Titta

UR Samtiden - Bygga broar 2019

UR Samtiden - Bygga broar 2019

Om UR Samtiden - Bygga broar 2019

Föreläsningar från konferensen Bygga broar. Föreläsningarna rör utbildning, arbete, praktik och vägledning för unga personer med funktionsnedsättningar. Inspelat den 7-8 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Till första programmet

UR Samtiden - Bygga broar 2019 : HjärnkollDela
  1. Det vi hör mycket av
    är sociala medier.

  2. Inte bara att de jämför sig
    med perfekta ideal.

  3. De har också världen med sig
    i sin telefon-

  4. -från det att de vaknar
    tills de går och lägger sig.

  5. Först ska jag säga
    att jag har en neurologisk sjukdom-

  6. -som påverkar min röst och
    kan göra att jag blir lite skakig.

  7. Om det är svårt att höra så säg till,
    så pratar jag långsammare.

  8. Jag är samordnare
    för Hjärnkoll Stockholm.

  9. Vi arbetar för att motverka fördomar
    och sprida kunskap om psykisk ohälsa-

  10. -med hjälp av den egna berättelsen.

  11. Jag tänkte börja med att visa en film
    från vår verksamhet.

  12. När jag var yngre hade jag ingen
    att se upp till och jämföra mig med.

  13. Det gjorde att jag frågade mig:
    "Är jag normal? Vem är jag?"

  14. "Ska jag vara så här?
    Finns det andra som jag?"

  15. Jag kände mig ensammast i världen.

  16. Jag vill inte att nån ska känna så.

  17. Jag fick höra: "Du är så smart
    och kan bli vad du vill."

  18. Jag har tänkt:
    "De tänkte sig typ president"-

  19. -"och så sitter jag här
    och är ett arbetslöst 'psykfall'".

  20. Hjärnkoll vill öka kunskapen,
    förändra negativa attityder-

  21. -och minska diskrimineringen
    av människor med psykisk ohälsa.

  22. Nej, nu jävlar.

  23. Jag minns inte hur det känns
    att inte ha ångest.

  24. Jag vet inte hur ångest är för andra,
    men för mig är det en blandning-

  25. -av rädsla, hopplöshet
    och djup, djup sorg.

  26. Ångesten kan vara liten och skavande-

  27. -och den kan vara
    absolut avgrundsdjup.

  28. Det den alltid är, är här.

  29. Den är alltid närvarande
    och tar aldrig ledigt.

  30. Är allt bättre?

  31. Jag tänker börja där.

  32. Nej, allt är inte bra och löst.

  33. Jag ville ge upp,
    och jag försökte många gånger.

  34. Jag har legat på slutenvård
    nio gånger de senaste tre åren.

  35. Jag har sårat människor
    jag aldrig ville såra.

  36. Min största rädsla i världen är att
    jag ska falla tillbaka till det här.

  37. Alla tankar i huvudet, vad det än är
    - byt ut dem.

  38. Lägg till: "Om jag råkar titta
    åt vänster kommer min bästa vän dö."

  39. "Om jag tänker på en lampa
    kommer nån mörda mina föräldrar."

  40. Byt ut alla tankar till sånt.

  41. Sen, när det enda
    som pågår i ert huvud-

  42. -är tankar om
    vad som kan hända era föräldrar-

  43. -ska ni läsa alla dem baklänges
    tre gånger.

  44. Sen ska ni repetera det här
    800 gånger per dag.

  45. Då har ni
    ett ganska lyckat tvångssyndrom.

  46. Jag höll på att förlora livet
    i psykisk ohälsa.

  47. Vändpunkten var när jag blev
    riktigt dålig i mitt tvångssyndrom.

  48. Det satte sig på maten -
    jag kunde inte äta.

  49. Till slut lade jag in mig själv
    på sjukhus och fick näringsdropp.

  50. När jag såg min syster utanför
    sjukhuset, med skräck i blicken-

  51. -så blev det vändpunkten -
    hon har varit mitt mål.

  52. Jag vill kunna bidra med mina verktyg
    och tipsa andra om vad...

  53. Att man ska ha målet i fokus
    för att komma ur och må bättre.

  54. Jag heter Astrid och är 23 år.

  55. Jag har haft ätstörningar
    sen jag var elva, tolv.

  56. Både anorexi och bulimi.

  57. Jag utvecklade också depression
    under allt det här.

  58. Jag var sjuk
    stora delar av skoltiden-

  59. -och fick inte så mycket hjälp
    från nåt håll.

  60. Jag har ändå märkt
    att de lärare som såg en-

  61. -och bara frågade hur jag mådde...

  62. Det gjorde verkligen skillnad och
    gjorde att jag fick sjukdomsinsikt.

  63. I skolan skulle man vara glad.
    Jag fick aldrig vara ledsen.

  64. Då var det så här: "Elin,
    du påverkar dina klasskamrater."

  65. Absolut, men jag kan inte vara
    annat än mig själv.

  66. Men sen att...
    Jag ville ju inte ha nån frånvaro.

  67. Jag ville gå till skolan,
    för att ha närvaro och den biten.

  68. När jag var där
    fick jag i stället skit-

  69. -för att jag mådde dåligt
    och ändå försökte prestera.

  70. Det blev till slut
    att jag stängde av i stället.

  71. Jag gick inte till skolan,
    helt enkelt.

  72. Tack.

  73. Vi hör av oss. Räkna med det.

  74. Det var 2015, när jag låg i sängen
    och inte kunde röra på mig-

  75. -som jag insåg att man kan vara bäst
    och även må sämst.

  76. Jag heter Johanna och är 26 år
    gammal, med betoning på "gammal".

  77. Jag fick mina diagnoser för två år
    sen, så det är väldigt nytt för mig.

  78. Jag gick med i Hjärnkoll
    i princip direkt-

  79. -när jag fick veta
    att jag hade GAD och OCD.

  80. Sen fick jag veta att jag har ADHD
    och asperger för typ två veckor sen-

  81. -så det är väldigt nytt.

  82. Hade jag vetat i skolan att det är
    därför jag beter mig som jag gör...

  83. Det hade varit ovärderligt, även om
    jag inte hade fått bättre betyg.

  84. Jag har haft svårt att sova och äta
    inför det här, för jag får ångest-

  85. -men det är
    så himla värt det efteråt.

  86. Det går. Det funkar.

  87. Tills jag kan acceptera att glädje
    och lidande delas ut slumpmässigt-

  88. -har jag i alla fall en trygghet
    i att jag har en annan acceptans.

  89. Det är att jag kan leva med ångesten.

  90. Jag har varit med så länge nu-

  91. -att jag vet att även när allt känns
    hopplöst och som om mörkret vann-

  92. -så har jag människor omkring mig
    som hjälper mig att hålla ut-

  93. -och det kommer bli vår igen.

  94. Att ge upp finns inte nu.

  95. Om jag kan dela det på minsta sätt
    med nån så är det vad jag vill göra.

  96. Det var en film från när våra unga
    utbildades till ambassadörer-

  97. -och pratade för första gången
    inför publik.

  98. Det var jättestarkt av dem.

  99. Hjärnkoll var ursprungligen
    ett regeringsuppdrag-

  100. -till Myndigheten för delaktighet.

  101. Syftet var att förändra attityder
    och sprida kunskap om psykisk ohälsa.

  102. Bakom Hjärnkoll står Nationell
    samverkan för psykisk hälsa-

  103. -som är tretton organisationer
    som jobbar för psykisk hälsa.

  104. Några känner ni igen:
    Attention och Suicide Zero.

  105. Som jag berättade
    så startade vi Hjärnkoll Ung.

  106. Två år senare var 70 % av dem
    i sysselsättning-

  107. -från att inte ha kunnat arbeta alls.

  108. Jag ska berätta om vad vi har gjort
    utan att prata om rätt eller fel.

  109. Mer som inspiration,
    så får ni dra slutsatser själva.

  110. Vi har mätt deras upplevelse-

  111. -och majoriteten kände sig trygga
    i gemenskapen i Hjärnkoll.

  112. De tyckte
    att uppdragen var värdefulla.

  113. De upplevde att självkänslan och i
    viss mån livskvaliteten förbättrades.

  114. Alla skulle rekommendera nån annan
    att bli Hjärnkoll-ambassadör.

  115. En sak vi har gjort är att uppdraget
    är omöjligt att misslyckas med.

  116. De hade aldrig jobbat. Nån hade
    försökt, utan att få det att funka.

  117. När de ska ut och prata säger vi:
    "Du ska bara vara dig själv."

  118. En tjej som är 28 år nu hade aldrig
    haft ett jobb när hon var 27 år.

  119. Hon föreläste,
    och så stannade hon upp och sa:

  120. "Men gud! Jag jobbar ju nu!"

  121. Det hade inte gått upp för henne
    att det var ett arbete.

  122. Hur de än är ska de inte
    vara estradörer med en powerpoint.

  123. De ska vara sig själva
    och autentiska.

  124. Det kan de inte misslyckas med,
    och i det växer självkänslan-

  125. -och modet att våga ta ett steg till.

  126. De får förstås stöd
    före, under och efter.

  127. Vi följer med ut på uppdrag
    och följer upp efter.

  128. Vi vet från KBT
    att exponering är viktigt-

  129. -om man har social fobi eller annat.

  130. Att utsätta sig för det man
    är rädd för och följa upp efteråt.

  131. Det här vet ni säkert, så jag behöver
    inte gå igenom det så detaljrikt-

  132. -men psykisk ohälsa bland unga
    har ökat med 100 % på tio år-

  133. -i åldersgruppen 10-17 år,
    enligt Socialstyrelsen.

  134. Vissa ifrågasätter det här,
    men det här är de siffror vi har.

  135. Det är närmare 200 000 barn.

  136. Vi vet att ångest och depression
    är det som bidrar mest till ökningen.

  137. Det kommer hela tiden nya fall,
    och man ser ingen avmattning.

  138. Det här slår
    över alla grupper i samhället-

  139. -men på olika sätt.

  140. De kan bli sjuka under lång tid.

  141. Det kan förstås påverka förmågan
    att klara högre studier och arbete.

  142. Det här ökar även risken
    för självmord och självmordsförsök-

  143. -där vi ser att killar 10-17 år
    utmärker sig.

  144. Det är 25 gånger vanligare
    med självmord i den gruppen.

  145. En anledning som Socialstyren anger
    är ungas livsvillkor.

  146. Det vi hör mycket av
    är sociala medier.

  147. Inte bara att de jämför sig
    med perfekta ideal.

  148. De har också världen med sig
    i sin telefon-

  149. -från det att de vaknar
    tills de lägger sig.

  150. Det är allt från krig, klimatkris
    och oro-

  151. -till vad det är i dag
    med sociala medier.

  152. Det kan bli en offentlig skam.
    Om du inte får några lajks-

  153. -så ser alla dina kanske 500 vänner
    att du inte är omtyckt.

  154. Allt blir så mycket större än
    vad det var när många av oss var små-

  155. -där det kanske var en liten grupp
    som visste om det - nu vet alla.

  156. Magelungen arbetar med hemmasittare.

  157. Enligt dem är det 115 000 unga
    som går ut skolan varje år.

  158. 13 000 av dem kommer inte ut
    i arbete eller högre studier.

  159. Då har vi investerat 47 miljarder
    i dem.

  160. Det är 6 miljarder per år
    och årskull i utanförskap.

  161. Under en estimerad livstid
    är det 155 miljarder kronor.

  162. Det är enorma pengar
    och resurser som går till spillo-

  163. -inte minst i mänskligt lidande.

  164. Det här känner ni kanske också till,
    men hemmasittare...

  165. Tänk er hemmasittare, och
    applicera det på unga utan arbete.

  166. Det kan appliceras på samma sätt.

  167. De upplever en utsatt situation
    och har en negativ självbild-

  168. -lågt självförtroende,
    låg uppfattning om sina prestationer-

  169. -stor känslighet inför misslyckanden,
    oro och brist på stimulans.

  170. Det kan också vara fysisk sjukdom,
    som astma och magont.

  171. Det kan vara psykisk sjukdom, inte
    minst ångestsyndrom och panikångest.

  172. Man kanske inte kan vara i skolmiljön
    eller får panik av att åka kommunalt.

  173. Också AST, alltså autismspektrum-
    tillstånd, är väldigt vanligt.

  174. Jag skulle säga oupptäckta
    neuropsykiatriska diagnoser över lag.

  175. Enligt Myndigheten för
    ungdoms- och civilsamhällesfrågor-

  176. -upplever de här unga utanförskap,
    låg självkänsla och skamkänslor.

  177. Man upplever sig vara avvikande.

  178. Vi har märkt att unga i dag
    inte pratar om hur de mår på insidan.

  179. Pratar de så är det med varandra,
    men inte med vuxna.

  180. Det skapar ett utanförskap och ett än
    större stigma kring psykisk ohälsa.

  181. Vad fungerar då enligt Plug In-
    projektet? Känner ni till det?

  182. Det är det största nationella
    projektet kring hemmasittare av SKL.

  183. Jag ska inte gå igenom allt,
    men det är highlightat.

  184. Man stärker kopplingarna mellan
    studier och övriga delar av livet.

  185. Vad gör de när de inte jobbar
    eller är i skolan? Vad pågår?

  186. Att stärka kopplingen och skapa en
    trygg miljö med positiva relationer.

  187. Inte: "Om du inte är här i skolan
    så kommer det inte funka."

  188. "Du har inte varit här på en vecka.
    Hur ska du klara målen?"

  189. Det är inte att skapa en positiv
    relation och stärka kopplingarna.

  190. Relationer mellan lärare och elev
    är den enskilt främsta faktorn-

  191. -för att skapa goda prestationer
    och en positiv miljö i skolan.

  192. Att de känner sig uppmärksammade
    som individer.

  193. Att det präglas av förtroende, tillit
    och respekt.

  194. Jag går inte in på detaljer, utan
    bara det jag tycker är viktigast.

  195. Det man har gjort är att coacha
    med ett salutogent förhållningssätt.

  196. Det betyder
    att man fokuserar på det friska.

  197. "Du var här i en timme i dag."

  198. "Hur kommer det sig?
    Hur klarade du det?"

  199. "Det är ju jättebra. Kan du komma en
    timme i morgon? Eller en halvtimme?"

  200. En kille berättade att han fick cykla
    halvvägs till skolan första dagen-

  201. -och sen hem -
    han hade varit hemmasittare.

  202. Nästa dag cyklade han till skolan
    och hem.

  203. Tredje dagen gick han in i kapprummet
    och sen hem.

  204. Fjärde dagen fick han gå in
    i lektionssalen, säga hej och gå hem.

  205. Så kan det vara.

  206. Jag ska berätta en historia
    som en lärare berättade för mig.

  207. Han hade haft en kille
    som inte gick till skolan.

  208. Han ville sms:a med honom och bygga
    en relation, och till slut sa han:

  209. "Får jag skicka en punkt?"
    För killen ville inte svara.

  210. Han skickade en punkt,
    och killen skickade en punkt.

  211. Så gjorde de varje dag i en vecka.

  212. Mentorn skickade en prick på sms.
    Killen skickade en prick tillbaka.

  213. Efter en vecka kom han till skolan,
    och det är så fantastiskt.

  214. Han byggde det här förtroendet
    genom att sms:a en punkt.

  215. Lärare som jag pratar med säger:
    "Vi har inte tid."

  216. "Jag har 30 elever att ta hand om.
    Det finns inte resurser."

  217. Så lite kan ändå bidra.

  218. Resten av det här är resursfrågor,
    som ni vet.

  219. Det gjordes ett experiment med apor.

  220. Man satte några apor i en glasbur.

  221. Utanför glasburen
    satte man en klase bananer.

  222. Aporna gjorde allt för att
    nå bananerna och slog på buren.

  223. Efter ett tag resignerade de
    och förstod att det inte var nån idé.

  224. De vände ryggen till
    och försökte att inte se bananerna.

  225. Efter en tid tog man bort glasburen,
    så aporna satt helt öppet-

  226. -och kunde nå de nya bananerna
    som man hade lagt fram.

  227. Vet ni vad aporna gjorde?

  228. Ingenting.

  229. De hade lärt sig att bananerna inte
    var till dem trots att de var nåbara.

  230. Man tog in
    ytterligare två apor utifrån-

  231. -och satte dem på rutan
    med de gamla aporna.

  232. De såg direkt bananerna
    och kastade sig på dem.

  233. De gamla aporna gjorde ingenting.

  234. Jag är övertygad om att vi alla
    här inne har vår egen glasbur-

  235. -kring saker i livet som vi inte tror
    är möjliga för oss att nå.

  236. När det gäller dem vi arbetar med
    är glasburen mycket tjockare.

  237. Det behöver vi ha med oss.

  238. "Vad är det för glasbur du har
    omkring dig, och kan vi ta bort den?"

  239. "Det behöver inte vara sant."

  240. Det vi behöver göra, enligt MUCF, är
    att arbeta mot det negativa stigmat-

  241. -och få fler att söka stöd och våga
    prata för att ge hopp och kunskap.

  242. Vad skolan kan göra är framför allt -
    och det görs i de flesta skolor-

  243. -att fundera på attityderna
    hos skolpersonalen.

  244. Jag ska berätta om våra erfarenheter.

  245. För tio år sen-

  246. -startade jag Sveriges första
    modellagentur för funktionsnedsatta.

  247. Med Funki Models åkte vi Sverige runt
    med catwalk-turnéer-

  248. -där människor i alla åldrar
    med olika funktionsvariationer-

  249. -åkte runt och visade kläder
    på olika ställen.

  250. Efter en tid berättade fler och fler
    att det hade hänt nåt-

  251. -efter att de utmanade sig själva
    och gick på catwalken.

  252. En kille vågade räcka upp handen
    i skolan.

  253. En kvinnas sociala fobi hade släppt.

  254. Vi hade inte räknat med
    att det skulle stärka självkänslan.

  255. De verkade så säkra där ute, så jag
    förstod inte vilken utmaning det var.

  256. Vi sökte arvsfondsmedel
    för att starta Självkänsla för livet-

  257. -och ta reda på exakt vad det är
    som stärker självkänslan.

  258. Vi läste forskningsrapporter-

  259. -och de visade att självkännedom
    är starkt bidragande.

  260. Att lära känna
    sina svagheter och styrkor.

  261. Att utveckla färdigheter och
    vara duktig på nåt - vad det än är.

  262. En ung tjej sa: "Jag har
    en lindrig utvecklingsstörning."

  263. "Jag klarar ingenting
    och kan inte göra det de andra gör."

  264. Sen upptäckte jag
    att hon var otroligt ansvarstagande.

  265. Hon gick alltid fram och kramade nån
    om det var nåt.

  266. Hon pratade med dem, ringde upp
    och hämtade.

  267. Hon tog körkort, trots att alla sa
    att det var omöjligt.

  268. Hon föreläser om det.

  269. Det styrkte vi hos henne:
    "Du är otroligt ansvarstagande."

  270. "Hur många arbetsgivare
    vill inte ha det?"

  271. Nu läser hon till... Vad heter det?

  272. Hälsopedagog. Nåt sånt.

  273. Där kommer hennes färdigheter
    verkligen till nytta.

  274. Det vi såg,
    som vi inte kunde läsa i forskningen-

  275. -var att ledarens förhållningssätt
    var det mest avgörande.

  276. Att jag verkligen tror att du kan.
    Hur ser jag på den grupp jag möter?

  277. Jag var ute i särskolor på
    nationella program och RHU-gymnasier.

  278. Jag såg skillnaden mot andra skolor.
    Man tänkte inte:

  279. "Här sitter framtidens läkare,
    jurister och grävmaskinister."

  280. När jag pratade med pedagoger...
    Jag vill inte skuldbelägga.

  281. Jag pratar bara om dem jag träffat,
    och många sa:

  282. "Det känns så fint att jobba med
    de här barnen och den här gruppen."

  283. Outtryckt, kanske:
    "Jag tycker synd om dem. "

  284. Att faktiskt se...

  285. Många av er gör nog det.
    Det här var tio år sen.

  286. Att se deras möjligheter och
    våga tro att de kommer få ett jobb...

  287. Vi vet ju att många springer ut efter
    fyra år till ingenting efter skolan.

  288. Igen: Fokusera på det friska.

  289. Som mina unga med psykisk ohälsa
    berättar:

  290. De kan vara under arton när de kommer
    in i psykiatrin, och fokus är direkt:

  291. "Vad är det som är sjukt? Nu ska
    vi se vilka tabletter du ska få."

  292. Det är jättebra, men varför fokuserar
    man inte också på det som fungerar-

  293. -och stärker det friska?

  294. "Vad fungerar i ditt liv,
    och hur kan vi få mer av det?"

  295. "Vad fungerar i skolan eller på
    arbetsplatsen, och hur ökar vi det?"

  296. Det kanske funkar att sitta och fika,
    och då försöker vi göra mer av det.

  297. Att stärka de bitarna.

  298. Vi har sett att det största problemet
    med att komma ut på arbetsmarknaden-

  299. -inte är funktionsvariationen i sig-

  300. -utan ens egen uppfattning
    om vad som är möjligt-

  301. -och de hinder man sätter upp
    för sig själv.

  302. Där ligger låg självkänsla.

  303. Lägger vi fokus
    på möjligheter eller hinder?

  304. I morgon
    får ni träffa Magnus Tideman.

  305. När jag startade Självkänsla
    för livet träffade jag honom.

  306. Vi fikade, och jag bad om råd
    inför det här projektet.

  307. Han sa: "Har du hört talas om
    experimentet med de blåögda barnen?"

  308. Det hade jag inte. Det finns olika
    varianter, men så här berättade han:

  309. Det kom en grupp forskare
    till en skola-

  310. -och ville undersöka
    barnens fallenhet för matematik.

  311. "Okej", sa skolan.

  312. Efter en månad
    sa forskarna till personalen:

  313. "Vet ni vad vi upptäckte?
    De blåögda barnen"-

  314. -"har dubbelt så hög fallenhet
    för matematik som de brunögda."

  315. Personalen sa "Det kan inte stämma",
    men de stod på sig.

  316. Det här var inte sant.

  317. Efter ett halvår,
    när de kom tillbaka-

  318. -hade på riktigt de blåögda barnens
    fallenhet för matematik ökat-

  319. -så att de hade högre fallenhet
    än de brunögda.

  320. Personalens föreställningar
    hade påverkat barnens resultat.

  321. Det här är så intressant.
    På ett omedvetet sätt...

  322. Vad jag tror om dina möjligheter
    kommer påverka dina resultat.

  323. Den makten har vi som ledare.

  324. Direkt efter det här skulle jag
    till en stor gymnasiesärskola-

  325. -och prata om projektet med klasserna
    och fråga om de ville vara med.

  326. När jag satt i lärarrummet och fikade
    så kom två personal och sa:

  327. "Vi måste prata. Det finns
    tre killar här som är våldsamma."

  328. "En har slagit personal. Jag
    rekommenderar inte att träffa dem."

  329. "De kommer inte vara intresserade."

  330. "Jag säger det av omtanke om dig.
    Det är de här killarna."

  331. Jag tänkte "Hur ska jag göra?",
    men sen sa jag:

  332. "Jag vill träffa dem,
    och sen får de bestämma."

  333. Jag träffade dem,
    och de var ju bara tre.

  334. Vanligtvis visade jag en powerpoint,
    men nu satt jag vid ett bord med dem.

  335. En kille var jättestor,
    och jag kände mig lite rädd.

  336. Jag berättade om projektet och sa:

  337. "Jag vet inte om ni är intresserade,
    men det vore jättekul."

  338. De såg lagom intresserade ut.

  339. Sen hade jag nästa klass
    och visade min powerpoint.

  340. På dörren mot korridoren
    fanns det ett fönster.

  341. Plötsligt tittar nån in -
    den här största killen.

  342. Han smäller upp dörren och säger:
    "Varför visade du inte den för oss?"

  343. Jag kände: "Vad pinsamt!
    Varför jag gjorde jag inte det?"

  344. Jag sa "Jag kommer snart" till
    klassen, gick ut till honom och sa:

  345. "Jag ber om ursäkt."

  346. "Jag var så övertygad om att ni
    inte skulle vara intresserade."

  347. "Jag vill jättegärna att ni är med."

  348. Vet ni vad?
    Den största killen kom med.

  349. Han rökte mycket - inte cigaretter -
    så han satt mest och sov-

  350. -men han kom dit.

  351. Det Magnus Tideman hade berättat -
    jag gjorde exakt det.

  352. Jag var så övertygad om
    att de inte ville att jag...

  353. Hela mitt kroppsspråk talade om
    för dem att det inte var nåt för dem.

  354. Det var intressant.

  355. Nu har vi startat ett projekt.

  356. Vi startade 2018
    med Stanna kvar i skolan-

  357. -med syftet att nå unga
    i riskzonen för psykisk ohälsa.

  358. Det är en bidragande orsak
    till hemmasittande-

  359. -som leder till utanförskap, arbets-
    löshet, kriminalitet och missbruk.

  360. Det är jätteviktigt
    att börja i skolan.

  361. Vi har träffat över 2 000 elever
    i Stockholms gymnasier och skolor-

  362. -med ett särskilt workshop-koncept.

  363. Syftet är att få dem att börja prata
    om hur de mår på insidan-

  364. -och att sprida kunskap
    om psykisk ohälsa.

  365. Våra unga ambassadörer berättar
    i skolor om sin resa.

  366. I workshoppen ställer vi två frågor.

  367. Den första är:
    Vad gör man när en kompis mår dåligt?

  368. I stället för att fråga om nån där
    haft psykisk ohälsa...

  369. "Konstigt. Ingen."
    Så klart.

  370. Genom att ställa frågan
    om en kompis...

  371. De får sitta i grupper om fem
    och diskutera-

  372. -och de kommer fram till
    så kloka saker.

  373. Sen går vi runt och ser till
    att ta ögonkontakt med varenda elev.

  374. Varje person ska bli sedd.

  375. Vi skriver upp på tavlan
    vad de kommer fram till.

  376. Genom det blir deras ord bekräftade.
    "Det jag har att säga betyder nåt."

  377. Vi diskuterar det.

  378. Nästa fråga är:
    Vad gör man när en kompis mår dåligt?

  379. Då kan de, utan att röja sig,
    prata om vad de skulle behöva.

  380. Vi har också grupper för personalen.

  381. När vi frågar vad de gör när en elev
    mår dåligt säger de flesta:

  382. "Vi har Kajsa från elevhälsan."

  383. Man hinner inte med.
    Det finns inte resurser till det här.

  384. Då visar vi vad eleverna har sagt.
    "Det här behöver vi."

  385. "Så här ser ni att vi mår dåligt,
    och det här kan ni göra."

  386. När vi har gjort det har även grupper
    som lärarna har varnat oss för...

  387. "Det är ett bråkigt killgäng.
    De kommer och går under lektionstid."

  388. De har lyssnat,
    för det har berört dem också.

  389. Vad de än säger...
    "Man kan gå på Donken."

  390. "Jättebra förslag!"

  391. Att inte bry sig om nån tramsar.

  392. En grupp var så stökig att jag sa
    till en av killarna att komma fram.

  393. "Du får hjälpa mig
    att hålla koll på dina kompisar."

  394. Att försöka vara så ärlig som möjligt
    med sig själv.

  395. 82 % av eleverna tycker att de
    har lärt sig mer efter vårt besök.

  396. 81 % vet mer om vad man kan göra
    när en kompis mår dåligt.

  397. 91 % tror att de kommer agera
    om en kompis mår dåligt-

  398. -och 64 % - varför den nu är så låg -
    kommer själva söka hjälp.

  399. Här är en webb ni gärna får gå in på:
    stannaiskolan.se.

  400. Den är utformad för att nå unga.

  401. Man kan söka på allt från
    självskadebeteende och ätstörning-

  402. -till hedersproblematik -
    det finns på olika språk.

  403. Det viktigaste är att nå unga
    där de är, och var är de i dag?

  404. På sociala medier.

  405. Vi har startat projektet Våga prata -
    psykisk ohälsa på sociala medier.

  406. Vi samlar ungas berättelser
    om psykisk ohälsa och sprider dem.

  407. Det finns också som podd.

  408. Jag rekommenderar verkligen
    att gå in och kolla på vagaprata.nu.

  409. Det är också en kunskapsbank för alla
    som möter unga i sitt arbetsliv.

  410. Man kan också, om man har en elev med
    ätstörning eller självskadebeteende-

  411. -tipsa om berättelser: "Här finns
    andra som haft samma problem."

  412. För många upplevs det som tröstande
    att se att man inte är ensam.

  413. Syftet med berättelserna är att ge
    hopp, så det är inte "sad stories".

  414. De kommer med sina tips
    och strategier för återhämtning.

  415. Här är några av berättelserna.
    Den senaste är Andreas.

  416. Det här finansierades
    av Postkodstiftelsen i två år.

  417. Syftet är att vara en motkraft
    till alla tillrättalagda ideal-

  418. -som vi ser på sociala medier.
    En kunskapsbank.

  419. Vi har nu nått ut
    till en miljon personer.

  420. Vi var med i Nyhetsmorgon
    när vi startade.

  421. Varför berättar jag om det här?

  422. Den röda tråden genom det hela är vad
    vi har gjort som vi tycker fungerar.

  423. För att få ut unga på arbetsmarknaden
    ska vi koppla projektet-

  424. -till en grupp unga
    mellan sexton och tjugofem år-

  425. -som en förrehabiliterande insats.

  426. Vi tänker oss att tio personer
    kommer få arbeta med sociala medier.

  427. Även om man bara ligger hemma och är
    ung och arbetslös och inte i skolan-

  428. -så kan ni vara säkra på att man har
    sin telefon med sociala medier.

  429. Vi ska nå dem genom den,
    ut till det här projektet.

  430. De ska få lära sig ramverket
    kring sociala medier.

  431. Det finns så många, om jag får
    vara fördomsfull, "äldre" företag-

  432. -som inte har koll på sociala medier.

  433. Jag tänker på småföretagare - alltså
    inte H&M och de stora jättarna-

  434. -som inte når ung arbetskraft
    och behöver förnya sig.

  435. De kan inte sociala medier, och
    de här unga har det med bröstmjölken.

  436. De behöver bara lära sig hur de
    kan paketera det till nån annan-

  437. -för att kunna hjälpa ett företag.

  438. Det ska de få göra hos oss, och
    arbeta med självkänsla genom små mål.

  439. Det är jätteviktigt
    att ingå i ett socialt sammanhang.

  440. Att ha rutiner och ett ställe att
    gå till och att gå upp klockan åtta.

  441. Personlig utveckling
    leder till stärkt självkänsla-

  442. -vilket ökar möjligheten
    att komma ut på arbetsmarknaden.

  443. Vi kommer också skapa ett nytt yrke -
    jag kommer till det sen.

  444. Problemet är ofta
    bristande självkänsla-

  445. -brist på erfarenhet och rädsla.

  446. Hindret kanske inte är arbetsplatsen.
    Det kan vara panikångest.

  447. Man kan inte åka kommunalt.

  448. En kille som har ADD
    fastnar i hallen.

  449. Han gör allt klart,
    och i hallen händer nåt-

  450. -så att han inte kan knyta skorna.

  451. Allt jag berättar föreläser de om, så
    jag lämnar inte ut nån som inte vill.

  452. Han fick sån ångest för att komma
    för sent att han stannade hemma.

  453. Han pallade inte att komma dit igen
    och bli utskälld och känna sig dum.

  454. Det kanske inte är problem i skolan -
    det kan ligga nån annanstans.

  455. Det kan vara problem hemma.

  456. Nåt vi har identifierat...

  457. Jag var mentor
    på Skills360 Hackathon.

  458. Det är Arbetsgivarverkets
    stora konferens-

  459. -kring hur man får nån långt från
    arbetsmarknaden i sysselsättning.

  460. Det var för myndighetsanställda.

  461. Vi mentorer skulle gå runt
    i grupper med anställda-

  462. -höra vad de pratade om
    och komma med input.

  463. När jag gick runt
    så hade de långa listor-

  464. -med idéer och tankar kring hur man
    skulle åtgärda det här problemet.

  465. Jättekloka idéer, men när jag frågade
    om de ville arbetsleda en person:

  466. "Nej, jag har så mycket att göra.
    Jag hinner inte."

  467. "Kan du...?"
    "Nej."

  468. Alla svarade samma sak. Ingen
    ville arbetsleda de här personerna.

  469. Det handlade inte om
    att de inte ville anställa.

  470. Vem på arbetsplatsen ska ta ansvaret?

  471. Jag har haft tre anställda
    med särskilda behov.

  472. Jag blev nästan tokig -
    det knackade på dörren hela tiden.

  473. Jag har ett jobb där jag tittar in
    i datorn fokuserat, som de flesta.

  474. Nån knackar på hela tiden.

  475. Man kan inte datorn,
    eller så funkar det inte med Word.

  476. Jag förstår problemet.

  477. Därför tänker vi att vi ska starta
    en ny yrkesgrupp - kamratstödjare.

  478. Det finns mycket evidens
    kring "peer support".

  479. Det handlar om att en jämlik person
    stöttar dig.

  480. Inte en profession -
    det skapar maktobalans.

  481. Professionen behövs,
    och det får vara maktobalans-

  482. -men syftet med "peer support" är
    att nån med egen erfarenhet stöttar.

  483. Nån som går bredvid
    och själv mår dåligt ibland-

  484. -så att jag kan vara ett stöd
    och växa av det.

  485. Vi tänker att kamratstödjarna
    ska vara mellan tjugofem och trettio.

  486. Ni kanske undrar varför jag drog
    hela den här historien.

  487. Det är för att ni ska förstå
    vad som har lett fram till det här.

  488. Den här personen ska vara länken
    mellan arbetsgivare och arbetstagare.

  489. Arbetsgivaren informerar kamrat-
    stödjaren om hur den ska arbetsleda-

  490. -och kan sen fortsätta med sitt.

  491. Kamratstödjaren håller i det här.

  492. Tanken är att ett tak är att man
    ska kunna arbetsleda tio personer.

  493. Man tar en i taget, så
    när en är trygg tar man in en annan.

  494. Med nån kanske man måste åka hem
    och ta en fika innan.

  495. "I dag har jag sån ångest."
    "Jag kommer, så åker vi tillsammans."

  496. Vi låter oss ofta nöjas med det:
    "Jag kommer inte upp."

  497. "Men vad behöver du
    för att komma upp? Kan jag göra nåt?"

  498. "Det är okej att du har ångest,
    men kan vi göra nåt åt det?"

  499. Det här är tänkt att finansieras med
    introduktionsjobb - anställningsstöd.

  500. Kamratstödjarna ska få handledning
    av oss på Hjärnkoll.

  501. Det finns annars risk för
    att det skapas lojalitetskonflikter.

  502. "Ska jag vara lojal mot arbetsgivaren
    eller arbetstagaren?"

  503. Arbetstagaren kanske berättar
    att den gör nåt som inte är tillåtet.

  504. Där måste en tredje part hålla i det,
    så att det finns tydliga riktlinjer.

  505. Vi tänker oss att vi startar nästa år
    med tio deltagare.

  506. Fem ska bli kamratstödjare.

  507. De får vara max ett år i projektet
    och lära sig sociala medier.

  508. Sen måste man ut -
    annars finns risken att man fastnar.

  509. Gruppen fylls på kontinuerligt.

  510. Här har vi sökt samarbete
    med Samordningsförbundet Sundbyberg.

  511. Vi får se hur det blir.
    Vi har sökt ESF-medel.

  512. Annars finns det andra vägar, men vi
    tror att det är det här som saknas.

  513. Målet är att alla
    ska komma ut i sysselsättning.

  514. Där var jag klar.

  515. Vill ni ställa frågor
    så gör gärna det-

  516. -men först ska jag tacka för mig.

  517. Tack.

  518. Textning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hjärnkoll

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Lou Rehnlund, regional samordnare på Hjärnkoll, berättar om Hjärnkolls verksamhet och hur de arbetar med att motverka psykisk ohälsa för unga. Hon berättar också om hur de, med hjälp av ungdomarnas egna berättelser, försöker bekämpa fördomarna mot psykisk ohälsa. Dessutom pratar hon om hur man kan få unga som står långt ifrån arbetsmarknaden i sysselsättning. Inspelat den 7 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Psykisk ohälsa
Ämnesord:
Arbete och arbetsmarknad, Fördomar, Personer med psykisk funktionsnedsättning, Psykiatri, Psykisk hälsa, Psykiskt sjuka, Sverige, Sysselsättning, Ungdomar
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bygga broar 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Hjärnkoll

Lou Rehnlund, regional samordnare på Hjärnkoll, berättar om Hjärnkolls verksamhet och hur de arbetar med att motverka psykisk ohälsa för unga. Hon berättar också om hur de, med hjälp av ungdomarnas egna berättelser, försöker bekämpa fördomarna mot psykisk ohälsa. Dessutom pratar hon om hur man kan få unga som står långt ifrån arbetsmarknaden i sysselsättning. Inspelat den 7 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Från skola till självständigt vuxenliv

Åsa Strömberg, Linköpings kommun och Ulrika Norburg, Linköpings universitet berättar om ett verksamhetsuppdrag som inleddes för ett par år sedan. Syftet har varit att hitta en modell som underlättar elevers övergång från skola till ett självständigt vuxenliv. Det handlar om vikten av en fungerande elevhälsa för samverkan mellan skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård med avstamp i vetenskap och beprövad erfarenhet. Inspelat den 7 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Från idéfrö till kreativitetshus

Fia Sjöstrand och Stefan Johansson, verksamhetsledare på Funkibator, berättar om hur de arbetar med allt från hjälpmedel till arbetsträning för vuxna. Allt är av och för personer med funktionsnedsättning. Föreningen genomsyras av entreprenörskap och hittar ibland sina bästa idéer bland de som "fallit mellan stolarna". Funkibator startade som ett litet idéfrö för åtta år sedan och har nu ett hundratals medlemmar och ett eget kreativitetshus. Inspelat den 7 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Arbete med unga på Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingen har ett särskilt uppdrag för unga med funktionsersättning. Christian Skoog, projektledare, och Jessika Rahm, projektkoordinator för projektet SAMSTART, beskriver hur Arbetsförmedlingen arbetar för att bidra till en bättre övergång från skolan till arbete eller studier för unga med funktionsnedsättning. De som omfattas är elever som fyllt 16 men inte 30 och har en dokumenterad funktionsnedsättning. Inspelat den 7 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Sjuk- och aktivitetsersättning från Försäkringskassan

Susanne Bengtsson är verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan. Hon arbetar på en avdelning som handlägger och hanterar förmåner och ersättningar för personer med funktionsnedsättning och personer med varaktigt nedsatt arbetsförmåga. Hon berättar om vilken typer av ersättning som finns och vad som krävs för att vara berättigad och informerar om sjukersättning och aktivitetsersättning. Inspelat den 7 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

En utvecklad studie- och yrkesvägledning

Mikaela Zelmerlööw, undervisningsråd, berättar om utredningen av en utvecklad studie- och yrkesvägledning. Bland annat tar hon upp utredningens förslag på åtgärder för att ge alla elever möjlighet att göra väl underbyggda val av utbildning och inriktning. Hon ger också en bild av hur förslagen tagits emot och om Skolverkets insatser för att stärka och stödja vägledningsfrågorna. Inspelat den 7 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Från utbildning till anställning

Activa i Örebro län har tillsammans med kommunernas vuxenutbildningar arbetat upp en framgångsrik lärlingsutbildning för personer med lindrig utvecklingsstörning. Vilka med- och motgångar har det inneburit? Lars Rickardt, projektledare, och Emelie Andersson, företagskonsulent, berättar om utbildningen som ska leda till anställning. Inspelat den 8 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Från särskola till högre utbildning?

Personer med intellektuella funktionsnedsättningar är idag utestängda från möjligheten till högre studier. Högskolan i Borås har ett uppdrag från Borås stad att, i samverkan med FUB och Borås och Västergötlands parasportförbund, genomföra en utbildning med nära koppling till arbetslivet. Annika Malm, senior projektledare, berättar om syftet med en inkluderande högskola och ett inkluderande arbetsliv. Inspelat den 8 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Projektet Falken arbetsmarknadsenheten

Stina Randevall Hjärtstam arbetar vid Falken i Kalmar kommun. Trots högkonjunktur så finns det fortfarande stora grupper som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Falkens verksamhet jobbar med de målgrupperna, framförallt personer med olika funktionsvariationer, samt lågutbildade. Inspelat den 8 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Aktivt medborgarskap efter särskolan?

Magnus Tideman, professor i Handikappvetenskap med inriktning socialt arbete, sammanfattar resultaten från två forskningsprojekt. Dels ett forskningsprojekt om sysselsättning efter gymnasiesärskolan, dels ett om hur gymnasiesärskolan realiserar sitt demokratiuppdrag med fokus på beslutsfattande. Han ger också en historisk tillbakablick på synen på funktionsnedsättning för att sätta in dagens samtal i en aktuell kontext. Inspelat den 8 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Arbetsplatsförlagt lärande

Hur skapar du en bra dialog och samarbete med praktikplatsens personal? Hur ska det leda till arbete och anställning efter skolan? Susanne Avander, rektor för S:t Eriks gymnasiesärskola, berättar om hur man skapar bra förutsättningar, personkännedom, tydlighet, vägledning och kommunikation vid arbetsplatsförlagt lärande, APL. Inspelat den 8 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Bemötande i skolan och utanför

Finns det någon anledning att göra gott för våra medmänniskor? Och hur skapar vi hållbara medmänskliga relationer? Det är en konst som vi kan utveckla och som vi har glädje av, såväl inom skolans värld som utanför. Stefan Einhorn, professor och ordförande vid centrum för social hållbarhet vid Karolinska Institutet samt överläkare vid Radiumhemmet, berättar och engagerar publiken.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bokmässan 2016

Sex, drugs and rock'n'roll

Varför kan sex och förälskelse kännas så bra och mat smaka så gott? Vad är det egentligen som händer i kroppen, och varför söker vi oss till olika typer av njutning? Den amerikanska vetenskapsjournalisten Zoe Cormier och den svenska professorn Ulf Ellervik förklarar här de evolutionära fördelarna, de kemiska aspekterna och varför vi människor är skapta för att njuta. Moderator: Lisa Kirsebom. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 24 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Fri tanke förlag.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Korsettflickan

Skolios är en åkomma som innebär att ryggraden kröker sig. Ungefär 3 av 1000 barn som föds i Sverige varje år får skolios. Majoriteten av dem är flickor. I värsta fall måste ryggraden stelopereras. För att stoppa krökningen tvingas många barn och ungdomar bära en korsett 20 timmar om dygnet. En sådan korsett bär 14-åriga Linnea, dag och natt, i skolan och hemma. Men 4 timmar om dygnet får hon lägga korsetten åt sidan och göra det hon älskar allra mest - träna cheerleading.