar 2019

Om UR Samtiden - Bygga broar 2019

Föreläsningar från konferensen Bygga broar. Föreläsningarna rör utbildning, arbete, praktik och vägledning för unga personer med funktionsnedsättningar. Inspelat den 7-8 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Till första programmet

UR Samtiden - Bygga broar 2019 : Sjuk- och aktivitetsersättning från FörsäkringskassanDela
  1. När man har aktivitetsersättning är
    det viktigt att vi tar till vara på-

  2. -de förmågor och möjligheter
    en person har-

  3. -för att få eller återfå
    en arbetsförmåga.

  4. Susanne Bengtsson heter jag.

  5. Jag är verksamhetsutvecklare
    på Försäkringskassan i Stockholm.

  6. Jag jobbar på en avdelning
    med ett jättelångt namn:

  7. Avdelningen för funktionsnedsättning
    och varaktigt nedsatt arbetsförmåga.

  8. Vi är en avdelning
    där vi hanterar och handlägger-

  9. -förmåner och ersättningar för
    personer med funktionsnedsättning-

  10. -eller varaktigt nedsatt
    arbetsförmåga.

  11. Så det handlar om ekonomiskt stöd,
    ersättning.

  12. Det är funktionshinderområdena.
    Assistansersättning, bilstöd-

  13. -och det jag ska uppehålla mig kring:
    sjuk- och aktivitetsersättning.

  14. Och vi jobbar med handledning
    och stöd till handläggarna.

  15. Kollegor till mig har varit här före-
    gående år och pratat om vad vi gör.

  16. Jag tänkte i dag fokusera
    på vår del i samverkan.

  17. Hur jobbar vi
    när en person har ersättning-

  18. -i form av aktivitetsersättning?

  19. Hur är vår struktur? Hur tänker vi
    kring vad vi behöver göra?

  20. Så det tänker jag bygga på er kunskap
    lite med förhoppningsvis.

  21. Men innan jag går in på det
    så tänkte jag grunda med-

  22. -fakta om vad ersättningar är,
    så att ni har den basen.

  23. Om ni har varit med på konferensen
    förut så har ni sett den här bilden.

  24. Men det är bra att ha den, antingen
    som ny kunskap eller som repetition.

  25. Aktivitetsersättning
    har flera varit inne på i dag.

  26. Det är lätt att säga
    "aktivitetsersättningen"-

  27. -men aktivitetsersättning
    är egentligen två ersättningar.

  28. Det finns två skäl till
    att man kan ha ersättning-

  29. -och de syns
    i de två första kolumnerna.

  30. Det de har gemensamt är att de riktar
    sig till personer som är 19-29 år-

  31. -och att storleken på pengarna
    är densamma.

  32. Men syftet är olika.

  33. Aktivitetsersättning
    för förlängd skolgång kan man få-

  34. -om funktionsnedsättningen gör
    att man behöver gå längre i skolan.

  35. Är man inte klar med sina grund-
    läggande studier vid 19 års ålder-

  36. -kan man få
    den ersättningen beviljad-

  37. -allt från en månad
    upp till tre år i taget.

  38. Då tittar vi på kopplingen mellan-

  39. -varför man inte är klar med sina
    studier och funktionsnedsättningen.

  40. Den ersättningen är alltid på hel.

  41. Man har alltid en hel ersättning
    även om man inte studerar på heltid.

  42. På grund av funktionsnedsättningen
    kan man ju behöva studera på deltid.

  43. Främst är det den anledningen.

  44. Det är en månadsersättning, precis
    som de övriga ersättningsförmånerna-

  45. -och det beror lite grann på ålder
    och om man har jobbat eller inte-

  46. -hur mycket pengar man får per månad.

  47. Man kan också söka bostadstillägg
    om man har aktivitetsersättning.

  48. Prosit.

  49. Sen har vi den andra varianten
    av aktivitetsersättning:

  50. På grund av nedsatt arbetsförmåga.

  51. Här är det en koppling mellan sjukdom
    eller funktionsnedsättning-

  52. -och att man inte klarar av
    att arbeta.

  53. Den kan man också få mellan 19 och 29
    år, och från 1 år till 3 år i taget.

  54. Arbetsförmågan ska vara nedsatt-

  55. -och det ska den vara på grund av
    sjukdom eller funktionsnedsättning.

  56. Den ska vara nedsatt
    med minst en fjärdedel-

  57. -i alla arbeten
    på hela arbetsmarknaden-

  58. -även anpassade och skyddade arbeten.
    Det är grunden.

  59. Och den ska vara nedsatt
    minst ett år framåt.

  60. Så här är det liksom
    ett varaktighetskriterium.

  61. Det är här det medicinska underlaget
    blir viktigt när man ansöker.

  62. Den här aktivitetsersättningen
    kan man ha i fyra olika nivåer.

  63. Man kan ha 25 procent,
    50 procent, 75 eller på helt-

  64. -beroende på arbetsförmågan,
    hur pass den är nedsatt.

  65. Antalet kronor per månad
    är lika många eller lika få-

  66. -som för den andra
    aktivitetsersättningen.

  67. Även här kan man söka bostadstillägg.

  68. Sen vill jag flika in en tredje
    ersättning som kan vara aktuell-

  69. -om man är 19-29 år.

  70. Den har inte funnits
    så väldans länge.

  71. Det är hel sjukersättning,
    som sen februari 2017-

  72. -är möjlig
    för personer under 30 år att söka.

  73. Innan var ju sjukersättning bara
    för personer över 30 år.

  74. Den är bara på heltid.

  75. Och det är om man har så svår sjukdom
    eller stora funktionsnedsättningar-

  76. -att man inte kommer att kunna jobba
    nånsin till nån del.

  77. För det fanns en grupp yngre personer
    i samhället-

  78. -som behövde lämna in en ansökan
    vart tredje år.

  79. Ny ansökan
    och nytt medicinskt underlag-

  80. -fast det visade sig att man aldrig
    skulle kunna arbeta till nån del.

  81. För att minska på den administrativa
    bördan för personen-

  82. -och öka tryggheten-

  83. -så infördes hel sjukersättning.

  84. Inte supermånga har den, men det är
    dock en grupp som behöver ha den.

  85. Gruppen som har ersättning... Om ni
    vill ha nån uppfattning om storleken-

  86. -så är det ungefär 32 000 personer
    i dag som har aktivitetsersättning.

  87. Merparten har ersättningen för
    nedsatt arbetsförmåga. 80 procent.

  88. Och 20 procent för förlängd skolgång.

  89. Det kan vara bra
    att ha med sig det i bakhuvudet.

  90. Det jag kommer att ägna min stund åt
    här nu är gruppen i mitten främst-

  91. -nu när jag ska prata om
    rehabilitering och aktiviteter.

  92. Den här får ni med i bildspelet sen.
    Den kan vara en bra liten lathund.

  93. Samordning av rehabiliteringsinsatser
    och aktiviteter.

  94. Jag tänker dela upp det här
    i tre delar.

  95. Först pratar jag lite grann om
    vad rehabilitering är.

  96. Vad aktiviteter är
    tar jag som nummer två.

  97. Det tredje är nåt som vi har valt
    att kalla för "samordningshjulet"-

  98. -det vill säga hur det är tänkt att
    vi ska arbeta när man har ersättning.

  99. När man har ersättning
    är det viktigt-

  100. -att vi tar till vara på de förmågor
    och möjligheter en person har-

  101. -för att få eller återfå
    en arbetsförmåga.

  102. Rehabilitering
    handlar ju ofta om att återfå-

  103. -men för de här personerna
    handlar det kanske mest om att få.

  104. Man är oftast inte etablerad
    på arbetsmarknaden-

  105. -utan behöver få stöd
    att kunna göra det.

  106. Man ska kunna utvecklas utifrån
    sina förutsättningar och förmågor-

  107. -i den takt man behöver-

  108. -för att kunna delta i samhällslivet
    och på sikt delta i arbetslivet-

  109. -utifrån sin förmåga.

  110. Det är också jätteviktigt
    från vår sida-

  111. -att planeringen görs i samråd och
    dialog med den som har ersättningen.

  112. Vi gör planeringen
    tillsammans med andra aktörer-

  113. -men huvudpersonen är ju den
    som har aktivitetsersättning.

  114. Det får vi inte missa.

  115. Vad gör då vi på Försäkringskassan?

  116. Rehabilitering är ju
    ett jättestort begrepp-

  117. -som många av oss använder
    och berörs av.

  118. Det finns inte en supertydlig
    definition av vad rehabilitering är.

  119. Vi har hjälp
    i förarbeten och lagtext.

  120. Det är ju ett samlingsbegrepp
    för medicinska, sociala-

  121. -arbetslivsinriktade
    och psykologiska insatser-

  122. -som man behöver för att få
    eller bibehålla eller återfå-

  123. -en funktionsförmåga.

  124. Så ett samlingsbegrepp
    för att få och återfå förmåga.

  125. Man pratar mycket om återfå-

  126. -men även de med aktivitetsersättning
    ingår när vi pratar rehabilitering.

  127. Tre former av rehabilitering
    är viktiga att uppehålla sig kring.

  128. Det är medicinsk rehabilitering,
    medicinsk behandling.

  129. Det kan vara medicinering,
    sjukgymnastik-

  130. -utredningar,
    undersökningar eller terapi.

  131. Sånt som hälso- och sjukvården
    arbetar med. Det är en viktig del.

  132. En annan viktig del
    är social rehabilitering.

  133. Det är främst kommunen
    som har hand om den delen.

  134. Det kan vara stöd i hemmet,
    det kan vara sysselsättning-

  135. -det kan vara praktik
    och andra stödinsatser.

  136. Sen har vi det här där vi
    och Arbetsförmedlingen ständigt möts:

  137. Arbetslivsinriktad rehabilitering.

  138. När man behöver praktik-

  139. -för att se vad man klarar av att
    arbeta med, hur mycket och med vad.

  140. Arbetsgivarna finns med här också,
    men de med aktivitetsersättning-

  141. -saknar ofta anställning.

  142. Man har inte inträtt
    i förvärvsarbete och förvärvslivet.

  143. Därför är Arbetsförmedlingen
    vår främsta samarbetspartner.

  144. Den har varit det länge
    och kommer att fortsätta vara det.

  145. Vi behöver varandra
    i det sammanhanget.

  146. Ofta när det gäller rehabilitering så
    räcker det inte med en av insatserna.

  147. Man behöver kanske oftast
    två eller tre.

  148. Man kan behöva den ena först
    och den andra sen-

  149. -eller man kan behöva dem parallellt.

  150. En av utmaningarna är ju
    att hitta behoven.

  151. Vad behöver den här personen och när?

  152. Jag återkommer lite grann kring det.

  153. Så det är rehabilitering.

  154. Försäkringskassan ska ju samordna
    rehabiliteringsinsatserna.

  155. Vi har inga insatser själva.
    Inga alls.

  156. Vi är helt beroende av
    vad övriga samhället har-

  157. -och vad vi kan göra tillsammans.

  158. Ibland finns missuppfattningen
    att Försäkringskassan har.

  159. Nej, vi har ingenting. Vi har
    personen och personens ersättning-

  160. -och vi ska samordna
    de insatser och det stöd man behöver.

  161. Och det är nog så viktigt
    att sköta den här samordningen.

  162. Vi samordnar rehabilitering. Sen har
    vi ytterligare ett samordningsansvar-

  163. -och det är samordning
    av aktiviteter.

  164. Det är av
    mer sysselsättningsinriktad karaktär.

  165. Det kan vara fritidssysselsättning,
    kurser, må bra-aktiviteter-

  166. -och ibland är det steget före den
    arbetslivsinriktade rehabiliteringen.

  167. Aktiviteterna är frivilliga.

  168. Det kan också vara bra
    att komma ihåg.

  169. Rehabilitering,
    framför allt den arbetslivsinriktade-

  170. -är ju mer av ett tvång.

  171. Där är man skyldig att ställa upp
    i sin rehabilitering och planering-

  172. -annars kanske man inte får behålla
    sin ersättning.

  173. Men när det kommer till aktiviteterna
    så finns inte det kravet.

  174. Ibland möts vi av: "Man får ha sin
    ersättning, men man gör ju inget."

  175. Nej, i vissa fall kan det vara så.

  176. Det är inte förknippat
    med en motprestation.

  177. Även aktiviteterna samordnar vi.
    Vi kan stå för ersättningen.

  178. Man får ersättning
    för vissa aktiviteter-

  179. -som vissa medlemskort
    och resor och så.

  180. Ibland kan det vara första steget
    före arbetslivsinriktade insatser.

  181. Så det är bra att komma ihåg att det
    finns två typer av samordningsansvar.

  182. Hur jobbar vi, då? Jo, då tycker vi
    att vi har varit lite pedagogiska-

  183. -och tagit fram ett samordningshjul.

  184. Att det är ett hjul är ju helt enkelt
    för att de här fyra delarna-

  185. -kan återkomma flera gånger under
    den tiden som man har ersättningen.

  186. Så det är inte bara en gång-

  187. -utan det kan gå runt
    både en och två och tre gånger.

  188. Det är ett sätt att strukturera upp,
    men vad innebär det när vi samordnar-

  189. -rehabiliteringsinsatser
    och aktiviteter?

  190. Först utreder vi och bedömer behovet
    av insatser och aktiviteter-

  191. -och det ska vi göra första gången
    när personen ansöker om ersättning.

  192. Vi ska bedöma
    om man har rätt till ersättning-

  193. -och titta på vad som ska hända under
    tiden man har aktivitetsersättning.

  194. Den är ju alltid tidsbegränsad-

  195. -och tanken är ju att man antingen
    ska få en arbetsförmåga-

  196. -eller att man ska vara delaktig
    i samhället på nåt sätt.

  197. Det gör vi genom att titta på
    de medicinska underlagen.

  198. Vad säger läkarutlåtandet?

  199. Ska personen ha medicinsk behandling?
    Ska man ha nån samtalskontakt?

  200. Ska man göra nån operation?
    Vad är tanken?

  201. Sen är det viktigt att vi har
    underlag från andra personer-

  202. -och andra yrkesgrupper. Fanns det
    nån tanke när man slutade skolan?

  203. Vad var tanken efter?
    Ska man göra praktik?

  204. Ska man ha daglig verksamhet? Ska man
    ha nån annan slags sysselsättning?

  205. Är det aktuellt att planera nåt
    tillsammans med Arbetsförmedlingen?

  206. Det är viktigt för oss
    att få de uppgifterna-

  207. -tillsammans med uppgifterna
    i det medicinska underlaget.

  208. Det tredje och det nog så viktiga:
    Vad säger personen själv?

  209. Hur tänker jag som söker ersättning?
    Vad har jag för behov?

  210. Vad behöver jag?
    Vad kan jag? Vad vill jag?

  211. Sen är det handläggaren hos oss
    som väger ihop de här uppgifterna-

  212. -för att komma fram till för hur lång
    tid personen ska ha ersättning-

  213. -och vad som ska hända. Att försöka
    lägga ihop det här pusslet.

  214. Vad ska hända medicinskt? Behöver det
    hända nåt arbetslivsinriktat-

  215. -eller behöver det vara
    nån form av sysselsättning?

  216. Det är det som handlar om
    att utreda och bedöma behov.

  217. Det är superviktigt att göra det,
    för gruppen är ungefär 32 000-

  218. -men det är ju en grupp
    som har vitt skilda behov-

  219. -och en mängd olika diagnoser.

  220. En person har dessutom kanske
    flera diagnoser som samvarierar.

  221. Och man har olika bakgrund,
    och livet ser helt enkelt olika ut.

  222. Och funktionsnedsättningarna
    varierar ju självklart.

  223. Så hitta rätt behov hos personen.

  224. Det andra steget är att planera och
    initiera insatser och aktiviteter.

  225. Det startar
    när ersättningen är beviljad.

  226. Då är det dags att komma i gång
    med det vi planerade.

  227. Det kan handla om att boka möte
    med Arbetsförmedlingen-

  228. -och tillsammans börja kartlägga
    och planera.

  229. Vi kan behöva stötta personen
    i en kontakt med kommunen-

  230. -för att det blir aktuellt
    med sysselsättning.

  231. Eller hjälpa till med andra kontakter
    för att insatsen ska komma i gång.

  232. Vi kan också behöva ta kontakt
    med de andra myndigheterna-

  233. -och självklart i dialogen
    med den enskilde.

  234. Så där är själva görandet.

  235. Då börjar vi gå
    från planering till handling.

  236. Den tredje delen är streckad.
    Det finns en tanke med det.

  237. Det är att genomföra rehabiliterings-
    insatser och aktiviteter.

  238. Och som jag sa inledningsvis
    har vi inga insatser hos oss-

  239. -utan vi är beroende av
    vad som finns hos kommunen.

  240. Finns det nåt samordningsförbund-

  241. -där vi tillsammans
    har tagit fram insatser?

  242. Vad finns hos Arbetsförmedlingen
    lokalt hos oss?

  243. Finns det nån folkhögskola
    som personen vill gå på?

  244. Så då är själva genomförandet
    hos nån annan aktör.

  245. Men det viktiga är att vi finns med
    i planeringen och inte släpper taget-

  246. -och att vi är tydliga med
    Försäkringskassans roll i insatsen.

  247. Att ha kontakten, att planera.
    Vad är målet? Vad ska hända?

  248. När ska vi följa upp,
    och hur ska vi följa upp?

  249. Så att vi tillsammans vet
    vad målet är för dig.

  250. Varför ska du delta i insatsen?

  251. Det är superviktigt.

  252. Så att inte vi lämnar över
    till nån annan och drar oss undan.

  253. Ibland tror jag dessvärre
    att det kan upplevas så.

  254. Det viktiga är
    att vi gör en planering tillsammans.

  255. Man kanske främst har kontakt
    med Arbetsförmedlingen-

  256. -men man ska veta att vi är med
    när det är dags för uppföljning.

  257. Den fjärde och sista delen
    i samordningshjulet handlar om-

  258. -att följa upp rehabiliterings-
    insatser och aktiviteter.

  259. Vi har utrett, planerat, initierat
    och vi är i ett genomförande-

  260. -och då behöver vi följa upp hur
    det går. Går det som vi har tänkt?

  261. Om inte, vad behöver vi göra?
    Vad behöver vi ändra på?

  262. Behöver man byta insats
    eller aktivitet-

  263. -eller räcker det med
    att vi skruvar lite grann?

  264. Om man inte deltar i nåt är det även
    då aktuellt att följa upp och se:

  265. Vad är läget nu? Vad behövs
    för att kunna ta nästa steg-

  266. -i processen mot
    att vara delaktig i samhällslivet-

  267. -eller delta
    i arbetslivsinriktad rehabilitering?

  268. De här uppföljningarna
    är superviktiga-

  269. -så att vi vet vad som ska bli
    nästa steg. Det är det viktiga.

  270. Hur ser det ut? Hur har det fungerat?
    Vad är nästa steg?

  271. Och för att ta reda på nästa steg-

  272. -då är vi tillbaka i
    att utreda och bedöma behov.

  273. Så på det sättet-

  274. -går vi igenom samordningshjulet
    en gång till säkert.

  275. Det kan ju vara så att vi ser
    att man ska fortsätta med sin insats-

  276. -men kanske lägga till
    en insats eller aktivitet.

  277. Att hela tiden bedöma: Vad är behovet
    här och nu? Vad är personen redo för?

  278. Sen är tanken att vi ska följa upp
    alla med aktivitetsersättning-

  279. -ett tag innan ersättningen upphör.

  280. Den är alltid tidsbegränsad.
    Då är det viktigt att vi ser:

  281. Vad har hänt under perioden? Är det
    aktuellt med fortsatt ersättning?

  282. Så att man har den kontakten
    i god tid innan ersättningen upphör.

  283. Så på ett sätt
    är det inte svårare än så här.

  284. Det här är strukturen.

  285. Jag tror att utmaningen och
    svårigheten är att fylla den här-

  286. -och göra det
    utifrån individens behov.

  287. Att vi får reda på
    vad personen behöver och vill-

  288. -och om det finns insatser
    som matchar det den behöver och vill.

  289. Det är en del av utmaningen-

  290. -att det finns insatser
    som passar personens behov-

  291. -när man är redo att ta det steget
    och när man är redo för nästa steg.

  292. Och här är just samverkan oerhört
    viktigt. Att vi samverkar lokalt-

  293. -och att vi tillsammans har koll på
    vad som finns här hos oss.

  294. För vi själva klarar inte av det,
    utan vi behöver resten av samhället.

  295. Och jag tror att ni behöver oss.

  296. Jag ska säga några korta ord
    om sjukersättning.

  297. Samordningshjulet är inte lika
    tydligt när man har sjukersättning-

  298. -eftersom man har den
    för resten av livet.

  299. Då är rehabilitering inte aktuellt.

  300. Alla rehabiliteringsmöjligheter
    ska vara uttömda.

  301. Det ska vara så pass säkert
    att man inte kan arbeta.

  302. Men det kan ju hända nåt. Det
    kan komma ny medicinsk behandling.

  303. Man kan må bättre utan ny behandling
    och vilja prova på att arbeta.

  304. Och självklart
    så ska man då ta kontakt med oss.

  305. Och så tar vi reda på:
    Hur ser det ut för personen?

  306. Vad har man för behov? Hur ser det
    medicinska tillståndet ut här och nu?

  307. Vad kan vara aktuellt?

  308. Och så kan det bli aktuellt med
    arbetslivsinriktad rehabilitering.

  309. Men då aktivitetsersättningen
    är tidsbegränsad så är det tydligare-

  310. -att vi arbetar med samordning
    av insatser och aktiviteter.

  311. Så. Det var det jag tänkte säga
    på den här stunden.

  312. Textning: Johanna Lidberg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Sjuk- och aktivitetsersättning från Försäkringskassan

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Susanne Bengtsson är verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan. Hon arbetar på en avdelning som handlägger och hanterar förmåner och ersättningar för personer med funktionsnedsättning och personer med varaktigt nedsatt arbetsförmåga. Hon berättar om vilken typer av ersättning som finns och vad som krävs för att vara berättigad och informerar om sjukersättning och aktivitetsersättning. Inspelat den 7 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Välfärd och offentlig sektor
Ämnesord:
Aktivitetsstöd, Arbetsförmåga, Försäkring, Försäkringskassan, Personer med funktionsnedsättning, Samhällsvetenskap, Sjukförsäkring, Sociala frågor, Socialförsäkring
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bygga broar 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Hjärnkoll

Lou Rehnlund, regional samordnare på Hjärnkoll, berättar om Hjärnkolls verksamhet och hur de arbetar med att motverka psykisk ohälsa för unga. Hon berättar också om hur de, med hjälp av ungdomarnas egna berättelser, försöker bekämpa fördomarna mot psykisk ohälsa. Dessutom pratar hon om hur man kan få unga som står långt ifrån arbetsmarknaden i sysselsättning. Inspelat den 7 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Från skola till självständigt vuxenliv

Åsa Strömberg, Linköpings kommun och Ulrika Norburg, Linköpings universitet berättar om ett verksamhetsuppdrag som inleddes för ett par år sedan. Syftet har varit att hitta en modell som underlättar elevers övergång från skola till ett självständigt vuxenliv. Det handlar om vikten av en fungerande elevhälsa för samverkan mellan skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård med avstamp i vetenskap och beprövad erfarenhet. Inspelat den 7 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Från idéfrö till kreativitetshus

Fia Sjöstrand och Stefan Johansson, verksamhetsledare på Funkibator, berättar om hur de arbetar med allt från hjälpmedel till arbetsträning för vuxna. Allt är av och för personer med funktionsnedsättning. Föreningen genomsyras av entreprenörskap och hittar ibland sina bästa idéer bland de som "fallit mellan stolarna". Funkibator startade som ett litet idéfrö för åtta år sedan och har nu ett hundratals medlemmar och ett eget kreativitetshus. Inspelat den 7 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Arbete med unga på Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingen har ett särskilt uppdrag för unga med funktionsersättning. Christian Skoog, projektledare, och Jessika Rahm, projektkoordinator för projektet SAMSTART, beskriver hur Arbetsförmedlingen arbetar för att bidra till en bättre övergång från skolan till arbete eller studier för unga med funktionsnedsättning. De som omfattas är elever som fyllt 16 men inte 30 och har en dokumenterad funktionsnedsättning. Inspelat den 7 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Sjuk- och aktivitetsersättning från Försäkringskassan

Susanne Bengtsson är verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan. Hon arbetar på en avdelning som handlägger och hanterar förmåner och ersättningar för personer med funktionsnedsättning och personer med varaktigt nedsatt arbetsförmåga. Hon berättar om vilken typer av ersättning som finns och vad som krävs för att vara berättigad och informerar om sjukersättning och aktivitetsersättning. Inspelat den 7 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

En utvecklad studie- och yrkesvägledning

Mikaela Zelmerlööw, undervisningsråd, berättar om utredningen av en utvecklad studie- och yrkesvägledning. Bland annat tar hon upp utredningens förslag på åtgärder för att ge alla elever möjlighet att göra väl underbyggda val av utbildning och inriktning. Hon ger också en bild av hur förslagen tagits emot och om Skolverkets insatser för att stärka och stödja vägledningsfrågorna. Inspelat den 7 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Från utbildning till anställning

Activa i Örebro län har tillsammans med kommunernas vuxenutbildningar arbetat upp en framgångsrik lärlingsutbildning för personer med lindrig utvecklingsstörning. Vilka med- och motgångar har det inneburit? Lars Rickardt, projektledare, och Emelie Andersson, företagskonsulent, berättar om utbildningen som ska leda till anställning. Inspelat den 8 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Från särskola till högre utbildning?

Personer med intellektuella funktionsnedsättningar är idag utestängda från möjligheten till högre studier. Högskolan i Borås har ett uppdrag från Borås stad att, i samverkan med FUB och Borås och Västergötlands parasportförbund, genomföra en utbildning med nära koppling till arbetslivet. Annika Malm, senior projektledare, berättar om syftet med en inkluderande högskola och ett inkluderande arbetsliv. Inspelat den 8 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Projektet Falken arbetsmarknadsenheten

Stina Randevall Hjärtstam arbetar vid Falken i Kalmar kommun. Trots högkonjunktur så finns det fortfarande stora grupper som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Falkens verksamhet jobbar med de målgrupperna, framförallt personer med olika funktionsvariationer, samt lågutbildade. Inspelat den 8 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Aktivt medborgarskap efter särskolan?

Magnus Tideman, professor i Handikappvetenskap med inriktning socialt arbete, sammanfattar resultaten från två forskningsprojekt. Dels ett forskningsprojekt om sysselsättning efter gymnasiesärskolan, dels ett om hur gymnasiesärskolan realiserar sitt demokratiuppdrag med fokus på beslutsfattande. Han ger också en historisk tillbakablick på synen på funktionsnedsättning för att sätta in dagens samtal i en aktuell kontext. Inspelat den 8 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Arbetsplatsförlagt lärande

Hur skapar du en bra dialog och samarbete med praktikplatsens personal? Hur ska det leda till arbete och anställning efter skolan? Susanne Avander, rektor för S:t Eriks gymnasiesärskola, berättar om hur man skapar bra förutsättningar, personkännedom, tydlighet, vägledning och kommunikation vid arbetsplatsförlagt lärande, APL. Inspelat den 8 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Bemötande i skolan och utanför

Finns det någon anledning att göra gott för våra medmänniskor? Och hur skapar vi hållbara medmänskliga relationer? Det är en konst som vi kan utveckla och som vi har glädje av, såväl inom skolans värld som utanför. Stefan Einhorn, professor och ordförande vid centrum för social hållbarhet vid Karolinska Institutet samt överläkare vid Radiumhemmet, berättar och engagerar publiken.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - EAT 2016

Näringsrik mat i slummen

900 miljoner människor bor idag i slumområden, och inom den närmaste framtiden förväntas antalet öka till närmare 1,5 miljarder. 70 procent av dessa människor bor i Afrika. Hur kan man äta näringsrik mat utan möjligheter till tillagning och vatten? Här berättar Jamie Morrison från FN om ett framgångsrikt projekt i Bangladesh där man via 500 nya matvagnar lärt upp gatuhandlare att hantera mat för att göra den säkrare och hälsosammare i de urbana slumområdena. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Idol-Bori

Tusentals barn och ungdomar drömmer om att få vara med i talangtävlingen Idol. Men hur är det egentligen att vara med? Bori Shoyebos unika röst gjorde honom snabbt till en publikfavorit. Han är 16 år och kom utan föräldrar till Sverige. Hans medverkan har förändrat hans liv. Från att vara helt okänd har han plötsligt blivit kändis. Bori lever sin dröm. Men inget är givet - varje vecka riskerar han att åka ut ur tävlingen.