Fysik

Vår gröna planet är ett undantag i ett annars mörkt och ogästvänligt universum. Här funderar professor Ulf Danielsson på om vi kan hitta lösningar till klimatkrisen genom att se jorden ur ett kosmiskt perspektiv. Inspelat den 11 oktober 2019 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Nobel Prize Museum.

Produktionsår:

2019

Utbildningsnivå:

Allmänbildande

Avsnitt 18 av 22

Med hjälp av joner kan man skjuta sönder cancer. Tekniken har en enorm potential, men den är svårhanterlig och dyr. Tünde Fülöp, professor vid Chalmers i Göteborg, använder sig av matematik för att försöka få fram en effektiv cancerbehandling med joner. Vid vanlig cancerstrålning avges energi gradvis, men jonerna i Tünde Fülöps projekt ger ifrån sig nästan all sin energi där de stannar.Det gör att man kan komma åt djupt sittande tumörer utan att vävnaden omkring skadas.

Produktionsår:

2015

Utbildningsnivå:

Gymnasieskola

Avsnitt 10 av 22

Sofia Feltzing är professor i astronomi vid Lunds universitet. Enligt henne kommer rymdsonden Gaia, som sköts upp i december 2013, att "förändra allting" för astronomerna. Gaia ska inom några år börja leverera exakta positioner och avstånd för miljarder stjärnor och himlakroppar i stora delar av vår galax. Tillsammans med spektrografen 4MOST kommer Gaia kunna fånga in fler och noggrannare stjärnspektra än någonsin tidigare. Det kommer att ge Sofia Feltzing och hennes forskarkollegor helt nya möjligheter att förstå Vintergatans födelse.

Produktionsår:

2015

Utbildningsnivå:

Gymnasieskola

Avsnitt 11 av 22

I dagens tunna solceller används sällsynta och dyra ämnen som tellurium, indium och gallium. Men Charlotte Platzer Björkman och hennes forskargrupp vid Uppsala universitet arbetar med att utveckla solceller av vanligare ämnen som koppar, zink och tenn. Det gör att deras solceller blir billigare, mer hållbara och miljövänliga. De har redan kommit en bit på vägen, och om de lyckas kan det vara avgörande för jordens framtida energiförsörjning. Hon är övertygad om att solceller kommer att spela en avgörande roll i framtidens energisystem, och att vi ser början på en revolution.

Produktionsår:

2015

Utbildningsnivå:

Gymnasieskola

Avsnitt 12 av 22

Venus har ett mycket varmt och ogästvänligt klimat och de rymdsonder som hittills har landat där har smält på grund av den extrema hettan. I projektet Working on Venus ska KTH-forskaren Mikael Östling och före detta astronauten Christer Fuglesang utveckla ny värmetålig teknik som ska klara Venus varma klimat.

Produktionsår:

2015

Utbildningsnivå:

Gymnasieskola

Avsnitt 16 av 22

Forskarna är idag övertygande om att den mörka materian faktiskt finns och att den har format hela universum med sin enorma gravitationskraft. Men vad den egentligen består av är det ingen som vet. Astrofysikers hypotes är att den mörka materian består av svagt växelverkande massiva partiklar, WIMP-partiklar. Jan Conrad, professor i partikelfysik vid Stockholms universitet, vill lösa gåtan.

Produktionsår:

2015

Utbildningsnivå:

Gymnasieskola

Avsnitt 22 av 22

Nu byggs världens modernaste synkrotronljusanläggning utanför Lund. Här ska forskare kunna studera naturens allra minsta byggstenar. Maskinchef Mikael Eriksson visar runt i MAX IV-labbet som kan liknas vid ett supermikroskop. Här avger supersnabba elektroner ett intensivt ljus som riktas mot det material man vill undersöka. Det osynliga blir synligt. Hit väntas tvåtusen forskarbesök varje år. Förväntningarna är stora på vad det kommer att betyda för vår framtida miljö och för forskningen kring nya material och nya mediciner.

Produktionsår:

2015

Utbildningsnivå:

Gymnasieskola

Avsnitt 8 av 10

Vad gör vi om jorden blir obeboelig? Kan människosläktet fortsätta leva vidare på en annan planet? Genom en framgångsrik rymdforskning har en ny typ av raket uppfunnits. Då raketen kan återvändas går det nu att resa tur och retur till Mars. Men går det att leva där?

Produktionsår:

2019

Utbildningsnivå:

Grundskola 7-9

Avsnitt 4 av 10

Samhället och hela länder har gjort sig beroende av miljöfarlig energi. Hur kan vi hitta alternativ till fossila bränslen? En forskning som det satsas på är fusion. Genom fusion skulle all världens energiproblem lösas. Just nu byggs världens största fusionskraftverk och forskare över hela världen samverkar intensivt för att lösa energifrågan.

Produktionsår:

2019

Utbildningsnivå:

Grundskola 7-9

Avsnitt 2 av 10

Rymden är fylld av skrot - trasiga satelliter, förbrukade raketer och annat skräp. Allt det här skräpet skulle kunna krocka med viktiga satelliter som vi behöver för vår kommunikation på jorden. På ett universitet i England forskas det på en satellit som ska hjälpa till att fånga in rymdskrotet.

Produktionsår:

2019

Utbildningsnivå:

Grundskola 7-9

Avsnitt 9 av 10

Solens ultravioletta strålning orsakar skador i cellernas arvsmassa och resulterar i hudcancer. Med hjälp av revolutionerande artificiell intelligens - AI-teknik - går det att detektera hudcancer i ett tidigt stadium. Visionen är att man ska kunna upptäcka hudcancer genom en app i telefonen och den bild man tar på sin hud.

Produktionsår:

2019

Utbildningsnivå:

Grundskola 7-9

Vad är liv? Den till synes enkla frågan formulerade den österrikiske fysikern och Nobelpristagaren Erwin Schrödinger i en bok som gavs ut 1944. Med Karl Sigmund, matematikprofessor från Wien och Dan Larhammar, biolog och preses för Kungliga vetenskapsakademien. I inledningen medverkar också Lars Hultman, vd för Stiftelsen för strategisk forskning. Inspelat den 20 maj 2019 på Scalateatern, Stockholm. Arrangör: Fri Tanke, Kungliga vetenskapsakademien och Stiftelsen för strategisk forskning.

Produktionsår:

2019

Utbildningsnivå:

Högskola

En olyckshändelse i labbet ledde till att ögonlasern utvecklades. Gerard Mourou, Nobelpristagare i fysik 2018, berättar om sin passion för extremt ljus. Inspelat den 8 december 2018 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:

2018

Utbildningsnivå:

Allmänbildande

Donna Strickland, Nobelpristagare i fysik 2018, berättar om arbetet med att utveckla högintensitetslasern, ett verktyg som revolutionerat många områden. Inspelat den 8 december 2018 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:

2018

Utbildningsnivå:

Allmänbildande

Arthur Ashkin, Nobelpristagare i fysik 2018, har utvecklat den optiska pincetten som kan gripa tag i partiklar, atomer, molekyler och levande bakterier utan att skada dem. Föreläsningen hålls av kollegan René-Jean Essiambre. Inspelat den 8 december 2018 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:

2018

Utbildningsnivå:

Allmänbildande

Historikern David Christian diskuterar sitt projekt "Big history" med experter i fysik, arkeologi och historia. Genom att ta ett brett och tvärvetenskapligt grepp på historien från universums uppkomst till dagens globala samhälle kan vi också få en glimt av framtiden. Övriga medverkande: Christer Sturmark, Arne Jarrick, Åsa Karlsson och Ulf Danielsson. Inspelat den 17 september 2018 på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. Arrangörer: Fri tanke förlag och Kulturhuset Stadsteatern.

Produktionsår:

2018

Utbildningsnivå:

Allmänbildande

Den unga forskaren Mioko Otsuka från Japan berättar om sin forskning gällande förbättrad seebeck-koefficient för endimensionell kvantfysisk bismuth-nanotråd. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:

2018

Utbildningsnivå:

Högskola

Clara-Ann Cheng Ling från Singapore berättar om sina studier om strömlinjeformad reflektion av hög energi. Förhoppningen är att öka processhastigheten inom forskningen. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:

2018

Utbildningsnivå:

Högskola

Hur ser framtidens flygplansvinge ut? Hur kan vi transportera tyngre saker i luften utan att göra av med mer flygbränsle än nödvändigt? Nils Wagner, ung forskare från Tyskland, berättar om sina tankar kring en effektivare framtida flygplansvinge. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:

2018

Utbildningsnivå:

Högskola

Yifu Ouyang berättar om sina studier som handlar om ultrasnabb laser och dess användning i tidsupplöst spektroskopi. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:

2018

Utbildningsnivå:

Högskola

Inom fysiken arbetas det idag oftast tredimensionellt inom forskningen. Vad händer med atomer och molekyler om vi i stället ser fyrdimensionellt på dem? Den unga forskaren Benjamin Muntz berättar om vad som händer om man flyttar dimensioner. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:

2018

Utbildningsnivå:

Högskola

Daniel Burghardt från Brasilien berättar om sitt forskningsarbete som handlar om hur man skapar ett effektivt kontrollsystem för energikonsumtion. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:

2018

Utbildningsnivå:

Högskola

Hur bygger man ett teleskop med en huvudspegel på 39 meter i diameter? Michele Cirasuolo från The European Southern Observatory berättar om projektet på Paranalobservatoriet i Chile. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Högskola

Finns det liv i rymden? Den frågan fascinerar många och inte minst Sir Martin Rees, professor emeritus vid universitet i Cambridge. Rees är kosmolog och rymdforskare med ett specialintresse för galaxernas formation, svarta hål och de mer spekulativa delarna av kosmologin. Här berättar han om sin forskning. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Högskola

Kip S. Thorne berättar om forskningen som lett till Nobelpriset i fysik 2017. Den 14 september 2015 observerades för första gången universums gravitationsvågor. Vågorna, som Albert Einstein förutspådde hundra år tidigare, kom från en kollision mellan två avlägsna svarta hål. Det tog 1,3 miljarder år för vågorna att färdas till LIGO-detektorn i USA. Gravitationsvågor är ett helt nytt sätt att se de våldsammaste händelserna i rymden, och testa gränserna för vårt vetande. Inspelat den 8 december 2017 på Stockholms universitet, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Högskola

Barry C. Barish berättar om forskningen som lett till Nobelpriset i fysik 2017. Den 14 september 2015 observerades för första gången universums gravitationsvågor. Vågorna, som Albert Einstein förutspådde hundra år tidigare, kom från en kollision mellan två avlägsna svarta hål. Det tog 1,3 miljarder år för vågorna att färdas till LIGO-detektorn i USA. Gravitationsvågor är ett helt nytt sätt att se de våldsammaste händelserna i rymden, och testa gränserna för vårt vetande. Inspelat den 8 december 2017 på Stockholms universitet, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Högskola

Rainer Weiss berättar om forskningen som lett till Nobelpriset i fysik 2017. Den 14 september 2015 observerades för första gången universums gravitationsvågor. Vågorna, som Albert Einstein förutspådde hundra år tidigare, kom från en kollision mellan två avlägsna svarta hål. Det tog 1,3 miljarder år för vågorna att färdas till LIGO-detektorn i USA. Gravitationsvågor är ett helt nytt sätt att se de våldsammaste händelserna i rymden, och testa gränserna för vårt vetande. Inspelat den 8 december 2017 på Stockholms universitet, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Högskola

Kommer man kunna bevisa vad mörk materia är? Jan Conrad, professor i astropartikelfysik vid Stockholms universitet, berättar om de kommande bevis man hoppas hitta. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Högskola

Vilket är det bästa sättet att jaga efter supernovor? Jesper Sollerman, professor vid Stockholms universitet, tror sig ha svaret. Här berättar han om sitt arbete med att studera exploderande stjärnor, något som involverar hundratalet människor över flera kontinenter. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Högskola

Vad sätter igång en explosion av en stjärna, en supernova? Josefin Larsson, docent i astrofysik vid Kungliga Tekniska Högskolan, berättar om nya insikter om exploderande stjärnor. Dessa kommer av observationer från den till jorden närmst belägna explosionen: Supernova 1987A, som trettio år efteråt fortfarande ger oss nya kunskaper. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Högskola

Kommer vi att kunna hitta guld i universum? Detta hoppas Avishay Gal-Yam, professor vid institutionen för astrofysik vid Wiezmann-institutet, Israel. Just nu pågår nämligen en revolution för möjligheterna att observera övergående astronomiska händelser. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Högskola

Hur har bilden av vår galax, Vintergatan, förändrats de senaste åren? Thomas Bensby, forskare i astronomi, berättar om ett av astrofysikens stora mål, att förstå vår egen galax, och om den vetenskapliga guldgruva de nästkommande tio-femton årens observationer kan visa sig vara. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Högskola

Vad vet vi om den första tiden efter the big bang, och vilken roll spelar svarta hål för galaxernas evolution? Kirsten Kraiberg Knudsen, docent i astronomi vid Chalmers tekniska högskola, talar om den fundamentala utveckling som observationer i det infraröda spektrat ger oss för att förstå dessa frågor. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Högskola

Matthew Hayes, forskare vid Stockholms universitet, går igenom den senaste tekniken inom "low-surface brightness"-astronomin och visar på de nuvarande teleskopens begränsningar. Hayes diskuterar vilken bild av stjärnmateria och utomgalaktisk gas framtidens observationer kommer att ge oss. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Högskola

Kan vi begränsa den mörka materian så den blir begripbar? Volker Springel, professor vid universitetet i Heidelberg, går igenom vad vi i nuläget förstår om hur strukturer bildas i kosmos. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Högskola

Kan algoritmer till fullo förstå galaxernas evolution? Marcella Carollo, professor vid institutionen för astronomi vid ETH i Zürich, Schweiz, redogör vad vi vet i dagsläget och tittar framåt mot de utmaningar som hägrar bortom gränserna. När nya datorer och teleskop producerar petabytes och kanske exabytes med data kommer vi att möta filosofiska utmaningar, säger hon. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Högskola

Vilken sannolikhet för beboelighet finns det på expoplaneter? Nikolai Piskunov, professor i astrologi vid Uppsala universitet, berättar om sitt arbete med spektroskopi för att undersöka expoplaneternas kemiska atmosfärer. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Högskola

Kan vi hitta bevis för liv i rymden inom ett par decennier? Med ny teknologi kommer vi allt närmare att kunna studera exoplaneter genom direkta observationer, berättar Markus Janson, lektor vid institutionen för astronomi vid Stockholms universitet. Han hoppas att detta ska innebära de första reproducerbara bevisen för möjligheten till liv i vår galax. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Högskola

Finns det jordlika planeter i andra solsystem? Anders Johansen, professor vid institutionen för astronomi vid Lunds universitet, berättar om sitt arbete med datorsimulationer för att beräkna möjligheten för beboeliga planeter i andra solsystem än vårt. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Högskola

Kan det finnas beboeliga planeter i ostabila planetsystem? Melvyn B Davies, professor vid institutionen för astronomi vid Lunds universitet, visar hur de senaste decenniernas observationer har gett oss flera överraskningar. Dessa upptäckter har inneburit betydande framsteg i att förstå hur planetsystem fungerar och bildas. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Högskola

Vad kommer nästa generation astrofysiker kunna upptäcka med hjälp av ny teknologi? Den frågan ställer Bruce Elmegreen, IBM:s forskningsavdelning, som här går igenom det vi vet och det som vi ännu inte har svar på. Inspelat den 4 april 2017 på Lunds universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Lunds universitet.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Högskola

Vad är skillnaden mellan variationer och förändningar i klimatet? Vad är naturligt och vad är inte det? Cintia Uvo, professor vid Lunds universitet, berättar om tendenser i klimatet som är återkommande enligt naturens historia och företeelser som avviker från dom återkommande förändringarna. Inspelat den 9 mars 2017 på Lunds universitet. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Högskola

Anton Zeilinger, professor vid institutet för kvantoptik och direktör för vetenskapsakademien i Österrike, förklarar kvantfysikens fenomen med sammanflätande partiklar på stora avstånd, våg-partikel-dualitet och superpositioner och hur vi ska förstå kvantvärlden på ett intuitivt sätt. Inspelat den 12 juni 2016 på Pop House Hotel, Stockholm. Arrangörer: Fri tanke förlag och Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:

2016

Utbildningsnivå:

Högskola

I takt med att bilden av vårt universums mörka och okända sida sakta börjar klarna får vi också en helt ny kunskap om vår egen existens och mänsklighetens framtid. Astrofysikerna Ulf Danielsson och Christophe Galfard guidar genom svarta hål och bortom döende solar och förklarar fysikens häpnadsväckande nya upptäckter. Universums skönhet har aldrig varit större. Moderator: Karin Bojs, vetenskapsjournalist. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Volante och Fri tanke förlag.

Produktionsår:

2016

Utbildningsnivå:

Allmänbildande

J Michael Kosterlitz är en av 2016 års Nobelpristagare i fysik. Tillsammans med David Thouless lyckades han visa något som ingen annan trodde var möjligt: att riktigt tunna skikt av ett material kan vara supraledande vid låga temperaturer, det vill säga att ström kan flyta fram i det helt utan motstånd. De visade också vad som händer när materialet byter fas och slutar vara supraledande. Inspelat den 8 december 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:

2016

Utbildningsnivå:

Högskola

F Duncan M Haldane är en av 2016 års Nobelpristagare i fysik. Här går han igenom den teoretiska utvecklingen som har lett fram till bland annat hans egen upptäckt om hur topologiska begrepp kan användas för att förstå egenskaperna hos kedjor av små magneter som förekommer i vissa material. Inspelat den 8 december 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:

2016

Utbildningsnivå:

Högskola

Astronauten Samantha Christoforetti berättar om sin senaste rymdresa där hon utfört vetenskapliga experiment för att ta reda på hur kroppen fungerar. Samtidigt som Christoforetti tog tester på blod och mänskliga vävnader svävade hon som Stålmannen 24 timmar om dygnet. Inspelat den 21 september 2015 i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:

2016

Utbildningsnivå:

Allmänbildande

Att sväva runt i en rymddräkt utanför en rymdstation kan vara nog så svårt. Men vad händer om man dessutom råkar ut för ett allvarligt fel? Astronauten Luca Parmitano berättar en nervkittlande historia med hjälp av filmer och bilder om hur hans hjälm plötsligt börjar fyllas med vatten. Inspelat den 21 september 2015 på i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.

Produktionsår:

2016

Utbildningsnivå:

Allmänbildande

Den kanadensiske fysikern Arthur B McDonald fick tillsammans med japanske fysikern Takaaki Kajita Nobelpriset i fysik 2015. Här berättar Arthur B McDonald om arbetet bakom upptäckten som har ändrat vår förståelse av materiens innersta och kan visa sig avgörande för vår bild av universum. Inspelat den 8 december 2015 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:

2015

Utbildningsnivå:

Högskola

Den japanske fysikern Takaaki Kajita fick tillsammans med kanadensaren Arthur B McDonald Nobelpriset i fysik 2015 för upptäckten av neutrrinooscillationer, som visar att neutriner har massa. Här berättar Takaaki Kajita om sin forskning. Christina Moberg från Kungliga Vetenskapsakademien inleder föreläsningen. Inspelat på Stockholms universitet den 8 december 2015. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:

2015

Utbildningsnivå:

Högskola