Historia

Efter ca 1900

(63 program)

Andra världskrigetEfter 1990EfterkrigstidenFörsta världskrigetMellankrigstiden

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSamernas tid - sydsamiska

Stölden av Sápmi

Avsnitt 3 av 3

Sápmis 1900-tal är omtumlande. I Sovjetunionen förs en hård assimileringspolitik gentemot östsamerna och Stalins terror skördar många liv. I väst börjar den storskaliga utvinningen av Sápmis naturtillgångar. Skogen, malmen och vattenkraften gör Sverige till en rik nation. Exploatörerna rättfärdigar sina handlingar med hjälp av rasforskningen. Fram till sent på 1900-talet placeras samiska barn på internatskolor där deras samiska identitet och språk utarmas. Samerna mobiliserar sig under de sista årtiondena före millennieskiftet och det leder till att de första sametingen bildas.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSamernas tid - syntolkat

Stölden av Sápmi

Sápmis 1900-tal är omtumlande. I Sovjetunionen förs en hård assimileringspolitik gentemot östsamerna och Stalins terror skördar många liv. I väst börjar den storskaliga utvinningen av Sápmis naturtillgångar. Skogen, malmen och vattenkraften gör Sverige till en rik nation. Exploatörerna rättfärdigar sina handlingar med hjälp av rasforskningen. Fram till sent på 1900-talet placeras samiska barn på internatskolor där deras samiska identitet och språk utarmas. Samerna mobiliserar sig under de sista årtiondena före millennieskiftet och det leder till att de första sametingen bildas.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSamernas tid - teckenspråkstolkat

Stölden av Sápmi

Avsnitt 3 av 3

Sápmis 1900-tal är omtumlande. I Sovjetunionen förs en hård assimileringspolitik gentemot östsamerna och Stalins terror skördar många liv. I väst börjar den storskaliga utvinningen av Sápmis naturtillgångar. Skogen, malmen och vattenkraften gör Sverige till en rik nation. Exploatörerna rättfärdigar sina handlingar med hjälp av rasforskningen. Fram till sent på 1900-talet placeras samiska barn på internatskolor där deras samiska identitet och språk utarmas. Samerna mobiliserar sig under de sista årtiondena före millennieskiftet och det leder till att de första sametingen bildas.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia

Efterkrigstiden

Avsnitt 8 av 8

Tillsammans med Arantxa och två ungdomar, Abdoulrahmaan och Ponlawat, förflyttar vi oss till tiden efter andra världskriget. Vi får veta vad det kalla kriget var och fördjupar oss i hur världen delades in i ett öst- och ett västblock med USA och Sovjetunionen i spetsen. Vi lär oss om koloniernas frigörelse och får en glimt av kvinnorörelsen, det svenska folkhemmet och rekordåren. Besöken i de historiska miljöerna varvas med faktafyllda animerade inslag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia

Andra världskriget

Avsnitt 7 av 8

Om perioden efter första världskriget och vad som ledde fram till ett andra världskrig. Svåra ekonomiska tider gjorde att starka ledare kunde ta makten, Lenin och senare Stalin i Sovjetunionen, och Hitler i Tyskland. Vi får följa vad som hände under kriget och krigsslutet. Tillsammans med Arantxa och två ungdomar, Alejandro och Farnaz, får vi följa med tillbaka till den här tiden och lära känna människor som stod upp mot nazismen. Allt varvas med faktafyllda animerade inslag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia

Första världskriget

Avsnitt 6 av 8

Två ungdomar, Candela och Saghar, och programledaren klär sig i tidsenliga kläder och provar hur det är att leva vid tiden för första världskriget. Detta varvas med faktafyllda animerade inslag där vi reder ut orsakerna till att kriget bröt ut, om skotten i Sarajevo, öst- och västfronten samt om freden i Versailles. Vi studerar också tre propagandaaffischer från tre perspektiv och får veta mer om ryska revolutionen och bildandet av Nationernas Förbund.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRomernas historia 1900-tal

I Förintelsens spår

Avsnitt 4 av 4

Under andra världskriget kulminerade århundraden av romsk förföljelse. En stor del av Europas romska befolkning dödades av nazistregimen och tusentals romer flydde undan Förintelsen. Trots folkmordet i Tyskland rådde inreseförbud för romer i Sverige. Berith Kalander berättar om sin mamma Hanna som föddes i Polen 1931 och hur hon lyckades komma till Sverige trots inreseförbudet. Vi hör också Rita Prigmor berätta om sin uppväxt i Tyskland under Hitlers tid vid makten och hur hon och hennes syster utsattes för Dr Heydes och Josef Mengeles experiment.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia - lätt version

Efterkrigstiden

Avsnitt 6 av 6

Tillsammans med Arantxa och två ungdomar, Abdoulrahmaan och Ponlawat, förflyttar vi oss till tiden efter andra världskriget. Vi får veta vad det kalla kriget var och fördjupar oss i hur världen delades in i ett öst- och ett västblock med USA och Sovjetunionen i spetsen. Vi lär oss om koloniernas frigörelse och får en glimt av kvinnorörelsen och det svenska folkhemmet. Besöken i de historiska miljöerna varvas med faktafyllda animerade inslag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Särvux
Gymnasiesärskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia - lätt version

Andra världskriget

Avsnitt 5 av 6

Om perioden efter första världskriget och vad som ledde fram till ett andra världskrig. Svåra ekonomiska tider gjorde att starka ledare kunde ta makten, Lenin och senare Stalin i Sovjetunionen, och Hitler i Tyskland. Vi får följa vad som hände under kriget och krigsslutet. Tillsammans med Arantxa och två ungdomar, Alejandro och Farnaz, får vi följa med tillbaka till den här tiden och lära känna människor som stod upp mot nazismen. Allt varvas med faktafyllda animerade inslag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Särvux
Gymnasiesärskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFolkmordet i Rwanda

Fred och försoning

Avsnitt 2 av 2

Hur läker man ett helt land, hur förlåter man utan att glömma? Och hur är det att vara en del av den nya generationen som växer upp i skuggan av ett folkmord, där man antingen är barn till mördare eller offer? Svaren får vi av dem som upplevt folkmordet, de som fötts efter folkmordet och de svenskar som varit en del av arbetet med att få landet att läka. Avsnittet innehåller bilder och scener som kan upplevas som skrämmande. För ökad fördjupning finns en programserie med 10 personliga berättelser: Folkmordet i Rwanda - vittnesmål.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRomernas historia 1900-tal

År av förföljelse

Avsnitt 3 av 4

Romer är en av Sveriges nationella minoriteter men så har det inte alltid varit. Sverige har en historia av att ha förtryckt romer. En romsk grupp som utsatts för stark förföljelse är de resande. Resandes barn sattes på barnhem och kvinnor tvångssteriliserades. Resande tvingades även utstå skallmätningar och rasbiologiska undersökningar. Vi möter Kurt Magnusson och Marcela Kovacsova som båda diskriminerats av svenska myndigheter. Kurt tvångsomhändertogs som barn och Marcela har funnits med i ett olagligt register över romska medborgare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFolkmordet i Rwanda

Hur kunde det ske?

Avsnitt 1 av 2

Vad var det som ledde till allt detta dödande? Och vad skiljer ett folkmord från ett inbördeskrig? Vi får veta mer om orsakerna till folkmordet och om de bakomliggande mekanismerna. Vi ser hur man kan bygga upp hat mellan människor och vilken roll propagandan spelar. Dessutom får vi kunskaper om vad som kan hända i ett land när befolkningen delas upp och ställs mot varandra. Avsnittet innehåller bilder och scener som kan upplevas som skrämmande. För ökad fördjupning finns en programserie med 10 personliga berättelser: Folkmordet i Rwanda - vittnesmål.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRomernas historia 1900-tal

En skola för alla?

Avsnitt 2 av 4

Under 1900-talet var en kontinuerlig skolgång inget självklart för alla romer i Sverige. Många romer hade ingen rätt att stanna på en plats i mer än några veckor. Därför försummades många romska barns skolgång. Marina Kaj och Mirelle Gyllenbäck återberättar minnen från sin skoltid. Båda upplevde att de mobbades på grund av sitt romska ursprung.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRomernas historia 1900-tal

En bostad åt alla?

Avsnitt 1 av 4

Romer har funnits i Sverige sedan 1500-talet men de har inte alltid haft samma rättigheter som svenska medborgare. Under lång tid fick romer inte tillgång till bostäder. Istället tvingades de att flytta runt, eller bo i tält och husvagnar. Allan Demeter och Maria Dimetri berättar om hur det var att växa upp som rom i Sverige. Allan tillbringade barndomen i ett tältläger och Maria var åtta år innan hon fick tak över huvudet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyfiken på Sverige

Sveriges historia

Avsnitt 1 av 10

Sveriges historia presenterad på ett enkelt sätt. Syftet är att ge framför allt nyanlända barn förståelse och en övergripande bild av utvecklingen de senaste 200 åren. Mycket har hänt sedan början på 1800-talet. Om fattigdomen, kyrkans makt, utvandringen till Amerika och industrialiseringen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFolkmordet i Rwanda: vittnesmål

Jeanne d'Arc

Avsnitt 4 av 10

Våldtäkt är ett vapen som ofta används under folkmord. Jeanne d'Arc är bara 16 år gammal när regeringssoldater tar henne från hennes familj och hon utsätts för upprepade sexuella övergrepp. Än idag lever hon med de trauman hon genomlevde under folkmordet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFolkmordet i Rwanda: vittnesmål

Ferdinand

Avsnitt 2 av 10

Ferdinand kommer från Nyarubuye i östra Rwanda. Under folkmordets första dagar lever hutuer och tutsier fortfarande fredligt sida vid sida i Nyarubue. På mindre än en vecka förändras allt och grannar börjar döda grannar och vänner dödar vänner.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFolkmordet i Rwanda: vittnesmål

Claude

Avsnitt 5 av 10

Claude är bara tolv år gammal när folkmordet bryter ut och hans grannar kommer för att döda honom och hans familj. Idag, många år senare, bor han kvar i samma hus som under folkmordet och han ser grannarna som dödade hans familj varje dag.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFolkmordet i Rwanda: vittnesmål

Kalisa

Avsnitt 8 av 10

Under folkmordet strider rebellarmén Rwandiska Patriotiska Fronten mot den rwandiska regimen. Rebellarmén består till stor del av tutsier som levt i exil. Kalisa är en av dem.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFolkmordet i Rwanda: vittnesmål

Audrey

Avsnitt 9 av 10

Audrey växer upp i Gisenyi i nordvästra Rwanda. Det är först åren innan folkmordet som hon förstår att hon är tutsi och att det anses vara någonting dåligt. När folkmordet bryter ut är hon 12 år gammal.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFolkmordet i Rwanda: vittnesmål

Lyse

Avsnitt 6 av 10

Lyse bor i Rwandas huvudstad Kigali. Hon har en son och hon är gravid. När folkmordet bryter ut gömmer de sig hos en väninna eftersom dödspatruller går från hus till hus och letar efter tutsier.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFolkmordet i Rwanda: vittnesmål

Theoneste

Avsnitt 1 av 10

Theoneste är 16 år gammal när folkmordet bryter ut. Tillsammans med sin familj och tusentals andra söker han skydd på stadion i Kibuye. Efter några dagar anfaller hutumilisen.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFolkmordet i Rwanda: vittnesmål

Josée

Avsnitt 3 av 10

När folkmordet bryter ut tar Josée och hennes familj skydd i en kyrka. Där väntar de och hoppas att FN ska komma och rädda dem. Interahamwe, hutu-milisen, kommer till kyrkan för att döda de som sökt skydd där. Josée lyckas fly och försöker ta sig till FN:s läger i Kigali, men på väg dit får hon reda på att lägret är tomt.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFolkmordet i Rwanda: vittnesmål

Devote

Avsnitt 10 av 10

Devote bor med sin familj i Gisenyi i nordvästra Rwanda. När folkmordet bryter ut försöker de fly till Kongo, som bara ligger 10 minuter bort. Men den resan kommer ta mycket längre tid än så att genomföra.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFolkmordet i Rwanda: vittnesmål

Aloys

Avsnitt 7 av 10

Under folkmordet flyr många tutsier till kyrkan i Nyange för att söka skydd. På väg dit blir de överfallna och de som överlever blir instängda i kyrkan. Prästen beordrar då att kyrkan ska rivas över de tusentals människor som är där inne.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaFejkskolan

Drakdamen och munkarna - protester och fördomar

Avsnitt 5

Stereotyper och fördomar står i centrum när Fejkskolan tittar närmare på bilden av Asien i västvärlden. 1963 tände den buddistiska munken Thich Quang Duc eld på sig själv. Protesten mot regimen i Sydvietnam väckte omvärldens fasa. Men i Saigon var reaktionen iskall. Madame Nhu, landets första dam, kallade aktionen för "grillfest". Men medan uttalandet väckte avsky fascinerades västvärlden av henne och hennes vackra klänningar och moderiktiga frisyrer. Programledaren Anna Charlotta Gunnarson och sidekicken David Silva utgår från fotot på omslaget till Rage Against The Machines album från 1992. Varför gav amerikanerna henne namnet "The Dragon Lady"? Var det en asiatisk nidbild? Hur ska vi förhålla oss till en diktatur? Till en frihetskamp?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSamernas tid - lulesamiska

Stölden av Sápmi

Avsnitt 3 av 3

Sápmis 1900-tal är omtumlande. I Sovjetunionen förs en hård assimileringspolitik gentemot östsamerna och Stalins terror skördar många liv. I väst börjar den storskaliga utvinningen av Sápmis naturtillgångar. Skogen, malmen och vattenkraften gör Sverige till en rik nation. Exploatörerna rättfärdigar sina handlingar med hjälp av rasforskningen. Fram till sent på 1900-talet placeras samiska barn på internatskolor där deras samiska identitet och språk utarmas. Samerna mobiliserar sig under de sista årtiondena före millennieskiftet och det leder till att de första sametingen bildas.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMin tornedalska historia

Min tornedalska historia

Tornedalingarna är en av Sveriges fem nationella minoriteter. När Sverige förlorade Finland till ryssarna 1809 drogs gränsen mitt i Tornedalen. Tornedalingarna på den svenska sidan blev en finsktalande minoritet. Johannes är 14 år och bor i Stockholm. Han har precis fått veta att han har rötter i Tornedalen och vill ta reda på mer om sin släkts liv i Sverige. Varför lämnade hans förfäder Tornedalen? Varför kan inte han och hans föräldrar meänkieli, som tornedalsfinskan kallas idag? Och varför bytte de efternamnet till ett mer svenskklingande namn?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMin judiska historia

Min judiska historia

Judarna är en av Sveriges fem nationella minoriteter. De har kommit i olika omgångar och från olika platser i världen. 14-åriga Rebecka har börjat fundera mer och mer kring sin egen historia. Hur hamnade hennes släkt i Sverige? Och hur har judar haft det i Sverige under historien? Genom sin egen släktresa kastas hon tillbaka till 1700-talet då judar levde under "Judereglementet", som styrde deras liv med järnhand. Rebeckas gammelfaster berättar om hur rädd hon var som ung under andra världskriget och hennes mormor om släktens flykt från Östeuropa. Och i Sverige idag kan det faktiskt vara svårt att bära sin davidsstjärna öppet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMin sverigefinska historia

Min sverigefinska historia

Sverigefinnarna är en av Sveriges fem nationella minoriteter. Deras finsktalande förfäder har kommit till Sverige från Finland vid olika tidpunkter. Lova-Li och Wilma är två unga sverigefinnar vars släktingar kom hit som arbetskraftsinvandrare. Båda vill ta reda på mer om sitt sverigefinska arv. Hur har det varit att vara sverigefinsk genom åren? Och hur har just deras släktingar haft det? De träffar Hilkka, som kom till Sverige som krigsbarn. Lova-Lis farmor berättar varför hon valde att inte lära sina barn finska och Lova-Lis pappa berättar om sin uppväxt i Stockholmsförorten Fisksätra och om alla fördomar som fanns mot finnar.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSamernas tid

Stölden av Sápmi

Avsnitt 3 av 3

Sápmis 1900-tal är omtumlande. I Sovjetunionen förs en hård assimileringspolitik gentemot östsamerna och Stalins terror skördar många liv. I väst börjar den storskaliga utvinningen av Sápmis naturtillgångar. Skogen, malmen och vattenkraften gör Sverige till en rik nation. Exploatörerna rättfärdigar sina handlingar med hjälp av rasforskningen. Fram till sent på 1900-talet placeras samiska barn på internatskolor där deras samiska identitet och språk utarmas. Samerna mobiliserar sig under de sista årtiondena före millennieskiftet och det leder till att de första sametingen bildas.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKatjas sverigefinska historia

Katjas sverigefinska historia

Sverige har fem nationella minoriteter. Sverigefinnarna är en av dem. Deras finsktalande förfäder kom till Sverige i olika omgångar. Skogsfinnarna kom redan på 1500- och 1600-talen för att bruka jorden. Andra kom som krigsbarn under andra världskriget och många arbetskraftsinvandrade runt mitten av 1900-talet. Katja är sverigefinne. Det innebär att hon är en del av två kulturer och två språk. I programmet tar Katja reda på mer om sin historia och vilka sverigefinnarna är.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Fredspriset

Nordirlands fredskämpar

Avsnitt 8 av 8

I mitten av 1970-talet är Nordirland en krutdurk. Konflikten mellan protestanter och katoliker har hundratals år på nacken men nu eskalerar den. Den brittiska militären kallas in, vilket bara leder till mer våld och nya terrordåd. Då startar två kvinnor - en protestant och en katolik - en fredsrörelse som skänker nytt hopp. Deras namn är Betty Williams och Mairéad Corrigan, 1976 tilldelas de fredspriset. Avsnittet innehåller bilder och scener som kan vara skrämmande eller obehagliga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Fredspriset

Flyktingarnas beskyddare

Avsnitt 6 av 8

Första världskriget lämnar efter sig ett Europa i ruiner. Miljontals krigsfångar och flyktingar är nödställda. Den norske diplomaten och upptäcktsresanden Fridtjof Nansen överger då sin forskning och tar upp kampen för flyktingarnas rätt. Han tilldelas Nobels fredspris 1922. I programmet träffar vi även Henok som kom till Sverige som flykting från Eritrea, efter fasansfulla upplevelser på Medelhavet. Avsnittet innehåller bilder och scener som kan vara skrämmande eller obehagliga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Fredspriset

Atombombens fiende

Avsnitt 5 av 8

Atombomben är vår världs mest förödande vapen. Vi möter två kvinnor som kämpar för ett förbud mot kärnvapen. Svenska Beatrice Fihn från ICAN tog emot fredspriset tillsammans med Setsuko Thurlow. Setsuko var 13 år när atombomben fälldes över hennes hemstad Hiroshima. Avsnittet innehåller bilder och scener som kan vara skrämmande eller obehagliga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Fredspriset

Fredsmäklaren

Avsnitt 4 av 8

1989 är Namibia Afrikas sista koloni, ockuperat av grannlandet Sydafrika. FN skickar en av världens främsta förhandlare till Namibia med ett svårt uppdrag: att få forna dödsfiender att mötas vid förhandlingsbordet. Med samtal i stället för vapen leder han Afrikas sista koloni till självständighet. Hans namn är Martti Ahtisaari. Avsnittet innehåller bilder och scener som kan vara skrämmande eller obehagliga

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJohannes tornedalska historia

Johannes tornedalska historia

Sverige har fem nationella minoriteter. Tornedalingar är en av dessa. 1809 förlorade Sverige Finland till ryssarna. Gränsen drogs mitt i Tornedalen. På båda sidor om gränsen talades finska och på svenska sidan blev tornedalingarna en minoritetsbefolkning. Johannes har rötter i Tornedalen i norra Sverige. I grävandet i sin egen släkts historia får han även ta del av den tornedalska historien. Om språkets betydelse för människan och hur man påverkas om språk och arv tas ifrån en.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNathans judiska historia

Nathans judiska historia

Judarna kom i olika omgångar och från olika platser till Sverige. De allra första kom redan på 1500-talet, många på 1700-talet, en del kom i samband med förintelsen under andra världskriget och polska judar kom på 1960-talet i samband med judeförföljelserna i Polen. Femtonåriga Nathan gräver i sin familjs judiska historia. Han träffar sin farmor och reser tillsammans med sin mamma Eva till hennes morfar som överlevde förintelsen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDetaljerna - nutidspolitik

Gudrun Schyman bränner 100 000 kronor

Avsnitt 8 av 8

En morgon under Almedalsveckan 2010 luktar det bränt från hamnplan i Visby. Det är Gudrun Schyman som lägger hundralappar i den lilla klotgrillen hon har fått eld i. Hon vill visa på löneskillnaden mellan män och kvinnor. Hur långt kan man gå som politiker? Och blev det en lyckad kampanj?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDetaljerna - nutidspolitik

Verklighetens folk

Avsnitt 7 av 8

Under Almedalsveckan 2009 håller Göran Hägglund ett 40 minuter långt sommartal om Kristdemokraternas politiska vision. Men det som fastnar hos många, och som senare kommer att skapa debatt, är den uppdelning Göran Hägglund gör mellan etablissemanget och det han kallar för "verklighetens folk". Ett populistiskt uttalande menar kritikerna. Men hur tänkte Kristdemokraterna? Och fick det den effekt de hade önskat?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDetaljerna - nutidspolitik

Håll truten Carl Bildt

Avsnitt 6 av 8

Per Gahrton ber Carl Bildt att hålla truten i en direktsänd paneldebatt i Nyhetsmagasinet Studio Ett 1994, dagen efter att Sverige röstat ja till ett medlemskap i EU. Per, som står på nej-sidan hävdar att ja-sidan drivit en oschysst kampanj. Men vad var det egentligen som hände? Hur kunde debatten bli så het? Och vad tänker Per Gahrton idag, 24 år senare?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDetaljerna - nutidspolitik

Öppna era hjärtan

Avsnitt 5 av 8

När dåvarande statsminister Fredrik Reinfeldt höll sitt tal inför valet 2014, vädjade han till svenska folket att öppna sina hjärtan inför den kommande flyktingvågen. Varför formulerade han sig som han gjorde, och vilken betydelse fick talet egentligen för svensk politik?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDetaljerna - nutidspolitik

Fredrick Federley gråter i talarstolen

Avsnitt 4 av 8

När en av landets största motståndare till FRA-lagen, centerpartisten Fredrick Federley, håller sitt anförande inför omröstningen av FRA-lagen brister det. Efter veckor av debatt och påtryckningar från alla håll väljer han till slut ändå att rösta ja för den nya signalspaningslagen. Hur tänkte han där och då, och varför gick han emot sin övertygelse?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDetaljerna - nutidspolitik

Göran Persson dansar med kossan Doris

Avsnitt 3 av 8

En dag i september 2001 tackar dåvarande statsminister Göran Persson ja till att bli intervjuad av kossan Doris i barnprogrammet Abrakadabra. Under inslaget dansar Göran Persson i tio sekunder med Doris, vilket skapar många reaktioner. Vad låg bakom beslutet att tacka ja, och hur långt kan - och ska man gå - för att nå ut till folket med sin politik?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDetaljerna - nutidspolitik

Du är inte min talman

Avsnitt 2 av 8

"Du är inte min talman", säger Rossana Dinamarca till Björn Söder när hon står uppe i talarstolen den 15 december 2014. Varför bröt den erfarna politikern mot en av riksdagens mest grundläggande regler? Och hur ser talmannen Björn Söder på agerandet?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDetaljerna - nutidspolitik

Bengt Westerberg lämnar TV-studion

Avsnitt 1 av 8

Stor förvirring utbryter då Bengt Westerberg reser sig ur soffan och lämnar SVT:s direktsändning under valnatten 1991. Vad var det som egentligen hände? Och hur ser han tillbaka på det idag 27 år senare?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRomernas nittonhundratal

Romernas nittonhundratal

Dolly Andersen och Dusan Marinkovic berättar om romernas historia i Sverige under 1900-talet. Många romer fick flytta från plats till plats och bo i tält och husvagn. En av dem som bodde i tältläger ända in på 1960-talet är Allan Demeter, som delar med sig av hur det var att bo i läger året om. Mirelle Gyllenbäck berättar minnen från sin skoltid och de fördomar hon mött på grund av sin härkomst. Hör också hur de rasbiologiska tankegångarna kom att drabba resandegruppen hårt. Kurt Magnusson berättar om hur han tvångsomhändertogs från sina föräldrar på grund av att de tillhörde gruppen resande.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDröm om demokrati

Hundra år i Sverige

Avsnitt 4 av 6

Hur gick det till när Sverige införde allmän rösträtt? Under första världskriget faller kejsardömen och gamla maktstrukturer samman, i Ryssland görs revolution. Det här påverkar makten i Sverige, och efter att ha stått på randen till revolution med hungerkravaller och upplopp införs allmän rösträtt även här. Historikern Håkan Blomqvist guidar tittaren från hungerkravaller via skotten i Ådalen genom folkhemsbygge, folkomröstningar och kvinnokamp fram till idag. Demokratiminister Alice Bah Kuhnke pratar om hur viktigt det är att värna om demokratin och om vilka krafter som vill undanröja den.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMin samiska historia - syntolkat

Som en främling i eget land

Avsnitt 2 av 4

Sara-Elvira är 17 år och har alltid känt till sin familjs historia men inte pratat så mycket om den. Hennes förfäder var några av dem som tvingades lämna sitt hem i norra Sapmi och drabbades av tvångsförflyttningar under tidigt 1900-tal. De hamnade till slut i Jokkmokk där nu Sara-Elvira och hennes föräldrar och farföräldrar bor. Sara-Elvira träffar sin farfar som berättar om hur tvångsförflyttningarna påverkar honom än i dag. Trots att även han är född i Jokkmokk känner han sig ibland som en främling där. Lite som att vara en främling i eget land.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMin samiska historia - syntolkat

Vi får aldrig glömma

Avsnitt 1 av 4

Máridjá är 19 år och bor i Stockholm. Hennes samiska identitet har alltid varit självklar, men det finns vissa delar av den samiska historien som hon inte orkat fundera kring tidigare. Det handlar om rasbiologin under det tidiga 1900-talet. Maridja reser till Uppsala och till Rasbiologiska institutets gamla arkiv. Där finns många samer med, både i fotopärmar och i siffertabeller. Ett besök som väcker både sorg och ilska.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning