Titta

UR Samtiden - Vem är du?

UR Samtiden - Vem är du?

Om UR Samtiden - Vem är du?

Kwame Anthony Appiah, filosofiprofessor, Åsa Wikforss, filosofiprofessor, samt Merve Emre, docent i engelska, samtalar om identitet, personlighet och populism. Inspelat den 24 oktober på Maximteatern, Stockholm. Arrangör: Fri tanke.

Till första programmet

UR Samtiden - Vem är du? : Vem tror du att du är?Dela
  1. Vi ska komma ihåg
    att vi har andra identiteter.

  2. Om ditt syskonbarn är filosof kanske jag
    gillar honom mer än mina syskonbarn.

  3. Åsa Wikforss är författare till boken-

  4. "Alternativa fakta:
    om kunskapen och dess fiender".

  5. På engelska blir det "Alternative Facts:
    on Knowledge and Its Enemies".

  6. Hon sitter i
    Kungliga Vetenskapsakademien-

  7. -och i december blir hon ledamot
    i Svenska Akademien på stol sju.

  8. Förut tillhörde den Sara Danius,
    som nyligen gick bort i förtid.

  9. För länge sen satt författaren
    Selma Lagerlöf på stol nummer sju.

  10. Ge Åsa Wikforss en applåd.

  11. Ja, där.

  12. Och, som jag nämnde,
    är du också professor i filosofi.

  13. Jag måste fråga dig en sak.

  14. Är du glad över att du inte
    är med i Svenska Akademien än?

  15. -Jag frågar bara.
    -Jag visste att du skulle fråga det.

  16. Det kommer att bli bra
    att börja i januari.

  17. Ibland känns det som om Akademien
    följer Oscar Wildes princip:

  18. "Det enda som är värre än
    att bli omtalad, är att inte bli det."

  19. Vi har i alla fall rätt sorts samtal:
    "Gick priset till rätt författare?"

  20. -Det är ett bättre samtal.
    -Okej, men skämt åsido.

  21. Vad är din vision av vad du vill göra
    i Svenska Akademien?

  22. Hur vill du använda din position?

  23. Jag vet inte så mycket om
    vad man faktiskt gör där.

  24. Jag vet att man arbetar i kommittéer.
    De delar inte bara ut Nobelpriset.

  25. De hade hållit på i ett par hundra år
    innan de började med det.

  26. De arbetar bland annat i kommittéer.
    De delar också ut priser och stipendier-

  27. -för facklitteratur.
    Det kanske jag kan jobba med.

  28. Men exakt vad jag ska göra
    vet jag inte än.

  29. Det är ju ovanligt att Nobelpriset
    inte går till skönlitteratur.

  30. Men det har hänt.
    Bertrand Russell fick det.

  31. -Och Winston Churchill.
    -Och Jean-Paul Sartre.

  32. Men det var under hans rebelliska tid-

  33. -så han kom inte,
    utan vägrade att ta emot det.

  34. Russell är en av mina favoritfilosofer
    och -författare. Han skriver så bra.

  35. Men facklitteraturen som jag tänkte på
    handlade inte om Nobelpriset-

  36. -utan om priserna till svenska
    författare, som har en viktig funktion.

  37. Det är lätt att fokusera på Nobelpriset,
    men det är bara en sak.

  38. Det finns mycket annat också.
    Det kommer att bli intressant.

  39. Jag tar med mitt filosofiska sinne.

  40. -Lite klarhet och precision.
    -Det kan vara bra för dem.

  41. Men... Men, ja.

  42. Jag har också gillat Bertrand Russell
    sen jag var i tonåren.

  43. Han gjorde nåt
    som även du har gjort på sistone.

  44. Han deltog aktivt
    i den offentliga debatten på sin tid.

  45. Du har ju varit överallt
    sen din bok släpptes.

  46. Ja, jag har haft fullt upp.
    Det är intressant.

  47. I Sverige skiljer vi på
    praktisk och teoretisk filosofi.

  48. Praktisk filosofi rör etik och politik.

  49. Så det är lättare för praktiska
    filosofer att delta i offentligheten.

  50. Vi teoretiska filosofer sysslar med
    metafysik, logik och epistemologi.

  51. Det är inte lika lätt att ta ut det.

  52. Jag har varit ute och pratat om
    medvetenhet och artificiell intelligens.

  53. Men att kunskapsteori skulle stå
    i centrum hade jag aldrig tänkt mig.

  54. Det borde jag kanske ha gjort,
    för kunskap gör oss mänskliga.

  55. Det är så centralt för oss.
    Vi är ju det medvetna djuret.

  56. Vår kultur bygger på det, och det gör
    samarbete och utveckling möjligt.

  57. Så kunskap är centralt,
    och när det hotas, så hotas allt.

  58. Det har självklart hänt förut.
    På 1930-talet handlade mycket om-

  59. -att sprida desinformation,
    till exempel om ras.

  60. Undertiteln på din bok,
    "om kunskapen och dess fiender"-

  61. -refererar till Karl Poppers
    "Det öppna samhället och dess fiender".

  62. Men vilka är kunskapens fiender i dag?

  63. De som nämns i boken säger: "Tycker
    du att jag är kunskapens fiende?"

  64. Vissa pedagoger, till exempel. Jag
    kritiserar dem, men de är inte fiender.

  65. Det är snarare en metafor.
    Jag pratar om inre och yttre fiender.

  66. Den inre fienden är
    allas våra psykologiska mekanismer.

  67. Som konfirmeringsbias, när man bara
    vill bekräfta det man redan tror på.

  68. Jag pratar också om faktaresistens
    som är en psykologisk-

  69. -och undermedveten mekanism
    som vi alla bär inom oss.

  70. Det gör att vi ibland vägrar acceptera
    att det vi tror inte stämmer.

  71. Vi klamrar oss fast vid våra antaganden,
    vilket gör att vi inte tar in kunskap.

  72. Men sen har vi också yttre fiender.

  73. Desinformation
    från olika sorters aktörer.

  74. De är många i dag,
    och de är aktiva och framgångsrika.

  75. Det komplicerade är hur de här två
    fienderna interagerar med varandra.

  76. Ofta är faktaresistens,
    när man håller fast vid en ståndpunkt-

  77. -uppstöttad av desinformation.

  78. Att vaccin orsakar autism, till exempel,
    är en åsikt-

  79. -som folk kan ha svårt att släppa.
    Den skapades av desinformation.

  80. Forskaren Andrew Wakefield
    låtsades att han hittade ett samband.

  81. -Han har erkänt det.
    -Ja, men det spelar ingen roll.

  82. Och Trump vet,
    ända sen han var en tv-stjärna-

  83. -att det inte spelar nån roll
    om det man säger är falskt.

  84. Man får ut budskapet ändå,
    och det skapar effekter.

  85. Det stämmer här också.
    När man säger nåt falskt som sprids-

  86. -så är det svårt att rubba det.
    Det stämmer i många olika fall.

  87. Jag har en fråga.
    I början av kvällen sa du-

  88. -att kategorier är viktiga för
    vetenskapligt och filosofiskt tänkande.

  89. Men det har inte med essentialism
    att göra. Stämmer det?

  90. Ja. Vi behöver klassificeringar
    för att överleva.

  91. Vi måste göra skillnad på olika saker
    i våra liv, och det måste djuren också.

  92. Men vi är särskilt bra på det,
    för att vi har språket till vår hjälp.

  93. Vi måste göra det.
    Men det som är farligt-

  94. -speciellt när man ska
    klassificera människor är idén om...

  95. Essentialism handlar om
    att man kategoriserar nåt-

  96. -och säger: "Det här är elefanter,
    det här är kvinnor."

  97. Då måste det finnas nåt
    under de ytliga egenskaperna-

  98. -nåt underliggande,
    som förklarar varför de är som de är.

  99. -Men en kategori måste ha en essens.
    -Nej, det måste den inte!

  100. Alla elefanter är elefanter, där är
    essensen. Alla kvinnor är kvinnor.

  101. Det behövs inte, inte ens för arter.
    Essentialism stämmer inte in på arter.

  102. Länge trodde man att elefanter
    måste dela nån genetisk kod. Nej.

  103. Skillnaderna är större
    mellan individerna än mellan...

  104. Men hur definierar man en kategori
    om dess objekt inte har nåt gemensamt?

  105. De kan ha saker gemensamt. Det är
    praktiskt att kategorisera saker.

  106. Det har en funktion att kategorisera
    det vi sitter på som stolar.

  107. Men det är mycket svårt
    att skapa en definition ens för stolar-

  108. -som stämmer in på varenda stol.

  109. Tidiga filosofer misslyckades med
    att hitta nödvändiga villkor för allt.

  110. Men det är inte helt godtyckligt.
    Man kan titta på vetenskapen.

  111. Det viktiga för naturvetenskapen,
    säger i alla fall filosofer-

  112. -är att dess kategorier
    har en förklarande roll-

  113. -till skillnad från
    "saker jag köper på tisdagar".

  114. Men det är en glidande skala
    från grundämnen som guld-

  115. -till "saker jag köper på tisdagar".

  116. Saker i den ena änden är mer naturliga
    än i andra änden.

  117. Det mesta finns mittemellan, men vi
    vill gärna att allt ska vara så här.

  118. Allt ska vara som grundämnen.

  119. Allt är inte så, och det blir farligt
    eftersom det fixerar kategorierna.

  120. Kvinnor har en essens.
    Vi har nåt gemensamt, genetiskt-

  121. -som gör att vi beter oss
    och ska behandlas på ett visst sätt.

  122. Det är farligt, precis som
    professor Appiah beskriver det.

  123. Jag tror att vi ska bjuda in...
    - Kom upp båda två, Merve och Anthony.

  124. Vi fortsätter samtalet
    med er två på scen.

  125. Jag vill att ni ställer frågor
    till varandra.

  126. Men jag vill börja med att höra-

  127. -era tankar om vad Anthony sa
    i den sista delen.

  128. Har ni några reflektioner
    om vad Anthony sa?

  129. -Börja du.
    -Nej, gör det du.

  130. Jag gillade det du sa om nationalism.

  131. Jag gillar idén om liberal nationalism.
    Det är ett viktigt koncept i dag.

  132. Jag tror att det hör ihop med demokrati.

  133. Demokrati kräver nationalstater,
    annars skulle det bli ohanterligt.

  134. Men demokrati, i sin kärna,
    handlar om kompromisser.

  135. Vi vet att vi inte kan få
    exakt det som vi vill ha.

  136. Och vi är villiga att kompromissa
    för att vi känner en tillhörighet.

  137. Det hör ihop med det du sa om välfärd,
    och så vidare.

  138. En skrämmande sak som pågår
    och som utgör ett hot mot demokratin-

  139. -är känslan av att vi,
    inom nationsgränserna-

  140. -inte känner nån tillhörighet längre.
    Och det är skrämmande.

  141. Ja. Nu glömmer jag hans namn.

  142. Nej, jag kommer faktiskt ihåg det.
    Jag glömmer ofta namn.

  143. Jan-Werner Müller, statsvetaren
    som har skrivit om populism.

  144. Han har lagt märke till egenskaper
    hos alla populister-

  145. -från Orbán till Trump.

  146. Han ser en tendens
    att prata i folkets och nationens namn-

  147. -men säga att folk som inte håller med
    inte tillhör nationen.

  148. Och då kan man inte hålla på
    med demokrati.

  149. För en demokrati kräver att vi tror på
    att vi alla har nåt gemensamt.

  150. Vi är villiga att inte se allt
    som ett nollsummespel-

  151. -där jag bara kan vinna om du förlorar.

  152. Ibland kan jag göra nåt
    som jag inte tycker om-

  153. -för att många av mina landsmän
    tycker att det är viktigt.

  154. Om man inte har den tanken,
    så kan inte en demokrati fungera.

  155. Man behöver nationen, och känslan av
    att vara nåt gemensamt.

  156. Grieg fick mig att tänka på det.
    För vad gjorde Grieg?

  157. Med en känsla av skandinavisk
    nationalism använde han folkmusik.

  158. Hon tog folkmusik och gjorde det
    till klassisk musik. Varför då?

  159. Varför just de sångerna? Han måste
    ha haft en känsla av tillhörighet-

  160. -med dem som skapade folkmusik.
    Vi har alla läst bröderna Grimms sagor.

  161. De ville samla in folksägnerna
    från det tyska folket.

  162. Jag tror att man behöver den känslan.

  163. Det intressanta med att växa upp
    i ett land som var yngre än jag-

  164. -var att man kan skapa gemenskap,
    även i ett land som är helt nyskapat.

  165. Folk vill vara ghananska,
    inte bara för passets skull.

  166. De tillhör landet och är stolta över
    fotbollslandslaget och Kofi Annan.

  167. De är stolta över Kwame Nkrumah,
    presidenten som fängslade min far.

  168. Jag har sett det hända med egna ögon.
    Jag var tre när det började.

  169. Det är verkligen viktigt. Nåt som är
    viktigt när våra samhällen splittras...

  170. Du får berätta för mig och dem
    om Sverige.

  171. Jag känner just nu i mitt samhälle, USA,
    att den skadliga partiandan-

  172. -innebär att vi inte har ett så starkt
    "vi" att vi kan kompromissa.

  173. Det händer här också.

  174. Den här frågan är till er båda.

  175. Gör ni skillnad på
    liberalism och demokrati?

  176. Är det två olika saker?
    Vissa statsvetare skulle ju hävda det.

  177. Ser ni annorlunda på det?

  178. En del av det här
    handlar om själva terminologin.

  179. Jag tror att rättighetsaspekten
    kan finnas utan demokrati.

  180. I slutet på 1700-talet i Tyskland,
    i Preussen-

  181. -hade man liberalism utan demokrati.

  182. Även om jag tror att den bästa versionen
    av liberalism är demokratisk-

  183. -och den bästa demokratin är liberal-

  184. -så kan man plocka ut saker
    som har med rättigheter att göra.

  185. Det här är praktiskt viktigt, för
    även om alla inte kan bli demokratiska-

  186. -så kan icke-demokratier bli liberala
    och implementera rättigheter-

  187. -utan att bli demokratier.

  188. Men rättigheterna säkras bara
    om de blir demokratiska, enligt mig.

  189. Men om identiteter är sociala
    konstruktioner... Jag sa inte "bara".

  190. -Du gör framsteg.
    -Ja.

  191. Betyder det då att vi kan uppfinna dem
    på vilket sätt som helst?

  192. Människor är fantasifulla varelser.

  193. Vi har redan uppfunnit en del
    underliga, oförutsägbara identiteter.

  194. -Som vadå?
    -Det finns nog inte här.

  195. I USA fanns det nåt som kallades goth.

  196. -Jo, det finns här.
    -Okej. Det är rätt konstigt!

  197. Jag tycker att det är häftigt.

  198. Om nån hade frågat om goth var möjligt
    tjugo år innan det dök upp-

  199. -så skulle jag ha sagt: "Nej,
    det går bortom vad som är möjligt."

  200. Så min erfarenhet av att säga
    att människor inte kan göra nåt-

  201. -är att jag brukar ha fel.

  202. Men att säga att de är konstruerade-

  203. -är att säga att de är gjorda av saker.

  204. Man måste ha material att ta från.

  205. Det man tar från
    är bland annat fiktion och fantasier-

  206. -och de är extremt obegränsade
    för människor.

  207. Om man hade kunnat se på 1900-talet
    vad som skulle existera-

  208. -i fantasins och fiktionens värld i dag,
    så skulle man inte ha trott på det.

  209. Ingen gissning hade varit galen nog.

  210. Jag tror att vi måste förstå
    att de måste fästa sig vid nåt-

  211. -så att det bildas en grundval,
    men kanske inte en essens.

  212. Och grundvalen kan se olika ut,
    och det kan vara bara en fantasi.

  213. Jag tror inte att verkligheten
    begränsar det här.

  214. Får jag omformulera frågan? Vissa
    identiteter gör sig mer tillgängliga-

  215. -för att mobilisera sånt
    som liknar politisk handling.

  216. Jag tänker på litteraturvetenskap.

  217. När man pratade om att göra
    kurslitteraturen mer mångfaldig-

  218. -så pratade man om etnicitet och kön,
    men inte om klass.

  219. Vi sa inte: "Vi måste läsa fler
    författare från den lägre medelklassen."

  220. För mig är det intressant
    att vidga din fråga till:

  221. Vad gör vissa identiteter
    mer tillgängliga-

  222. -för att mobilisera politisk handling,
    jämfört med andra?

  223. -Bra fråga.
    -Jag borde ha ditt jobb.

  224. Du kan ta över!

  225. Men generellt sett
    så har klassifikationer-

  226. -en funktion, och hur bra det fungerar
    beror på kontexten.

  227. Det som kan mobilisera i en kontext
    kan inte göra det i en annan.

  228. Det är oerhört kontextuellt. Så...

  229. Och vi kan, som sagt,
    klassificera saker på konstiga sätt.

  230. Som "saker jag köper på tisdagar".

  231. Och då är frågan:
    "Finns det en intressant kontext?"

  232. När man pratar om politisk mobilisering
    finns det en historisk kontext.

  233. När man pratar om mänskligt liv beror
    det på institutioner och vår kultur.

  234. Jag tror att det finns
    en förklaring till varför klass...

  235. Det fanns argument
    i mitten på 1900-talet-

  236. -framför allt
    från litteraturkritiker från vänster-

  237. -för att uppmärksamma
    arbetarlitteratur mer.

  238. Att det inte fick genomslag
    i vår kanon tror jag var-

  239. -för att kanondiskussionen
    drevs av saker som hände i USA.

  240. Och i USA är man dålig på
    att tänka på klass. Magnifikt dålig.

  241. Jag har ett kapitel om klass i boken
    för att hjälpa mina landsmän-

  242. -att skaffa sig resurser för att tänka
    på nåt som de inte vill tänka på.

  243. Man kunde förutse resultatet,
    med tanke på fokuset på USA-

  244. -i diskussionen. Osynligheten...

  245. Men vi borde såklart läsa brett-

  246. -och vi borde verkligen läsa
    från olika klasser.

  247. Och man uppnår ett sånt breddande-

  248. -genom att inte bara
    läsa medeklassgrejer-

  249. -likt när man inte bara
    läser engelska eller svenska grejer.

  250. Det är ett bra exempel på kontext.
    I Sverige påverkade det framväxandet-

  251. -av arbetarrörelsen
    och Socialdemokraterna på 1900-talet.

  252. Eftersom alla fick tillgång till
    utbildning fick vi arbetarförfattare.

  253. De spelade en viktig roll,
    och tillhör våra största författare.

  254. Jag tror att det var en typiskt
    amerikansk reaktion på 90-talet.

  255. Nu kan man prata om klass,
    av en dålig anledning:

  256. Liberaler oroar sig för
    att om vi inte gör nåt åt det-

  257. -så kommer den dåliga arbetarklassen
    att fortsätta rösta på Donald Trump.

  258. -Men de röstade inte på honom.
    -Jag vet.

  259. Men det är underligt hur förvrängd
    den diskussionen har blivit.

  260. Den diskussionen
    pågår också hos demokraterna.

  261. Det är bra! Jag har velat få amerikaner
    intresserade av klass ett tag.

  262. Och jag är glad att Trump är
    en hjälpsam assistent i den processen.

  263. Jag vill fråga en lite naiv fråga.
    Om man skapar en identitet socialt-

  264. -för att skapa ett sammanhang
    och samhörighet-

  265. -innebär inte det
    att man exkluderar nån annan?

  266. Man kan inte skapa en kategori
    utan att exkludera andra kategorier.

  267. Men det finns en skillnad mellan,
    så att säga-

  268. -att rita ut en linje med krita-

  269. -och att bygga en mur med taggtråd
    och sätta maskingevär på den.

  270. Man behöver skilja på dem
    som är i och utanför gruppen-

  271. -men man måste inte
    hata dem på utsidan.

  272. Det finns en filosofisk poäng här-

  273. -om subjektivitet,
    som vi filosofer kallar det.

  274. Att jag älskar mina syskonbarn
    mer än dina är okej.

  275. Att du älskar dina mer än mina
    är okej, men också förväntat.

  276. Du skulle vara en dålig person om du
    inte föredrog dina egna släktingar.

  277. Men att jag älskar mina syskonbarn
    betyder inte att jag måste utplåna dina.

  278. Jag behöver inte stjäla deras leksaker
    och ge dem till mina syskonbarn.

  279. Det finns en viktig, moralisk skillnad-

  280. -mellan att vara för folk i en kategori,
    och vara emot folk utanför den.

  281. Att jag inte gör nåt för dina syskonbarn
    är inte för att jag hatar dem.

  282. Anledningen till att den här sortens
    etnisk solidaritet spårar ur-

  283. -är för att det finns en djup lockelse
    i vår sociala natur-

  284. -att mobilisera hat mot, i det här
    fallet, andra människors syskonbarn.

  285. Det stärker ingruppens solidaritet.

  286. Det är alltid en risk, vilket är
    din poäng, men jag vill påpeka-

  287. -att vi måste
    hålla ett öga på den risken.

  288. Ett sätt att göra det på är att minnas
    detta abstrakta om vår egen natur.

  289. Men vi ska också komma ihåg
    att vi har andra identiteter.

  290. Om ditt syskonbarn är filosof kanske jag
    gillar honom mer än mina syskonbarn.

  291. Jag kan interagera med honom
    i en identitet...

  292. -...som jag bryr mig mycket om.
    -Precis. Och jag tror...

  293. Det är också en filosofisk poäng.
    Oavsett klassificering-

  294. -så kan man alltid ändra på den. Vi
    tillhör och står utanför många grupper.

  295. Vi vet till exempel
    hur man bekämpar faktaresistens.

  296. Fokusera inte på grupperna
    vi inte delar, utan på dem vi delar.

  297. Då fungerar det bättre. Det är
    ett bra råd för mänsklig interaktion.

  298. Min favorithistoria om
    hur kategorier kan lösa upp sig själva-

  299. -kommer från Frankfurtskolans
    Theodor Adorno.

  300. Han är en av de största kritikerna
    mot typologiskt tänkande.

  301. De människotyper
    som skapas genom kategorisering-

  302. -är inte individer, enligt honom.

  303. Han ser typologi som ett symtom
    på att den industriella moderniteten-

  304. -förnekar folk deras mänsklighet
    och gör dem utbytbara.

  305. Men efter andra världskriget
    ombads Adorno att vara med och skapa-

  306. -personlighetstestet "F-skalan",
    "fascistskalan"-

  307. -som identifierar
    prefascistiska tendenser.

  308. Idén är att om USA:s befolkning
    får ta testet...

  309. Han gör detta
    för American Jewish Council 1949.

  310. Om man kan använda det,
    så kan man se till-

  311. -att det som hände i Nazityskland
    inte händer i USA.

  312. Adorno hamnar i ett intressant dilemma.

  313. Å ena sidan är han emot
    alla system med typologiskt tänkande.

  314. Å andra sidan utformar han
    ett typologiskt system-

  315. -som hittar folk som är för
    ett system med typologiskt synsätt.

  316. "The Authoritarian Personality",
    hans bok om det, är fantastisk.

  317. Adorno måste slå knut på sig själv
    och försöka förena-

  318. -hans filosofiska kritik mot typologi
    med det han ser som en praktisk-

  319. -och etiskt värdefull poäng med ett test
    som kan synliggöra fascister.

  320. För mig är det intressant
    när kategorier-

  321. -eller hur vi ser på och utformar dem,
    kan lösa upp sig själva.

  322. Det är intressant.
    Jag tänker på att leva i dagens värld-

  323. -där vi måste försöka leva
    sida vid sida.

  324. Hur ska vi tänka kring tolerans?
    Ska vi tolerera intoleransen?

  325. Jag såg en serie på internet
    där det stod:

  326. "I denna stad
    har vi inkluderande värderingar."

  327. "Om du inte accepterar det,
    så kommer du att exkluderas."

  328. Det stämmer in
    på dagens offentliga debatt.

  329. Dem som inte har trevliga värderingar
    kommer vi inte att prata med.

  330. Hur kan vi lösa den paradoxen?

  331. -Det är demokratins paradox.
    -Jag tror...

  332. För mig, i fallet med USA
    där jag är medborgare-

  333. -så får du vara min landsman
    om du är amerikansk medborgare.

  334. Jag vill veta vad du har för åsikter.

  335. Om du har fördomar vill du inte prata
    med mig, så jag kan inte prata med dig.

  336. Men om nån av mina landsmän,
    även de som är otroligt intoleranta...

  337. De har fortfarande rösträtt,
    och jag vill inte frånta dem det.

  338. Och även om de inte röstar
    så tillhör de fortfarande min grupp.

  339. Jag kommer givetvis att säga till dem
    att jag tycker att de har fel.

  340. De kommer att säga samma sak till mig.

  341. Jag tänker inte låtsas att det är lätt
    att vara med folk med vissa åsikter.

  342. Men vi kommer inte ifrån varandra.

  343. Men det betyder inte...

  344. Det handlar om diskurs och tal.

  345. Jag har inget problem med lagar
    som förbjuder hatiska handlingar.

  346. Men folk borde ha
    en väldigt bred frihet att uttrycka-

  347. -attityder, som när de övergår
    till handling kan kriminaliseras.

  348. Det här diskuteras mycket i Sverige.

  349. Borde vi förbjuda nazistgrupper
    från att demonstrera?

  350. Vad skulle du säga om det fallet?

  351. Det bestämdes av USA:s
    högsta domstol i Skokie, Illinois.

  352. De beordrade Chicagos polis
    att skydda en nazistisk demonstration-

  353. -som passerade judiska kvarter
    där det bodde många-

  354. -som hade lämnat Europa
    efter folkmordet.

  355. Vissa tyckte att det var ett dåligt
    beslut. Personligen tycker jag...

  356. Eftersom de inte utgjorde ett fysiskt
    hot, och folk hade stängt fönstren-

  357. -så vill jag hellre göra det så.

  358. Men, jag förstår... Lyssna.

  359. Jag vet inte om jag tycker samma sak
    om Tyskland.

  360. Jag tycker att historien spelar roll.

  361. Yttrandefrihetssystem måste formas
    efter olika samhällens erfarenhet.

  362. Vissa rasistiska uttalanden,
    som jag tycker ska tillåtas i USA-

  363. -borde inte tillåtas i Sydafrika.
    Det är komplicerat.

  364. Det handlar om viktiga värderingar.

  365. Men i demokratier
    är yttrandefrihet väldigt viktigt.

  366. Och nazistiska yttranden är politiska,
    så de är en särskild form av yttranden.

  367. Det är helt fel, men alltså...

  368. Alla utom dem i min falang i mitt parti
    har fel om allt.

  369. Men jag kan lyssna på dem.
    Jag tycker att historia spelar roll.

  370. Det är inte hemskt att det är förbjudet
    i Tyskland, med tanke på historien.

  371. Jag tror att det skulle vara
    ett tecken på en tro på-

  372. -att Tyskland har förändrats
    om de slutade förbjuda såna saker.

  373. Men det är upp till dem. De är
    en demokrati som har tänkt igenom det-

  374. -och kommit fram till en bedömning.

  375. Jag håller med.
    Det beror på kontexten och historien.

  376. Samma gäller för yttrandefriheten.

  377. Ingen har nånsin trott
    att den var fullkomligt obegränsad.

  378. Inte ens Mill trodde det. Om man,
    i en viss kontext, åsamkar stora skador-

  379. -så måste vi begränsa det.
    Och alla länder har lagar för det.

  380. Men det beror på situationen
    vilka lagar som är lämpliga.

  381. Jag tycker att en demokrati
    har rätt att försvara sig.

  382. Demokratier bygger på att de är
    det bästa sättet att bygga samhället på.

  383. Och vi kommer att försvara oss mot dem
    som försöker undergräva det.

  384. Vi kommer att begränsa deras frihet,
    för vi håller fast vid den dogmen.

  385. Det som komplicerar era svar
    är två frågor.

  386. Vad räknas som en tillräckligt stor
    historisk orättvisa-

  387. -för att de inte ska
    få marschera i Tyskland, men i USA-

  388. -där nynazister ofta siktar in sig
    på svarta grupper.

  389. I ditt exempel
    gick de genom judiska kvarter.

  390. Men i dag kan nynazister gå
    genom områden där många svarta bor.

  391. Jag tycker att det är svårt att mäta
    olika sorters historiska orättvisor.

  392. Den andra frågan är att det är svårt
    att historisera nutiden.

  393. Om man har en president
    som öppet har skrutit om-

  394. -att han tar kvinnor på deras kön-

  395. -marscherar då mansrättsaktivister
    i områden med bara kvinnor?

  396. Låter vi mansrättsaktivister gå genom-

  397. -platser där det befinner sig
    många kvinnor-

  398. -när man vet att en uttalad kvinnohatare
    har makten?

  399. Hur tänker vi på nutidens historia,
    så att vi kan ta beslut-

  400. -i själva ögonblicket,
    utan att titta tillbaka på dem?

  401. Jag har inget svar,
    men det här försvårar-

  402. -allt som rör rätten till yttrandefrihet
    för mig.

  403. Den rätten är ju inte
    jämnt fördelad från början.

  404. Du har helt rätt. Och vi kommer
    att göra fel i nutiden.

  405. För det är svårt att tänka på nutiden
    på det sättet.

  406. En orsak till att jag oroar mig för-

  407. -att uppmuntra till begränsningar,
    särskilt av politiska yttranden-

  408. -är att, historiskt sett,
    när de begränsningarna är genomförda-

  409. -brukar de användas
    mot minoriteter och svaga.

  410. De brukar inte användas
    mot de starka med makt.

  411. Det liknar förslaget
    som kommer från Islamic League-

  412. -om att undanta hädelse
    från rätten till yttrandefrihet.

  413. Så...

  414. Jag oroar mig, för jag vet
    att om vi inför det undantaget-

  415. -så kommer Pakistan att använda det
    mot muslimska minoriteter och kristna-

  416. -och inte mot sunnimuslimer
    som hädar mot hinduiska gudar.

  417. Det kommer att användas mot dem
    som hädar mot Jesus, som är profet-

  418. -men inte för att det är kristet.
    Och så vidare.

  419. Det finns vissa principfrågor.

  420. Sen finns det frågor
    om politisk bedömning.

  421. Även om principen är rätt så är risken
    att den inte blir rätt implementerad.

  422. Med tanke på hur makt fungerar
    kan det vara bättre-

  423. -att formulera ett starkt motstånd
    mot såna regleringar.

  424. Inte för att det inte finns fall
    där det skulle vara berättigat-

  425. -men för att man skulle acceptera
    ett system-

  426. -som skulle användas i fel situationer.

  427. Det liknar frågan
    "borde vi slå nazister?"

  428. Vi kommer inte att slå nazister,
    utan nazisterna kommer att slå folk.

  429. Men, jag antar att jag inte tycker...

  430. Du nämnde Mill, som på tal om frihet-

  431. -uttryckligen säger
    att man inte har rätt-

  432. -till yttrandefrihet
    utanför spannmålshandlaren.

  433. På den tiden gjorde folk uppror
    mot spannmålshandlare.

  434. Man har inte rätt att säga vad som helst
    om frihandel och spannmål.

  435. Jag tycker att det är klokt.
    Det är klokt att säga...

  436. Det han sa var inte radikalt,
    för han gav bara en filosofisk form-

  437. -till det som var juridisk praxis
    i hans land just då.

  438. Om myndigheterna trodde
    att ett tal skulle leda till uppror-

  439. -så läste de upp lagen "Riot Act",
    och då fick ingen säga nåt.

  440. Han bekräftade bara det
    som var tänkt att vara praxis.

  441. Men även det systemet utnyttjades.
    Det användes mot Peterloo-

  442. -och mot organiserade arbetare.

  443. Det ledde till massakern av många
    arbetare som ville bilda fackföreningar.

  444. Jag tror...

  445. Därför avskyr jag att vara alltför...

  446. Jag håller med. Det pågår
    en diskussion nu där folk som var-

  447. -100 % för yttrandefrihet,
    inte är det längre.

  448. De oroar sig för
    att nåt farligt är på väg att hända.

  449. Man kan se att det inte är ogrundat.

  450. Sociala medier är ju fyllda
    av otroligt mycket hat.

  451. Folk som är för yttrandefrihet nu
    är högerextremister.

  452. De pratar om rätten
    att få säga vad som helst om folk.

  453. Många rör sig mot
    att begränsa yttrandefriheten.

  454. Men det finns en risk att det utnyttjas
    av fel folk. Det är ett dilemma.

  455. Jag vill bara säga
    att det är viktigt för oss som är-

  456. -på sidan för yttrandefrihet,
    om jag talar för mig själv-

  457. -att säga att argumentet inte får vara
    att ord inte kan göra skada.

  458. Det är nonsens.

  459. Ord skadar folk hela tiden.

  460. Frågan handlar om att väga den skadan-

  461. -mot förlusten
    när man reglerar yttrandefriheten.

  462. Det handlar inte om att tysta nazister,
    utan om ett system som tystar andra.

  463. I USA skulle man tysta folk
    till vänster, som på 50-talet-

  464. -som, enligt mig, sa helt rimliga saker.

  465. Men det är viktigt,
    oavsett vad man säger-

  466. -att inte säga att ord är harmlösa.

  467. Ord skadar folk, och vi intellektuella
    ska vara först med att säga det.

  468. Vi tror på att ord spelar roll
    och har makt.

  469. De förändrar folks liv.

  470. Det känns som om mycket av debatten
    i dag handlar om de här frågorna.

  471. Det är inte bara kopplat till våld.

  472. I Tyskland är det till exempel förbjudet
    att förneka förintelsen.

  473. Borde det beteendet förbjudas,
    eller mötas med fakta?

  474. Eller borde en bra författare
    med underliga politiska idéer...

  475. -...kunna få Nobelpriset i litteratur?
    -Nu är han där igen.

  476. Jag frågar inget.
    Jag menar bara att det här är frågorna-

  477. -som formar den offentliga debatten
    nu för tiden.

  478. Allt är koncentrerat
    kring de här aspekterna.

  479. Ja, och av en anledning.
    Sociala medier har omvandlat-

  480. -den offentliga diskursen.

  481. Ja. Vi brukade ha mekanismer
    i den offentliga sfären-

  482. -för att hålla saker ute
    utan att använda regleringar.

  483. På grund av sociala medier
    kan det bara stoppas-

  484. -av Zuckerberg
    och den som äger Twitter.

  485. De kan göra det, för de är inte stater
    som styrs av yttrandefrihetslagar.

  486. Som det första tillägget
    i USA:s konstitution, till exempel.

  487. Jag tror att vi lever
    i en annan ekologi.

  488. Men historien kan påminna oss om
    att det tog lång tid-

  489. -innan Europa och världen
    anpassade sig till konsekvensen-

  490. -av att läskunnigheten spreds.

  491. Jag tror att vi upplever en revolution
    av jämförbar storlek.

  492. Om vi minns... Inte minns, för vi
    var inte där, men om vi tänker på-

  493. -den protestantiska reformationen,
    som skedde tack vare Luther-Bibeln.

  494. Bibeln var på tyska, inte latin,
    och det fanns många exemplar.

  495. Den trycks och sprids, och vanligt folk
    lär sig läsa och kan läsa den.

  496. De måste inte vänta på prästen,
    utan kan tolka den själva.

  497. För de mesta misslyckas de fatalt.

  498. Men det förändrar hur de ser på allt.

  499. Det sker i den muslimska världen nu. Ett
    element av muslimsk fundamentalism-

  500. -är att läskunnigheten sprids
    i den muslimska världen.

  501. Nu kan folk läsa böckerna
    på egen hand.

  502. De är inte analfabeter som väntar på
    imamens eller statens tolkning.

  503. De kan läsa själva, och de misslyckas
    för texterna är svåra att tolka.

  504. Ja?

  505. Men vissa av de här samtalen
    börjar med fel antaganden.

  506. Det intresserar inte mig om Nobelpriset
    går till nån som är politiskt liberal.

  507. Det intressanta är vilken
    social funktion som ett pris har-

  508. -och hur det... Jag får nog inte säga
    så. - Och jag har förslag till nästa år.

  509. Hur är priset, eller den ekonomi
    där priset cirkulerar-

  510. -byggt på egna ojämlikheter,
    inte minst läskunnighet?

  511. För mig är det de viktigare,
    strukturella samtalen som vi borde ha-

  512. -i stället för:
    "Gick det till den eller den personen?"

  513. Men vad är funktionen av ett pris?

  514. Hur bidrar ett pris till
    att befästa existerande ojämlikheter-

  515. -i den globala litterära republiken?

  516. För mig är de samtalen bättre
    och mer produktiva utgångspunkter-

  517. -än: "Ska vi ge det
    till den eller den personen?"

  518. Jag var ordförande för
    Bookerprisets jury för två år sen.

  519. Jag sa ja efter att ha tänkt på det här.

  520. Det är ett av världens största pris.
    Inflytelsemässigt, inte ekonomiskt.

  521. En sak som jag tänkte på
    var en bra sak som Bookerpriset gör.

  522. Man gör en lång lista med tretton
    titlar, och en kort lista med sex.

  523. Och under sommaren i England
    pratar många om dessa romaner.

  524. De pratar om huruvida juryn
    har gjort ett bra val.

  525. Huruvida nummer tretton borde vara
    över nummer elva, och sånt.

  526. Inte alla i samhället,
    men uppseendeväckande många-

  527. -pratar om romaner.

  528. Och om man sätter romaner
    på listan som inte är bästsäljare...

  529. Vi satte en serieroman på listan.

  530. Många antog, felaktigt enligt mig-

  531. -att serieromaner inte var en viktig del
    av den litterära världen.

  532. Det var fel enligt mig
    och de andra i juryn.

  533. Det var bra för diskussionen
    och fick folk att tänka på det.

  534. Själva processen är mer intressant
    än att man måste utse en vinnare.

  535. Man får folk att tänka till
    kring en mängd olika romaner.

  536. De måste fråga sig själva: "Hur vet jag
    vilka jag gillar och inte gillar?"

  537. "Vilka är bra, men inte värdefulla?"

  538. Allt sånt som cirkulerar i vår kultur,
    inte bara inom akademin.

  539. -Vem vann det året?
    -Anna Burns med "Mjölkbudet".

  540. En sista fråga,
    för vi har redan gått över tiden.

  541. Tror ni att vi nånsin
    kommer att kunna socialt skapa-

  542. -en identitet
    som täcker hela mänskligheten?

  543. Eller händer det bara
    när vi hittar liv nån annanstans?

  544. Vi har konceptet mänskliga rättigheter.
    Det har vi skapat.

  545. Det var ett sätt som vi gjorde det på,
    tycker jag.

  546. Vad tycker du?

  547. Fortsätt prata.
    Jag måste tänka på den frågan.

  548. Ibland...
    I min bok citerar jag Terentius:

  549. "Jag är människa:
    intet mänskligt är mig främmande."

  550. Jag menar att det
    är en sammanbindande identitet.

  551. Folk brukar reagera så här på det:

  552. "Man kan inte göra det
    förrän utomjordingarna kommer."

  553. Jag gillar inte att säga vad människor
    kan och inte kan göra.

  554. Vi kan om vi vill. Och, från
    ett socialpsykologiskt perspektiv-

  555. -så behöver yttre hot
    inte vara mänskligt.

  556. Vi står inför gemensamma utmaningar
    och behöver människan-

  557. -om vi ska hantera klimatet
    och globala pandemier.

  558. I flera fall kommer vi antingen
    att behöva ge upp, eller samarbeta.

  559. Och för att komma i gång med det
    måste vi tänka på oss som "oss".

  560. Det är sant att det är mycket svårare
    när det inte finns ett tydligt yttre.

  561. Därför lyckas etniska entreprenörer. Det
    är lätt att skapa solidaritet genom hat.

  562. Milošević gjorde som han gjorde
    för att han var dum, inte smart.

  563. Han kom inte på ett bättre sätt.

  564. Men jag tror att vi kan göra det,
    och jag gläds av tanken att...

  565. BBC åkte till hundra länder och frågade
    om folk såg sig som världsmedborgare.

  566. Och enormt många människor,
    ibland ländernas halva befolkning-

  567. -svarade ja på den frågan.
    Och många av dem sa:

  568. "Jag är mer världsmedborgare
    än landsmedborgare."

  569. Så det finns verkligen
    en kosmopolitisk energi i världen.

  570. Jag skulle inte kalla det
    kosmopolitiskt-

  571. -utan antropocen eller antropogenisk
    som en identitet.

  572. När man ser att vi lever i en tid-

  573. -där vi har skyndat på
    ohejdbar förstörelse av naturen-

  574. -så är det en idé som kanske
    kan växa till en identitet.

  575. Men jag tvekar, för nåt som är viktigt
    med konceptet identitet-

  576. -är att det finns en balans
    mellan distans och närhet.

  577. En balans
    mellan främlingskap och intimitet.

  578. Kanske är det antropogeniska
    ett alltför allmänt koncept-

  579. -för att kunna ha kraften
    av en identitet.

  580. Men det är, åtminstone i teorin,
    ett svar på din fråga.

  581. Vi är alla människor på en planet
    som kommer att förinta sig själv.

  582. Jag vill bli lite filosofisk.

  583. Vi har nåt gemensamt: de existentiella
    förutsättningarna av att vara människa.

  584. Vi kan förstå vilka vi är och reflektera
    kring oss själva och vår död.

  585. Det är bundet till vår empati
    och till mänskliga rättigheter.

  586. Det finns en mänsklig existens
    som vi alla delar.

  587. Vi kan träffa nån som är helt olik oss
    och ändå helt förstå den personen-

  588. -för att vi delar dessa förutsättningar.
    Bra litteratur kan visa det.

  589. Det är nåt vi delar, över alla länder...

  590. -...religioner, språk och allt annat.
    -Jag håller inte med.

  591. Jag anser att språk ljuger på ett sätt-

  592. -som faktiskt omöjliggör
    kommunikativ transparens.

  593. Nej, jag tycker att det fungerar bra.

  594. Okej, det får bli de avslutande orden.

  595. Merve, Åsa och Anthony, tack för
    er diskussion. - Tack för att ni kom.

  596. Översättning: Jonna Tinnervall
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Vem tror du att du är?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Frågan om vem man tror att man är, är tätt sammanbunden med en annan - vad tror du att du är? Kön, religion, etnicitet, nationalitet, klass och kultur. Dessa typer av tillhörigheter hjälper till när vi ska orientera oss i förståelsen av oss själva, likväl som de formar vår polariserade omvärld. Merve Emre, Kwame Anthony Appia och Åsa Wikforss diskuterar. Christer Sturmark modererar. Inspelat den 24 oktober på Maximteatern, Stockholm. Arrangör: Fri tanke.

Ämnen:
Psykologi och filosofi
Ämnesord:
Filosofi, Filosofisk antropologi, Identitet (filosofi), Identitet (psykologi)
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Vem är du?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vem är du?

Klassificering och identitet

Åsa Wikforss pratar om klassificeringar. Varför behöver vetenskapen sådana? Och hur riskerar vi att missbruka dem? Inspelat den 24 oktober på Maximteatern, Stockholm. Arrangör: Fri tanke.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vem är du?

Personlighetstester och identitet

Christer Sturmark intervjuar Merve Emre som i sin bok "Vilken typ är du?" gör upp med ett av näringslivets mest använda personlighetstester. Emre menar att den är ovetenskaplig och liknar en modern form av horoskop. Inspelat den 24 oktober på Maximteatern, Stockholm. Arrangör: Fri tanke.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vem är du?

Identitet som meningsfull myt

Filosofen Kwame Anthony Appiah samtaler med Christer Sturmark. Kwame Anthony Appiah menar att identiteter är myter som ger våra liv mening och skapar tillit i våra samhällen. Det är lögnerna som binder oss samman. Är vi då bundna vid våra identiteter, eller kan vi omvandlas fritt, närhelst vi vill? Inspelat den 24 oktober på Maximteatern, Stockholm. Arrangör: Fri tanke.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vem är du?

Vem tror du att du är?

Frågan om vem man tror att man är, är tätt sammanbunden med en annan - vad tror du att du är? Kön, religion, etnicitet, nationalitet, klass och kultur. Dessa typer av tillhörigheter hjälper till när vi ska orientera oss i förståelsen av oss själva, likväl som de formar vår polariserade omvärld. Merve Emre, Kwame Anthony Appia och Åsa Wikforss diskuterar. Christer Sturmark modererar. Inspelat den 24 oktober på Maximteatern, Stockholm. Arrangör: Fri tanke.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning

Mer allmänbildande & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta En bok, en författare

Jag bara tvingar mig lite

”Jag bara tvingar mig lite” är en självbiografisk roman skriven av Maja-Stina Fransson. I den får vi följa Minna som barn, tonåring och ung kvinna. Vi får läsa hennes dagbok och följa med in i terapirummet. Hon har tvångstankar. I boken skildras det med allvar, men också med en viss komik som ett liv med tvångstankar kan innebära. Intervjuare: Tara Moshizi.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Jobba, sova, dö

Social på jobbet

Vi har inte valt våra kolleger men många av oss spenderar mer tid på arbetet än med familj och vänner. Hur social behöver man vara på jobbet? Ska man vara kompis med de man jobbar med och hänga med på aktiviteter utanför arbetsuppgifterna? Vad vinner och förlorar man på det?