Titta

UR Samtiden - Bygga broar 2019

UR Samtiden - Bygga broar 2019

Om UR Samtiden - Bygga broar 2019

Föreläsningar från konferensen Bygga broar. Föreläsningarna rör utbildning, arbete, praktik och vägledning för unga personer med funktionsnedsättningar. Inspelat den 7-8 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Till första programmet

UR Samtiden - Bygga broar 2019 : Från utbildning till anställningDela
  1. Det övergripande målet för projektet-

  2. -var att utveckla lärlingsutbildning
    inom särskild utbildning för vuxna.

  3. För vuxna med intellektuella
    funktionsnedsättningar.

  4. Hej. Vad kul att vara här.

  5. Emelie Andersson, företagskonsulent
    på stiftelsen Activa.

  6. Lasse Rickardt,
    projektledare på Activa.

  7. Bl.a. för projektet vi ska prata om,
    Lärling - Jobb i sikte.

  8. Jag tänkte börja med
    att berätta om Activa.

  9. Activa är en kommun- och region-
    finansierad stiftelse i Örebro län.

  10. Vi täcker upp alla länsdelar
    och har avtal med kommunerna.

  11. Vi är ett 40-tal medarbetare
    inklusive projekt.

  12. Vi står på tre ben. Vi stöttar
    personer mot arbete och studier.

  13. Personer med funktionsnedsättning
    eller psykisk ohälsa.

  14. Vi jobbar med utbildning
    mot professionella-

  15. -i supported employment och IPS.

  16. Sen jobbar vi med projekt där vi
    driver projekt inom vårt område.

  17. Syftet med projekten kan vara att
    utveckla metoder, nå nya målgrupper-

  18. -eller påverka attityder.

  19. I dag ska vi prata om ett projekt.

  20. Men jag tänkte börja med att påminna
    om vår årliga rikskonferens.

  21. I år är temat en metodkonferens
    om supported employment och IPS.

  22. Vi har lite flyers med oss
    och ni kan läsa mer på vår hemsida.

  23. 2016 inledde vi en satsning-

  24. -på lärlingsutbildning i Örebro län.

  25. Och som ni hör
    har vi lite spretiga dialekter här.

  26. Örebro län är ju till stor del
    gnällbältet, som jag representerar.

  27. Men även delar av Värmland
    ingår i Örebro län.

  28. Så lite gladare värmländska
    mellan varven.

  29. -Vi kompletterar varann.
    -Absolut.

  30. Som sagt, det fanns inte
    lärlingsutbildning i Örebro län-

  31. -för personer
    med lindrig utvecklingsstörning-

  32. -eller
    intellektuell funktionsnedsättning.

  33. Och det var nåt som man började inom
    vuxenutbildningarna i flera kommuner-

  34. -att prata om, att det är intressant.

  35. Det här skulle vi vilja få i gång
    och få snurr på.

  36. Så man gjorde besök på några orter
    i landet där det här fanns.

  37. Sen fick man klart för sig-

  38. -att i en av kommunerna hade man
    dragit i gång det med ESF-medel.

  39. Och det blev man intresserad av. Då
    kontaktades vår arbetsgivare, Activa-

  40. -av flera av vuxenutbildningarna
    i länet.

  41. Activa fick uppdraget att skriva en
    projektansökan och vara projektägare.

  42. Att vi fick det
    var främst av två skäl.

  43. Vi har sen förut stor vana av att
    driva externt finansierade projekt.

  44. Vad gäller ESF
    kan vi det som ingår i det paketet.

  45. Däremot är vi ju ingen skola.

  46. Men man ville ha oss av anledningen-

  47. -att vi i vår basverksamhet
    tar fram arbetsplatser-

  48. -individuellt anpassade arbetsplatser
    till folk med funktionsnedsättning.

  49. Och här var APL-platser intressanta.

  50. Och det kontaktnät vi ändå har med
    arbetsgivare lokalt var intressant.

  51. Så ansökan beviljades.

  52. Och det var
    ett hyggligt stort projekt.

  53. I alla fall på så vis att
    samtliga tolv kommuner i Örebro län-

  54. -var med som samverkansparter.

  55. Dessutom Försäkringskassan, Arbets-
    förmedlingen och Region Örebro län.

  56. Och det vi gjorde tidigt också
    när ansökan hade beviljats...

  57. Man har ju en uppstartsfas på,
    i vårt fall, åtta månader.

  58. Och det vi gjorde under den tiden var
    att precisera målen för projektet.

  59. Och det här var ett ovanligt tydligt
    projekt, uppdraget var tydligt.

  60. Det övergripande målet för projektet-

  61. -var att utveckla lärlingsutbildning
    inom särskild utbildning för vuxna.

  62. För vuxna med intellektuella
    funktionsnedsättningar.

  63. Utbildningen skulle implementeras och
    bli en del i det ordinarie utbudet-

  64. -från vuxenutbildningarna i länet.

  65. Det var väldigt tydligt
    och bra...formulerat.

  66. Uppdraget var glasklart.

  67. Det vi även gjorde
    den första perioden-

  68. -var att skapa
    en projektorganisation.

  69. 15 parter var för mycket
    för att få plats i styrgruppen.

  70. Så vi gjorde ett urval.

  71. Vi hade med, från olika delar
    av länet, fem rektorer.

  72. Vi lade oss på den nivån. Alltså
    rektorer, inte förvaltningschefer.

  73. Utöver fem rektorer så hade vi-

  74. -en från Arbetsförmedlingen
    och en från Försäkringskassan.

  75. Och så ville vi ha en representant
    från kommunernas LSS-verksamheter.

  76. Eftersom där finns
    många av tänkbara elever.

  77. Så vi är... Det finns ett nätverk med
    LSS-chefer som regionen håller ihop.

  78. Så de utsåg en representant
    som ingick.

  79. Vi ville ju ha ett stort engagemang
    ute i länsdelarna också.

  80. Och därför skapade vi
    lokala samverkansgrupper.

  81. Vi delade upp länet
    i tre geografiska delar-

  82. -och i varje del
    fanns en lokal samverkansgrupp.

  83. Där ingick representanter från
    utbildningen och socialförvaltningen.

  84. Och i de flesta fall
    också från Arbetsförmedlingen.

  85. Syftet med att ha grupperna-

  86. -var främst att de skulle jobba
    med rekrytering av elever.

  87. Men också följa utbildningen
    så att det var kontinuerliga träffar-

  88. -där man kunde komma med synpunkter-

  89. -på hur man kunde förbättra
    kvaliteten på utbildningen.

  90. Så hade vi en referensgrupp
    som sågs en gång i halvåret-

  91. -med representation
    främst från FUB, SPSM-

  92. -två fackliga representanter.

  93. Där var också Region Örebro län med,
    en av samverkansparterna.

  94. De var med främst
    i rollen som arbetsgivare.

  95. Vi valde också att erbjuda den
    skolförlagda delen i utbildningen-

  96. -på tre orter i länet.

  97. Så det här byggde redan från början
    på ett kommunövergripande samarbete-

  98. -över kommungränserna.

  99. Upplägget var att eleven-

  100. -om man inte bodde
    där den skolförlagda delen erbjöds-

  101. -pendlade en dag i veckan eller i
    nåt fall ett par halvdagar i veckan-

  102. -in till skolan och fick
    den delen av utbildningen där.

  103. Sen hade man sin APL-

  104. -den arbetsplatsförlagda delen
    av utbildningen, i sin hemkommun.

  105. Vi kom fram till
    att vi skulle erbjuda-

  106. -sex olika yrkesinriktningar
    från start.

  107. Det var vård och omsorg,
    barnomsorg, handel-

  108. -lager, restaurang och fastighet.

  109. Så vi greppade över ganska mycket
    redan från början, att kunna få till.

  110. Och i skolan hade man främst
    de gemensamma ämnena-

  111. -som man läste oavsett inriktning.

  112. Ett exempel är service och bemötande-

  113. -som vi tyckte att det är nåt
    man har nytta av oavsett bransch.

  114. Vi kom också fram till
    att erbjuda handledarutbildning.

  115. Vi ville göra en egen variant på den.

  116. Så vi samlade handledare i grupp.

  117. Vi tog in max 15 åt gången-

  118. -och erbjöd dem gemensam utbildning
    vid två tillfällen.

  119. Två heldagar var utbildningen.

  120. Då handlade det främst om vad ingår i
    handledarrollen i lärlingsutbildning.

  121. Men också utbildning
    i själva funktionsnedsättningen.

  122. Intellektuell funktionsnedsättning,
    vad kan det innebära.

  123. Det var en möjlighet för handledarna
    att träffas, utbyta erfarenheter.

  124. Jag ska säga en sak till, tror jag.

  125. Trojkan. Vi döpte en konstellation
    till Trojkan.

  126. Det var en viktig pusselbit för oss.
    Vi hade...

  127. Alltså normalt sett, många gånger...

  128. Ofta i lärlingsutbildning så har man
    ju två viktiga personer runt eleven.

  129. Det ena är handledaren ute på
    arbetsplatsen. Det andra är läraren.

  130. Med tanke på vilken målgrupp vi hade
    så bestämde vi oss-

  131. -för att knyta arbetskonsulent också
    runt eleven.

  132. Så det blev tre personer runt eleven,
    en trojka.

  133. Vi tyckte
    att vi behöver avlasta läraren-

  134. -och låta läraren fokusera på det
    som tillhör lärandet, utbildningen.

  135. Arbetskonsulenten var den som hjälpte
    till med att ta fram APL-platser.

  136. Man fanns med och introducerade
    lärlingen på arbetsplatsen-

  137. -och man svarade också för ett stöd
    i form av kontakt med myndigheter-

  138. -kring ersättningar och annat.

  139. Om det i slutet av utbildningen
    handlade om en anställning-

  140. -kontaktade arbetskonsulenten
    Arbetsförmedlingen.

  141. Och stötta i frågor om arbetsplatsen.
    Hur gör man i fikarummet o.s.v.

  142. -Frågor arbetskonsulenten är van vid.
    -Absolut, absolut.

  143. -Okej. Jag känner mig nöjd.
    -Du känner dig nöjd. Bra.

  144. Trots att jag är från Närke
    känner jag mig nöjd.

  145. Då ska vi visa en film.

  146. Och den här filmen gjorde vi
    en bit in under projekttiden.

  147. Vi ville visa hur det ser ut
    att gå en lärlingsutbildning.

  148. Filmen ligger nu
    på skolornas hemsidor.

  149. Så att de som är intresserade,
    tänkbara elever, kan titta på den.

  150. Jag går en utbildning inom fastighet
    och ska bli serviceassistent.

  151. Alla kommer en dag i veckan och det
    är bra att vi har en gemensam dag.

  152. Det är tänkt att du ska ha
    din APL-plats i din hemkommun.

  153. Vi är på Ängens äldreboende.

  154. Här kommer jag med fika.

  155. Jag praktiserar här
    som serviceassistent.

  156. Vi läser gemensamma ämnen-

  157. -och beroende på inriktning
    kommer du få läsa yrkeskurser.

  158. Vad är viktigt om man tänker
    service och bemötande i vården?

  159. Nu har vi inriktningen vård/omsorg
    och fastighet/vaktmästeri.

  160. Så pratar vi och diskuterar
    vad man ska tänka på och göra.

  161. Det viktigaste vi pratar om och lär
    oss om är ju serviceassistentyrket.

  162. Min klass? Det är ett härligt gäng,
    riktigt gott gäng.

  163. Vi har riktigt roligt ihop.

  164. Jag brukar berätta torra skämt.

  165. Det brukar gå hem. Jag förstår inte
    varför. Men jag får folk att skratta.

  166. Jag är här och servar de äldre. Ger
    frukost, hjälper dem upp på morgonen.

  167. Jag har fastnat för själva grejen
    med att jobba med äldre.

  168. Jag blir så glatt bemött av alla
    kollegor och de äldre när jag kommer.

  169. Visar att de bryr sig
    och lyssnar på vad man säger.

  170. Det är ett varierande, roligt jobb.

  171. Vi kör mycket däckbyten, rekond
    måleri, snickeri. Ja, varierande.

  172. Gräsklippning, grästrimmer och röjsåg
    och sånt.

  173. Jag har tagit röjsågsutbildning-

  174. -jag har tagit skylift
    och jag har tagit hjullastare.

  175. Målet med utbildningen
    är ju att kunna få en anställning.

  176. Alla har ju nånting att bidra med på
    arbetsmarknaden och inom jobbsektorn.

  177. Det är en jättebra utbildning.

  178. Det är givande. Det går inte fort,
    man tar det i sin egen takt.

  179. Man får hjälp om man har svårt att
    läsa och skriva. Man fixar det där.

  180. Så hoppas vi ju att våra lärlingar
    har fått chansen att växa-

  181. -och lära sig mycket mer,
    som gör en mer anställningsbar.

  182. -Jag vill vara här!
    -Ja.

  183. Bra handledare som pushar på och
    ger en klapp på axeln: "Bra jobbat."

  184. Så har jag aldrig fått förut,
    men här får jag det.

  185. Så. Vi ska inte hålla på det längre,
    utan vi tänkte berätta hur det gick.

  186. Och jag har fått titta på statistik.

  187. Totalt har 40 elever
    påbörjat utbildningen.

  188. Den statistik jag ska prata om avser
    de 33 elever vars utbildning är slut.

  189. Det är sju kvinnor
    vars utbildning pågår till hösten.

  190. Så av dem vars utbildning
    har avslutats så är det...

  191. ...sju kvinnor och två män
    som hoppat av.

  192. Tre kvinnor och fyra män
    har fått jobb.

  193. De har anställts inom lager, handel,
    storhushåll, omsorg och fastighet.

  194. Delar man upp det så har 19 kvinnor
    påbörjat utbildningen.

  195. 12 har fullföljt hela utbildningen.

  196. Och sju av kvinnorna uppnådde kraven
    för att bli serviceassistent.

  197. Och för männen
    har 14 påbörjat utbildningen.

  198. 12 fullföljde utbildningen-

  199. -och 10 uppnådde kriterierna
    för serviceassistent.

  200. Så en högre andel män
    både fullföljde-

  201. -och nådde upp till kriterierna
    för att bli serviceassistent.

  202. Några framgångsfaktorer.

  203. Trojkan, som var vårt sätt
    att bygga stödet runt lärlingen-

  204. -var för oss ett framgångsrikt sätt
    att bygga stöd.

  205. Det finns andra sätt, men att ha nån
    som svarar för det sociala stödet-

  206. -som arbetskonsulenten gjorde,
    var för oss väldigt framgångsrikt.

  207. Handledarutbildningen var uppskattad.

  208. Vi hade inte så svårt
    som vi befarade, tvärtom-

  209. -att få handledare till utbildningen.

  210. Och att vi samlade dem i grupp-

  211. -och inte bara lutade oss
    mot Skolverkets vanliga utbildning-

  212. -var uppskattat av handledarna.

  213. Vi fick den ju godkänd av Skolverket-

  214. -så det är fortfarande vår egen
    handledarutbildning vi använder.

  215. Sen det här med implementering,
    det har vi ju varit inne på här.

  216. Det är ju inte helt okomplicerat,
    för att uttrycka sig milt.

  217. För vår del så...

  218. Lite av en tillfällighet, men ändå-

  219. -så startade vi implementerings-
    processen väldigt tidigt.

  220. Vi fastställde i och för sig
    vid start att styrgruppens uppgift-

  221. -var att verka för implementering.

  222. Men vi tog det ganska tidigt
    ett snäpp till.

  223. Vi tog in hjälp utifrån.

  224. Som ESF-projekt har man ju möjlighet
    att få externt stöd kostnadsfritt.

  225. Om ESF godkänner det.

  226. Och vi fick stöd av Carina från Apel,
    ett företag som heter Apel.

  227. Och de är vana vid de här frågorna.

  228. Som enskilt projekt ska man inte tro
    sig vara världsbäst på allt man gör.

  229. Utan det här stödet vi fick utifrån
    var ovärderligt.

  230. Och då, bland annat så...
    Delar av styrgruppen bröt vi ut.

  231. De fick bilda en implementerings-
    grupp. Det var de här fem rektorerna.

  232. De hade det som sin huvuduppgift
    och hade möten kring-

  233. -hur skulle vi
    driva processen vidare.

  234. Hon gjorde massa andra bra saker.
    För mig personligen var det lärorikt.

  235. Hon delade in det i att det fanns
    en strukturell och en operativ nivå.

  236. Och bägge nivåer måste funka för att
    ett projekt ska kunna implementeras.

  237. Den strukturella handlar mycket
    om ledning t.ex. efter projekttiden.

  238. Man har ju byggt upp
    en organisation med styrgrupp.

  239. Vem ska ta över och leda det efteråt?
    Det måste förberedas i god tid.

  240. Den operativa nivån handlar mycket om
    själva verkstaden, det man gör.

  241. I vårt fall en utbildning.

  242. Den måste funka. Den måste upplevas
    som attraktiv för tänkbara elever-

  243. -om nån ska vilja ta över det här
    sen efteråt.

  244. Det var viktigt att starta processen
    tidigt. Och när jag säger tidigt...

  245. Det externa stödet kom in ungefär
    ett halvår in i genomförandefasen-

  246. -när vi hade varit i gång
    med utbildningen en termin.

  247. Sen vill jag också slå ett slag
    för den externa utvärderingen.

  248. Alla ESF-projekt måste ha en extern
    person som granskar det man gör-

  249. -och granskar det lite kritiskt,
    som en kritisk vän ungefär.

  250. Och självklart
    hittar ju den externa utvärderaren-

  251. -saker som inte funkar.
    Och det ska man inte vara rädd för.

  252. För det är helt naturligt
    att saker och ting inte funkar-

  253. -när man startar upp nåt helt nytt
    som inte finns sen tidigare.

  254. Då är det klart att det finns delar
    som behöver utvecklas.

  255. Vi var inte blyga, utan vi
    lyfte upp de sakerna på bordet.

  256. Och bjöd in till workshops
    i formen av kreativa kaféer-

  257. -där vi bjöd in t.ex. de lokala
    samverkansgrupperna och styrgruppen.

  258. Och så försökte vi gemensamt
    angripa det här:

  259. Hur ska vi utveckla
    de här delarna som inte funkar?

  260. Det var ett oerhört bra arbetssätt.

  261. En annan framgångsfaktor som jag
    inte har med här, det är att...

  262. Vi valde från början
    att jobba kommunövergripande-

  263. -alltså samarbeten mellan kommuner.

  264. Och det var en viktig nyckel i att nå
    så här pass långt som vi ändå gjorde.

  265. För Örebro kommun
    är 300 000 invånare-

  266. -och hälften av dem
    bor i Örebro kommun.

  267. Sen har vi elva kommuner till då
    som samsas om 150 000 invånare.

  268. Så flera av kommunerna är små,
    färre än 10 000 invånare.

  269. Och det är betydligt enklare
    att få i gång sån här utbildning-

  270. -om man hjälps åt och samarbetar
    kring det, och samutnyttjar resurser.

  271. Du pratar framgångar, men motgångarna
    ska vi väl inte mörka här?

  272. Nej, det har du rätt i. Alltså vi...

  273. Jag ska inte tjata om Närke,
    men vi gillar utmaningar och problem.

  274. Det kan vi grotta ner oss i.

  275. Och nåt som vi hade bekymmer med,
    det var rekryteringen.

  276. Som Emelie nämnde
    var det ganska många-

  277. -som antingen valde att avsluta sin
    utbildning under utbildningstiden-

  278. -eller inte klarade kunskapskraven
    för att få titeln vi utbildade till-

  279. -serviceassistent.

  280. Så i likhet med många andra
    nystartade verksamheter-

  281. -var vi måna om att komma i gång
    och tog in kanske personer-

  282. -utan förutsättningar
    att klara utbildningen.

  283. Uppenbarligen var det så.

  284. Så i dag försöker vi ha det med oss,
    att försöka lära nåt av det.

  285. För man vill ju inte
    att personer ska misslyckas.

  286. Vi ska ändå understryka att
    för de som påbörjade utbildningen-

  287. -skedde ingen negativ förändring
    efter att de avslutat.

  288. Utan för alla... Om det blev
    en förändring så blev den positiv.

  289. Helt klart.
    I en del fall väldigt positiv.

  290. Vi har ju ganska många som innan
    utbildningen var s.k. hemmasittare-

  291. -utan nån form av verksamhet.

  292. Och till och med några av dem
    nådde ju anställning.

  293. Så det hände också fantastiska saker.

  294. Men rekryteringen, viktigt att
    tänka rätt där. Så rätt man kan.

  295. Sen tycker jag...
    Man måste ju chansa lite ibland.

  296. En hemmasittare utan verksamhet-

  297. -klart risken är stor att det kan bli
    ännu ett misslyckande.

  298. Varför skulle den här utbildningen
    bryta utanförskap?

  299. Det är ju inte alls säkert.
    När inget annat har gjort det innan.

  300. Men det är ju värt att pröva det. Så.
    Det är svårt med rekrytering.

  301. Sen är det en annan viktig del
    som vi brottas med än i dag.

  302. Det var ett nytt arbetssätt
    med lärlingsutbildning.

  303. Skolan, klassrummet, flyttade
    plötsligt ut på en APL-plats.

  304. Och det var en svår process,
    att lära sig att utnyttja-

  305. -de möjligheter till lärande
    som finns ute på APL-platsen.

  306. Det var en lång process.
    Och det kämpar vi fortfarande på med.

  307. Under det här läsåret
    har vi stöd från Skolverket-

  308. -med att jobba med APL-utveckling.

  309. Sen var det en sak som ramlade över
    oss plötsligt under projekttiden.

  310. Det var hur viktigt är det egentligen
    att utbildningen leder till jobb.

  311. Vi sa när vi drog i gång det här...
    Och då var även du engagerad en del.

  312. När vi letade platser så frågade vi
    inte efter anställning. Eller hur?

  313. Nej. Jag var med mina kollegor
    och besökte APL-platserna.

  314. "Det behöver inte bli anställning,
    utan fokus är kunskapsutveckling."

  315. Men efter en tid
    så började ju eleverna fråga:

  316. "Vad händer efter utbildningen?"

  317. För går man en utbildning vill man ju
    att den leder till arbete.

  318. Så där fattades beslut om en särskild
    satsning. Den ska jag berätta mer om.

  319. Vill du säga nåt mer om bilden?

  320. Ja, jag kan väl säga att angående
    ersättningar så har vi kämpat på.

  321. Framför allt från Försäkringskassan.

  322. Det finns lärlingar
    som har förlorat sin ersättning.

  323. Antingen under utbildningen
    eller efter utbildningen.

  324. Inte jättemånga, men några.

  325. Vår räddningsplanka var en ersättning
    som vi inte ens kände till.

  326. Det är att när man går i utbildning
    som vuxen med funktionsnedsättning-

  327. -så har man möjlighet
    att söka ersättning från SPSM.

  328. Och det är flera som har sökt, och
    samtliga har fått den beviljad också.

  329. Det kan vara en viktig sak att känna
    till, för den är inte jättekänd.

  330. Det är en ersättning per timme-

  331. -som är nånstans runt 90 kr i timmen,
    som man kan få.

  332. Men den bygger på
    att man har närvaro.

  333. Man får bara
    för de närvarotimmar man har.

  334. Och det finns ett tak
    på ca 9 000 i månaden.

  335. Men det är skattefritt, de 9 000.

  336. Jag ska snart berätta
    om vår särskilda satsning.

  337. Men först lite forskning.

  338. Jessica Arvidsson har i avhandlingen
    "Sysselsättning och social rättvisa"-

  339. -undersökt övergången mellan
    gymnasiesärskola och arbetsliv.

  340. Känner ni till den?

  341. Och hon kunde se
    att 22,4 procent arbetade.

  342. Delar man upp det på kvinnor och män
    så är 70 % män och bara 30 % kvinnor.

  343. Och varför ser det ut så?

  344. En förklaring är att männen
    ofta har närmre anknytning-

  345. -till arbetslivet
    genom sin utbildning än kvinnorna.

  346. Hon skriver också att de behöver
    samhällets stöd för att nå arbete-

  347. -men att de stöd som finns
    oftast passar män bättre.

  348. Och vilka anställer?
    Så här säger Jessica:

  349. "Trots att offentlig sektor
    påtalar vikten av delaktighet"-

  350. -"glänste de privata arbetsgivarna
    på området."

  351. "Fem sjättedelar av killar
    och två tredjedelar av tjejer"-

  352. -"jobbar i små privata företag
    med upp till 10 anställda."

  353. Det känner jag och mina kollegor igen
    när vi letar arbetsplatser.

  354. Vi har lättare att få samarbeten med
    privata företag än offentlig sektor.

  355. Så här fattades beslutet
    om den särskilda satsningen.

  356. Och målet är att kommunerna
    ska fatta beslut-

  357. -om att anställa personer
    med funktionsnedsättningar.

  358. Inom ramen för satsningen har jag och
    vår vd uppvaktat kommunerna enskilt.

  359. Vi har arrangerat två konferenser
    där vi lyft fram goda exempel.

  360. Från Umeå t.ex. hur de har gjort.

  361. Och vi har bjudit in beslutsfattare.

  362. Det här är så klart inget
    vi kan ändra på över en natt-

  363. -men vi hoppas att vi har satt
    i gång nånting och väckt frågan.

  364. Det är en målgrupp
    vi ser stor potential i.

  365. Samtidigt som det är kompetensbrist
    i många yrken.

  366. Vi såg Alice på filmen tidigare,
    som nu är anställd.

  367. Vi ser vad det gör för skillnad
    ute på arbetsplatserna.

  368. Undersköterskan får ägna sig åt
    de uppgifter den är kvalificerad för.

  369. Den boende får ökad kvalitet
    i att nån har tid att umgås-

  370. -och göra nåt utöver de vanliga
    sysslorna, det lilla extra.

  371. Och personen själv
    får ett meningsfullt arbete.

  372. Det är mjuka värden, men vi har sett
    att det är mer kostnadseffektivt-

  373. -att de här personerna får
    en anställning än en LSS-placering.

  374. -Så vi hoppas att det här kan ge nåt.
    -Absolut.

  375. Lite kort om hur det ser ut i dag
    för oss och vårt projekt.

  376. Vi hade ju en projekttid som sträckte
    sig fram till sista april i år.

  377. Men redan i januari i år
    så startade...

  378. 8 av länets 12 kommuner gick ut
    och erbjöd lärlingsutbildning-

  379. -helt utanför projektet,
    inom särskild utbildning för vuxna.

  380. Så man gick ihop
    och sökte statliga medel.

  381. Vi hade byggt upp ledningsfunktion
    för hur det skulle styras framåt.

  382. Och den operativa nivån funkade
    tillräckligt bra i alla fall.

  383. Men det är ett utvecklingsarbete.

  384. Så från och med januari gick man ut-

  385. -och erbjöd
    23 utbildningsplatser totalt.

  386. Man valde att slimma ner antalet
    yrkesinriktningar till tre totalt.

  387. Så man erbjuder i dag vård/omsorg,
    handel och fastighet.

  388. Men på så sätt nådde vi ändå väldigt
    långt redan under projekttiden.

  389. Vi lyckades också hitta finansiering
    för trojkan.

  390. När man söker statliga medel
    får man inte pengar-

  391. -för att finansiera
    arbetskonsulenten.

  392. Däremot så har ju i stort sett
    samtliga av Örebro läns kommuner-

  393. -ett avtal med Activa om insatser.

  394. Då kunde vi baka in arbetskonsulent-
    insatsen i utbildningen-

  395. -i redan befintliga avtal.

  396. Så trojkan lever och frodas.

  397. Fortsatt handledarutbildning har vi,
    självklart.

  398. Till den implementerade delen
    får man ju statliga medel-

  399. -till handledarutbildning.

  400. Så vi kör på med vår gamla hederliga
    beprövade utbildning.

  401. Sen blev det faktiskt så-

  402. -vilket jag inte kände till när vi
    bestämde att jag skulle komma hit...

  403. För det var: "Då knyter vi ihop
    säcken och säger hur det gick."

  404. Men vi håller fortfarande på.
    Det är jättekul.

  405. För vi beviljades en förlängning
    som pågår till oktober nästa år.

  406. Och det vi håller på med just nu,
    det är att vi får möjlighet att...

  407. Den här utbildningen introducerar
    vi nu på gymnasiesärskolorna i länet.

  408. Det är fantastiskt kul att kunna ta
    vara på den kunskap vi har byggt upp.

  409. Det finns i Örebro län
    fem gymnasiesärskolor-

  410. -och samtliga fem är med nu
    i förlängningen.

  411. Det är inget jätteprojekt
    sett till antal deltagare.

  412. Vi har målet att varje skola ska ha
    en eller två lärlingar under läsåret.

  413. Men det är en god start och så kul
    att vi kan dra det ett varv till-

  414. -och dra nytta av erfarenheter
    och kunskaper som vi har gjort.

  415. Sen kommer vi fortsätta satsningen
    på offentliga anställningar.

  416. Så det är en del som fortsätter.

  417. Det behövs tid för att nå framgång.
    Det behövs arbete på många nivåer.

  418. Vi ska dra vårt strå till stacken.

  419. Sen jobbar vi med att sprida
    våra erfarenheter nationellt.

  420. Som ett led i det arbetet
    är vi här i dag, då.

  421. Sen är det faktiskt så att ESF
    alldeles nyligen har uppvaktat oss-

  422. -och sagt att...

  423. Ja, de har uppmanat oss att söka
    ännu en utökning och förlängning.

  424. Och det tittar vi på nu.

  425. Vi vet inte om vi ska göra det,
    men sannolikt. Vi har tankar om...

  426. Framför allt i västra länet är man på
    om att erbjuda lärlingsutbildning-

  427. -också till personer
    med andra funktionsnedsättningar.

  428. Särskild utbildning för vuxna,
    ni som kan skolan-

  429. -där är det stenhårt att man ska ha
    intellektuell funktionsnedsättning.

  430. Men vi ser om vi skulle kunna pröva
    utbildningen på andra målgrupper.

  431. Vi får se. Men det kan bli så
    att det är möjligt att söka utökning-

  432. -ända fram till sista december 2022.
    Vi pratar alltså drygt tre år till.

  433. Jag brukar skoja: Jag blir aldrig av
    med det här projektet.

  434. Men det är fantastiskt skoj.

  435. -Med de orden är vi klara, Emelie.
    -Absolut. Vi får tacka för oss.

  436. Tack, tack.

  437. Textning: Camilla Dunér
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Från utbildning till anställning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Activa i Örebro län har tillsammans med kommunernas vuxenutbildningar arbetat upp en framgångsrik lärlingsutbildning för personer med lindrig utvecklingsstörning. Vilka med- och motgångar har det inneburit? Lars Rickardt, projektledare, och Emelie Andersson, företagskonsulent, berättar om utbildningen som ska leda till anställning. Inspelat den 8 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Ämnen:
Pedagogiska frågor, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning
Ämnesord:
Lärlingsutbildning, Personer med funktionsnedsättning, Personer med utvecklingsstörning, Samhällsvetenskap, Skola och arbetsliv, Skolan, Sociala frågor, Sverige, Undervisning, Vuxenutbildning
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bygga broar 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Hjärnkoll

Lou Rehnlund, regional samordnare på Hjärnkoll, berättar om Hjärnkolls verksamhet och hur de arbetar med att motverka psykisk ohälsa för unga. Hon berättar också om hur de, med hjälp av ungdomarnas egna berättelser, försöker bekämpa fördomarna mot psykisk ohälsa. Dessutom pratar hon om hur man kan få unga som står långt ifrån arbetsmarknaden i sysselsättning. Inspelat den 7 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Från skola till självständigt vuxenliv

Åsa Strömberg, Linköpings kommun och Ulrika Norburg, Linköpings universitet berättar om ett verksamhetsuppdrag som inleddes för ett par år sedan. Syftet har varit att hitta en modell som underlättar elevers övergång från skola till ett självständigt vuxenliv. Det handlar om vikten av en fungerande elevhälsa för samverkan mellan skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård med avstamp i vetenskap och beprövad erfarenhet. Inspelat den 7 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Från idéfrö till kreativitetshus

Fia Sjöstrand och Stefan Johansson, verksamhetsledare på Funkibator, berättar om hur de arbetar med allt från hjälpmedel till arbetsträning för vuxna. Allt är av och för personer med funktionsnedsättning. Föreningen genomsyras av entreprenörskap och hittar ibland sina bästa idéer bland de som "fallit mellan stolarna". Funkibator startade som ett litet idéfrö för åtta år sedan och har nu ett hundratals medlemmar och ett eget kreativitetshus. Inspelat den 7 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Arbete med unga på Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingen har ett särskilt uppdrag för unga med funktionsersättning. Christian Skoog, projektledare, och Jessika Rahm, projektkoordinator för projektet SAMSTART, beskriver hur Arbetsförmedlingen arbetar för att bidra till en bättre övergång från skolan till arbete eller studier för unga med funktionsnedsättning. De som omfattas är elever som fyllt 16 men inte 30 och har en dokumenterad funktionsnedsättning. Inspelat den 7 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Sjuk- och aktivitetsersättning från Försäkringskassan

Susanne Bengtsson är verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan. Hon arbetar på en avdelning som handlägger och hanterar förmåner och ersättningar för personer med funktionsnedsättning och personer med varaktigt nedsatt arbetsförmåga. Hon berättar om vilken typer av ersättning som finns och vad som krävs för att vara berättigad och informerar om sjukersättning och aktivitetsersättning. Inspelat den 7 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

En utvecklad studie- och yrkesvägledning

Mikaela Zelmerlööw, undervisningsråd, berättar om utredningen av en utvecklad studie- och yrkesvägledning. Bland annat tar hon upp utredningens förslag på åtgärder för att ge alla elever möjlighet att göra väl underbyggda val av utbildning och inriktning. Hon ger också en bild av hur förslagen tagits emot och om Skolverkets insatser för att stärka och stödja vägledningsfrågorna. Inspelat den 7 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Från utbildning till anställning

Activa i Örebro län har tillsammans med kommunernas vuxenutbildningar arbetat upp en framgångsrik lärlingsutbildning för personer med lindrig utvecklingsstörning. Vilka med- och motgångar har det inneburit? Lars Rickardt, projektledare, och Emelie Andersson, företagskonsulent, berättar om utbildningen som ska leda till anställning. Inspelat den 8 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Från särskola till högre utbildning?

Personer med intellektuella funktionsnedsättningar är idag utestängda från möjligheten till högre studier. Högskolan i Borås har ett uppdrag från Borås stad att, i samverkan med FUB och Borås och Västergötlands parasportförbund, genomföra en utbildning med nära koppling till arbetslivet. Annika Malm, senior projektledare, berättar om syftet med en inkluderande högskola och ett inkluderande arbetsliv. Inspelat den 8 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Projektet Falken arbetsmarknadsenheten

Stina Randevall Hjärtstam arbetar vid Falken i Kalmar kommun. Trots högkonjunktur så finns det fortfarande stora grupper som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Falkens verksamhet jobbar med de målgrupperna, framförallt personer med olika funktionsvariationer, samt lågutbildade. Inspelat den 8 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Aktivt medborgarskap efter särskolan?

Magnus Tideman, professor i Handikappvetenskap med inriktning socialt arbete, sammanfattar resultaten från två forskningsprojekt. Dels ett forskningsprojekt om sysselsättning efter gymnasiesärskolan, dels ett om hur gymnasiesärskolan realiserar sitt demokratiuppdrag med fokus på beslutsfattande. Han ger också en historisk tillbakablick på synen på funktionsnedsättning för att sätta in dagens samtal i en aktuell kontext. Inspelat den 8 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Arbetsplatsförlagt lärande

Hur skapar du en bra dialog och samarbete med praktikplatsens personal? Hur ska det leda till arbete och anställning efter skolan? Susanne Avander, rektor för S:t Eriks gymnasiesärskola, berättar om hur man skapar bra förutsättningar, personkännedom, tydlighet, vägledning och kommunikation vid arbetsplatsförlagt lärande, APL. Inspelat den 8 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Bemötande i skolan och utanför

Finns det någon anledning att göra gott för våra medmänniskor? Och hur skapar vi hållbara medmänskliga relationer? Det är en konst som vi kan utveckla och som vi har glädje av, såväl inom skolans värld som utanför. Stefan Einhorn, professor och ordförande vid centrum för social hållbarhet vid Karolinska Institutet samt överläkare vid Radiumhemmet, berättar och engagerar publiken.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta En bok, en författare

Att vara en hackkyckling

Malin Engelbrektsson har gjort en handbok för dig som är utsatt för mobbning, känner dig kränkt, utfryst och ensam. "Att vara en hackkyckling" ska vara ett stöd för dig som mår dåligt psykiskt eller fysiskt i skolan. Intervjuare: Behrang Miri.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet

Jag vill inte vara mitt hjärtfel

Majken har tröttnat på att vara speciell. Orkar hon verkligen vara med på gympan? Borde hon inte åka bil till utflykten istället för att gå? De flesta menar väl, men informationen vi får om andra är som pusselbitar. Ju mer vi får veta desto tydligare bilder målar vi upp. Hur öppen måste man vara? Är det okej att vara hemlig med det som gör en speciell? Vi är alla unika men ibland vill man bara vara precis som alla andra.