Filosofi

Avsnitt 10 av 30

Friedrich Nietzsche är filosofen som ofta förknippas med fascism. Men han har också inspirerat feminister och människor på den politiska vänsterkanten. Idag är det många som vill stöpa om Nietzsche och göra honom till sin. Många av Nietzsches idéer är kontroversiella. Han var emot demokrati, han var elitist och föraktade svaghet. Nietzsche-specialisten David Brolin skriver om de olika nyfascistiska grupperingar som växer sig allt starkare i Europa och där Nietzsche är en av förebilderna. Enligt Brolin legitimeras den här typen av rörelser om Nietzsche görs rumsren.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Folkhögskola / Studieförbund

Extramaterial

Arbetsmaterial finns

Avsnitt 1 av 30

Journalisten Arvid Hallberg undersöker den politiska filosofen Hannah Arendts tankevärld. Arendt ansåg att tänkande är en inre dialog vi för med oss själva, säger Maria Johansen, lektor i idé- och lärdomshistoria. Hon berättar hur Arendt var inspirerad av Sokrates sätt att ifrågasätta och utmana den egna tankeförmågan. Författaren Annika Ruth Person beskriver hur Arendts resonemang om nazismens koncentrationsläger gav oss ett nytt sätt att se på historien.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Folkhögskola / Studieförbund

Extramaterial

Arbetsmaterial finns

Avsnitt 11 av 30

Den ryska författaren Leo Tolstoj föddes 1828. Han var kritisk mot historieskrivningen och jagade efter sanningen. Han var pacifist och angrep kyrkan som välsignade soldater som skulle ut i krig. Idéer om att tsaren, hjältar och den egna adeln skulle vara viktigare än andra i historieskrivningen förkastade han. Han bosatte sig med det vanliga folket ute på landet och levde som han lärde. Professor Barbara Lönnqvist och docent i idéhistoria Kristian Petrov berättar om Leo Tolstojs liv, litteratur och idéer.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Folkhögskola / Studieförbund

Extramaterial

Arbetsmaterial finns

Avsnitt 12 av 30

För snart 200 år sedan försökte Søren Kierkegaard få människor att utmana sig själva, lyssna på sig på själva och våga gå mot strömmen. Och hans budskap har sedan dess inspirerat folk i hela världen. Han var inspiratör till existentialismen, tungsint filosof och komisk provokatör. Han kom också att bli utfryst av den danska eliten när han dömde ut kyrkan som falsk och ytlig. Kritik som idag lika gärna skulle kunnat gälla den politiska korrektheten, där folk bara följer strömmen, menar lektor Søren Gosvig Olesen vid Københavns universitet.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Folkhögskola / Studieförbund

Extramaterial

Arbetsmaterial finns

Avsnitt 3 av 30

Filosofen Sokrates sägs ha ställt provocerande frågor till sina medmänniskor i det antika Aten. Frågornas syfte var att inspirera till tankar och reflektioner. Sokrates jämförde sig med en barnmorska, i samtal med andra förlöste han tankar och idéer. I modern tid har Sokrates ifrågasättande samtalssätt blivit en lärometod. På Freinetskolan Mimer är sokratisk samtalskonst en del av undervisningen. Journalisten Natacha López diskuterar det sokratiska samtalet med forskaren Anna Pihlgren och elever från Freinetskolan Mimer.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Folkhögskola / Studieförbund

Extramaterial

Arbetsmaterial finns

Avsnitt 4 av 30

Jag tror att vi behöver återvända till Gandhi. Inte som en halv-gud, utan som en person som med sina fel och brister lade ner en fruktansvärd energi och fokus på ett speciellt sätt att bedriva politik på i konflikter. Det säger Stellan Vinthagen, professor i icke-våld och civil olydnad. Gandhis idéer är ett slags hjärta av vad det innebär att kämpa för de frågor som man betraktar som heliga, viktiga och sanna, i en värld där människor har väldigt olika uppfattningar.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Folkhögskola / Studieförbund

Extramaterial

Arbetsmaterial finns

Avsnitt 13 av 30

Den marockanska sociologen Fatima Mernissi tolkade Koranen feministiskt och blev en ikon för muslimska kvinnors frigörelse. Hon stack också hål på myten om den västerländska kvinnans frihet. Jonas Svensson, professor i islamologi, berättar om hennes tolkning av islam, som skiljer sig rejält från de traditionella tolkningarna. Mikaela Lundahl, doktor i idé- och lärdomshistoria, berättar om boken "Shahrazad reser västerut" som Merinissi skrev efter att hon reagerat på hur västerländska män ser ut när de uttalar ordet harem.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Folkhögskola / Studieförbund

Extramaterial

Arbetsmaterial finns

Avsnitt 9 av 30

Simone Weil vigde sitt liv åt det hon ansåg vara det allmännas bästa. Hon levde mellan 1909 och 1943, men blev erkänd som filosof för bara några år sen. Weil såg en verklighet full av nöd och menade att det i en sådan värld vore lögn att leva för något annat än att förmildra de omständigheterna. Hon menade att man skulle sätta sig in i förtryckta människors liv. Hon ordnade strejker för arbetslösa och arbetade i fabrik. Universitetslektor i filosofi Christine Zyka, religionshistorikern Antoon Geels och Mårten Björk, doktorand i religionsvetenskap och systematisk teologi, berättar om hennes filosofiska idéer.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Folkhögskola / Studieförbund

Extramaterial

Arbetsmaterial finns

Avsnitt 5 av 30

I slutet av 1940-talet drev filosofen Ingemar Hedenius frågan om Guds existens till sin spets. En hetsig religionsdebatt bröt ut i Sverige. Hedenius förde vetenskapens talan medan präster, teologer och biskopar argumenterade för kyrkan. Reporter Mikael Funke undersöker Hedenius liv. Vi får här höra om Hedenius tankar om Gud och dåtidens kristna Sverige. Hur kom det sig att Hedenius utmanade kyrkan? Och hur hanterade Svenska kyrkan debatten om Guds existens?

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Folkhögskola / Studieförbund

Extramaterial

Arbetsmaterial finns

Avsnitt 19 av 30

Konstnären och poeten William Blake sökte med fantasins lykta efter människans fria tillstånd. Han föddes 1757 i London och ifrågasatte tidigt regler. Blake förespråkade det oändliga utforskandet där man med fantasin som ledstjärna skapar sig en större och sannare bild av sig själv och omvärlden. Han motsatte sig staten och kyrkan men också vetenskapen. Istället ville han få människor att vidga blicken och se saker med nya ögon. I upplysningstidens tidevarv var det svårt för Blake att få förståelse för sina gåtfulla verk. De kallades obskyra och orealistiska. Kritikern och författaren Carl Johan Malmberg, författaren och förläggaren Jonas Ellerström samt konstnären Eva Jacobson berättar om William Blake.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Folkhögskola / Studieförbund

Extramaterial

Arbetsmaterial finns

Avsnitt 20 av 30

Kubanskan Cecilia Rodriguez tankar ställde i slutet av 1700-talet den katolska kyrkans lärda män inför svårlösta frågeställningar och kastade henne själv i fängelse. Hon kallade sig "monstret av extraordinär vällust" och ansåg sig ha ett pedagogiskt uppdrag sänt från Gud. Hon skulle, genom bikten, avslöja de okända ställen där den kvinnliga lusten nådde sitt maximum. På så sätt skulle de "extraordinära syndarna" kunna frälsas. Idéhistorikern Edda Manga har skrivit en avhandling om Cecilia Rodriguez som heter "Gudomliga uppenbarelser och demoniska samlag",

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Folkhögskola / Studieförbund

Extramaterial

Arbetsmaterial finns

Avsnitt 23 av 30

Jean-Paul Sartre, filosof och författare, var en av ledarfigurerna för existenatialisterna. Efter grundskolan började han studera filosofi på elitskolan École Normale Supérieure. Där träffade han Simone de Beauvoir. I deras relation kom kärlek och utbyte av tankar i första hand, i övrigt fick de vara otrogna och var fria att göra vad de ville. Sartres idéer grundade sig i att allt egentligen är meningslöst eftersom vi ändå ska dö. Var och en är således fri att bestämma vem de vill vara. Professor i idé- och lärdomshistoria Svante Nordin, bibliotekarien Jan Hoff och Ingar Brinck, professor i teoretisk filosofi berättar om Sartres liv och idéer.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Folkhögskola / Studieförbund

Extramaterial

Arbetsmaterial finns

Avsnitt 28 av 30

Jean-Jacques Rousseau utmanade 1700-talets syn på barn, och hans idéer om barnuppfostran spreds över hela Europa. På 1700-talet var skillnaden mellan vuxna och barn inte definierad och barndomen var något som skulle stökas över så fort som möjligt. Från det att barnet kunde uppföra sig och tala, handlade det om att kopiera de vuxnas beteende. Men Rousseau förespråkade fri lek utan bestraffningar och att kunskapsinlärning skulle vara lustfylld. Även hans syn på naturen och på människan har blivit en del av det västerländska tankegodset. Citat i programmet hämtat från Marianne Molander Beyers artikel i samlingsvolymen "Kritik och beundran. Jean-Jacques, Rousseau och Sverige 1750-1850".

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Folkhögskola / Studieförbund

Extramaterial

Arbetsmaterial finns

Avsnitt 25 av 30

Naturvetaren Emanuel Swedenborg föddes 1688. Hans pappa var biskop i Skara, men Emanuel slog in på vetenskapens väg. Han studerade fysik, mekanik och filosofi. Med tiden kom han att intressera sig för kroppens relation till själen. Han utvecklade det som kom att kallas korrespondensläran - den materiella världen svarar mot den andliga, varje ting i vår verklighet har en överensstämmelse med något i en annan verklighet. Prästen Kristina Hjern, tonsättaren Jonas Forsell, operasångaren Bengt Krantz och professor i litteraturvetenskap Thomas Götselius berättar om Swedenborg.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Folkhögskola / Studieförbund

Extramaterial

Arbetsmaterial finns

Avsnitt 26 av 30

"Vi kom till världen för att förändra den", sa den brasilianska filosofen och pedagogen Paulo Freire. Han arbetade för dem utan röst i samhället och la grunden för det som kallas kritisk pedagogik. Freire växte upp i ett fattigt Brasilien i början av 1900-talet. Han fick själv känna på hur hungern hindrade honom från att tillgodogöra sig skolundervisningen. Som vuxen utbildade han sig till jurist, men hans hustru, Elsa, övertygade honom om att det var genom pedagogiken han skulle kunna förändra världen. Åse Eliason Bjurström, dramapedagog, Jan-Erik Perneman, universitetslektor, Staffan Selander, seniorprofessor i didaktik samt Juan Velasquez, docent i genusvetenskap, berättar om Paulo Freire.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Folkhögskola / Studieförbund

Extramaterial

Arbetsmaterial finns

Avsnitt 27 av 30

1949 slog Simone de Beauvoirs idéer ner som en bomb i Frankrike. Boken "Det andra könet" svartlistades av den katolska kyrkan och vänner vände henne ryggen. Idag ses hon som en feministisk ikon och boken har blivit en feministisk bibel. Många menar att det var i och med "Det andra könet" som den moderna feminismen föddes. Själv hävdade hon länge att hon inte var feminist. Först i början av 70-talet började hon kalla sig det. "Hon fattade det långsamt själv", säger Åsa Moberg.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Folkhögskola / Studieförbund

Extramaterial

Arbetsmaterial finns

Avsnitt 30 av 30

Ingen kan bevisa att Lao Zi har existerat. Oavsett om han har existerat eller inte, så har Lao Zi lämnat efter sig en tankevärld som lever än idag. Han anses ha lagt grunden för taoismen, en livsåskådning enligt vilken man ska stanna upp och reflektera, vara en del av alltet och lära sig att leva i harmoni. Om Lao Zi funnits levde han för 2500 år sedan i en tid som präglades av inbördeskrig. Lao Zi arbetade i kejsarens bibliotek och hade en prestigefylld position. Han levde i stillhet och enkelhet och praktiserade andlig träning, meditation, som han också lärde ut.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Folkhögskola / Studieförbund

Extramaterial

Arbetsmaterial finns

Avsnitt 6 av 10

Vad är universum egentligen? Har universum ett slut? Och vad finns det där i så fall? Tillsammans med Siri och Nils, båda 11 år, funderar Farzad kring de här stora och kluriga frågorna. De vänder och vrider på sina tankar för att komma närmare olika svar, och frågar sig också vad som fanns innan universum kom till. Vi får också höra vad elever på Högalidsskolan i Stockholm tänker kring samma frågor.

Produktionsår:

2018

Utbildningsnivå:

Grundskola 4-6

Extramaterial

Arbetsmaterial finns

Avsnitt 9 av 10

Vad händer när vi dör? Och vad skulle hända om vi inte dog? 11-åriga Sun-Sun, 12-åriga Fabian och Farzad filosoferar vidare kring detta stora ämne. Lever ens atomer kvar i någon form även om medvetandet inte gör det? Tror man på sådant som man vill tro på, om det som händer efter att man dött? I många religioner talar man om ett liv efter detta. Blir det lättare att förstå döden då? Vi får även höra elever från Snösätraskolan dela med sig av sina tankar om vad som händer efter döden.

Produktionsår:

2018

Utbildningsnivå:

Grundskola 4-6

Extramaterial

Arbetsmaterial finns

Avsnitt 8 av 10

Vad är döden? Varför dör vi? Och vad händer med oss när vi dör? Tillsammans med 11-åriga Sun-Sun och 12-åriga Fabian funderar Farzad kring de här stora frågorna. Alla dör någon gång och ändå tycker vi ofta att det är jobbigt att tänka på det och prata om det. Varför då? Ser man på döden på olika sätt beroende på hur gammal man är? Och hur kan det vara när någon i ens närhet dör? Vi får också höra några elever på Snösätraskolan dela med sig av sina tankar.

Produktionsår:

2018

Utbildningsnivå:

Grundskola 4-6

Extramaterial

Arbetsmaterial finns

Avsnitt 10 av 10

Hur vet vi att det vi ser, känner och luktar är på riktigt? Att allting inte bara är en superavancerad och välgjord simulering? Sofia och Nils, båda 11 år, funderar tillsammans med Farzad kring de här komplicerade frågorna. Tänk om vi egentligen befinner oss i ett spel och att någon annan styr oss, vem skulle det vara i så fall? Och spelar det egentligen någon roll om allt är en illusion? Vi får också höra vad elever på Snösätraskolan i Rågsved tänker om samma frågor.

Produktionsår:

2018

Utbildningsnivå:

Grundskola 4-6

Extramaterial

Arbetsmaterial finns

Avsnitt 7 av 10

Vad fanns innan universum kom till? Vad är ingenting? Är vårt universum det första? Tillsammans med Siri och Nils, båda 11 år, fortsätter Farzad att fundera kring de här stora och kluriga frågorna. De vänder och vrider på sina tankar för att komma närmare olika svar. För att höra olika sätt att tänka lyssnar de också på hur några elever på Högalidsskolan i Stockholm funderar.

Produktionsår:

2018

Utbildningsnivå:

Grundskola 4-6

Extramaterial

Arbetsmaterial finns

Avsnitt 4 av 10

Fabian och Minou fortsätter att fundera tillsammans med Farzad kring meningen med livet. Varför lever vi? Vad kan påverka synen på meningen med livet, och förändras den med tiden? De gör ett tankeexperiment: om man som 90-åring kunde ringa till sig själv idag och tipsa om vad som gör livet meningsfullt. Vad skulle man säga då?

Produktionsår:

2018

Utbildningsnivå:

Grundskola 4-6

Extramaterial

Arbetsmaterial finns

Avsnitt 3 av 10

Vad är egentligen meningen med livet och varför finns vi människor? Tillsammans med 12-åriga Fabian och 10-åriga Minou funderar Farzad kring de här stora och svåra frågorna. De vänder och vrider på sina tankar för att komma närmare olika svar. De frågar sig bland annat vad som skulle hända om livet inte fanns. Har människan ett uppdrag? Bestämmer man kanske själv vad som är meningen med livet?

Produktionsår:

2018

Utbildningsnivå:

Grundskola 4-6

Extramaterial

Arbetsmaterial finns