Demokrati och beslutsfattande

Avsnitt 5 av 7

Ett viktigt inslag i demokratin är att alla är lika inför lagen. Har döva alltid varit en del av demokratin? Hur mycket har döva kunnat påverka genom tiderna?

Produktionsår:

2019

Utbildningsnivå:

Grundskola 7-9

Annika Söder, kabinettssekreterare på Utrikesdepartementet, talar om betydelsen av öppen och fri tillgång till kunskap och information för att bygga stabila demokratier. Inspelat den 16 augusti 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangörer: Wikimedia foundation och Wikimedia Sverige.

Produktionsår:

2019

Utbildningsnivå:

Allmänbildande

Avsnitt 4 av 4

I Europaparlamentet jobbar 751 politiker och ca 7500 tjänstemän, men det finns också tusentals lobbyister som varje dag försöker påverka politikernas beslut. Vi får träffa Kalle som arbetar som lobbyist i Bryssel för den svenska nykterhetsrörelsen IOGT. Vi träffar även Jacob som arbetar för ett konsultlobbyföretag. Vi försöker också ta reda på vad våra svenska politiker tänker kring lobbyism.

Produktionsår:

2019

Utbildningsnivå:

Gymnasieskola

Extramaterial

Arbetsmaterial finns

Regering och riksdag, två ord som liknar varandra, men är helt olika saker. Här får vi lära oss skillnaden.

Produktionsår:

2018

Utbildningsnivå:

Grundskola 4-6

Sverige fick som sista land i Norden kvinnlig rösträtt i maj 1919 och två år senare valdes fem kvinnor för första gången in i Sveriges riksdag. En av kvinnorna, Nelly Thüring, uppmuntrade kvinnor att våga ta plats och att göra sin röst hörd. Genom den största mobiliseringen av kvinnor som vårt land har skådat lyckades även LKPR, Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, samla hundratusentals namnunderskrifter för ett gemensamt krav: Rösträtt för kvinnor!

Produktionsår:

2019

Utbildningsnivå:

Gymnasieskola

I maj 1919, klubbades beslutet om kvinnlig rösträtt igenom och en 35-årig lång kamp och väntan var till ända. Hur gick det till och vilka var kvinnorna som ägnade stora delar av sina liv åt rösträttsfrågan? Historiker Karin Kvist Geverts berättar om några viktiga milstolpar genom åren och Malin Bonthron, barnbarnsbarnbarn till Anna Whitlock, läser ett utdrag från ett av alla de tal Anna höll då hon arbetade för kvinnofrågan. Men alla var inte för den stora samhällsförändring som kvinnlig rösträtt innebar.

Produktionsår:

2019

Utbildningsnivå:

Grundskola 7-9

Avsnitt 4 av 4

Vilka får vara med och bestämma i folkomröstningar och i parlament? Och vad är en ideologi? Noah tycker att det finns likheter mellan fyraprocentsgränsen i ett svenskt riksdagsval och kvalgränsen till ett mästerskap i friidrott. Leila försöker själv klara kvalgränsen i stavhopp med coaching av Angelica Bengtsson. Vi stiftar bekantskap med konservatism, liberalism och socialism. Och Leila träffar partiledarna från riksdagspartierna för att höra var de placerar sig ideologiskt. Statsvetaren Jenny Madestam reder ut de politiska begreppen.

Produktionsår:

2018

Utbildningsnivå:

Grundskola 7-9

Avsnitt 3 av 4

Att vi ska ha ett välfärdssystem i Sverige är alla riksdagspartier överens om men vad skiljer dem åt? Och vem bestämmer egentligen vad i Sverige? För att förklara två olika sätt att se på välfärd jämför Noah vänsterpartiernas skattepolitik med en ballongfärd och högerpartiernas med ett fallskärmshopp, något som Leila också får testa i praktiken. Hon får också praoa på ett passagerarfartyg för att lära sig mer om olika beslutsnivåer. Statsvetaren Jenny Madestam reder ut de politiska begreppen och i sketchen räknar Anna Granath kronor och ören och lägger sordin på Williams och Leilas partystämning.

Produktionsår:

2018

Utbildningsnivå:

Grundskola 7-9

Avsnitt 2 av 4

Vilka olika typer av statsskick finns det och vad kännetecknar en demokrati respektive en diktatur? Hur fungerar samspelet mellan regering och riksdag och varför är det lättare för vissa regeringar att styra än andra? För att få handfasta svar får Leila uppdrag både hos Djurgårdens herrfotbollslag och på rallybanan. Statsvetaren Jenny Madestam reder ut politiska begrepp, Anna och William hittar nya rytmer och fenomenet vågmästarroll förklaras med en historisk tillbakablick på partiet Ny Demokrati.

Produktionsår:

2018

Utbildningsnivå:

Grundskola 7-9

Avsnitt 6 av 6

Vi lever och organiserar oss i nationalstater och unioner samtidigt som flera av de stora framtidsfrågorna kan komma att kräva global samverkan. En grupp sjätteklassare får i uppgift att på ett demokratiskt sätt lösa klimatkrisen och fattigdomsproblematiken. Under ett rundabordssamtal formar de idéer och en politik som skulle kunna lösa dessa ödesfrågor. Och de kommer fram till en mängd radikala förslag. Förslagen utvärderas av framtidsforskaren Lisen Schultz och filosofen Karim Jebari.

Produktionsår:

2018

Utbildningsnivå:

Grundskola 4-6

Avsnitt 2 av 6

Vad är grundlagar och varför är de viktiga i en demokrati? Vi går igenom hur grundlagar tjänar medborgarna och demokratin och varför det krävs flera mandatperioder för att ändra en grundlag. Said Mahmoudi, professor i internationell rätt, och statsvetaren Jenny Madestam medverkar. Vi träffar också journalisten Martin Schibbye, som berättar om tiden i etiopiskt fängelse och om att vara berövad rätten att fritt uttrycka sig.

Produktionsår:

2018

Utbildningsnivå:

Grundskola 4-6

Avsnitt 1 av 6

Vi får veta hur valen i Sverige går till och vilka val medborgarna kan rösta i. Om vilka beslut som fattas i riksdagen, kommunerna och landstingen samt i EU. Begreppet representativ demokrati förklaras och hur platserna i riksdagen fördelas. Statsminister Stefan Löfven berättar vad regeringen gör och vi får veta varför det är viktigt att rösta. Lars Adaktusson, EU-parlamentariker, förklarar vilka frågor EU kan påverka och vi möter representanter från de åtta riksdagspartierna.

Produktionsår:

2018

Utbildningsnivå:

Grundskola 4-6