Titta

UR Samtiden - Bygga broar 2019

UR Samtiden - Bygga broar 2019

Om UR Samtiden - Bygga broar 2019

Föreläsningar från konferensen Bygga broar. Föreläsningarna rör utbildning, arbete, praktik och vägledning för unga personer med funktionsnedsättningar. Inspelat den 7-8 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Till första programmet

UR Samtiden - Bygga broar 2019 : Från skola till självständigt vuxenlivDela
  1. De slutade på gymnasiesärskolan
    men hade haft det ganska bra där.

  2. Väl uppfångade och ett socialt
    sammanhang som de befann sig i-

  3. -som var bra för dem. Sen
    släppte skolan och så ramlar man ut-

  4. -gentemot ett vuxenliv som ser ut
    och fungerar på ett helt annat sätt.

  5. Det är jag som är Åsa Strömberg,
    elevhälsochefen i Linköpings kommun.

  6. Det här är Ulrika Norburg-

  7. -som står för forskningsdelen
    i det vi ska prata om.

  8. Vi möttes... Från början jobbade vi
    på gymnasiesärskolan i Linköping...

  9. ...med lite olika uppdrag in där.

  10. Jag var då arbetslagsledare
    för det arbete som bedrevs där-

  11. -och också senare projektledare
    för det som vi ska prata om här.

  12. Ulrika var studie-
    och yrkesvägledare.

  13. Och... Ja, men precis som
    vid introduktionen här-

  14. -är det ju så att vi ska prata dels
    utifrån ett verksamhetsperspektiv-

  15. -med ett projektuppdrag som vi fick,
    att titta på-

  16. -övergången för gymnasiesärskolans
    elevgrupp till vuxenlivet.

  17. Ganska så mycket, så vi viskade till
    varandra under presentationen innan-

  18. -att det här är ju ett fantastiskt
    upplägg för det vi ska prata om-

  19. -för det vi såg var just
    att den här gruppen elever...

  20. De slutade på gymnasiesärskolan
    men hade haft det ganska bra där.

  21. Väl uppfångade och ett socialt
    sammanhang som de befann sig i-

  22. -och som var bra för dem. Sen
    släppte skolan och så ramlar man ut-

  23. -gentemot ett vuxenliv som ser ut
    och fungerar på ett helt annat sätt.

  24. Som inte är så enkelt att hantera
    om man dessutom har en...

  25. ...en utvecklingsstörning.

  26. Ja! Vi ska börja med att ta er
    tillbaka några år i tiden-

  27. -när vi satt
    i ett samlingsrum i Linköping.

  28. Det var 2011
    som vi satt i det här rummet.

  29. Jag som var studie- och yrkes-
    vägledare och Åsa som projektledare.

  30. Men vi behöver dra lite detaljer
    först, för att få sammanhanget till-

  31. -att vi faktiskt satt
    i det här rummet.

  32. Det var i egenskap av att vi arbetade
    med projektet "Koll på läget".

  33. Ett projekt som Samordningsförbundet
    i Östergötland finansierade-

  34. -under en period, den här perioden.

  35. Projektet riktade sig till
    gymnasiesärskolans ungdomar.

  36. Det var just den här frågan om
    ovissheten, när man slutar särskolan-

  37. -och ska in i ett arbetsliv som man
    inte riktigt visste vad som hände.

  38. Det vi visste var
    att många av de här ungdomarna...

  39. Det var en ovisshet för dem.
    Många fick inte till sysselsättning-

  40. -vilket vi är välbekanta med,
    vi som sitter i det här rummet.

  41. Ekonomin som var bristande på många
    sätt för dem utan sysselsättning.

  42. Det här sociala nätverket
    som inte fungerade för många-

  43. -och många som blev hemmasittande.

  44. Det är ju så fortfarande,
    de olika delarna som jag lyfter nu.

  45. Så det visste vi, vilket var syftet
    vid starten av projektet.

  46. Vi fick signaler från habiliteringen-

  47. -att de hade träffat på flera av
    ungdomarna från gymnasiesärskolan-

  48. -i så där uppåt 30 års ålder,
    där de sa:

  49. "De har hamnat i ett utanförskap.
    Vi behöver göra nåt åt den saken."

  50. Därmed så drog "Koll på läget"-
    projektet i gång. Det var orsaken.

  51. Det som var utgångspunkten var att
    vi var tvungna att samverka bättre-

  52. -innan eleverna
    slutade gymnasiesärskolan-

  53. -för att veta vem som skulle ta vid
    i olika lägen.

  54. Allt handlade ju om att hjälpa
    den enskilda eleven på bästa sätt-

  55. -så man inte skulle hamna i läget
    där man upplevde att det var kört.

  56. Hur skulle det gå till i praktiken-

  57. -för att få till en samordning
    i det här förebyggande arbetet?

  58. En del var att faktiskt vaska fram
    de här verksamheterna-

  59. -som eleverna träffade på
    under vägen-

  60. -och hitta företrädare
    som ville finnas med i projektidén.

  61. Vad vi egentligen skulle kunna hjälpa
    varandra med att få kunskap omkring.

  62. Därmed det här ÖS-mötet,
    övergripande samverkansmötet.

  63. Det var där vi träffades.

  64. Jag jobbade ju som studie- och
    yrkesvägledare den här perioden.

  65. Och mitt uppdrag i det här läget
    var dels att bjuda in till mötet...

  66. Det var framför allt att träffa
    eleverna under årens gång i skolan.

  67. Försöka skapa mig en bild av vad det
    var som fungerade omkring dem.

  68. Hur fungerar det i skolan,
    i klassrummet?

  69. Hur gick det när de var ute på
    praktik, mot praktikplatserna?

  70. Då fick jag de här underlagen för att
    skapa helhetsbilden kring eleven.

  71. Så det var mitt uppdrag.

  72. Fråga eleverna själva
    vad de ville när de slutade.

  73. Vilka möjligheter fanns det för dem
    när de väl hade tagit studenten?

  74. I grund och botten var det
    en pedagogisk bedömning som jag fick-

  75. -och som jag fick med mig
    från skolans och elevhälsans håll-

  76. -till det här bordet där vi satt
    och skulle prata omkring våra elever.

  77. Åsa, du var där som projektledare.
    Vad var ditt uppdrag?

  78. Ja, men skolan kom med en ganska
    gedigen bild av den här eleven.

  79. Nånstans så fanns det en tanke
    och en längtan för skolan-

  80. -att lämna över den här bilden
    till nån.

  81. Att en mottagare skulle kunna jobba
    kring individen in i vuxenlivet.

  82. Att vi skulle slippa avbrottet
    där eleverna gick hem och satte sig-

  83. -och blev, många gånger,
    sittande i flera år.

  84. Det handlade om att identifiera:
    Vilka behöver vi ha med kring bordet?

  85. Försäkringskassan var en given part-

  86. -för vi ville ju lösa aktivitets-
    ersättningen, som vid det laget...

  87. Vi upplevde att det var godtyckligt
    om man blev beviljad eller inte.

  88. Arbetsförmedlingen var en sådan part.
    Kommunens arbetsmarknadsenhet-

  89. -som var de som skulle kunna jobba
    med en förlängd praktik.

  90. Vi såg ju ett behov av att
    kunna prata med LSS-handläggarna-

  91. -utifrån att vi visste att vi hade
    de som behövde daglig verksamhet.

  92. Vi såg också ett behov av
    att få dit Socialtjänsten.

  93. För en del av dem... Om du varken får
    arbete eller aktivitetsersättning-

  94. -ja, då är ekonomiskt bistånd det
    som kvarstår för en hållbar ekonomi.

  95. Det blev ju min roll, att ringa in
    dem och få verksamheter på fötter-

  96. -och se att man ska prioritera tiden.
    Att sätta sig ner vid samtalet-

  97. -och gå igenom de här elevgrupperna
    så att vi tillsammans kan titta på...

  98. Vad är det var och en kan göra
    i det här? Hur kan vi gå vidare?

  99. Det var lite olika enkelt beroende på
    vad det var för uppdrag man hade.

  100. LSS-handläggarna var inte
    jätteintresserade från början.

  101. Att prata kring alla elever i
    årskurs 4 som skulle ta studenten...

  102. De tyckte: "Vi kan bara prata om dem
    som är ett ärende hos oss."

  103. Det var en ganska lång process
    fram till att få alla till bordet.

  104. Men när vi väl fick det...
    Att få jobba under projektform-

  105. -kan ju ibland ge möjlighet att jobba
    friare och pröva under den tiden.

  106. Det var så vi fick formulera det
    och fick alla till bordet.

  107. Vad hände, när du presenterade
    skolunderlaget? Vad sa de andra?

  108. Ja, jag var såpass väl förberedd att
    jag kunde varje underlag i huvudet.

  109. Det bara gick. Och vi tyckte
    att vi hade fångat in helheten-

  110. -som vi brukar ta med när vi tittar
    på vad som händer efter studenten.

  111. Men när vi börjar dra de här
    underlagen så förstår vi att-

  112. -det blev en otrolig krock,
    oss emellan.

  113. Det gick inte att få i gång
    kommunikationen, tror jag vi kände-

  114. -utan våra beskrivningar
    landade ganska platt-

  115. -utan att nån var snabb att ta vid
    och säga: "Det kan vi gå vidare med."

  116. Den kommunikationen fanns inte.

  117. Så krocken mellan våra verksamheter
    var uppenbar vid det här bordet.

  118. Och krocken kan väl du säga nåt mer
    om? Vad bestod den om, i våra samtal?

  119. Det var om att vi inte hade ett språk
    där vi förstod varandra, utan vi...

  120. Skolan beskrev eleven
    utifrån ett skolperspektiv.

  121. Då hörde Försäkringskassan nånting.

  122. Ofta hörde de:
    "Här finns nog lite arbetsförmåga."

  123. Samtidigt satt Arbetsförmedlingen
    och hörde samma beskrivning.

  124. De hörde:
    "Här finns ingen arbetsförmåga."

  125. Och LSS... Lite motstånd till
    en början där, om de skulle lyssna-

  126. -utifrån den här beskrivningen,
    för det fanns ju inget ärende.

  127. Så vi hamnade i ett läge där vi
    presenterade elev efter elev.

  128. Alla drar händerna åt sig och säger:
    "Det där är inte vårt uppdrag."

  129. Men med kloka människor runt bordet,
    så var det ju också...

  130. Det blev ju väldigt synligt att
    om alla säger "inte vårt uppdrag"-

  131. -då ligger eleven kvar på bordet.

  132. Eleven har ju då blivit verklig.
    Den har namn och beskrivning.

  133. Och nånstans är det ju så
    att alla som sitter där-

  134. -kan ju inte gå med på
    att vi bara ska lämna den där-

  135. -utan det här tvingar i gång
    samtalet och dialogen.

  136. Och det här första mötet,
    det tog jättelång tid.

  137. Vi fick verkligen vrida och vända och
    formulera om och titta på och prata:

  138. "Vad menar vi egentligen?
    Vad menar vi med arbetsförmåga?"

  139. När vi förstår att olika verksamheter
    tänker olika saker-

  140. -när vi pratar arbetsförmåga.

  141. Det här projektet höll på ganska
    så lång tid. Vi blev långsamt bättre.

  142. -Jag fortsätter.
    -Fortsätt!

  143. Så det här är bakgrunden
    till projektet där vi började.

  144. Vi såg kring den här gruppen...
    På gymnasiesärskolan där vi jobbade-

  145. -var det främst elever
    med lindrig utvecklingsstörning.

  146. Man såg brister i...
    Eleverna hade inte riktigt koll på-

  147. -varför man gick i särskolan. En del
    hade inte koll på att de gjorde det.

  148. Det fanns en massa arbete
    att göra kring den här insikten.

  149. Vi såg den här godtyckligheten
    i stödinsatserna efter skolan.

  150. Det är lite slumpmässigt...

  151. ...om man fick läkarintyget
    för aktivitetsersättning.

  152. Om man hade en ingång
    på Arbetsförmedlingen-

  153. -som gjorde att man kunde få en
    bidragsanställning och pröva det.

  154. Aktivitetsersättningen
    var oerhört slumpmässig.

  155. Vi upplevde från skolan att ibland
    fick elever med hög förmåga det-

  156. -och nån annan fick det inte
    som verkligen hade behövt det.

  157. Vi såg att de här läkarintygen
    som ska med var en springande punkt.

  158. Och det fanns till en början
    ingen dialog mellan verksamheterna.

  159. Så man bygger upp förväntningar,
    föreställningar om-

  160. -vad den andra ska göra,
    kan göra, borde göra.

  161. Och kommer vi med felaktiga
    föreställningar till ett möte-

  162. -då har vi uppförsbacke
    redan från början-

  163. -för då kommer vi sitta där
    och bli besvikna på varandra också-

  164. -när vi upptäcker att Försäkrings-
    kassan varken vill eller kan-

  165. -göra det som jag tänkte
    att de borde göra.

  166. Det här inleddes med nätverksträffar.

  167. Vi träffades redan innan det här
    styrelserummet, ganska så länge-

  168. -innan vi mynnade ut i det som blev
    den formulerade projektansökan-

  169. -där vi ringade in
    "vad är det vi behöver titta på?".

  170. Vi pratade ganska mycket om
    insikten hos individen.

  171. Vi såg att ungdomar
    med ganska svåra svårigheter-

  172. -som hade koll på styrkor och svag-
    heter hade bättre förutsättningar-

  173. -än den som hade ganska stor förmåga-

  174. -men som inte hade koll på
    vad det var som inte fungerade.

  175. Vi såg också
    att den här kunskapen om varandra...

  176. Att det var en jätteviktig del
    och också kunskapen om:

  177. Vad innebär det att ha
    en utvecklingsstörning?

  178. Så man blir bemött på rätt sätt
    på Arbetsförmedlingen-

  179. -eller Försäkringskassan.

  180. Den sista punkten var ju jätteviktig.

  181. Hur kan vi jobba med dokumentationen
    när eleven är på gymnasiesärskolan-

  182. -så att den dokumentationen
    är användbar-

  183. -när man ska ta vid på andra sidan?

  184. Och den här bilden innehåller mycket,
    men den är bra och tydlig-

  185. -och den här kommer ni få sen också,
    så ni får ta del i den.

  186. Men här ser vi det arbetet.
    Pilarna som dyker upp till vänster-

  187. -är det arbetet som vi såg
    att skolan måste få på plats.

  188. Den översta pilen är Ulrikas viktiga
    arbete med vägledningssamtalen.

  189. Att hela tiden
    hålla dialog med eleven.

  190. För att om vi som myndigheter
    och verksamheter tänker klokt...

  191. Vi är ganska snabba på att bestämma-

  192. -vilken väg som borde vara
    den lämpliga för en ung människa.

  193. Men om den unga inte vill,
    utan tänker sig nåt annat-

  194. -då spelar det inte så stor roll
    vilka planer vi har gjort-

  195. -om den unga ändå inte
    tänker gå den vägen.

  196. Så det arbetet
    var en jätteviktig del.

  197. Vi jobbade med de pedagogiska
    bedömningarna som lärarna gjorde.

  198. Vi jobbade med den här insikten
    via utvecklingssamtalen.

  199. Vi jobbade med att utforma praktik-
    utvärderingar på ett sådant sätt-

  200. -att den faktiskt var användbar
    vid de här överlämningarna.

  201. När vi började frågade vi skolan:
    "Hur har praktiken gått?"

  202. Skolan svarade: "Bra."

  203. Då hör Arbetsförmedlingen:
    "Ska det vara arbete?"

  204. Försäkringskassan hör det definitivt.
    "Det är arbete. Praktiken gick bra."

  205. Men började man sen ställa frågor
    om praktikplatsen...

  206. Vad krävdes för att det fungerade?

  207. Då kunde det visa sig
    att man jobbade fyra timmar om dagen.

  208. Eller en praktikplats
    med en jätteskicklig handledare-

  209. -som kunde stötta, följa upp
    och fånga in alla de här delarna.

  210. Sen hade vi förmånen här att lyfta...

  211. In i elevhälsan
    så lyfter vi en arbetsterapeut-

  212. -som kunde jobba under tiden man är
    i skolan med funktionsbedömningar-

  213. -och som gjorde en funktionsbedömning
    inför att eleven skulle sluta fyran.

  214. Den funktionsbedömningen kunde sen
    användas av verksamheterna-

  215. -men också för läkaren när läkaren
    skulle skriva sitt läkarintyg.

  216. Sen de där stora...
    Ja, ta den blåa, stora pilen.

  217. Det är också Ulrikas arbete, igen.

  218. Att sammanställa allt
    som skolan har gjort-

  219. -och sen att lyfta in det i cirkeln
    som är det här ÖS-samtalet-

  220. -som skedde i det här kontorsrummet
    vid konferensbordet.

  221. Här har ni alla de funktionerna
    som var representerade vid mötet.

  222. Vid det här tillfället
    är det bara tjänstemän.

  223. Vi hade en jättestor diskussion om
    hur vi kunde ha möten utan individen.

  224. Vi bestämde oss
    vid första tillfället-

  225. -att vi måste ha det utan
    första gången, för att pröva.

  226. Det här förstod vi sen att det var
    en av de viktigaste delarna-

  227. -för det var där
    vår lärprocess ägde rum.

  228. Det hade inte hänt så mycket om vi
    hade behövt ta hänsyn till individen-

  229. -i hur vi pratade,
    hur vi uttryckte oss.

  230. Det var viktigt att vi där fick
    vrida och vända våra uppdrag-

  231. -och hur man skulle jobba med
    bedömningen av eleven inför samtalet.

  232. Men vi såg vikten av att komplettera
    mötet med mötet med eleven.

  233. Det var där besluten fattades-

  234. -om hur man skulle jobba
    när eleven tog studenten.

  235. Så det togs egentligen inga beslut
    utan individen-

  236. -men det här förpratet var
    jätteviktigt för vårt lärande.

  237. Vi hade inte kommit så långt,
    tror jag, om vi inte hade haft det.

  238. Då glider vi över på
    vad vi kan koppla det till.

  239. Ulrika har jobbat med samverkan
    ur ett forskningsperspektiv.

  240. Precis. Vi ska lämna det mindre
    sammanhanget och dra större trådar-

  241. -om vad vi har att förhålla oss till-

  242. -när vi jobbar kring samverkan och
    förebyggande sätt på det här viset.

  243. Både väldigt kort från forskningen
    och i ett myndighetsperspektiv.

  244. Både utmaningar som vi står inför
    för att få det här arbetet att flyta-

  245. -men också saker som kan vara bra
    att bära med sig i de här bitarna-

  246. -som kan vara bra att känna till.
    Vi kan gå vidare till nästa där...

  247. Det vi vet nu... Det händer väldigt
    mycket kring samverkansfrågor-

  248. -och hur vi ska tänka om just barn
    och unga och förebyggande arbete.

  249. Och ifrån att ha varit tidigare
    ett mer isolerat arbete-

  250. -omkring mera specifika
    och riktade frågor-

  251. -omkring just både gruppen av unga
    och samverkan som helhet också-

  252. -så händer det en hel massa just nu,
    vilket är otroligt positivt.

  253. Ifrån det här isolerade börjar man
    lyfta blicken till att samordna-

  254. -och rikta in det här tydligare
    för att vi på nåt vis ska få-

  255. -hjälp och draghjälp med
    det vi står inför i vår praktik.

  256. Och det har kommit en del just
    utgångspunkter, viktiga avstamp-

  257. -de här sista åren nu. Bland annat
    Socialstyrelsen har formaliserat...

  258. Just de här formaliserade bitarna
    är bra att bära med sig.

  259. Vi vet ju nu att tidiga insatser-

  260. -är avgörande för att motverka
    negativ utveckling hos barn och unga-

  261. -så att man inte hamnar
    för långt utanför.

  262. Ju tidigare vi sätter in
    de här förebyggande insatserna-

  263. -omkring hur vi arbetar kring
    barn och unga, desto bättre är det.

  264. Forskningen visar att barns behov
    av stöd från flera instanser ökar.

  265. Vi har jobbat ganska isolerat
    och fokuserat på olika bitar.

  266. Men nu ser vi att det är en komplex
    problematik vad gäller barn och unga-

  267. -och de här gränsdragningarna som vi
    har för att definiera våra frågor-

  268. -de börjar ju lösas upp.
    Vi måste kliva över gränserna-

  269. -för att få till den här helheten
    om vad en ungdom står i för frågor-

  270. -och vad det är för utmaningar
    och hjälp som den personen behöver.

  271. Då måste vi vara redo att kunna prata
    på ett övergripande plan-

  272. -innan vi kan hjälpa i praktiken.

  273. I dag så betonar ju även regeringen
    vikten av samverkansfrågor.

  274. Dels att samverka mellan
    myndigheterna på nationell nivå.

  275. Att det inte bara sker
    i de här projekten, insatserna-

  276. -utan även på nationell nivå behövs
    det samverkan omkring frågorna-

  277. -som man kanske stannar till vid,
    som det är svårt att lirka vidare.

  278. Där behövs draghjälp. Därav den här
    prioriterade frågan och satsningarna-

  279. -vilket är otroligt positivt.

  280. En del i det här är
    regeringsuppdraget. - Ta nästa bild.

  281. Det betonar ju vikten av samverkan
    omkring dem som behöver stöd-

  282. -och kanske framför allt för oss
    som jobbar omkring barn och unga.

  283. På vilket sätt och
    vilka insatser vi ska trycka på.

  284. 2017 kom det här regeringsuppdraget
    till Skolverket, Socialstyrelsen-

  285. -att man skulle ge tre års tid
    för att utveckla det här området.

  286. Just tidiga och samordnande insatser.
    Ni är säkert väl insatta i det här.

  287. Det har blivit konsekvenser
    och effekter av det här beslutet.

  288. Egentligen säger riktlinjen att vi
    har ett gemensamt samhällsuppdrag.

  289. Det är inte bara isolerade öar
    eller att nischa in-

  290. -beroende på problematiken vi möter,
    utan vi har ett gemensamt uppdrag.

  291. Det måste vi lösa för att det
    ska komma eleven till godo.

  292. Så en av nyckelfrågorna är att hitta
    en långsiktig samverkansprocess-

  293. -och sättet att samverka på. Det ska
    vara en form av kontinuitet i det.

  294. Att det inte bara är
    tillfälliga inspel-

  295. -utan nåt som får hålla i hela vägen.

  296. Forskningsfrågan då?
    Vad säger egentligen forskningen-

  297. -omkring just samverkan
    och förebyggande arbete?

  298. Du kan klicka till nästa.

  299. Jo...
    Vad har vi egentligen att tillgå-

  300. -och vad kan vi
    luta oss tillbaka lite på-

  301. -när vi sitter själva i skolan
    och ska jobba fram olika delar?

  302. Det här kan vara lite klurigt
    och ställa till det för oss-

  303. -just för att vi inte har
    så många forskningsresultat-

  304. -och bitar som ligger steget före
    att haka upp våra processer på.

  305. Det är ju under arbete,
    skulle jag säga.

  306. Det finns riktad forskning
    som handlar mer om...

  307. Vi pratar om diagnos,
    vi pratar vissa delar av elevhälsan-

  308. -men just den där samordnade biten
    omkring forskningen är under arbete-

  309. -och det finns
    en del brist omkring det.

  310. Det kan vara bra att veta när man
    luskar att kunna tillgå just det där.

  311. Man får ta de här bitarna som finns,
    så hoppas vi att det kommer mer.

  312. Det saknas studier om
    samverkansprocesser som helhet.

  313. Just det här
    övergripande processandet...

  314. Hur man håller fast de här rutinerna.

  315. Man bygger upp det tillfälligt,
    men att få dem att bli konstanta.

  316. Det vi vet av forskningen-

  317. -är att samverkan är i grund och
    botten väldigt positiva processer.

  318. När man väl kommer dit effektiviserar
    det vårt arbete nåt otroligt.

  319. Vi underlättar för eleven, att behöva
    slussas vidare, slussas runt.

  320. Det vet vi. Men det finns också i
    starten, när man ska börja samverka-

  321. -ofta en väldigt negativ
    föreställning som kommer upp.

  322. Att det är trögrörligt och komplext
    att samverka för att förebygga-

  323. -och det är tidskrävande.
    Och det vet vi att det är!

  324. Och det är grymt svårt ibland
    att samverka-

  325. -men man behöver ta sig runt det
    för att se de här positiva bitarna-

  326. -som faktiskt blir av
    att samverka tillsammans.

  327. Och som sagt var, forskningen
    bygger mycket på enstaka insatser-

  328. -enstaka projekt
    som man går in och har.

  329. Just det
    att inte blir konstanta samspel.

  330. Så... Det är väl det
    som man kan säga om forskningen.

  331. Jag tänker att de här satsningarna
    som finns, både på nationellt plan...

  332. Ni kanske har träffat på det
    i olika sammanhang.

  333. Man satsar på nätverkandet, det finns
    utbildningar att gå i de här fälten.

  334. Så man får ta vara på
    de tillfällena som är-

  335. -och få hjälp vidare med att ha saker
    att luta sig tillbaka på.

  336. Vad gäller forskningen
    och myndighetsperspektivet-

  337. -så säger man oftast att vi alltid
    ska utgå från barn och ungas bästa.

  338. Du kan klicka vidare.

  339. Det är ju utgångspunkten
    för hela vår samverkan-

  340. -när vi ska jobba förebyggande, när
    vi tänker: "Vad är det vi vill göra?"

  341. Ja, men vi tänker på den enskilda
    ungdomen, det enskilda barnet.

  342. Det är ju barns och ungas bästa
    som är i fokus i vårt arbete.

  343. Men för oss blev inte det här med att
    bara tänka barnens bästa så enkelt-

  344. -utan det var mycket mer
    problematiskt än "barnens bästa".

  345. Vi är så präglade av vad vi ser
    vad gäller barnens bästa.

  346. Vi är präglade av vad vi har för
    yrke, av yrkeskulturens lösningar-

  347. -på hur vi går tillväga när det blir
    nåt som vi behöver hjälpa till med.

  348. Så att på nåt vis hitta vägen fram
    till barnens bästa, vad vi menar-

  349. -blir några av ledorden här.

  350. Att prata oss samman. "Vad menar du?"

  351. Jag utvärderar ett annat stort
    projekt om barn och unga i risk.

  352. Jag tog en testfråga för att se vad
    de som arbetar med barn i projektet-

  353. -vad de säger om
    barn och ungas bästa egentligen.

  354. Vad är lösningen
    om det uppstår ett dilemma?

  355. Svaren som jag fick är på helt olika
    nivåer, vad barnens bästa är.

  356. Det man svarar och ser
    utifrån vad man ska hjälpa till med-

  357. -är ju det man kan utifrån sina
    sakkunskaper. Man har lösningen där.

  358. När vi pratar om barnens bästa
    i grupp, som vi gjorde vid bordet-

  359. -så ser vi olika saker. Det är lätt
    att prata förbi varandra i det läget.

  360. Vi ska gå tillbaka till projektet.

  361. När vi började titta på...

  362. Det här var ju ett projekt där vi
    hade förmånen att ha den här tiden.

  363. Vi fick beviljade projektmedel
    för 4,5 år.

  364. Det är en ganska så lång tid
    när vi pratar projekt.

  365. Det är en ganska så kort tid
    när vi pratar förändringsarbete.

  366. Men det här var
    en av framgångsfaktorerna.

  367. Att vi faktiskt
    i det här sammanhanget-

  368. -"tvingades" att följa
    fyra årskullar ut-

  369. -vilket gjorde att vi kunde ringa in:

  370. Vad var det som gjorde
    att det gick bra?

  371. För det gick bra! Det första samtalet
    vi hade kring den första gruppen...

  372. Vi höll på i flera timmar
    och vi fick boka ny tid.

  373. Så vi la jättemycket tid
    på de första eleverna.

  374. När vi hade samma möte
    med sista gänget som vi följde-

  375. -då gick det här mycket snabbare.

  376. Då hade vi, allihop som kom dit-

  377. -vi hade en klarare bild av vad
    det var för elever vi skulle möta.

  378. Det fanns också en tillit
    i det här gänget.

  379. Man litade på att de bedömningar
    som gjordes av de andra var riktiga.

  380. Vi hade en kunskap om varandras
    uppdrag som gjorde att vi förstod-

  381. -var gränserna gick och var vi
    hade eventuella glapp och överlapp-

  382. -och hur vi skulle jobba med det.

  383. En av de delarna som vi såg,
    som blev väldigt framgångsrik-

  384. -var att jobba med elevhälsan
    på ett lite annat sätt.

  385. Att ge elevhälsan en större roll
    gentemot eleverna inför övergången-

  386. -och arbetsterapeuten blev
    en jätteviktig del i det här-

  387. -för det var arbetsterapeuten
    som faktiskt hade både verktygen-

  388. -att jobba kring funktionsförmågan-

  389. -och kunskapen att bära in
    det perspektivet i elevhälsoteamet.

  390. Och det vi trodde att vi skulle ha
    arbetsterapeutens bedömning till...

  391. ...var ju att hjälpa läkaren
    att skriva ett bra läkarintyg-

  392. -för att få korrekta bedömningar
    från aktivitetsersättningen.

  393. Men vi såg att den var gångbar
    in gentemot alla de verksamheter-

  394. -som hade uppdrag
    gentemot målgruppen i vuxenlivet.

  395. Den användes vid
    aktivitetsersättningen

  396. Vi fick en betydligt bättre ruljangs
    på aktivitetsersättningarna.

  397. Vi kunde också tidigt bena ut:

  398. Vilka skulle söka aktivitets-
    ersättning och vilka skulle inte?

  399. Så Försäkringskassan behövde inte
    ta emot alla, utan redan tidigt...

  400. Vi hade ofta mötena i januari.
    Så redan då visste verksamheterna-

  401. -vilka individer som var på väg
    mot deras verksamhet sedan.

  402. De användes så Arbetsförmedlingen
    skulle kunna göra sin bedömning.

  403. Jobb- och kunskapstorget,
    Arbetsmarknadsenheten.

  404. För LSS-handläggarna blev det
    ett jätteviktigt underlag-

  405. -för att både kunna se att man
    har rätt till daglig verksamhet-

  406. -men också kunna titta på:
    Vilken typ av daglig verksamhet-

  407. -skulle kunna vara bäst anpassad
    utifrån den här individen?

  408. Till slut fick vi till och med
    socialsekreteraren att se-

  409. -att det här underlaget
    var användbart även för dem-

  410. -i de fall där det var ekonomiskt
    bistånd som blev försörjningen.

  411. Det gav dem verktyg att se:
    Hur och med vem ska vi samarbeta-

  412. -för att vi ska
    komma ur det här på sikt?

  413. Det här var de erfarenheter
    som vi drog-

  414. -alltså där vi såg "de här delarna
    behöver vi behålla i projektet".

  415. Som man har gjort. Nu är det ganska
    många år sen som vi avslutade det...

  416. ...men de här handläggarna
    träffades två gånger per termin.

  417. Inte utifrån att prata elever,
    utan att prata verksamhet.

  418. Vad är det som stökar till sig?
    Hur behöver vi justera där vi möts?

  419. Hur behöver vi justera
    kring den målgrupp som finns?

  420. Man höll varandra lite ajour med
    vad som hände i verksamheterna.

  421. Och de här ÖS-samtalen. Att prata om
    just de elever som var aktuella-

  422. -och göra en plan för dem. Det
    arbetet var oerhört framgångsrikt.

  423. Vi såg att vi hade eleverna
    i större utsträckning-

  424. -med rätt insatser
    den dagen man tog studenten.

  425. Det arbetet kunde börja
    redan innan man tog studenten.

  426. Det ska också sägas, det har vi inte.
    Vi träffades ju med samtycke.

  427. Vi kunde ju inte prata om individerna
    när de inte var med-

  428. -utan att de faktiskt hade sagt
    att det var helt okej.

  429. Att få samtycken från eleverna
    blev aldrig nån fråga.

  430. Under de här 4,5 åren
    hade vi en tjej som sa:

  431. "Nej, ni får inte prata om mig
    när jag inte är med."

  432. Då tog vi inte upp henne, men däremot
    kunde vi lägga mer tid på henne-

  433. -när vi då hade det uppföljande
    samtalet där individen var med.

  434. Då fick vi göra arbetet där.

  435. Men en, på alla de här som ramlade
    igenom under den här tiden-

  436. -som inte tyckte att det kändes
    bekvämt. I övrigt var man trygg.

  437. Och sen den arbetsterapeutiska
    funktionsbedömningen...

  438. Den var en oerhört viktig del i
    hur framgångsrikt arbetet blev.

  439. Ja, här kommer lite igen. Det
    som var de viktiga erfarenheterna-

  440. -och som ligger i linje med det som
    Ulrika lyfter utifrån forskningen-

  441. -var att för att kunna mötas i det
    samtalet, för att kunna samverka-

  442. -räcker det inte
    att jag kan mitt eget uppdrag-

  443. -utan jag måste veta lite grann
    om de som jag ska möta-

  444. -för att vi där ska ha samma
    förväntningar på vad vi kan göra-

  445. -när vi möts i samverkan.

  446. Vi såg också hur alla verksamheter
    fick en bättre helhetssyn.

  447. Vi fick ju en gemensam syn på
    vad som var möjligt-

  448. -och hur vi skulle jobba vidare
    i de här delarna.

  449. Vi såg att kvaliteten på vårt arbete
    blev mycket bättre.

  450. Fler elever som hamnade rätt direkt,
    som inte behövde studsa omkring.

  451. Som plötsligt dök upp på Arbets-
    förmedlingen, Försäkringskassan-

  452. -och så lite inom sjukvården...

  453. Det här kunde vi styra upp och
    man hamnade på rätt ställe direkt.

  454. Vi såg kortare handläggningstider.

  455. Fantastiskt när man i en utvärdering
    får tillbaka från Försäkringskassan:

  456. "Heldagsmötena om eleverna vill vi
    inte vara utan. Det är en tidsvinst!"

  457. Genom att vi har suttit de där
    heldagarna och gått igenom eleverna-

  458. -så är handläggningen klar
    när ansökan kommer.

  459. Och habiliteringen såg också
    att de blev en part-

  460. -när eleven släppte skolan,
    där de fick fortsätta att jobba-

  461. -med den unga vuxna i det läget.

  462. Där det inte blev väntan
    där man dök upp när man var 30-

  463. -och det mesta hade gått tokigt.

  464. Man fick faktiskt vara med
    i den där övergången.

  465. I Linköpings kommun mynnade det här
    ut i en skriftlig överenskommelse-

  466. -där alla de här verksamheterna som
    var involverade under projekttiden-

  467. -tillsammans formulerade
    hur det här arbetet skulle fortsätta.

  468. Där man skrev in ÖS-samtalen.

  469. Man skrev in skolans ansvar
    att förbereda.

  470. Man skrev in ansvaret
    från de andra verksamheterna-

  471. -att faktiskt vara med
    i de olika samverkansmötena.

  472. Och att det här också
    skulle förnyas efter två år.

  473. Vilket får
    den där fina finessen och effekten-

  474. -att då måste cheferna
    sätta sig ner igen och titta på:

  475. "Vad står det? Är vi överens
    eller behöver vi justera nåt?"

  476. Så man har hunnit förnya
    överenskommelsen två gånger-

  477. -och man har kunnat implementera
    arbetet mot en bredare målgrupp-

  478. -för att man ser
    att det är fler ungdomar-

  479. -som i övergången från gymnasiet
    till vuxenlivet behöver stöd.

  480. Inte bara från ett särskoleperspektiv
    eller utifrån en utvecklingsstörning.

  481. Ja, vad tar vi med oss då?
    Jag tänker på de här lärdomarna-

  482. -av dels "Koll på läget" och
    andra projekt vi har varit med i.

  483. Men även de här forskningsbitarna
    och myndighetsperspektivet.

  484. Jag tänker att det mycket handlar om
    det här med yrkeskulturer.

  485. Att det är en viktig del att bära med
    sig när man sitter i projekten-

  486. -och samverkan som man tänker
    ska bli integrerad i verksamheten.

  487. Kanske inte bara projektbasis,
    utan nåt med kontinuitet-

  488. -där man kan se nyttan och hjälpa
    den enskilda eleven på bästa sätt.

  489. När vi sitter där runt bordet
    har varje yrke sin kultur med sig in.

  490. Man är så otroligt präglad av det
    när man pratar om-

  491. -vad man kan hjälpa en elev med
    och hur man kan arbeta förebyggande.

  492. Man har ju också sitt yrkesspråk-

  493. -med alltifrån begrepp, hur man
    definierar saker, hela sammanhanget-

  494. -och kanske självklarheten om
    hur man löser det här på bästa sätt.

  495. Just att varje yrke har sin lösning
    på den enskilda problematiken-

  496. -som man ser
    att nån behöver hjälp med.

  497. Det här handlar
    otroligt mycket om pusselbitar.

  498. Att som Åsa var inne på
    förstå varandras yrken-

  499. -och kulturen och språket
    som man sitter med i samtalet.

  500. Vad har man för föreställningsvärldar
    när vi diskuterar omkring en ungdom-

  501. -som behöver stöd vidare?

  502. Det är först när vi har koll på den
    andra personen i en annan profession-

  503. -som vi kan känna av och säga:
    "Vi går in för att hjälpa till"-

  504. -"utifrån bästa sätt
    vad gäller just den här eleven"-

  505. -"sen kan ni gå in
    när läget har hamnat här borta."

  506. Det går inte att få
    den här strukturen och helheten-

  507. -om vi inte har koll på varandras
    yrkesspråk och lösningar på saker.

  508. Så just samverkan bygger otroligt
    mycket på att ha koll på varandra-

  509. -för oss som jobbar
    omkring barn och unga.

  510. Du kan nog klicka fram... Vi kanske
    ska gå tillbaka till vårt kontorsrum-

  511. -och också fundera på vad vi bär med
    oss ifrån just den här erfarenheten-

  512. -och vad vi har lärt oss. Vi lärde
    oss otroligt mycket av projektet.

  513. Att man kan identifiera vissa delar
    som vi behöver jobba fram-

  514. -vidare kring lösningar
    och sätt att se på saker.

  515. Det vi vet är att det tar väldigt
    lång tid att hitta samverkansformer.

  516. Den här tiden och den här långa resan
    för att hamna vid det här bordet...

  517. Vilket var en ganska lång resa...
    Det var värt det!

  518. För när vi satt där och fick
    den här krocken som vi berättade om-

  519. -det var först då
    vi kunde börja prata.

  520. Vi behövde ha den här krocken för att
    förstå vad våra utmaningar bestod i.

  521. Så...och återigen att förstå
    hur vi jobbar, var och en.

  522. Vad vi har för nåt att förhålla oss
    till beroende på vilket yrke vi har-

  523. -och vad vi har för yrkesbakgrund
    när vi diskuterar.

  524. Och du, Åsa, vad tar du med dig?

  525. Det är en av de viktigaste delarna
    när man går in i samverkan...

  526. Att det där att faktiskt
    på riktigt komma ihåg-

  527. -att alla varken kan eller ser
    eller förstår saker-

  528. -på samma sätt som jag gör.

  529. I det där mötet så gäller det ju
    nånstans att vara lyhörd.

  530. Att förstå. "Hur ser den jag pratar
    med... Hur ser det uppdraget ut?"

  531. "Var kommer den ifrån,
    vad har den för uppdrag?"

  532. Att ha det med sig, det ser olika ut.

  533. När vi förstår varandra har vi
    förutsättningar för att komma längre.

  534. Sen känns det ju väldigt hoppfullt.

  535. När man jobbar i verksamhet
    vet vi alla att vi hamnar i det där-

  536. -att det blir personbundet. Med bra
    personer på de olika funktionerna-

  537. -ja, då funkar det ju bra.
    Då blir det bra.

  538. Men målet måste ju vara
    att vi får verksamheter som fungerar-

  539. -oavsett vilka personer vi puttar in.

  540. Alltså att förväntan på
    att vi ska samarbeta är tydlig.

  541. Där tror jag att forskningen kan
    hjälpa till att ge oss ökad kunskap-

  542. -så att vi faktiskt organiserar
    på ett klokt sätt.

  543. -Bra.
    -Då tror jag att vi avslutar.

  544. -Då tackar vi för oss.
    -Tack så mycket!

  545. Textning: Elin Csisar
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Från skola till självständigt vuxenliv

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Åsa Strömberg, Linköpings kommun och Ulrika Norburg, Linköpings universitet berättar om ett verksamhetsuppdrag som inleddes för ett par år sedan. Syftet har varit att hitta en modell som underlättar elevers övergång från skola till ett självständigt vuxenliv. Det handlar om vikten av en fungerande elevhälsa för samverkan mellan skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård med avstamp i vetenskap och beprövad erfarenhet. Inspelat den 7 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning
Ämnesord:
Elever, Hälsa, Hälso- och sjukvård, Personer med funktionsnedsättning, Samhällsvetenskap, Skola och arbetsliv, Sociala frågor, Socialtjänst, Sverige, Vuxna
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bygga broar 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Hjärnkoll

Lou Rehnlund, regional samordnare på Hjärnkoll, berättar om Hjärnkolls verksamhet och hur de arbetar med att motverka psykisk ohälsa för unga. Hon berättar också om hur de, med hjälp av ungdomarnas egna berättelser, försöker bekämpa fördomarna mot psykisk ohälsa. Dessutom pratar hon om hur man kan få unga som står långt ifrån arbetsmarknaden i sysselsättning. Inspelat den 7 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Från skola till självständigt vuxenliv

Åsa Strömberg, Linköpings kommun och Ulrika Norburg, Linköpings universitet berättar om ett verksamhetsuppdrag som inleddes för ett par år sedan. Syftet har varit att hitta en modell som underlättar elevers övergång från skola till ett självständigt vuxenliv. Det handlar om vikten av en fungerande elevhälsa för samverkan mellan skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård med avstamp i vetenskap och beprövad erfarenhet. Inspelat den 7 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Från idéfrö till kreativitetshus

Fia Sjöstrand och Stefan Johansson, verksamhetsledare på Funkibator, berättar om hur de arbetar med allt från hjälpmedel till arbetsträning för vuxna. Allt är av och för personer med funktionsnedsättning. Föreningen genomsyras av entreprenörskap och hittar ibland sina bästa idéer bland de som "fallit mellan stolarna". Funkibator startade som ett litet idéfrö för åtta år sedan och har nu ett hundratals medlemmar och ett eget kreativitetshus. Inspelat den 7 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Arbete med unga på Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingen har ett särskilt uppdrag för unga med funktionsersättning. Christian Skoog, projektledare, och Jessika Rahm, projektkoordinator för projektet SAMSTART, beskriver hur Arbetsförmedlingen arbetar för att bidra till en bättre övergång från skolan till arbete eller studier för unga med funktionsnedsättning. De som omfattas är elever som fyllt 16 men inte 30 och har en dokumenterad funktionsnedsättning. Inspelat den 7 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Sjuk- och aktivitetsersättning från Försäkringskassan

Susanne Bengtsson är verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan. Hon arbetar på en avdelning som handlägger och hanterar förmåner och ersättningar för personer med funktionsnedsättning och personer med varaktigt nedsatt arbetsförmåga. Hon berättar om vilken typer av ersättning som finns och vad som krävs för att vara berättigad och informerar om sjukersättning och aktivitetsersättning. Inspelat den 7 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

En utvecklad studie- och yrkesvägledning

Mikaela Zelmerlööw, undervisningsråd, berättar om utredningen av en utvecklad studie- och yrkesvägledning. Bland annat tar hon upp utredningens förslag på åtgärder för att ge alla elever möjlighet att göra väl underbyggda val av utbildning och inriktning. Hon ger också en bild av hur förslagen tagits emot och om Skolverkets insatser för att stärka och stödja vägledningsfrågorna. Inspelat den 7 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Från utbildning till anställning

Activa i Örebro län har tillsammans med kommunernas vuxenutbildningar arbetat upp en framgångsrik lärlingsutbildning för personer med lindrig utvecklingsstörning. Vilka med- och motgångar har det inneburit? Lars Rickardt, projektledare, och Emelie Andersson, företagskonsulent, berättar om utbildningen som ska leda till anställning. Inspelat den 8 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Från särskola till högre utbildning?

Personer med intellektuella funktionsnedsättningar är idag utestängda från möjligheten till högre studier. Högskolan i Borås har ett uppdrag från Borås stad att, i samverkan med FUB och Borås och Västergötlands parasportförbund, genomföra en utbildning med nära koppling till arbetslivet. Annika Malm, senior projektledare, berättar om syftet med en inkluderande högskola och ett inkluderande arbetsliv. Inspelat den 8 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Projektet Falken arbetsmarknadsenheten

Stina Randevall Hjärtstam arbetar vid Falken i Kalmar kommun. Trots högkonjunktur så finns det fortfarande stora grupper som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Falkens verksamhet jobbar med de målgrupperna, framförallt personer med olika funktionsvariationer, samt lågutbildade. Inspelat den 8 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Aktivt medborgarskap efter särskolan?

Magnus Tideman, professor i Handikappvetenskap med inriktning socialt arbete, sammanfattar resultaten från två forskningsprojekt. Dels ett forskningsprojekt om sysselsättning efter gymnasiesärskolan, dels ett om hur gymnasiesärskolan realiserar sitt demokratiuppdrag med fokus på beslutsfattande. Han ger också en historisk tillbakablick på synen på funktionsnedsättning för att sätta in dagens samtal i en aktuell kontext. Inspelat den 8 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Arbetsplatsförlagt lärande

Hur skapar du en bra dialog och samarbete med praktikplatsens personal? Hur ska det leda till arbete och anställning efter skolan? Susanne Avander, rektor för S:t Eriks gymnasiesärskola, berättar om hur man skapar bra förutsättningar, personkännedom, tydlighet, vägledning och kommunikation vid arbetsplatsförlagt lärande, APL. Inspelat den 8 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Bemötande i skolan och utanför

Finns det någon anledning att göra gott för våra medmänniskor? Och hur skapar vi hållbara medmänskliga relationer? Det är en konst som vi kan utveckla och som vi har glädje av, såväl inom skolans värld som utanför. Stefan Einhorn, professor och ordförande vid centrum för social hållbarhet vid Karolinska Institutet samt överläkare vid Radiumhemmet, berättar och engagerar publiken.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Släktforska i de finländska arkiven

I Sverige bor hundratusentals människor med rötter i Finland. Här berättar Arja Rantanen om hur de finländska arkiven är strukturerade, vad de omfattar och hur man går tillväga för att söka i dem. Hon inleder med en historisk beskrivning av arkiven. Här finns handlingar som kan vara intressanta för släktforskare, exempelvis studentmatriklar från 1500-talet, amerikansk emigration, krigsdokument och bouppteckningar. Inspelat den 20 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Terapi

Har du gått i terapi? På vilket sätt var det bra för dig? Mysig morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.