Historia

Nya tiden - europa och världen

(6 program)

1648-17891789-18151815-1914

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tänka mot strömmen

Cecilia Rodriguez - extraordinär vällust

Avsnitt 20 av 30

Kubanskan Cecilia Rodriguez tankar ställde i slutet av 1700-talet den katolska kyrkans lärda män inför svårlösta frågeställningar och kastade henne själv i fängelse. Hon kallade sig "monstret av extraordinär vällust" och ansåg sig ha ett pedagogiskt uppdrag sänt från Gud. Hon skulle, genom bikten, avslöja de okända ställen där den kvinnliga lusten nådde sitt maximum. På så sätt skulle de "extraordinära syndarna" kunna frälsas. Idéhistorikern Edda Manga har skrivit en avhandling om Cecilia Rodriguez som heter "Gudomliga uppenbarelser och demoniska samlag",

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tänka mot strömmen

Frihet eller döden

Avsnitt 14 av 30

Harriet Tubman föds i början 1820-talet i slaveriets Maryland. Under hela sitt liv kommer hon att gå mot strömmen. Dels genom att vara en svart kvinna som kämpar emot en rasistisk mansdominerad värld. Men också genom att ha en etisk kompass som inte rubbas av motgångar. För Harriet Tubman handlade frihet om att vara eller inte vara. Ett existentiellt tillstånd som man måste kriga för, oavsett följderna.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tänka mot strömmen

Jean-Jacques Rousseau - när barnen blev barn

Avsnitt 28 av 30

Jean-Jacques Rousseau utmanade 1700-talets syn på barn, och hans idéer om barnuppfostran spreds över hela Europa. På 1700-talet var skillnaden mellan vuxna och barn inte definierad och barndomen var något som skulle stökas över så fort som möjligt. Från det att barnet kunde uppföra sig och tala, handlade det om att kopiera de vuxnas beteende. Men Rousseau förespråkade fri lek utan bestraffningar och att kunskapsinlärning skulle vara lustfylld. Även hans syn på naturen och på människan har blivit en del av det västerländska tankegodset. Citat i programmet hämtat från Marianne Molander Beyers artikel i samlingsvolymen "Kritik och beundran. Jean-Jacques, Rousseau och Sverige 1750-1850".

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMin tornedalska historia

Min tornedalska historia

Tornedalingarna är en av Sveriges fem nationella minoriteter. När Sverige förlorade Finland till ryssarna 1809 drogs gränsen mitt i Tornedalen. Tornedalingarna på den svenska sidan blev en finsktalande minoritet. Johannes är 14 år och bor i Stockholm. Han har precis fått veta att han har rötter i Tornedalen och vill ta reda på mer om sin släkts liv i Sverige. Varför lämnade hans förfäder Tornedalen? Varför kan inte han och hans föräldrar meänkieli, som tornedalsfinskan kallas idag? Och varför bytte de efternamnet till ett mer svenskklingande namn?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tänka mot strömmen

Sor Juana de la Cruz - kunskapstörstande pionjär

Avsnitt 22 av 30

Den katolska nunnan Sor Juana Ines de la Cruz, från det vi idag kallar Mexiko, var beredd att göra allt för att få ägna sig åt kunskap och studier. 1600-talets förväntningar på kvinnor gjorde att klosterlivet i så fall var det enda tänkbara. I det välbeställda San Geronimo-klostret kunde hon förfoga över såväl vetenskapliga instrument som tusentals böcker. Sor Juana var en osannolik person för sin tid eftersom hon också tog upp frågor om kvinnoförtryck och inte ville låta sig begränsas av tidens uppfattning. Hennes skrifter omfattar dikter och pjäser, men också ämnen som språk, vetenskap och filosofi. Samtal med litteraturprofessor Anders Cullhed, Anthony Lappin, professor i spanska och Inger Enkvist, professor emerita i spanskspråkig litteratur.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia

Upplysningen

Avsnitt 5 av 8

Varför kom tiden på 1700-talet att kallas för upplysningen? Programledaren Arantxa och ungdomarna Farnaz och Majed tar oss med på en historisk resa. Vi möter dåtidens filosofer och tänkare såsom Montesquieu, Rousseau och Mary Wollstonecraft. Och vi lär oss om upplysningsidéerna; förnuft, framtidstro, jämlikhet, åsiktsfrihet och religionsfrihet, och deras betydelse för eftervärlden, till exempel för kvinnors rättigheter.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning