20 sökträffar som matchar

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2019

Lek med tecken

Vad skiljer mellan att kreativt beskriva till exempel en katt eller en räv på teckenspråk? Här visar döva teckenspråksaktören och poeten Debbie Zacsko Renni från Riksteatern prov på kreativet i teckenspråkets värld. Inspelat den 13 mars 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ruska - Språkseminarium på meänkieli

Utifrån hit eller härifrån ut

Hur tar tornedalingar emot kulturimpulser utifrån och hur når de ut med sina egna berättelser? Författaren Bengt Pohjanen lyfter fram behovet att tornedalingarna själva bestämmer vad deras kultur är, samt att som språklig minoritet själv få välja vilka berättelser som når ut. Originaltitel: Ulkoa tänne vai täältä ulos. Inspelat den 12 oktober 2018 på Arctic hotel, Överkalix. Arrangörer: Barents publisher, Statens kulturråd, Region Norrbotten och Kexi - Meän kirjailiat.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ruska - Språkseminarium på meänkieli

Våra kvinnor

Vad och vilka har utformat tornedalskvinnan till den hon är? Författaren Tyra Helena Lindström ger en kort berättelse utifrån sina böcker om hur tornedalskvinnans vardag såg ut på 1800- och 1900-talen. Vad utvecklade henne till den starka kvinnan både fysiskt och psykiskt? Originaltitel: Meän vaimoihmisiä. Inspelat den 12 oktober 2018 på Arctic hotel, Överkalix. Arrangörer: Barents publisher, Statens kulturråd, Region Norrbotten och Kexi - Meän kirjailiat.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSay something - teckenspråkstolkat

Say something - teckenspråkstolkat

Vad innebär det för ett barn att bevittna våld i nära relationer? Isabells uppväxt har präglats av att se sin mamma misshandlas av pojkvännen. Efter studenten vill Isabell berätta hur hon upplevde sin barndom och behöver att mamman lyssnar för att deras relation ska bli bättre. Vi följer deras försök att förstå varandra och finna förlåtelse.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2017

Gudinnor och kvinnor

Anne Wuolab berättar utifrån ett samiskt perspektiv om de olika kvinnliga förgrundsgestalterna i samisk historia fram till idag. Inspelat den 8 mars 2017 på Västerbottens museum. Arrangör: Vaartoe - Centrum för samisk forskning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Duodji och urfolksperspektivet

Gunvor Guttorm är professor i duodji, ett samiskt ord som har kommit att översättas till samisk slöjd och konsthantverk. Här berättar hon om sin egen och andras forskning utifrån ett samiskt sammanhang och beskriver duodjiforskningens två sidor: duodjin som handarbete och den teoretiska analysen när man studerar duodjin. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Samiska arkivets roll i Finland

Inker-Anni Linkola berättar om arbetet på det samiska arkivet i Enare, Finland. Arkivet grundades 2012 som ett samarbete mellan det finska sametinget och Finlands riksarkiv. Målet är att utveckla samisk forskning men även att vara tillgängligt för samer i allmänhet. Till arkivets samlingar tas bidrag emot från privatpersoner, föreningar och organisationer. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Skola för samiska barn i Sverige

Hur ser utbildning och skola ut för samiska barn i Sverige? Hanna Outakoski är forskare vid Umeå universitet och talar här om hur skolsystemet tillsammans med lagstiftningen står inför stora utmaningar. Hon menar att ett bristfälligt skolsystem tillsammans med tandlösa lagar och samepolitikers bristande intresse och negativa inställning kommer att resultera i att Sverige slår in på en farlig väg och glider bort från det utbildningssystem som fungerar i till exempel Norge, där barn kan ha hela sin skolgång på samiska och ändå klarar sig i det norska samhället. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Urfolksspråk och språkteknologi

Dagens språkteknologi, alltså utveckling av datorprogram för att analysera, förstå eller generera mänskligt språk, passar inte alla språk. Särskilt illa är det för språk i de norra delarna av Europa, Asien, Amerika och Grönland, så kallade cirkumpolära språk. Detta beror bland annat på språkens grammatiska uppbyggnad och att språken ofta har så många olika ordformer, säger Lene Antonsen som forskar vid universitetet i Tromsö, Norge. Här berättar hon om ett projekt som utvecklar ett alternativ till den ordinarie språkteknologin, ett program för rättstavning och översättning som är anpassat till urfolksspråken. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

100 författare på enaresamiska

Enaresamiska talas av några hundra personer, de flesta boende i Enare i Finland. Forskare i Norge och Finland samarbetar i ett projekt för att stärka och återuppliva det skriftliga språket. Erika Sarivaara vid University of Lapland i Finland och Marja-Liisa Olthuis på universitetet i Tromsö i Norge berättar här om resultaten och vilka olika faser som språkrevitaliseringen går igenom, från det talade till det skrivna språket. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Språket i skollandskapet

Ett språklandskap är den offentliga miljöns språk, det som står på exempelvis skyltar, väggar och anslagstavlor. Detta språklandskap kan ibland spegla den rådande språkpolitiken och språket som används i offentlig miljö påverkar hur människor upplever platsen och sig själva. Inker-Anni Linkola medverkar i ett forskningsprojekt som har undersökt hur språket ser ut på några skolor i samiska områden i Norge. Här berättar hon om resultatet. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Digital sameskola

Forskaren Torkel Rasmussen från Sámi allaskuvla i Norge menar att vi står inför århundradets största utmaning i det samiska språkarbetet. Han föreslår ett samarbetsprojekt mellan sameting, språkteknologer, lingvister, pedagoger och skolägare för att den samiska utbildningen inte ska halka efter. Rasmussen har arbetat med medier under lång tid och konstaterat att digitaliseringen inte har förstört journalistiken, utan tvärtom stärkt den. Detsamma gäller undervisningen, menar han. Digitalisering förstör inte samiskundervisningen, utan stärker den. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Den samiska etnopolitikens början

Samiska etnopolitiska rörelser uppstod i Norge och Sverige i början på 1900-talet som ett resultat av integrationspolitik och kolonisering. Veli-Pekka Lehtola, professor vid Uleåborgs universitet, ger här en historisk bakgrund och berättar om hur majoritetssamhällena tog över Sápmi, samernas historiska bosättningsområden, från 1800-talet då kolonialiseringen tog fart. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dövexpo 2015

Konflikter och vägen framåt

Amerikanska psykologiprofessorn Irene W Leigh diskuterar med dövaktivisterna Paddy Ladd och Lars-Åke Wikström om döva och dövkulturens framtid. Det handlar om rörelsen "Deafhood" och om att den ska vara en positiv kraft där man ska samarbeta, inte skapa konflikter. Det talas också om hur man använder begreppet kolonisation när man pratar om döva. Inspelat i maj 2015 på Stadionmässan i Malmö. Arrangör: Döviana.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dövexpo 2015

Detta är Deafhood

Begreppet deafhood kommer från ordet brotherhood och skapades av dövaktivisten Paddy Ladd för 12 år sedan. Sedan dess har det blivit en rörelse bland döva världen över. Paddy Ladd pratar om hur de döva blivit kolonialiserade genom århundraden av oralism. Han vänder sig mot att dövskolor stängs och barn får cochleaimplantat. Paddy Ladd är en viktig frontfigur för rörelsens medlemmar och har bland annat turnerat som dövtolk åt Grateful Dead. Inspelat i maj 2015 på Stadionmässan i Malmö. Arrangör: Döviana.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dövexpo 2015

Vad är vi och var är vi på väg?

Hur ska man definiera dövhet, är man döv eller teckenspråkig? Lennart Andersson, historiker, sitter tillsammans med Hilde Haualand, antropolog, Patrik Nordell, dövaktivist och Helene Jarmer, politiker i Österrike, i en panel om dövhet. De pratar om begreppet deafhood och hur man får fler döva förebilder. Inspelat i maj 2015 på Stadionmässan i Malmö. Arrangör: Döviana.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dövexpo 2015

Det nya teckenspråkssamhället

Vi lever i ett nytt teckenspråkssamhälle menar norska antropologen Hilde Haualand. I en diskussion kring detta börjar hon i dövsamhället förr i tiden. Då fanns det tydliga och klara mål med kampen, till exempel att få textade tv-program. Men idag är det mer diffust vad de döva kämpar för. Och hur påverkas dövkulturen av den förbättrade hörselteknologin med fler cochleaimplantat? Inspelat i maj 2015 på Stadionmässan i Malmö. Arrangör: Döviana.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dövexpo 2015

Döva i politiken

Helene Jarmer är en av få aktiva politiker som är helt döv. Som företrädare för Österrikes miljöparti berättar hon om Österrikes politiska arbete för döva och praktiskt om hur hon själv arbetar i parlamentet. Om att ständigt jobba med tolkar och vilka förändringar hon kräver för att underlätta för döva. Inspelat i maj 2015 på Stadionmässan i Malmö. Arrangör: Döviana.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dövexpo 2015

200 år av döv gemenskap

Historikern Lennart Andersson beskriver dövkulturens historia och fokuserar på ett antal banketter som hölls i Frankrike på 1800-talet. Här lades grunden till dövas starka identitetstänkande. Att vara stolt över att vara döv och helt och hållet jämställa sig med hörande. Inspelat i maj 2015 på Stadionmässan i Malmö. Arrangör: Döviana.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dövexpo 2015

Dövas identiteter

Vad har döva för identitet idag och hur har den sett ut historiskt? Amerikanska professorn i psykologi Irene W Leigh berättar om föräldrarna som hotade med att utesluta sitt barn ur familjen om hon skulle operera in cochleaimplantat och svika sin dövhet. Det handlar också om begrepp som deafhood, att dövhet inte är ett handikapp utan en rörelse och audism, att hörande är bättre än döva. Inspelat i maj 2015 på Stadionmässan i Malmö. Arrangör: Döviana.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning