Titta

UR Samtiden - Bygga broar 2019

UR Samtiden - Bygga broar 2019

Om UR Samtiden - Bygga broar 2019

Föreläsningar från konferensen Bygga broar. Föreläsningarna rör utbildning, arbete, praktik och vägledning för unga personer med funktionsnedsättningar. Inspelat den 7-8 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Till första programmet

UR Samtiden - Bygga broar 2019 : Bemötande i skolan och utanförDela
  1. Hur många i det här rummet har fått
    för mycket beröm och uppmuntran?

  2. Jag kan lova att majoriteten av er är
    svältfödda på beröm och uppmuntran.

  3. Jag tänkte börja med
    att ställa en fråga.

  4. Är svenskar nöjda med tillvaron?
    Är svenskar lyckliga?

  5. Vilka tror att majoriteten av
    svenskar är nöjda och lyckliga?

  6. Det trodde 28 stycken.

  7. Vem tror att majoriteten inte
    är nöjda och lyckliga?

  8. Det trodde 76 stycken.

  9. 93 procent av alla svenskar är
    ganska eller mycket nöjda med livet.

  10. 91 procent är ganska eller mycket
    lyckliga. Där fick ni så ni teg.

  11. Vi kommer på sjunde plats
    i världsstatistiken.

  12. Vilket land leder?

  13. Ni gissar hej vilt.
    De som sa Finland hade rätt.

  14. Över till nästa fråga.

  15. Vilken period i människans liv
    är i genomsnitt lyckligast?

  16. Är det koltåldern? Är det
    när vi tar klivet ut i vuxenvärlden?

  17. Är det när vi bildar familj?
    Svaret kommer att överraska er.

  18. I genomsnitt är vi lyckligast
    när barnen flyttar hemifrån.

  19. Det kan ni...
    Det kan ni hälsa de där glinen.

  20. Det tyckte ni var roligt.
    Det här är den bästa undersökningen-

  21. -jag känner till
    om vad som gör oss lyckliga.

  22. Man gav människor ett tillgodohavande
    på Starbucks coffee.

  23. De fick tre valmöjligheter.
    De kunde gå dit-

  24. -dricka en kopp kaffe och äta
    en muffin, och sen var det inget mer.

  25. Eller så kunde de ge bort
    tillgodohavandet till nån annan.

  26. Eller så kunde de ta med sig nån och
    tillsammans dela på tillgodohavandet.

  27. Minst lycklig blev man
    om man använde det själv.

  28. Näst lyckligast blev man
    om man gav bort det.

  29. Lyckligast blev man
    om man använde det tillsammans.

  30. Det här visar två av de saker-

  31. -som är bland de viktigaste för
    om vi ska vara lyckliga.

  32. Det ena är goda relationer
    och det andra är att ge till andra.

  33. Att vara generös,
    att bemöta andra på ett gott sätt.

  34. Nu ändrar vi perspektiv.

  35. Jag ska
    berätta en historia om ett möte.

  36. Jag mötte för en tid sen en man
    som hade förlorat sin hustru-

  37. -i en svår cancersjukdom
    två år tidigare. Hon hade vårdats-

  38. -och gått bort på en av Karolinska
    sjukhusets vårdavdelningar.

  39. Han sa: "När min fru dog
    blev jag så nedstämd"-

  40. -"att jag bestämde mig för
    att avsluta mitt eget liv."

  41. "Men vet du vad som fick mig
    att ändra uppfattning?"

  42. "En vecka efter att min fru hade dött
    ringer en sjuksköterska upp mig"-

  43. -"bara för att fråga hur jag mådde.
    Kan du tänka dig?"

  44. "Hon som hade så mycket att göra
    tog sig tid att prata med mig."

  45. "Den medmänskliga gärningen fick mig
    att vilja leva vidare."

  46. "Det är ett beslut jag inte
    har ångrat."

  47. Vad visar den här historien?
    Jo, att vi har en väldig makt-

  48. -över andra människors liv,
    och med makt följer alltid ansvar.

  49. Det finns alltid, alltid, alltid-

  50. -nåt vi kan göra för vår medmänniska.

  51. Jag ska använda tiden till
    att tala om bemötande.

  52. Jag ska sen snäva in lite
    och prata om empati.

  53. Motkrafter, det som hindrar oss från
    att bemöta människor väl.

  54. Vi ska köra ett träningspass
    där ni får träna er på att vara goda.

  55. Sen ska jag runda av med
    att ge er några små tips på-

  56. -hur man kan bli en riktigt bra
    medmänniska och lärare.

  57. Så tänkte jag lägga upp det.
    Låter det okej?

  58. Vill ni hellre
    höra en helt annan föreläsning?

  59. Inte det? Då tar vi det här.

  60. Då tänkte jag så här...
    Jag ska ge er ett antal argument för-

  61. -varför det är viktigt
    med ett gott bemötande.

  62. Det första argumentet
    är faktiskt för vår egen skull.

  63. Vetenskapliga undersökningar visar-

  64. -att vi gagnas av
    att bemöta människor väl.

  65. Här är ett exempel - en studie
    på människor som spelar ett spel.

  66. Man kan välja två strategier.

  67. Man kan samarbeta
    och vara generös mot sina medspelare-

  68. -eller så är man egoistisk. Man
    gjorde magnetkameraundersökningar-

  69. -av hjärnan på människor
    som spelade spelet. Det visade sig-

  70. -att när vi samarbetar
    och är generösa, men inte annars-

  71. -aktiveras ett njutningscentrum
    i vår hjärna.

  72. Det bevisar att vi faktiskt njuter av
    att göra goda gärningar.

  73. Det är samma njutningscentrum
    som blir aktiverat av narkotika.

  74. Det är ju goda nyheter, eller hur?

  75. Vi kan gå hem
    och slänga våra haschpipor-

  76. -och i stället samarbeta
    och vara generösa.

  77. Det ger samma kick, samma njutning
    och inga biverkningar. Bra, va?

  78. Det är samma njutningscentrum
    som aktiveras av god mat och sex-

  79. -så det kan vi sluta med också.

  80. Kan en kaka göra skillnaden? På ett
    amerikanskt universitetsbibliotek-

  81. -gick man till hälften av studenterna
    och gav dem en kaka.

  82. Hälften fick en kaka,
    hälften fick ingen kaka.

  83. Tio minuter senare skickade man fram
    en student som bad om hjälp.

  84. De som hade fått en kaka
    hjälpte sina medstudenter-

  85. -dubbelt så ofta
    som de som inte hade fått en kaka.

  86. Vad visar det här? Jo, att om vi
    gör gott för andra människor-

  87. -ökar sannolikheten
    att de gör gott för oss.

  88. Och inte bara för oss. De gör gott
    för andra människor också.

  89. Det innebär att det är sant
    att i skolans värld och utanför-

  90. -sprider sig goda gärningar
    som vågor.

  91. Är det nån
    som har lånat ut en bok nån gång?

  92. Är det nån som aldrig har
    fått tillbaka den där jäkla boken?

  93. Det är ett problem på bibliotek att
    man inte får tillbaka böcker i tid.

  94. Man gjorde en studie. Det bästa
    sättet är inte en straffavgift-

  95. -utan att bibliotekarien rör vid
    den som lånar boken vid utlåningen.

  96. En liten gest av medmänsklig värme
    genererar också tillit tillbaka.

  97. Vårt samhälle är uppbyggt på tillit.

  98. Om vi raserar den tilliten
    raserar vi vårt samhälle.

  99. Det är mitt första argument.
    Några av er säger säkert:

  100. "Man ska inte vara en god människa
    av egoistiska skäl."

  101. "Man ska vara det av ädla motiv."
    Struntprat!

  102. Det är inte tanken som räknas.

  103. Det är inte orsaken till
    att vi gör bra saker som är viktig.

  104. Det viktiga är att vi gör bra saker.
    Det är handlingen som räknas.

  105. Vi bör ta "det är tanken som räknas"-

  106. -och slänga den på avskrädeshögen
    för dumma visdomsord.

  107. Där är det trångt.
    "Bra karl reder sig själv."

  108. "Ensam är stark." Min favorit är:
    "Man ska gå när det är som roligast."

  109. Så korkat.

  110. Mitt nästa argument är
    för vår medmänniskas skull.

  111. En enda handling kan göra hela
    skillnaden i en annan människas liv.

  112. Jag berättade om sjuksköterskan. Här
    är en annan berättelse från vården.

  113. Jag mötte för några år sen
    den här kvinnan på ett äldreboende.

  114. När jag passerade hennes stol
    for hennes hand ut och tog tag i min.

  115. Hon kramade den och sa:

  116. "Ja... Samma händer."
    Jag tittade förvånat på henne.

  117. Hon sa: "Ursäkta,
    men jag har träffat din pappa."

  118. Min pappa, Jerzy Einhorn,
    var chef på Radiumhemmet.

  119. "Jag har träffat din pappa,
    och ni har samma händer."

  120. "Vad roligt. När träffade du honom?"
    - "1955."

  121. "Jag var på strålbehandling.
    Över mig fanns en stor apparat."

  122. "Dörren öppnades, och in kom
    fyra, fem doktorer i vita rockar."

  123. "De ställde sig i en ring runt mig
    och började prata om apparaten."

  124. "De hälsade inte på mig. När de
    hade pratat färdigt gick de bara ut."

  125. "En av dem var din pappa."

  126. "Nej", sa jag.
    "Det var tråkigt att höra."

  127. "Nej då", sa damen. "Precis innan
    han gick ut tog han min hand."

  128. "Han kramade den,
    bara i några sekunder"-

  129. -"så att jag skulle känna
    att jag var sedd."

  130. "Jag tänkte: 'Det här ögonblicket
    glömmer jag aldrig.'"

  131. Och det gjorde hon inte. Hon
    berättade det för mig 58 år senare.

  132. Vad är slutsatsen? Den är så viktig
    att jag har skrivit upp den.

  133. Ibland göms det riktigt stora
    i den lilla, lilla handlingen.

  134. Mitt nästa argument är för hela
    arbetsplatsens och gruppens skull.

  135. Då tänker ni:
    "Det är klart att det är trevligare"-

  136. -"att jobba på en arbetsplats
    där människor är schysta."

  137. Det är så självklart,
    att det tänker jag inte ens prata om.

  138. Det jag tänker berätta är att
    människor som blir väl behandlade-

  139. -presterar bättre.
    Det är visat i en studie på läkare.

  140. Man delade upp ett gäng läkare
    i två grupper.

  141. Hälften fick en karamell,
    hälften fick ingen karamell.

  142. Sen testade man alla läkarna.
    De som hade fått en karamell-

  143. -var mer kreativa, skickligare på
    att ställa diagnos på patienter.

  144. De gjorde det snabbare och de
    hade mindre förutfattade meningar.

  145. Av en karamell! Jag hoppas
    att ni förstår vad det innebär-

  146. -inför ert nästa läkarbesök.

  147. Det funkar också på gruppnivå.
    I en amerikansk undersökning-

  148. -på 200 000 företag
    delade man in dem-

  149. -i företag där man visade
    medarbetarna lite uppskattning.

  150. De fick
    lite beröm och lite uppmuntran.

  151. Deras genomsnittliga lönsamhet
    var 2,4 procent.

  152. Företag där man gödslade med
    beröm, uppmuntran och uppskattning-

  153. -var den genomsnittliga lönsamheten
    mer än tre gånger så hög-

  154. -eller 8,7 procent.

  155. Det är klart att man kan
    ta in organisationskonsulter-

  156. -men det här kostar ju ingenting.
    Det är att tillse att arbetsplatsen-

  157. -har utrymme för
    uppskattning, beröm och uppmuntran.

  158. Jag tänker ge er en minut
    där ni får prata sinsemellan.

  159. "Är jag bra på att ge uppskattning?"
    Vare sig ni är bra eller inte...

  160. "Hur kan jag bli bättre på
    att ge uppskattning?" Varsågoda.

  161. Ja... Varsågoda och sluta prata.

  162. Det här är viktigt vare sig det
    handlar om elever eller medmänniskor.

  163. Det är nåt vi alla kan bli bättre på:

  164. Att visa varandra uppskattning
    och att tacka.

  165. Jag går vidare med argument för att
    det är viktigt med gott bemötande.

  166. Det här argumentet
    är universellt, globalt.

  167. Vad händer med mänskligheten?

  168. Vissa tendenser går
    åt ett riktigt bra håll.

  169. Svälten har minskat dramatiskt.
    Fattigdomen likaså.

  170. Medellivslängden har ökat
    från 50 till 70 år sen 60-talet.

  171. Mycket beroende på-

  172. -att barnadödligheten har minskat
    från 18 till 4 procent.

  173. Utvecklingen är helt fenomenal.

  174. Men samtidigt finns det tendenser
    som går åt fel håll.

  175. På 25 år har koldioxidutsläppen ökat
    med 50 procent.

  176. Inkomstklyftorna har ökat
    i många länder-

  177. -vilket bland annat
    leder till försämrad hälsa.

  178. De senaste tretton åren har friheten
    i världen minskat för varje år.

  179. För varje år har vi fått mindre
    demokrati och mänskliga rättigheter.

  180. Vi har tendenser
    som går åt ett bra håll-

  181. -och tendenser
    som går åt ett mindre bra håll.

  182. Vad händer med mänskligheten?
    Det finns tre möjligheter.

  183. Mänskligheten utplånas,
    sen är det inget mer med det.

  184. En undersökning på 300 filosofer
    där de fick bedöma-

  185. -hur sannolikt det är att
    mänskligheten är utplånad till 2100-

  186. -blev medelvärdet 19 procent,
    en chans på fem.

  187. Men det ska vi ta med en nypa salt.

  188. Nästa möjlighet är
    att vi uppehåller status quo-

  189. -vilket innebär att många människor
    fortsätter att leva i misär.

  190. Den tredje möjligheten är att
    mänskligheten får det allt bättre.

  191. Vem är det då som ansvarar för
    den här utvecklingen?

  192. Det är inte bara politiker, närings-
    livets chefer, opinionsbildare.

  193. Vi bär alla ansvaret för framtiden
    på våra axlar.

  194. Framtiden är inte bara
    nåt som händer. Vi skapar framtiden.

  195. Vi är alla delaktiga. Vi har alla ett
    ansvar. Vi kan alla göra skillnad.

  196. Om ni känner att ni inte
    kan göra nån skillnad-

  197. -lyssna då på
    den här berättelsen om sjöstjärnan.

  198. En man vandrade varje dag
    på stranden.

  199. En dag var stranden
    täckt av tiotusentals sjöstjärnor-

  200. -som låg och torkade ut
    och dog i sanden.

  201. "Så sorgligt", sa mannen till
    sig själv och började sin vandring.

  202. Efter en stund såg han en varelse-

  203. -som rörde sig
    mellan vattnet och stranden.

  204. Fram och tillbaka, fram och tillbaka.
    Det var en liten pojke-

  205. -som försiktigt plockade upp
    en sjöstjärna, bar den till vattnet-

  206. -lade ner den och gick
    och hämtade en ny, och så vidare.

  207. Mannen sa: "Vad håller du på med?
    Det finns tiotusentals sjöstjärnor."

  208. "Du kan inte rädda alla.
    Du kan inte göra nån skillnad."

  209. Pojken lyfte upp en sjöstjärna, bar
    den till vattnet och lade ner den.

  210. Han sa: "För den sjöstjärnan
    har jag gjort skillnad."

  211. Det största av alla misstag är
    att inte göra nåt-

  212. -eftersom man bara kan göra lite.

  213. Det måste finnas nackdelar med
    att vara en god medmänniska.

  214. Det finns ju nackdelar
    med det mesta vi gör.

  215. Vem tror ni tjänar mest,
    osjälviska eller själviska människor?

  216. Alla som tror att osjälviska
    tjänar mest, upp med handen.

  217. Det trodde fem stycken.

  218. Vem tror
    att själviska människor tjänar mest?

  219. Det trodde 69. Vem är velig
    och kan aldrig bestämma sig?

  220. Jag såg er nog.
    I en undersökning på 70 000 européer-

  221. -där man delade upp dem
    i osjälviska och själviska-

  222. -tjänade i genomsnitt
    de osjälviska mer.

  223. Men det finns nackdelar med
    att vara en god medmänniska.

  224. Vem får flest barn,
    osjälviska eller själviska?

  225. Vilka tror
    att de osjälviska får flest barn?

  226. Det tror nitton stycken.

  227. Vem tror
    att de själviska får flest barn?

  228. 44 stycken.

  229. Flest barn får...

  230. ...de osjälviska, i genomsnitt.

  231. Nu börjar ni haja
    vad jag håller på med.

  232. Vem mår bäst, är friskast
    och har flest sociala relationer?

  233. Äh, ni är smarta. Ni räknade ut det.

  234. Osjälviska mår bäst, är friskast
    och har flest sociala relationer.

  235. Jag kan fortsätta,
    men jag hoppas att det räcker nu.

  236. Gott bemötande lönar sig.
    Jag har inte hittat nån nackdel.

  237. Nästa fråga är hur man bär sig åt.
    Den första frågan är naturligtvis:

  238. Hur ofta möter vi ett problem
    som kräver en lösning?

  239. Hur ofta ställs vi inför
    ett relationsdilemma?

  240. Ett problem som inte har en självklar
    lösning. Är det en gång per år?

  241. I skolan är det en gång per år.

  242. Är det oftare? En gång i halvåret?

  243. Ska jag verkligen behöva
    harva så här?

  244. Det är många gånger varje dag.
    Massor av gånger varje dag.

  245. Ofta är vi inte medvetna om
    att vi ställs inför ett dilemma.

  246. Ska man hålla upp dörren
    för den som kommer bakom?

  247. Om den kommer fyra meter bakom?
    Åtta meter bakom?

  248. Hur många meter bakom ska personen
    vara för att du ska hålla upp dörren?

  249. Vad gör man om man ser att nån håller
    upp dörren 7,2 meter längre fram?

  250. Man börjar springa, snubblar
    och faller handlöst mot dörren-

  251. -och slår ut alla tänder i överkäken.

  252. Säger då den som håller upp dörren:
    "Dagens första goda bemötande!"

  253. Ni kommer in på jobbet. Det är måndag
    morgon. Det har varit en hård helg.

  254. Ni har festat fredag kväll,
    lördag kväll och hela söndagen.

  255. Det har varit en typisk helg.
    Ni är trötta och slitna.

  256. En bit bort i korridoren ser du
    en elev som du vet har mått dåligt.

  257. Smiter du in i kafferummet och tar
    en kopp kaffe och två Alvedon-

  258. -eller släpar du dig fram
    till eleven-

  259. -frågar hur hen mår
    och visar att du bryr dig?

  260. Varje gång du möter nån
    i en korridor... Ska jag hälsa?

  261. Ska jag fråga hur den andra mår? Ska
    jag ta mig tid att lyssna på svaret?

  262. Vi kommer inte undan.
    Vi prövas hela tiden.

  263. Antingen hanterar man
    de här relationsdilemmana-

  264. -på ett bra eller mindre bra sätt.

  265. Jag säger att för att kunna hantera
    alla de här problemen-

  266. -alla de här mötena,
    måste vi förstå oss på människor.

  267. För det behöver vi empati.
    Empati är inte att vara snäll.

  268. Empati är att förstå hur
    en annan människa tänker och känner.

  269. Vi kan använda empatin
    för att göra goda gärningar.

  270. Vi kan om vi vill.

  271. Sympati är att känna med en människa.

  272. Medkänsla, att tycka synd om,
    är sympati.

  273. Empati är att känna in en människa.
    Varför är det viktigt med empati?

  274. Jo, för att alla tänker inte som du.

  275. Ni vet den gyllene regeln,
    som i kristendomen lyder...

  276. Älska din nästa som dig själv.

  277. Jag kan inte
    godkänna det här husförhöret.

  278. Allt ni vill att en människa ska göra
    för eder, ska ni ock göra för dem.

  279. Om man följer den
    blir det fel ibland.

  280. I en engelsk undersökning ställde man
    samma fråga till friska människor-

  281. -sjuksköterskor, läkare
    och patienter med cancer.

  282. Om du ska gå med på
    en intensiv behandling-

  283. -hur stor chans ska det då vara
    att du blir botad?

  284. De friska svarade att det ska vara
    minst 50 procents chans till bot.

  285. "Annars tar jag ingen behandling."

  286. Sjuksköterskorna svarade samma sak,
    50 procent.

  287. Läkarna svarade 25 procent,
    annars får det vara.

  288. Vad sa patienterna med cancer?

  289. Ska vi titta?

  290. 1 procent. Det visar två saker.

  291. Hoppet är
    det sista som överger människan-

  292. -och vi tänker olika
    i olika skeden av vårt liv.

  293. De här patienterna har en gång
    i tiden varit friska och sagt:

  294. "Om jag får cancer ska det vara
    50 procents chans till bot"-

  295. -"annars avstår jag behandling."
    Men det säger vi inte när vi är där.

  296. Då tar vi varje chans.

  297. Om läkare och sjuksköterskor
    skulle följa den gyllene regeln-

  298. -och behandla patienter
    som de själva vill bli behandlade-

  299. -skulle det bli fel gång efter gång.

  300. Människor tänker olika
    i olika skeden av sitt liv.

  301. Olika människor tänker därmed olika.
    Sen har vi kulturella skillnader.

  302. Titta på den här frågan.
    Det här är all information ni får.

  303. Min fråga är...
    Ställer du upp och vittnar falskt-

  304. -för att rädda din nära vän?

  305. Alla som skulle vittna falskt
    räcker upp handen nu.

  306. En, två, tre, fyra, fem,
    sex, sju, åtta, nio, tio, elva.

  307. Vem ställer inte upp
    och vittnar falskt?

  308. Det gör inte 78 stycken.

  309. Då är ni som svenskar är mest.

  310. I en stor undersökning sa 8 procent
    att de skulle vittna falskt.

  311. Inte mer än 8 procent.

  312. I Frankrike var siffran 27 procent.
    Grekland 39, Bulgarien 46-

  313. Ryssland 54 och Venezuela 68 procent.

  314. Olika länder, olika kulturer, olika
    syn på rättsstaten och på vänskap.

  315. Vem är vi att säga att vi alltid
    har rätt och att alla andra har fel?

  316. Vi kan bara konstatera
    att människor tänker olika.

  317. Därför är jag så förmäten-

  318. -att jag föreslår en förbättring
    av den gyllene regeln.

  319. Hur vill min medmänniska bli bemött?
    Hur vet jag det?

  320. Det kan du få svar på
    genom att fråga-

  321. -eller genom
    att använda din empatiska förmåga.

  322. Din förmåga att känna in
    en annan människas inre värld.

  323. Kan man utveckla sin empati?

  324. Ja, det kan man. Varje möte är
    ett träningstillfälle i empati.

  325. I stället för att ni babblar på...
    Lyssna på vad den andra säger.

  326. Ingen kommer att prata nu.

  327. Lyssna och försök
    läsa mellan raderna.

  328. Sen kan man fråga:
    "Hur tänker och känner du?"

  329. Människor älskar att prata
    om sig själva. Då får man feedback.

  330. Sen tar man med det till nästa möte.

  331. Man kan träna på kollegor, elever.

  332. Man kan träna på små barn,
    gamla människor, ensamma människor.

  333. Varje dag är
    full av övningstillfällen i empati.

  334. Nu ska vi köra ett litet
    träningspass. Är ni taggade?

  335. Jag hör det och ser det i era
    blickar. Ni är verkligen på hugget.

  336. Jag vill att ni ska
    ta ställning till följande problem.

  337. Ni får en minut på er.
    Sen vill jag ha ett svar från alla.

  338. Ni hittar ingen som är villig att
    ta upp det här med den nya kollegan.

  339. Säger du till honom?
    Ni har en minut på er. Varsågoda.

  340. Okej.

  341. Jag ber om ursäkt för
    att jag är hostig.

  342. Jag har haft en liten förkylning,
    som är på övergående.

  343. Alla som säger till honom,
    upp med handen.

  344. Oj, det gjorde 52 stycken.
    Vem säger inte till honom?

  345. Det gör 39.

  346. Vem kan inte
    bestämma sig nånsin för nånting?

  347. Ja...
    Ni kan göra en väldigt god gärning-

  348. -för en människa som riskerar
    att bli socialt isolerad på jobbet.

  349. Han riskerar att förlora sitt jobb.
    Hur ser hans privatliv ut?

  350. Samtidigt kan det gå åt skogen.
    Han blir förbannad.

  351. Det är en integritetskränkning.
    Ni uppnår ingenting.

  352. Men ändå säger jag att ibland
    krävs det mod för att vara god.

  353. Det här kräver faktiskt
    ett mått av mod.

  354. Det är betydligt lättare att sitta-

  355. -i en konferenslokal i Växjö-

  356. -och säga att man ska göra nåt åt det
    här. I verkligheten är det tuffare.

  357. Jag var i Göteborg och föreläste
    för ett gäng brandchefer.

  358. Efter föreläsningen
    kom en fram till mig och sa:

  359. "Vi hade precis det problemet!
    En brandman som luktade apa."

  360. "Vi tog en korg med tvålar
    och deodoranter och överräckte den."

  361. Jag sa:
    "Jaha, det var finkänsligt gjort."

  362. "Funkade det?"
    - "Nej", sa han.

  363. Han sa: "Det där kan ni behålla.
    Sånt använder inte jag."

  364. Så kan det också gå.

  365. Ja... Nu tänkte jag ändra perspektiv-

  366. -och visa den här bilden.
    Vem är den stiliga unga mannen?

  367. Det står under träskon - Stefan.
    Bilden togs för en vecka sen.

  368. Nej, den togs 1991.

  369. Jag fick ett vikariat på infektions-
    kliniken på Danderyds sjukhus.

  370. Första dagen på jobbet träffade jag
    mina kollegor på ett lunchmöte.

  371. Dörren slits upp,
    och in kommer en upprörd överläkare.

  372. Han sa: "På Sofiahemmet
    har de opererat en grekisk kvinna."

  373. "Det har tillstött komplikationer
    och hon behöver intensivvård."

  374. "Det har de inte på Sofiahemmet, så
    de vill skicka henne till Danderyd."

  375. "Så ska vi på infektion
    betala för hennes vård."

  376. "Jag sa att vi inte tar emot henne."

  377. Jag tänkte: "Ska hon dö för
    att vi inte vet vem som ska betala?"

  378. Ingen sa nånting.

  379. Då kom nästa tanke: "Ska jag göra mig
    omöjlig första dagen på jobbet?"

  380. "Ska jag redan nu
    visa hur besvärlig jag är?"

  381. Jag grubblade över det.
    Sekunderna gick.

  382. In kom nästa överläkare. Han sa:

  383. "Vi lägger in henne
    och löser det ekonomiska efteråt."

  384. Som jag skämdes! Om jag
    hade fått några sekunder till på mig-

  385. -hade jag kanske
    stått upp för den här kvinnan.

  386. Men jag fick inte det, och jag
    vet inte om jag hade gjort det.

  387. Jag svek henne, mig själv
    och hela mänskligheten.

  388. Varför berättar jag det?
    Jo, för att vi har alla mörka sidor.

  389. Vi har alla motkrafter, som hindrar
    oss från ett gott bemötande.

  390. Det är viktigt att vara
    medveten om de mörka egenskaperna.

  391. Påverkas vi starkare
    av negativa händelser än positiva?

  392. Forskning visar att vi minns
    fyra gånger fler negativa händelser.

  393. I lyckliga parrelationer krävs det-

  394. -minst fem gånger fler positiva
    händelser än negativa händelser.

  395. Annars spricker relationen.
    Där fick ni nåt att tänka på.

  396. Dåliga egenskaper bedöms som dubbelt
    så viktiga som goda egenskaper.

  397. Även om vi
    har haft en lycklig barndom-

  398. -minns vi betydligt fler otrevliga
    händelser än trevliga händelser.

  399. Negativa händelser förefaller påverka
    oss mycket starkare än positiva.

  400. Därför är det så viktigt att vi
    är medvetna om våra mörka sidor.

  401. Då kan vi göra nåt åt dem.
    Religionerna har sen urminnes tider-

  402. -försökt hantera
    människans dåliga sidor.

  403. År 600 fastställde
    Gregorius I, påven-

  404. -de sju dödssynderna-

  405. -som innebar
    en enkel biljett till helvetet.

  406. Jag är övertygad om
    att ni kan de sju dödssynderna.

  407. Vem vill åka enkel biljett
    till helvetet? Vilka är de?

  408. Högmod, frosseri.

  409. Vrede, avund.

  410. Lättja, girighet. Bara en kvar.

  411. Ni får godkänt i husförhöret.

  412. Högmod,
    girighet, lättja, frosseri, lusta...

  413. Vrede och avund. För några år sen
    ställde jag frågan...

  414. Är de här de värsta egenskaperna
    i dag, eller är andra värre?

  415. Jag gjorde en serie enkät-
    undersökningar och djupintervjuer-

  416. -och avslutade med att skicka ut
    en enkät till 1 100 svenskar.

  417. Sen skrev jag
    boken "De nya dödssynderna".

  418. Jag vet vilka sju egenskaper vi
    tycker är värst i dag. Vill ni veta?

  419. Då får ni väl för tusan köpa boken.

  420. Nej.

  421. Det där var ett exempel på girighet.

  422. Det är den enda av de gamla
    dödssynderna som har överlevt.

  423. På sjätte plats -
    främlingsfientlighet.

  424. Många svenskar föraktar
    den som är främlingsfientlig.

  425. På femte plats - trångsynthet.

  426. Fördomar,
    bristande perspektiv, intolerans.

  427. På fjärde plats kommer översittaren.
    Ändå tillåts mobbaren härja-

  428. -på våra skolor
    och på våra arbetsplatser.

  429. På tredje plats - hänsynslöshet.
    Bristande omtanke.

  430. På andra plats - hat.

  431. Om du hatar nån, gräv då två gravar.
    En grav åt dig själv.

  432. Vilken är den värsta egenskapen
    enligt svenska folket?

  433. Falskhet.

  434. Först blev jag förvånad, sen tänkte
    jag att det är ganska klokt.

  435. Vi är tillbaka i tillitssamhället.

  436. Om människor sviker, bryter löften,
    ljuger och går bakom vår rygg-

  437. -kan vi inte lita på dem,
    och då rämnar samhället.

  438. Vet ni hur ofta vi ljuger varje dag?
    Vill ni veta det?

  439. I genomsnitt ljuger vi
    åtta gånger om dagen.

  440. Här är de tre vanligaste lögnerna.
    "Tack, jag mår bra."

  441. "Jag ringer dig"
    och "Kul att se dig."

  442. Så där håller vi på hela tiden.

  443. Men vi kan förändras.

  444. Vi behöver inte släpa på
    dåliga egenskaper genom livet.

  445. Men då krävs det en trestegsraket.

  446. Det första är att vi blir medvetna om
    att vi har et viss egenskap.

  447. Om vi inte är medvetna om det
    blir vi hjälplösa offer för den.

  448. Sen att vi fattar beslutet
    att vi vill ändra på det.

  449. Det är inte lätt, för vi har
    gått med egenskapen i hela vårt liv.

  450. Det är svårt att skiljas från den.
    Sen om vi bestämmer oss...

  451. Att vi är villiga
    att utföra det arbete som krävs.

  452. Vi kan
    börja jobba med känslor och tankar-

  453. -och på det sättet ändra beteendet.

  454. Vi kan också börja med beteendet,
    så följer tankar och känslor på det.

  455. Träningspass igen. Är ni redo?
    Det pågår två insamlingar på arbetet.

  456. Du förväntas
    avvara 2 000 kr från lönen.

  457. Den ena insamlingen är till en
    arbetskamrat som har fått gråstarr.

  458. Regionen vill inte betala. Man måste
    göra det privat. Det kostar 20 000.

  459. Den andra är till ögonoperationer
    mot blindhet i ett utvecklingsland.

  460. Ditt bidrag kan rädda fem människors
    syn. Du har bara råd med ett bidrag.

  461. Jag vill inte höra nåt tjafs om
    att de får hälften var.

  462. Pengar till arbetskamraten
    eller till låginkomstlandet.

  463. Ni har en minut på er. Varsågoda.

  464. Okej, okej...

  465. Ibland har man gott om tid
    att fundera över såna här dilemman.

  466. Ibland måste man fatta snabba beslut.
    Det är visat i undersökningar-

  467. -att bra på att hantera dilemman
    blir man genom att träna.

  468. Man kan träna i teori eller praktik.
    Det viktiga är att man tränar.

  469. Vem ger pengarna till arbetskamraten?
    Upp med handen.

  470. Det gjorde 64. Vem ger pengarna
    till låginkomstlandet?

  471. 34.
    Ja... Vad ska man säga om det?

  472. Jo, kostnadseffektivitetsmässigt
    är det 50 gånger så effektivt-

  473. -att ge till låginkomstlandet.
    Arbetskamraten behöver tio bidrag-

  474. -och kommer inte ens att bli blind.
    Ett bidrag räddar fem människors syn.

  475. Ändå väljer nästan alltid
    majoriteten arbetskamraten.

  476. Det beror på...närhetsprincipen.

  477. Vi är biologiskt programmerade att
    i första hand bry oss om vår familj-

  478. -våra vänner, arbetskamrater-

  479. -andra svenskar,
    förutom stockholmarna förstås.

  480. Nordiska länder, européer och minst
    människor från andra kontinenter.

  481. Det här är en biologisk process.

  482. Men vi måste ibland
    sätta oss över den.

  483. Det finns bara en värld.
    Det finns bara ett jordklot.

  484. Om vi inte
    tar hand om det tillsammans-

  485. -har vi ingen planet B
    att flytta till.

  486. Därför måste vi hjälpa och stötta-

  487. -bröder och systrar
    i mindre bemedlade områden.

  488. Den här kvinnan kom fram till mig
    i en by i Uganda.

  489. Hon bar på sitt barnbarn,
    en pojke som var uppsvälld.

  490. Levern och mjälten var förstorade.
    Han hade hög feber och blodbrist.

  491. Han led av en avancerad form
    av malaria. Han skulle dö utan vård.

  492. "Ta honom till sjukhuset", sa jag.
    Hon skakade på huvudet.

  493. "Jag har inte råd. Det är
    transportkostnader, läkararvoden"-

  494. -"mediciner, uppehälle.
    Vi har inte de pengarna."

  495. "Vad kostar det", sa jag.

  496. Vet ni vad det kostade att ge
    den här pojken en chans att överleva?

  497. 170 kr. Det finns inte
    en enda person i det här rummet-

  498. -som inte skulle ge 100 gånger så
    mycket för att rädda ett barns liv.

  499. Ändå gör vi det inte,
    för de är där och vi är här.

  500. Men vi måste sätta oss över
    den här närhetsprincipen-

  501. -och se dem i ögonen
    och se att de är vi.

  502. Jaha... Detta om detta.

  503. Jag har lovat
    att ge några små tips som avrundning.

  504. Det första tipset är: Var generös.

  505. Jag menar inte bara generös
    med pengar, utan i en rad avseenden.

  506. Var till exempel
    generösa med beröm och uppmuntran.

  507. Hur många i det här rummet har fått
    för mycket beröm och uppmuntran?

  508. Jag kan lova att majoriteten av er är
    svältfödda på beröm och uppmuntran.

  509. Visst är det konstigt, för alla
    vet vi hur skönt det är att få det.

  510. Ändå är vi snåla med att ge det.
    Det är verkligen snålt.

  511. Om jag ger dig 100 kr blir du rikare
    och jag blir fattigare.

  512. Om jag ger dig beröm blir du rikare,
    och jag förlorar inte en krona.

  513. Var generös med idéer och
    kreativitet. Ni jobbar ju i skolan.

  514. Man behöver inte uppfinna hjulet
    igen. Om ni har bra idéer-

  515. -dela då med er av dem,
    för idéer är gratis. Idéer är gåvor.

  516. Ett kinesiskt ordspråk lyder:
    "Om jag ger dig ett ägg"-

  517. -"och du ger mig ett ägg
    har vi varsitt ägg."

  518. Nej, just det. Det fortsätter.

  519. "Om jag ger dig en idé
    och du ger mig en idé"-

  520. -"har vi två idéer var."

  521. Det finns många sätt
    du kan vara generös på.

  522. Ge nån en kopp kaffe. Baka en kaka.
    Ge nån en klapp på axeln.

  523. Prata med nån som har det jobbigt.
    Åk hem till nån som är ensam.

  524. Varje dag är fylld av
    möjligheter att göra skillnad.

  525. Var generös. Jag lovar
    att du kommer att få tillbaka det.

  526. Nästa tips: Välj bort konflikter.

  527. Det finns konfliktexperter-

  528. -som åker omkring och berättar
    att konflikter är utvecklande.

  529. "Vi växer och mognar
    genom konflikter."

  530. Struntprat! Jag pratar inte
    om intensiva diskussioner-

  531. -debatter, åsiktsskillnader,
    högt i tak.

  532. Det är verkligen utvecklande.

  533. Jag pratar om konflikter
    där vi skaffar oss en fiende.

  534. Den fienden kommer förr eller senare
    tillbaka och biter dig i rumpan.

  535. Du går och släpar på en fiendskap-

  536. -som ockuperar
    delar av ditt medvetande-

  537. -där det skulle kunna rymmas annat
    som är av större värde.

  538. Hur ska jag hantera
    en uppseglande konflikt?

  539. Jag har utsett min son Michael-

  540. -till århundradets konfliktexpert.

  541. Här är Micke tre år.

  542. Jag tror att alla håller med om
    att han är extremt söt.

  543. Och väldigt lik sin pappa.

  544. Jag utsåg Micke till århundradets
    konfliktexpert för 25 år sen.

  545. Micke och hans storebror Dan hade
    bråkat och grälat en hel eftermiddag-

  546. -när vi fick världens idé. Vi kom på
    att vi skulle uppfostra våra barn.

  547. Fulla av entusiasm
    tog vi oss an uppgiften.

  548. Vi sa: "Nu har ni bråkat, grälat
    och skrikit en hel eftermiddag."

  549. "Som straff får ni inte se på tv.
    Ni får gå och lägga er bums!"

  550. De grät och skrek,
    de små snorungarna.

  551. Men vi var obönhörliga,
    för här skulle barn bli uppfostrade.

  552. Vi föste de eländiga ungarna i säng-

  553. -och gick tillbaka till vardagsrummet
    mycket nöjda med oss själva.

  554. Vi fick sitta där i fred i minst
    30 sekunder innan dörren öppnades.

  555. In kommer Dan. Han öppnar sin mun
    och säger: "Ni är dumma!"

  556. Vi svarade naturligtvis:
    "Ja, ja. Gå och lägg dig, unge!"

  557. Han lommade i väg. Han möter i dörren
    sin lillebror Michael-

  558. -som tar tre kliv in i rummet,
    öppnar sin mun och säger:

  559. "Jag älskar er."

  560. Vi lade ner uppfostringsprojektet.

  561. Micke räddade tv-kvällen
    åt sig själv och sin bror.

  562. Vad hade treåringen förstått
    som inte alla vuxna har begripit?

  563. Jo, att det bästa sättet
    att hantera aggressivitet-

  564. -är ofta med vänlighet, tolerans
    och ibland en gnutta kärlek.

  565. Ibland måste vi ta strid, men
    de tillfällena är utomordentligt få-

  566. -och ska väljas med stor omsorg.
    Annars är det här en bättre väg.

  567. Vi ska inte sopa problem under mattan
    eller undvika att ta dem.

  568. Jag säger
    att vi ska hantera dem med klokhet.

  569. Det hör till jobbet med
    att vara en människa.

  570. Det sista tipset.

  571. Jag gör så här i stället.
    Jag berättar-

  572. -att människor som läser
    min bok, "De nya dödssynderna"-

  573. -brukar komma till mig
    och säga: "Det är en briljant bok."

  574. "Du är ett geni. Du borde
    få Nobel..." Nej, det säger de inte.

  575. Ursäkta, nu spårade jag ur.

  576. De säger: "Intressant bok!"

  577. "Många av mina vänner och bekanta
    har såna här dödssynder."

  578. Då säger jag:
    "Det var inte det som var meningen."

  579. "Man kan ändra på sig själv,
    men inte på andra människor."

  580. Men det är inte riktigt sant,
    för att...

  581. Man kan ändra på andra människor,
    om man lever som ett föredöme.

  582. Människor gör inte alltid
    som vi säger, men de gör vad vi gör.

  583. Vet ni hur barn lär sig gå
    och lär sig tala?

  584. Tror ni
    att de går på hemliga kvällskurser?

  585. Nej, de lär sig...

  586. ...genom att härma. Vi lär genom
    att härma upp i vuxenlivet.

  587. Vet ni vad det innebär?

  588. Jo, andra tittar på dig
    och gör vad du gör.

  589. Elever, andra barn,
    arbetskamrater, medmänniskor.

  590. De gör vad du gör.
    Därför räcker det inte med-

  591. -att prata om ett gott bemötande.
    Vi måste också leva som ett föredöme.

  592. Vi ska göra en liten övning.

  593. Ni kan göra det sittande.

  594. Jag vill att alla gör som jag säger.
    Alla gör som jag säger.

  595. Vi börjar med
    att sätta ner fötterna i golvet.

  596. Värm upp genom
    att studsa upp och ner några gånger.

  597. Sjunk ner på hälarna. Sitt riktigt
    stadigt och lyft högerhanden.

  598. Forma en ring
    av tummen och pekfingret.

  599. För ner handen, sätt den på hakan
    och titta på varandra.

  600. Vi ställer oss frågan:
    "Vet folk inte var hakan sitter?"

  601. Det här var...
    Det här var ju pinsamt.

  602. Det slår aldrig fel.
    20 procent gör som jag säger-

  603. -trots att jag sa
    att alla skulle göra som jag säger.

  604. 80 procent gör som jag gör.

  605. Vi är programmerade att härma framför
    att göra vad andra talar om för oss.

  606. Det räcker inte att snacka. Vi
    måste också leva som goda förebilder.

  607. Känn inte att ni är dumma i huvudet.
    Jag har en kollega på bokförlaget.

  608. Hon har sett mig föreläsa sju gånger,
    och varje gång...

  609. Tack ska ni ha. Lycka till.

  610. Textning: Helena Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Bemötande i skolan och utanför

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Finns det någon anledning att göra gott för våra medmänniskor? Och hur skapar vi hållbara medmänskliga relationer? Det är en konst som vi kan utveckla och som vi har glädje av, såväl inom skolans värld som utanför. Stefan Einhorn, professor och ordförande vid centrum för social hållbarhet vid Karolinska Institutet samt överläkare vid Radiumhemmet, berättar och engagerar publiken.

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Bemötande, Medmänsklighet , Mänskliga relationer, Samhällsvetenskap, Skolan, Social omsorg, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bygga broar 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Hjärnkoll

Lou Rehnlund, regional samordnare på Hjärnkoll, berättar om Hjärnkolls verksamhet och hur de arbetar med att motverka psykisk ohälsa för unga. Hon berättar också om hur de, med hjälp av ungdomarnas egna berättelser, försöker bekämpa fördomarna mot psykisk ohälsa. Dessutom pratar hon om hur man kan få unga som står långt ifrån arbetsmarknaden i sysselsättning. Inspelat den 7 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Från skola till självständigt vuxenliv

Åsa Strömberg, Linköpings kommun och Ulrika Norburg, Linköpings universitet berättar om ett verksamhetsuppdrag som inleddes för ett par år sedan. Syftet har varit att hitta en modell som underlättar elevers övergång från skola till ett självständigt vuxenliv. Det handlar om vikten av en fungerande elevhälsa för samverkan mellan skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård med avstamp i vetenskap och beprövad erfarenhet. Inspelat den 7 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Från idéfrö till kreativitetshus

Fia Sjöstrand och Stefan Johansson, verksamhetsledare på Funkibator, berättar om hur de arbetar med allt från hjälpmedel till arbetsträning för vuxna. Allt är av och för personer med funktionsnedsättning. Föreningen genomsyras av entreprenörskap och hittar ibland sina bästa idéer bland de som "fallit mellan stolarna". Funkibator startade som ett litet idéfrö för åtta år sedan och har nu ett hundratals medlemmar och ett eget kreativitetshus. Inspelat den 7 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Arbete med unga på Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingen har ett särskilt uppdrag för unga med funktionsersättning. Christian Skoog, projektledare, och Jessika Rahm, projektkoordinator för projektet SAMSTART, beskriver hur Arbetsförmedlingen arbetar för att bidra till en bättre övergång från skolan till arbete eller studier för unga med funktionsnedsättning. De som omfattas är elever som fyllt 16 men inte 30 och har en dokumenterad funktionsnedsättning. Inspelat den 7 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Sjuk- och aktivitetsersättning från Försäkringskassan

Susanne Bengtsson är verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan. Hon arbetar på en avdelning som handlägger och hanterar förmåner och ersättningar för personer med funktionsnedsättning och personer med varaktigt nedsatt arbetsförmåga. Hon berättar om vilken typer av ersättning som finns och vad som krävs för att vara berättigad och informerar om sjukersättning och aktivitetsersättning. Inspelat den 7 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

En utvecklad studie- och yrkesvägledning

Mikaela Zelmerlööw, undervisningsråd, berättar om utredningen av en utvecklad studie- och yrkesvägledning. Bland annat tar hon upp utredningens förslag på åtgärder för att ge alla elever möjlighet att göra väl underbyggda val av utbildning och inriktning. Hon ger också en bild av hur förslagen tagits emot och om Skolverkets insatser för att stärka och stödja vägledningsfrågorna. Inspelat den 7 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Från utbildning till anställning

Activa i Örebro län har tillsammans med kommunernas vuxenutbildningar arbetat upp en framgångsrik lärlingsutbildning för personer med lindrig utvecklingsstörning. Vilka med- och motgångar har det inneburit? Lars Rickardt, projektledare, och Emelie Andersson, företagskonsulent, berättar om utbildningen som ska leda till anställning. Inspelat den 8 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Från särskola till högre utbildning?

Personer med intellektuella funktionsnedsättningar är idag utestängda från möjligheten till högre studier. Högskolan i Borås har ett uppdrag från Borås stad att, i samverkan med FUB och Borås och Västergötlands parasportförbund, genomföra en utbildning med nära koppling till arbetslivet. Annika Malm, senior projektledare, berättar om syftet med en inkluderande högskola och ett inkluderande arbetsliv. Inspelat den 8 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Projektet Falken arbetsmarknadsenheten

Stina Randevall Hjärtstam arbetar vid Falken i Kalmar kommun. Trots högkonjunktur så finns det fortfarande stora grupper som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Falkens verksamhet jobbar med de målgrupperna, framförallt personer med olika funktionsvariationer, samt lågutbildade. Inspelat den 8 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Aktivt medborgarskap efter särskolan?

Magnus Tideman, professor i Handikappvetenskap med inriktning socialt arbete, sammanfattar resultaten från två forskningsprojekt. Dels ett forskningsprojekt om sysselsättning efter gymnasiesärskolan, dels ett om hur gymnasiesärskolan realiserar sitt demokratiuppdrag med fokus på beslutsfattande. Han ger också en historisk tillbakablick på synen på funktionsnedsättning för att sätta in dagens samtal i en aktuell kontext. Inspelat den 8 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Arbetsplatsförlagt lärande

Hur skapar du en bra dialog och samarbete med praktikplatsens personal? Hur ska det leda till arbete och anställning efter skolan? Susanne Avander, rektor för S:t Eriks gymnasiesärskola, berättar om hur man skapar bra förutsättningar, personkännedom, tydlighet, vägledning och kommunikation vid arbetsplatsförlagt lärande, APL. Inspelat den 8 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Bemötande i skolan och utanför

Finns det någon anledning att göra gott för våra medmänniskor? Och hur skapar vi hållbara medmänskliga relationer? Det är en konst som vi kan utveckla och som vi har glädje av, såväl inom skolans värld som utanför. Stefan Einhorn, professor och ordförande vid centrum för social hållbarhet vid Karolinska Institutet samt överläkare vid Radiumhemmet, berättar och engagerar publiken.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Konsten att hantera kulturkrockar

Ståuppkomikern Marika Carlsson föreläser om hur hon använder humorn som vapen för att berätta om sina egna upplevelser av rasism och utanförskap. Vad krävs för att räknas som en självklar del av ett samhälle och vad är det som skapar känslan av att inte riktigt höra till? Inspelat den 21 oktober 2015 på Göta Lejon i Stockholm. Arrangör: Scool Oy.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Aktiv dödshjälp

Ska vården kunna hjälpa svårt sjuka att dö? Vad tycker du? Morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in.