Titta

UR Samtiden - Bygga broar 2019

UR Samtiden - Bygga broar 2019

Om UR Samtiden - Bygga broar 2019

Föreläsningar från konferensen Bygga broar. Föreläsningarna rör utbildning, arbete, praktik och vägledning för unga personer med funktionsnedsättningar. Inspelat den 7-8 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Till första programmet

UR Samtiden - Bygga broar 2019 : Från idéfrö till kreativitetshusDela
  1. Vi har haft några som började hos oss
    som var relativt unga-

  2. -som i dag är i arbete hos oss
    eller andra organisationer.

  3. Där vi än i dag är en plattform. Man
    behöver olika saker i olika skeden.

  4. Fia Sjöstrand heter jag. Jag är
    verksamhetsledare på Funkibator.

  5. Jag är också praktiksamordnare
    och personalansvarig.

  6. Lite korrekturläsare också.
    Vad är din titel?

  7. Jag vet inte. Vad som helst. Nästan
    allt jag gör kan relateras till nåt.

  8. Men verksamhetsutvecklare, en sån
    som springer och hugger på idéer-

  9. -och ser till att de blir verklighet.
    Du städar efter mig.

  10. Lite så. Vi ska berätta
    om Funkibators verksamhet-

  11. -och vad vi har gjort de senaste
    tio åren på sisådär 40 minuter.

  12. Vi ska se hur det går.
    Vi kommer att göra lite nerslag.

  13. Men vi börjar med vad Funkibator är.

  14. Vi måste förklara namnet. Det är
    en vanlig fråga. Vad är Funkibator?

  15. Det är "funktionsnedsättning"
    och "inkubator".

  16. Inkubator är ett drivhus
    eller en odlingsbädd-

  17. -där man skapar en gynnsam miljö
    för människor eller idéer.

  18. Så jobbar vi.
    Det är ett påhittat namn.

  19. Det finns här i Växjö, men vi
    jobbar också över hela Sverige.

  20. Yes.

  21. Men vi börjar med vad Funkibator är
    i dag och hur vi har uppstått.

  22. Vi är en ideell förening
    med utgångspunkt i Växjö.

  23. Men vi jobbar nationellt
    och internationellt-

  24. -med utbyten i Europa. - Du tycker
    att vi jobbar i hela rymden ibland.

  25. Nu ska du inte slå an på den tonen.
    - Jag gillar vetenskap.

  26. Jag skulle gärna säga att vi jobbar
    i hela universum. Inte än.

  27. Men lokalt, regionalt, nationellt
    och internationellt.

  28. Så vad som än dyker upp
    så brukar vi kunna göra nåt av det.

  29. -Vi har ungefär 500 medlemmar, va?
    -483.

  30. Det är bra, du har koll.
    - Och vi är 25 anställda.

  31. Och utöver det har vi ett 60-tal
    personer som driver vår verksamhet.

  32. De är där på sysselsättning
    eller som volontärer-

  33. -men även på arbetsträning
    eller arbetsutredning-

  34. -medan de förverkligar verksamheten.

  35. Vi är en annorlunda organisation.

  36. Funktionsnedsättningsrörelsen
    har en mängd föreningar.

  37. Andra föreningar jobbar ofta
    med en fråga eller en diagnosgrupp-

  38. -medan vi kände att det skulle vi
    inte konkurrera med andra om-

  39. -utan vi gör allt i stället,
    precis allt.

  40. Vi jobbar med syn, hörsel,
    rörelse, sensorisk nedsättning-

  41. -intellektuella, kognitiva o.s.v.

  42. Vi suddar ut gränserna. Man har så
    mycket gemensamma frågor i rörelsen-

  43. -så man behöver inte bara slåss
    för sin diagnosgrupp.

  44. Det har gett oss
    lite större möjligheter.

  45. Man kan säga ja till olika saker
    när folk vill ha samarbeten-

  46. -har idéer
    eller behöver en plattform.

  47. Då kan vi hjälpa till,
    till 97 % i alla fall.

  48. Vi jobbar över både diagnosgränserna
    och åldersgränserna.

  49. Så de yngsta i verksamheten är barn
    och de äldsta är pensionärer.

  50. Ja. De börjar vi ett-två års ålder.

  51. -Kanske inte riktigt så små.
    -Jo, på sätt och vis.

  52. För vi gör barnböcker
    för den målgruppen.

  53. Och sen är det upp till äldre vuxna.

  54. Men vi kan säga nåt om bilden också.

  55. Här är Pia Hammargren,
    initiativtagare till Funkibator.

  56. Mycket av vår verksamhet
    startar med att vi säger ja.

  57. Och Funkibator startade med ett
    rungande ja när Pia kontaktade oss-

  58. -och berättade vad hon ville göra.

  59. Hon anade nog inte
    vad det skulle bli tio år senare.

  60. Hon kom från Göteborg där hon hade
    försökt att starta massor av saker.

  61. Men där var det inte riktigt
    rätt tajming.

  62. Så när hon kom till oss i Växjö,
    blev det ja.

  63. Och utifrån en person
    med olika idéer-

  64. -så har det blommat upp och blivit
    nåt väldigt stort och fint.

  65. Och väldigt brett och mycket.
    Så att...

  66. Och ni ser
    att Pia har en kartong med dockor.

  67. Och inte vilka dockor som helst,
    utan nallar.

  68. Hon har precis kommit
    från ett företag som gör ortoser.

  69. Nallarna har 3D-utskrivna
    ortoser till sina ben-

  70. -och ståskal och gipsliknande saker.

  71. Sånt jobbar vi också med,
    leksaker och förebildsmaterial.

  72. "Julia heter jag" är en bok. Vi gör
    barnböcker för främst 3-6 år-

  73. -där vi för in funktionsnedsättning
    i berättelserna.

  74. Men hur har det med arbetsmarknaden
    att göra? Nallar och bilderböcker?

  75. -Bra fråga.
    -Jag droppar nåt som du får reda ut.

  76. Allt vi gör har med arbetsmarknaden
    och såna frågor att göra.

  77. Vi inkluderar allt från utredningar-

  78. -till sysselsättning och praktik
    för framför allt yngre i skolåldern.

  79. Verksamheten drivs av personer
    med funktionsnedsättning.

  80. Man har antingen fått jobb hos oss
    eller skapat sitt eget jobb-

  81. -med nån idé eller nåt man säljer.

  82. Men för många
    är det första steget ut i arbete.

  83. Det kan vara att jobba med att skriva
    böcker eller grafisk formgivning.

  84. Vi har även andra arbetsområden
    som vi behöver ha utförda-

  85. -för att verksamheten
    ska finnas och växa.

  86. Arbetsmarknadsverksamhet
    genomsyrar allting som vi gör.

  87. Böckerna är delvis
    ett arbetsmarknadsprojekt.

  88. Vi har gjort
    nästan 30 bilderböcker för barn.

  89. Det är författare och illustratörer
    över hela Sverige.

  90. Ganska många har
    funktionsnedsättning.

  91. Skriver eller illustrerar man om nåt
    ska det bli autentiskt.

  92. Man ska kunna sitt område.

  93. Genom att fånga upp personer kan vi
    ge möjligheten att bli debutanter.

  94. Detta är icke-kommersiella böcker
    vår förening gör.

  95. "Julia heter jag" och "Kattastrof"
    är rullstolsäventyr.

  96. Detta är första boken om parasport.
    Här en om en mamma som är utmattad.

  97. Här är ett äventyr
    med en blind papegoja-

  98. -en björn i elstol
    och en elefant som saknar ett ben.

  99. Så gör vi. Vi för in det
    både i bild- och textberättelser.

  100. Nåt häftigt som vi vill ta vara på,
    är att om man är många tillsammans-

  101. -även om inte alla kan göra allt
    eller jobba i åtta timmar-

  102. -kan man i en grupp med olika
    kompetenser från olika personer-

  103. -göra ganska stora häftiga saker.

  104. Det behöver inte vara att arbete
    är lika med att sitta på kontor-

  105. -i åtta timmar varje dag.
    Man kan sitta på distans-

  106. -och göra grafisk formgivning
    till en bok.

  107. Man kanske inte kan använda
    den energin till nåt annat.

  108. Skulle man ta sig till jobbet
    kanske hela energin är borta.

  109. Så man använder den
    där man får mest nytta.

  110. Vi har ett hus inte långt härifrån,
    en stor industrilokal vi förvärvade.

  111. Alla föreningar drömmer:
    Vi skulle vilja ha ett hus.

  112. Men vi hade turen att hitta det.
    Väldigt ruffigt.

  113. Det är ett gammalt glasmästeri som vi
    har gjort till ett aktivitetshus-

  114. -tillgänglighetshus
    eller innovationshus.

  115. Det är till för allmänheten-

  116. -de med funktionsnedsättning
    och andra, att använda huset.

  117. Så det har det uppstått massa
    möjligheter utifrån alla människor.

  118. Och vi har en plattform
    som vi har byggt.

  119. Och vanligtvis bygger alla föreningar
    sin egna plattform.

  120. Man ska ha egen ekonomihantering-

  121. -sin egna lokal, sina egna material,
    sitt eget medlemsbrev o.s.v.

  122. Men vi har gjort en stor plattform
    som många olika personer kan använda.

  123. Det har otroligt mycket
    samordningsvinst.

  124. Vi kan koncentrera oss på
    att göra verksamhet otroligt mycket.

  125. Ja, nu får du ta över.

  126. Vi har fått med
    vad vi är för typ av organisation.

  127. Även om vi säkert skiljer oss
    från andra typer av föreningar.

  128. Men vi har mycket medlemmar
    och ett hus som vi kan röja runt i.

  129. Vi har många som hjälper till. Och vi
    startade för ungefär tio år sen.

  130. En vanlig fråga
    är hur vi finansierar verksamheten.

  131. Det kan bli ett ganska långt föredrag
    om vi ska gå igenom allt det.

  132. Men vi har inte bara en form
    av driftstöd från nån myndighet-

  133. -som tycker att vi
    ska få några miljoner varje år.

  134. Vi gör som många företag
    och organisationer-

  135. -och säljer tjänster eller produkter.

  136. Våra kunder kan vara
    arbetsförmedlingen eller skolor.

  137. Vi säljer böcker, hjälpmedel
    och annat.

  138. Det kan vara att bygga broar, att vi
    föreläser. Det tar vi mycket för.

  139. Nej, vi gör detta ideellt nu, va?

  140. Så att det finns många olika vägar.

  141. Behöver vi nåt, nån teknisk pryl
    eller bygga en hiss...

  142. En hiss var praktiskt för oss.

  143. Då kan man söka stöd från en fond
    eller ett stipendium.

  144. Vi har säkert
    20-30 olika intäktskällor.

  145. Vi jobbar på alla nivåer.

  146. Jag säger att vi säljer idéer
    och innovationer till samhället.

  147. Har man idéer... Vissa kan vara
    lättare att få finansiering för.

  148. Men har man idéer för allt möjligt...

  149. Har man tio idéer är det en eller två
    som slår rot och fungerar.

  150. Då gäller det att man är många
    och har backup-

  151. -så att man kan satsa på alla tills
    åtta faller bort. Så har man två bra.

  152. Vi kan väl gå vidare lite.

  153. Prata lite mer om vad vi har gjort
    för konkreta aktiviteter och exempel.

  154. Här bakom på bilden
    ser vi ett härligt gäng-

  155. -som har Virtual Reality-masker.

  156. Vi har alltid haft ett stort intresse
    för teknik och digitala medier-

  157. -och hur det kan vara en möjliggörare
    för vår målgrupp.

  158. Så för några år sen startade vi en
    satsning som handlar om ny teknik-

  159. -för rehabilitering och träning.

  160. Så det kan vara t.ex.
    att man hugger frukt och sånt-

  161. -med en sån VR-mask.

  162. Eller att man springer i skogen med
    sin mobil och ska fånga små djur.

  163. Jag är lite trött på hugga frukt
    men alla som provar det...

  164. Det är ett spel
    som vi har använt väldigt mycket.

  165. Man får röra sig.
    Man får böja sig upp och ner-

  166. -förflytta sig åt sidan och fram och
    bak. Det finns mängder av VR-spel.

  167. Vi åker till rehabiliteringar,
    habiliteringar, särskolor-

  168. -gruppboenden och nån folkhögskola-

  169. -och utbildar personal
    och visar hur spelen funkar.

  170. Det jag gillar mest
    är när man ritar i 3D.

  171. För då ritar man i 3D
    och går in i det man har ritat.

  172. -Så tittar man...
    -Du är i min "comfort zone".

  173. Så tittar man från olika håll.
    För den här världen är 360 grader.

  174. Det blir en annan upplevelse.
    Man lurar hjärnan att man är där.

  175. Då kan vi ha det som en
    motivationsfaktor till rörelse.

  176. De som är med tänker inte på
    att de rör sig på olika sätt.

  177. Jag gillar dansplattor
    där man trampar i takt till musik.

  178. Man är bra på mycket,
    men inte på allt.

  179. Det finns massor av enklare
    lösningar. Man behöver inte köpa VR.

  180. Man kan hoppa på dansmattor
    eller göra saker med händerna.

  181. Har man inte full rörlighet...
    Ni vet såna man spelar med.

  182. Man kan spela med kroppen i stället.
    Man kan blåsa eller styra med ögonen.

  183. För balans i rullstol finns
    en stor platta man rullar upp på.

  184. Sen kan man luta sig. Eller så
    kan man gå upp där och luta sig.

  185. Sån teknik har vi jobbat med
    i flera år och hittat träningssätten.

  186. Och nu för vi ut det. Det är också en
    innovation. Hur gör man rehab roligt?

  187. Och det viktig att föra ut det.

  188. Nu har vi testat metoder
    och köpt in prylar-

  189. -men vi ska inte bara ha det hos oss
    utan många ska kunna göra detta.

  190. På ett boende, en träningsanläggning
    eller en rehabiliteringsinsats.

  191. Så vi föreläser och kommer med
    ett stort släp med tekniska prylar-

  192. -och visar hur man gör.

  193. Det är viktigt att ta vara på så att
    det inte stannar på ett ställe.

  194. Det här är vi ganska ensamma om.

  195. Ofta när vi startar saker brukar vi
    undersöka vilka andra som gör detta-

  196. -för att hitta samarbetspartners.
    Inom det här samarbetar vi förstås-

  197. -men det finns inte
    så utbredd användning-

  198. -när det gäller teknik
    på det här sättet inom rehab.

  199. Så det är spännande
    att vara pionjärer.

  200. Träning med ny teknik. Icke-
    kommersiellt bokförlag är ett område.

  201. Arbetsmarknad knyter ihop allting.

  202. Vi gör massor av små saker
    och initiativ.

  203. Vi jobbar mycket med leksaker
    och fritidshjälpmedel o.s.v.

  204. Vi har... Vi jobbar mycket
    med socialt företagande-

  205. -utan ägar- eller vinstintressen.

  206. Överskottet går till föreningen-

  207. -eller satsningar på sånt
    som behöver lite ekonomi i början.

  208. Så det sociala företagandet
    är ju väldigt viktigt och stort.

  209. Vi gör på samma sätt som plattformen.

  210. Vi har bara startat ett enda företag,
    en ekonomisk förening-

  211. -och sen kan vi plantera in
    en massa verksamhet i det.

  212. Så varje idé behöver inte sitt egna
    juridiska organisationsnummer.

  213. Också en framgångsfaktor
    som förenklar mycket.

  214. En stor plattform många idéer
    och olika personer kan verka utifrån.

  215. Det är nog med byråkrati utan att vi
    ska starta åttioelva olika företag.

  216. Vad har vi mer vi kan säga nåt om?
    Vi pratade om vårt hus som vi köpte.

  217. Där står det, "Mästeriet".
    Det var ett glasmästeri.

  218. Det är spännande...

  219. Vill man ha en utmaning,
    så köp en gammal industri-

  220. -och bygg om
    till ett kreativitetshus för alla.

  221. Både fysiskt och...

  222. Det började med... Det börjar bli
    vinter. Är det inte kallt i lokalen?

  223. Det kan vara bra med element.

  224. Vi hade ingenting!
    Vi hade väggar, cementväggar.

  225. Så vi fick värme, basbehoven
    av värme, vatten, el och internet.

  226. Internet är viktigt, för vi
    har uppstått ur dataspelskulturen.

  227. För ungefär 20 år sen,
    datorspelen man spelar i LAN.

  228. Det är därifrån vi har sprungit.

  229. Sen har det ena hamnat på det andra
    och utvecklats.

  230. Så vi är otroligt influerade-

  231. -av teknik, digitala medier,
    podd, film, VR, spel o.s.v.

  232. Och använder de effekterna
    som lockbete-

  233. -för folk att komma till oss.
    Och det funkar väldigt bra.

  234. Att träna på att arbeta
    är en positiv bieffekt.

  235. Vi börjar med att göra roliga saker
    och sen kommer nyttan på köpet.

  236. Eller att man börjar på en fritids-
    aktivitet. Eller går på föreläsning.

  237. Så lär man känna andra
    och vill ha sin sysselsättning här.

  238. Tidigare pratade jag om att det
    är viktigt med tidiga insatser.

  239. Vi vill jobba med livets alla frågor
    i alla stadier.

  240. Det är därför vi börjar med barn.
    Det är "Knacka på!" som alla har.

  241. Och sen upp till vuxen ålder.
    Att kunna följa personer hela tiden-

  242. -vara en del i deras process
    och fånga upp dem.

  243. Med konkreta erbjudanden.

  244. Inte bara stödinsatser, utan:
    "Kom med. Du kan detta."

  245. "Du kan förverkliga idéer,
    du kan jobba ihop med andra."

  246. Man vill vara med handgripligen, göra
    nåt konkret som man ser nytta med.

  247. Nu när vi har funnits så länge har vi
    haft några som började hos oss unga-

  248. -som i dag är i arbete hos oss
    eller andra organisationer.

  249. Där vi än i dag är en plattform. Man
    behöver olika saker i olika skeden.

  250. Det kan vara fritidsaktiviteter
    eller rehabilitering.

  251. Eller att ha en mötesplats
    att komma till.

  252. Oavsett situation eller myndighet
    nån kommer ifrån, eller inte alls-

  253. -så har vi alltid två-tre-fyra saker
    som vi kan säga åt dem att haka på.

  254. Det är trevligt. Det är så ofta...

  255. Man går till ett ställe och då måste
    man vilja göra exakt det som de gör.

  256. För det är ofta: "Det är
    utanför vårt uppdrag. Gå dit."

  257. Ja, ni känner igen det kanske,
    att man hoppar runt så där.

  258. -Men...
    -Jag tänkte nämna de sista bilderna.

  259. För här har vi ett hus
    med en byggnadsställning.

  260. Det är när vi i våras byggde om
    den här industrifastigheten-

  261. -och satte in en jättestor hiss m.m.

  262. Det är inte bara viktigt att vår
    mötesplats är tillgängligt fysiskt-

  263. -så att man kommer in med rullstol.

  264. Utan alla ska känna sig delaktiga
    på olika sätt.

  265. Det kan vara
    att vi är med i en Prideparad-

  266. -eller att jobba med inkluderings-
    frågor på andra sätt, med förebilder.

  267. Det är ett ganska
    stort och brett begrepp.

  268. Men det ska genomsyra
    vårt hus och verksamhet.

  269. Så vi har ju som mål att detta ska
    vara Sveriges mest inkluderande hus.

  270. Nu har vi en hiss. Och glada
    människor. Och en sån filur.

  271. Det ser ni kanske inte i filmen.
    Vad är detta?

  272. -Det var du som ville ha med den.
    -Ja ja. Du sa: "Ta med draken."

  273. Ser ni, likhet?

  274. Ja, det är faktiskt vår logotyp
    i Funkibator.

  275. Det är du som gör det här,
    kommer på alla galna idéer.

  276. -Varför en drake?
    -Som maskot?

  277. Nej, maskot eller logga eller symbol.

  278. -De är väl häftiga.
    -Exakt. Och det räcker så.

  279. De är häftiga. Eller det är fint.
    Det är väl trevligt.

  280. Man behöver inte ta tanken
    så mycket längre.

  281. Jag blir glad av blå drakar.

  282. Man utgår från känsla.
    Och sen kopplar man på förnuft sen.

  283. Jag vet inte, du gör inte det
    så ofta. Ska vi bläddra vidare?

  284. -Ja. Vi får inte glömma det där.
    -Du ska få visa din hemliga låda.

  285. Ja, snart. Jag bygger upp förväntan.

  286. Ja... Fritidshjälpmedel
    är också ett verksamhetsområde.

  287. Region Kronoberg
    donerade fritidshjälpmedel.

  288. "Ni kan få ut det lättare
    till de som använder det."

  289. Sen har vi byggt
    en fritidshjälpmedels-pool.

  290. Särskolor, gruppbostäder
    och privatpersoner-

  291. -lånar cyklar, eldrivna parcyklar,
    tandemcyklar, trehjulingar.

  292. Resehjälpmedel, liftar, hygienstolar,
    saker till idrott, rullstolar.

  293. Precis som... Det finns en förenings-
    satsning som heter Fritidsbanken.

  294. Vi gör så, fast med hjälpmedel,
    för vår målgrupp.

  295. Det är möjligt
    att det utvecklas vidare.

  296. Här har vi på bild en kille som heter
    Rodrigo, en av våra handledare-

  297. -som jobbar med personer
    som behöver sysselsättning.

  298. Rodrigo är också resebloggare
    och föreläsare, som ni ser på bilden.

  299. Vi har ett antal personer
    som jobbar som handledare.

  300. Man har hand om
    ett väldigt blandat team av personer.

  301. Det kan vara
    allt från 5 till 15-20 personer.

  302. Man har sitt eget ansvarsområde
    eller sina uppgifter.

  303. I Rodrigos fall har han hand om
    vår butik och vårt lager.

  304. Och de här fritidshjälpmedlen.

  305. Tillsammans med sina kollegor
    i teamet gör de service på cyklar-

  306. -vattnar blommor och gör inköp när vi
    ska ha konferenser och föreläsningar.

  307. Så de har en slags servicefunktion
    i verksamheten.

  308. Andra ledare
    jobbar med andra områden.

  309. Det kan vara fastighetsskötsel, bygg,
    ekonomi och administration t.ex.

  310. -En del håller på med media.
    -Butik. Teknik och it.

  311. -Djur. Glöm inte bort hamstrarna.
    -Nej, precis.

  312. Vi har smådjursfarm
    och ett hunddagis-

  313. -som vi också driver
    som ett socialt företag.

  314. Vi vill starta med aquaponics.
    Har nån den verksamheten i gång?

  315. Nej. Det är slutna system
    med vatten, alger, växter och fiskar.

  316. Det cirkulerar runt
    och blir sallat som man kan äta.

  317. På vissa restauranger i utlandet
    har man såna system för sin sallat.

  318. Vi har också kaniner.
    De äter sallat. Så det är win-win.

  319. Ja. Win-win-win.

  320. Det kan man säga om Rodrigo, han kom
    in i verksamheten som många andra.

  321. Han frågade: "Vad kan man göra
    hos er? Jag är intresserad av detta."

  322. -Och då sa vi ja.
    -Ja. Vi kan bara två bokstäver: J-A.

  323. Så i dag jobbar han hos oss. Och det
    är det sätt som de flesta kommer in.

  324. Man kan säga: "Jag är pensionär.
    Jag vill göra nåt på min fritid."

  325. "Kan jag hjälpa er i växthuset eller
    kamma era kaniner?" Eller vad det är.

  326. -"Eller laga cyklar."
    -Kammar man kaniner?

  327. -Ja, om de är tufsiga.
    -Ja, okej.

  328. Det börjar ofta med att folk söker
    sig till oss. Våra dörrar står öppna.

  329. Du nämnde ju cyklarna och alla
    hjälpmedel i hjälpmedelscentralen.

  330. Det började också med en fråga:
    "Kan ni driva detta?"

  331. "Jajamän."
    Det är fler bokstäver än två.

  332. Ja, det är småländska.

  333. Det var också nån som föreslog att vi
    skulle graffitimåla hela kontoret-

  334. -med rosa flamingos. I egenskap av
    chef sa jag: "Ja, det ska vi göra."

  335. Försäkringskassan gjorde nåt sånt.
    Då gjorde man en röd fondvägg.

  336. -Nu var jag elak.
    -Nu är du lite taskig.

  337. Det passar inte i alla myndigheters
    grafiska profil med flamingos.

  338. Ja. Får jag prata om den här?
    Ser ni här? Ser ni på handen?

  339. Kameran, är ni med?
    Hon gör så där med fingrarna.

  340. Är det nån som jobbar med tecken här?
    Vet du vad det betyder?

  341. -Lite "hang loose".
    -Är det svenskt?

  342. Nej. Det är faktiskt...

  343. Exakt. "I love you."
    Det är amerikanska teckenspråket.

  344. Och här har vi då...

  345. Julia. Lite platt om håret.
    Som är en teckenspråksdocka.

  346. Och inte nog med det.

  347. Utan sitter även i rullstol.

  348. Inte nog med det. Det är karaktären
    i en av barnböckerna.

  349. Vi knyter ihop det
    till hela koncept av saker.

  350. Och börjar vi på nåt ställe så tar vi
    det vidare och vidare till en helhet.

  351. Perfekt för verksamhet i förskola.

  352. Det saknas mycket förebildsmaterial
    om funktionsnedsättning.

  353. -Så, nu är jag nöjd.
    -Jag tror att hon är hårdrockare.

  354. -Ja ja, exakt. Precis.
    -Hon ser rätt tuff ut.

  355. Gjord av Sveriges enda dockmakare som
    gör dockor med funktionsnedsättning.

  356. Det är en stor rörelse i USA.

  357. Personen som har gjort den har tagit
    dockkulturen från Brasilien.

  358. Hon var med på bild här tidigare.
    Ska vi ta nästa bild?

  359. Vi har inte mycket mer.
    Vi kan säga nåt om sista bilden.

  360. Det är från i somras.

  361. Vi frågade
    några sommarjobbare hos oss:

  362. "Vi har en puckel på tomten med grus.
    Vill ni gräva bort den?"

  363. "Jajamän!" sa de.
    "Det låter jätteroligt."

  364. I tre veckor, tio personer om dagen.

  365. Så kunde vi erbjuda sommarjobb
    till 50 ungdomar.

  366. De fick ju göra annat också.

  367. Det är häftigt med mycket resurser,
    att man kan gräva bort stora pucklar.

  368. Som hade tagit en grävskopa
    bara några dagar.

  369. Det seriösa är att vi har sommarjobb
    för folk med funktionsnedsättning.

  370. Det började för sju-åtta år sen.
    Vi sa till Växjö kommun:

  371. -"Ska inte de få sommarjobba också?"
    -"Jo, men de är så svåra att hitta."

  372. "Okej, låt oss försöka."

  373. Så började vi första året med tre.
    Sen blev det 7, 11, 20, 30.

  374. Nu är vi väl 40-50 personer
    varje sommar-

  375. -som vi ger feriearbete via kommuner.

  376. Inte bara Växjö,
    utan nästan hela länet.

  377. Så alla människor
    blommar upp på somrarna.

  378. Så sommarjobb, ihop med ungdomsläger
    eller olika lägerverksamheter.

  379. Vi stänger liksom aldrig,
    knappt på julafton och nyårsafton.

  380. Vår vision
    är att ha dygnet-runt-öppet-

  381. -och ha i gång verksamhet
    och huset hela tiden.

  382. Sommarferier är ett exempel på hur
    vi jobbar med ungdomar på gymnasiet.

  383. Det finns många möjligheter. Nåt vi
    har utvecklat utifrån ett behov-

  384. -är praktikplatser
    för gymnasieungdomar-

  385. -som inte går i skolan hela tiden.
    Och en hel del går tyvärr inte alls.

  386. I stället för att sitta hemma,
    som det kallas-

  387. -så erbjuder vi ett alternativ.
    Då kan man ha praktik hos oss.

  388. Självklart vill vi
    att alla ska vara i skolan-

  389. -men bättre än att vara hemma
    är att göra nåt.

  390. Att man gör nåt meningsfullt
    för sig själv och andra.

  391. Så med praktik i vår verksamhet
    får man prova på olika yrken.

  392. Man kan testa arbetsförmågan innan
    man kommer till Arbetsförmedlingen-

  393. -eller blir aktuell
    för arbetsträning.

  394. Man lär känna nya människor.
    Och är du i skolan-

  395. -måndag, onsdag och fredag
    och är hemma annars-

  396. -ökar kanske risken
    att du slutar gå till skolan helt.

  397. Men har du nåt att göra varje dag
    och rutiner att hålla-

  398. -så tror vi på en positiv spiral
    framåt i framtiden.

  399. Och vad vi gör...
    Vi hittar inte bara på det där.

  400. Vi är väldigt bra
    på omvärldsbevakning.

  401. -regionalt, nationellt och
    internationellt. Vi är runt mycket-

  402. -i Europa och utanför, och tittar
    på goda exempel och samverkar.

  403. Vi har volontärer som kommer till oss
    och vi skickar svenskar o.s.v.

  404. Vi har bl.a.
    När du pratade om hemmasittande...

  405. Vi hade några i Singapore som tittade
    på ett världskänt exempel-

  406. -"Enabling village", ett kvarter
    uppbyggt kring funktionsnedsättning.

  407. På väggen stod det:
    "Det första steget..."

  408. "The first step..."
    Vad tror du att det är?

  409. -Vad jag är elak i dag.
    -Jag får ju aldrig åka med.

  410. "To show up."
    Det är första steget. Att komma.

  411. Ibland är det där
    vi får börja arbeta.

  412. Vi tänker på hemmasittande
    och utvecklar verksamheter.

  413. Vi har idéer i Dalarna
    där vi gör saker men också på gång...

  414. Kan man göra
    nåt nationellt digitalt koncept-

  415. -utan att man behöver
    gå utanför sitt hem eller rum?

  416. Så man kan börja där
    och sakta ta det framåt.

  417. Ibland spelar det ingen roll
    vad vi vuxna tycker.

  418. -Jag är inte vuxen.
    -Jag pekar ut mot alla här.

  419. Många kan ha en god idé
    om att ungdomen eller eleven-

  420. -skulle må mycket bättre av praktik.

  421. Men första steget är ju att komma.

  422. Vi har ibland haft diskussioner
    i två år.

  423. Alla vuxna har pratat
    om våra bra idéer-

  424. -men det kan ta två år innan ungdomen
    kommer på nån form av studiebesök-

  425. -för att se
    om det kan vara av intresse.

  426. När man väl når dit
    blir det lite lättare

  427. Men även om det tar två år
    så får man inte ge upp.

  428. Vi får aldrig ge upp
    om de här ungdomarna.

  429. Men ingen här är vuxen egentligen.

  430. Okej, åldersmässigt.
    Men visst har vi en ung själ?

  431. Så vi har lockat fram det där hos oss
    och andra människor.

  432. Jag pratade med en person
    som tränade på gym.

  433. Och det var så befriande
    att träna med pensionärer.

  434. För pensionärer vågar ta ut svängarna
    och vara lite lekfulla.

  435. Vi måste kämpa för att behålla det
    hela livet och återta det tidigt.

  436. Om man glömmer bort det när man var
    på lekis. Lekis finns ju inte nu.

  437. Om man känner sig gammal
    kan man leka med dockor som vuxen.

  438. Jag leker med idéer och tankar
    i stället.

  439. Jag vet inte om vi har några frågor
    från publiken? - Har du nåt?

  440. Har vi svarat på hur det kunde
    uppstå? Har vi nåt att tillägga?

  441. Hur är det möjligt? Vi har
    en professor... Nu heter det...

  442. Vad heter det? Pensionerad professor.

  443. Emeritus! Akademiker vet.

  444. Professor Bengt Johannesson
    i entreprenörskap-

  445. -har ju beskrivit oss som en anomali.
    Det är en avvikelse.

  446. Vi ska inte kunna finnas,
    men vi står ju här.

  447. Även om allt kanske är en illusion.
    Vi ska inte in på vetenskap.

  448. Att hitta nya vägar och vara
    pragmatisk, inte alltid enligt boken.

  449. Man får tänja lite på gränserna
    så kan man hitta nya sätt.

  450. Det är väl så samhället utvecklas. Vi
    kan inte alltid göra som alla andra-

  451. -som det står på pappret.

  452. Sen kan man inte göra hur mycket
    intern revision som helst.

  453. Man får vara försiktig, eller hur?
    Är du chef? Ja? Nej, okej.

  454. Hon sitter och nickar
    så jag måste kolla vem hon är.

  455. Men vi har varit inne på många saker.

  456. Vi har berört det.
    Vi säger ja. Det är jätteviktigt.

  457. Vi håller dörren öppen och vågar
    prova. Allt blir inte bra.

  458. Även om det verkar så har mycket
    inte blivit som vi hade trott.

  459. Men då vet vi det.
    Då har vi lärt oss det.

  460. Och att ta vara på folks kraft.

  461. Det finns förmåga och engagemang
    hos alla, bara man hittar rätt sätt.

  462. Och samverkan.
    Och samverka på riktigt.

  463. Inte bara möten utan att knyta ihop
    verksamheter och göra aktiviteter.

  464. Ta vara på varandras resurser.

  465. Det digitala är också en faktor.
    Det snabbar upp kommunikationen.

  466. Inte så att man blir stressad, utan
    den naturliga hastigheten blir snabb.

  467. Man kan vila lite i det om man orkar
    lära sig Instagram-

  468. -och alla sociala medier och program.

  469. De som tycker att det är kul
    ska få lära sig det.

  470. Man själv kan ha lite grundkunskap.

  471. Alla ska göra det som de är bra på.
    Rätt plats för rätt person.

  472. Vad tror du?
    Finns det nån som har nån fråga?

  473. Tack.

  474. Textning: Oskar Blomberg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Från idéfrö till kreativitetshus

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Fia Sjöstrand och Stefan Johansson, verksamhetsledare på Funkibator, berättar om hur de arbetar med allt från hjälpmedel till arbetsträning för vuxna. Allt är av och för personer med funktionsnedsättning. Föreningen genomsyras av entreprenörskap och hittar ibland sina bästa idéer bland de som "fallit mellan stolarna". Funkibator startade som ett litet idéfrö för åtta år sedan och har nu ett hundratals medlemmar och ett eget kreativitetshus. Inspelat den 7 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning
Ämnesord:
Föreningar, Ideella föreningar, Personer med funktionsnedsättning, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Sverige, Sällskap
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bygga broar 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Hjärnkoll

Lou Rehnlund, regional samordnare på Hjärnkoll, berättar om Hjärnkolls verksamhet och hur de arbetar med att motverka psykisk ohälsa för unga. Hon berättar också om hur de, med hjälp av ungdomarnas egna berättelser, försöker bekämpa fördomarna mot psykisk ohälsa. Dessutom pratar hon om hur man kan få unga som står långt ifrån arbetsmarknaden i sysselsättning. Inspelat den 7 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Från skola till självständigt vuxenliv

Åsa Strömberg, Linköpings kommun och Ulrika Norburg, Linköpings universitet berättar om ett verksamhetsuppdrag som inleddes för ett par år sedan. Syftet har varit att hitta en modell som underlättar elevers övergång från skola till ett självständigt vuxenliv. Det handlar om vikten av en fungerande elevhälsa för samverkan mellan skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård med avstamp i vetenskap och beprövad erfarenhet. Inspelat den 7 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Från idéfrö till kreativitetshus

Fia Sjöstrand och Stefan Johansson, verksamhetsledare på Funkibator, berättar om hur de arbetar med allt från hjälpmedel till arbetsträning för vuxna. Allt är av och för personer med funktionsnedsättning. Föreningen genomsyras av entreprenörskap och hittar ibland sina bästa idéer bland de som "fallit mellan stolarna". Funkibator startade som ett litet idéfrö för åtta år sedan och har nu ett hundratals medlemmar och ett eget kreativitetshus. Inspelat den 7 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Arbete med unga på Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingen har ett särskilt uppdrag för unga med funktionsersättning. Christian Skoog, projektledare, och Jessika Rahm, projektkoordinator för projektet SAMSTART, beskriver hur Arbetsförmedlingen arbetar för att bidra till en bättre övergång från skolan till arbete eller studier för unga med funktionsnedsättning. De som omfattas är elever som fyllt 16 men inte 30 och har en dokumenterad funktionsnedsättning. Inspelat den 7 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Sjuk- och aktivitetsersättning från Försäkringskassan

Susanne Bengtsson är verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan. Hon arbetar på en avdelning som handlägger och hanterar förmåner och ersättningar för personer med funktionsnedsättning och personer med varaktigt nedsatt arbetsförmåga. Hon berättar om vilken typer av ersättning som finns och vad som krävs för att vara berättigad och informerar om sjukersättning och aktivitetsersättning. Inspelat den 7 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

En utvecklad studie- och yrkesvägledning

Mikaela Zelmerlööw, undervisningsråd, berättar om utredningen av en utvecklad studie- och yrkesvägledning. Bland annat tar hon upp utredningens förslag på åtgärder för att ge alla elever möjlighet att göra väl underbyggda val av utbildning och inriktning. Hon ger också en bild av hur förslagen tagits emot och om Skolverkets insatser för att stärka och stödja vägledningsfrågorna. Inspelat den 7 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Från utbildning till anställning

Activa i Örebro län har tillsammans med kommunernas vuxenutbildningar arbetat upp en framgångsrik lärlingsutbildning för personer med lindrig utvecklingsstörning. Vilka med- och motgångar har det inneburit? Lars Rickardt, projektledare, och Emelie Andersson, företagskonsulent, berättar om utbildningen som ska leda till anställning. Inspelat den 8 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Från särskola till högre utbildning?

Personer med intellektuella funktionsnedsättningar är idag utestängda från möjligheten till högre studier. Högskolan i Borås har ett uppdrag från Borås stad att, i samverkan med FUB och Borås och Västergötlands parasportförbund, genomföra en utbildning med nära koppling till arbetslivet. Annika Malm, senior projektledare, berättar om syftet med en inkluderande högskola och ett inkluderande arbetsliv. Inspelat den 8 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Projektet Falken arbetsmarknadsenheten

Stina Randevall Hjärtstam arbetar vid Falken i Kalmar kommun. Trots högkonjunktur så finns det fortfarande stora grupper som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Falkens verksamhet jobbar med de målgrupperna, framförallt personer med olika funktionsvariationer, samt lågutbildade. Inspelat den 8 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Aktivt medborgarskap efter särskolan?

Magnus Tideman, professor i Handikappvetenskap med inriktning socialt arbete, sammanfattar resultaten från två forskningsprojekt. Dels ett forskningsprojekt om sysselsättning efter gymnasiesärskolan, dels ett om hur gymnasiesärskolan realiserar sitt demokratiuppdrag med fokus på beslutsfattande. Han ger också en historisk tillbakablick på synen på funktionsnedsättning för att sätta in dagens samtal i en aktuell kontext. Inspelat den 8 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Arbetsplatsförlagt lärande

Hur skapar du en bra dialog och samarbete med praktikplatsens personal? Hur ska det leda till arbete och anställning efter skolan? Susanne Avander, rektor för S:t Eriks gymnasiesärskola, berättar om hur man skapar bra förutsättningar, personkännedom, tydlighet, vägledning och kommunikation vid arbetsplatsförlagt lärande, APL. Inspelat den 8 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Bemötande i skolan och utanför

Finns det någon anledning att göra gott för våra medmänniskor? Och hur skapar vi hållbara medmänskliga relationer? Det är en konst som vi kan utveckla och som vi har glädje av, såväl inom skolans värld som utanför. Stefan Einhorn, professor och ordförande vid centrum för social hållbarhet vid Karolinska Institutet samt överläkare vid Radiumhemmet, berättar och engagerar publiken.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Kosmopolitism, modernism och judendom

Björn Wiman möter Zygmunt Bauman

Intervju med sociologen Zygmunt Bauman om bland annat Europas framtid, sin beundran för påven Franciskus, Facebook och om att man måste prata med människor som inte tycker som man själv. Intervjuare: Björn Wiman. Inspelat den 15 maj 2016 på Berns i Stockholm. Arrangör: Föreningen för judisk kultur i Sverige.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Ånger

Vad ångrar du i livet? Är det vettigt att ångra det man gjort och inte gjort? Mysig morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.