782 sökträffar som matchar

Avsnitt 4 av 4

Lag blå och lag röd möts i en rafflande debatt om flygkvotering i Sverige. Lag blå övar på att våga ta konstpauser och att ha ögonkontakt med publiken med hjälp av kända tal från historien. Lag röd finner sig själva i en ovanlig situation när de med varsin potatis i munnen övar på sammanbindande ord, uttal och artikulering. På scenen kämpar lagen näst intill för sina liv i debatten, som både är personlig, emotionell och fängslande.

Produktionsår:

2019

Utbildningsnivå:

Gymnasieskola

Extramaterial

Arbetsmaterial finns

Avsnitt 3 av 4

I en debatt är det av yttersta vikt att ha stenkoll på själva kärnan av sina egna, och motståndarens, argument. Lag blå och lag röd övar på detta och får även lära sig om "points of information". I förberedelserna får lag röd svara på lätta och svårare frågor - samtidigt som de försöker hålla sig kvar på varsin balansplatta. Lag blå diskuterar skillnaden mellan de amerikanska presidenterna Barack Obama och Donald Trumps olika taltekniker. När juryn ska meddela sitt beslut är de inte eniga.

Produktionsår:

2019

Utbildningsnivå:

Gymnasieskola

Extramaterial

Arbetsmaterial finns

Avsnitt 2 av 4

Debatten om huruvida marijuana ska legaliseras eller inte går varm, och lag röd får i uppdrag att argumentera för en legalisering och testar tillsammans med coachen Billy McCormac hur olika kläder påverkar uppfattningen om den som talar. Lag blå ska argumentera emot motionen och övar med hjälp av sin coach Elizabeth Walentin på hållning och hur "power poses" kan hjälpa till att peppa inför en debatt.

Produktionsår:

2019

Utbildningsnivå:

Gymnasieskola

Extramaterial

Arbetsmaterial finns

Forskaren Ravinder Sidhu har egen invandrarerfarenhet. Hon kom till Australien på 1970-talet samtidigt med den stora strömmen av båtflyktingar. Sitt vuxna liv har hon vikt åt forskning kring och utbildning av nyanlända flyktingar. Här berättar Ravinder Sidhu om en undersökning där det framkom att nyanlända elever så snart de börjat skolan inte längre vill se sig själva som flyktingar. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:

2016

Utbildningsnivå:

Högskola

Tre forskare med rötter i Australien, Israel och England ger råd kring hur nyanlända elever kan integreras. Utgångspunkten är ett scenario där en svensk skola ska ta emot 20 flyktingar från Syrien. Medverkande: Mano Candappa, University College London; Halleli Pinson, Ben-Gurion University of the Negev och Ravinder Sidhu från University of Queensland. Moderator: Nihad Bunar. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:

2016

Utbildningsnivå:

Högskola

Nihad Bunar berättar om sitt forskningsprojekt om hur nyanlända elever tas emot i svenska skolor. Det behövs ett helhetsgrepp för att förstå hur olika delar hänger samman för att åstadkomma en lyckad integration, menar han. Det handlar om allt från språkinlärning och modersmålsundervisning till sociala frågor. Men skola och kommun ser inte alltid till elevens bästa utan väljer vad som är mest ekonomiskt och praktiskt för tillfället. Medverkar i introduktionen gör också professor Monica Axelsson. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:

2016

Utbildningsnivå:

Högskola

Jim Cummins är professor i språkvetenskap och föreläser om ämneslärares roll som språkutvecklare. Han menar att de i mötet med nyanlända elever ska se sig som språkutvecklare och att de måste få pedagogisk utbildning i hur elever lär sig på sitt andraspråk. Ofta är den kunskapen eftersatt och de som drabbas är de nyanlända eleverna. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:

2016

Utbildningsnivå:

Högskola

Den kanadensiska professorn Sandra Schecter föreläser om hur barn och ungdomar till föräldrar som invandrat klarar läroplanens krav kring läs- och skrivfärdigheter. Det visade sig bland annat att faktorer som social integration och bekantskap med den egna familjehistorien påverkade elevernas kunskaper. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:

2016

Utbildningsnivå:

Högskola

Forskaren Jenny Hammond från Australien talar om vikten att ställa samma krav på de nyanlända eleverna som på de andra eleverna i klassen. Om vi ser mellan fingrarna och inte följer läroplanen skapar vi sämre förutsättningar för dem längre fram när de ska söka vidare till andra utbildningar, menar hon. Det är också viktigt att komma ihåg att de nyanlända flyktingeleverna alla bär på sin speciella historia och kommer att behöva olika typer av stöd. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:

2016

Utbildningsnivå:

Högskola

Den australiska forskaren Hariz Halilovich presenterar en undersökning om vad forskare och pedagoger kan lära om utbildning av nyanlända och flyktingar. Han har själv erfarenhet av att komma som flykting till ett nytt land. Halilovich menar att det är viktigt att känna sig välkommen och få hjälp att prata om sitt liv och sina erfarenheter. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:

2016

Utbildningsnivå:

Högskola

En grupp internationella forskare samtalar om de praktiska problem som den enskilde läraren brottas med när det kommer till att praktiskt genomföra en lyckad integration av nyanlända. Det är många delar som ska utvecklas: språk, akademiskt skolspråk, identitet och social integration. Medverkande är forskarna Hariz Halilovich och Jenny Hammond samt professorerna Jim Cummins och Sandra Schecter. Moderator: Monica Axelsson. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:

2016

Utbildningsnivå:

Högskola

Att läsa böcker och producera texter är ett utmärkt sätt att erövra ett nytt språk och en ny kultur, menar forskaren och professorn Christine Hélot. Här berättar hon om ett spännande projekt där nyanlända elever i Frankrike har satt ord och bild på sina tankar och utbytt materialet med nyanlända elever i USA. Projektet resulterade i en hyllad utställning. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:

2016

Utbildningsnivå:

Högskola

Professor Dympna Devine berättar om vilken påverkan utbildningssystemet har på nyanlända elever. Lydiga, tysta och arbetsamma elever bedöms ofta som väl integrerade, menar hon. De två poler som vårt synsätt pendlar emellan är det konservativa sättet att se på skolan kontra ett mer progressivt och holistiskt sätt att se på eleven. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:

2016

Utbildningsnivå:

Högskola

Australiens flyktingmottagande är inte högt jämfört med många andra länders, men de senaste åren har gruppen nyanlända elever med låg kunskapsnivå och bristfällig skolgång ökat kraftigt. Forskaren Loshini Naidoo berättar om ett nystartat program som verkar för att stötta lärare som undervisar nyanlända elever med dålig skolbakgrund. För att resultatet ska bli lyckat krävs ett stort engagemang och stöttning från speciella resurspersoner med kontakter både inom universitetsvärlden och skolan. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:

2016

Utbildningsnivå:

Högskola

Många nyanlända vittnar om svårigheten att bli av med sin flyktingidentitet. Professor Madeleine Arnot talar i denna föreläsning om vikten att se till hela människan, med alla de kunskaper och färdigheter som de nyanlända bär med sig till det nya landet. Ser vi inte till helheten hos människorna resulterar det i ett permanent utanförskap, menar Madeleine Arnot. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:

2016

Utbildningsnivå:

Högskola

Vad händer när fina forskningsteorier om nyanländas lärande ska omsättas i praktisk handling? Fyra internationellt kända forskare ger här sin syn hur man som lärare kan omsätta forskningsresultat kring nyanländas lärande till framgångsrik undervisning. Medverkar gör professor Christine Hélot från Frankrike, professor Madeleine Arnot från England, forskaren Loshini Naidoo från Australien och professor Dympna Devine från Irland. Moderator: Mats Trondman. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:

2016

Utbildningsnivå:

Högskola

Vi har mycket att vinna - inte minst ekonomiskt - genom att satsa på nyanländas utbildning, menar den engelska forskaren Mano Candappa. En stor barriär för nyanlända är språket, och här måste staten stötta med resurser och kunskap. Candappa menar att tvåspråkighet är nyckeln till ett framgångsrikt lärande och förespråkar ett tvålärarsystem där en av lärarna talar elevens modersmål. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:

2016

Utbildningsnivå:

Högskola

Forskaren Halleli Pinson berättar om sin undersökning där hon har frågat lärare och skolpersonal i England hur ett bra bemötande av nyanlända elever bör ser ut. Inkludering och medkänsla är viktiga begrepp för de flesta lärare, liksom att kunna se bortom flyktingstämpeln och behandla alla elever som individer med rätt till utbildning. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:

2016

Utbildningsnivå:

Högskola

Avsnitt 1 av 4

Grunderna i retorik kan dateras långt bak i tiden, nästan 400 år f.Kr. då den grekiska filosofen Aristoteles formulerade grundpelarna ethos, pathos och logos. Lag blå och lag röd övar på att bygga sina argument med dessa som grund, och även med hjälp av den så kallade "SEAL"-metoden. Tillsammans med coacherna Elizabeth Walentin och Billy McCormac möts de i programmets första debatt där nerverna minst sagt sitter på utsidan.

Produktionsår:

2019

Utbildningsnivå:

Gymnasieskola

Extramaterial

Arbetsmaterial finns

I England har ökningen av medellivslängden upphört. I USA har medellivslängden rentav minskat tre år på raken. Om befolkningens hälsa är ett mått på ett bra samhälle så håller alltså något på att gå fruktansvärt fel, säger Michael Marmot, professor i epidemiologi vid University College London. Inspelat på Karolinska institutet i Stockholm den 30 mars 2019. Arrangörer: Karolinska institutet i samarbete med Göteborgs universitet, Chalmers och Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:

2019

Utbildningsnivå:

Högskola

Avsnitt 1 av 6

Går skämt att översätta mellan språk, eller går det roliga förlorat i översättningen? Och hur bra är Linn på att skämta på engelska? Linn ska motvilligt ta sig an en väldigt stressande uppgift, nämligen att uppträda på en stand-up scen i London. Till sin hjälp har hon Evelyn Mok, en svensk komiker bosatt i London.

Produktionsår:

2019

Utbildningsnivå:

Gymnasieskola

Extramaterial

Arbetsmaterial finns

Avsnitt 2 av 6

Hur beter man sig på en date, och vad kan man egentligen säga till någon man är intresserad av? I Dublin träffar Linn datingcoachen Mairead Loughman och går på en gruppdate. Vi träffar även också Londonbon Joshua, som flyttade till Stockholm på grund av kärleken. Joshua jämför det svenska sättet att uttrycka sina känslor med det engelska, både när man är i en kärleksrelation eller när man bara vill ragga.

Produktionsår:

2019

Utbildningsnivå:

Gymnasieskola

Extramaterial

Arbetsmaterial finns

Avsnitt 3 av 6

Linn åker till Sheffield och hänger med sina kompisar Simon och Stuart. De pratar engelska svordomar och diskriminerande ord och reder ut huruvida det finns speciella svordomar i norra England. Vem kan säga vad och i vilket sammanhang, utan att riskera att kränka någon? Vi listar de mest förbjudna orden och de som är ok att använda när som helst.

Produktionsår:

2019

Utbildningsnivå:

Gymnasieskola

Extramaterial

Arbetsmaterial finns

Avsnitt 5 av 6

Om skillnaden i sättet att uttrycka sig artigt i Storbritannien och Irland, jämfört med i Sverige. Och spelar det någon roll hur man uppför sig egentligen i en redan hård och fysisk sport som rugby? Linn testar de typiskt brittiska sporterna cricket och rugby, där det finns strikta regler vad gäller uppförandekoder och sportsmannaanda. Hon pratar även artighet och kundservice i Dublins bardistrikt.

Produktionsår:

2019

Utbildningsnivå:

Gymnasieskola

Extramaterial

Arbetsmaterial finns

Avsnitt 6 av 6

Hur gör man sig förstådd när man saknar ett ordförråd? Även den som är bra på engelska kan hamna i sammanhang där fackorden är helt främmande och nya. Linn tar en körlektion i vänstertrafik i Dublin, och det blir en tuff utmaning att hålla sig på rätt sida av vägen och samtidigt försöka lista ut vad egentligen blinkers, koppling och högerregeln heter på engelska. Vilka strategier kan man använda sig av för att förklara det man menar utan att kunna rätt ord?

Produktionsår:

2019

Utbildningsnivå:

Gymnasieskola

Extramaterial

Arbetsmaterial finns

Avsnitt 4 av 6

Vad är egentligen skillnaden mellan korrekt och "snobbig" engelska? Linn besöker universitetsstaden Cambridge och går på antagningsintervju. Hur stor roll spelar grammatiska fel när man ansöker till ett universitet? Linn träffar även rap-artisten Otis Mensah i Sheffield som ger sin syn på varför det finns fördomar mot människor från norra England.

Produktionsår:

2019

Utbildningsnivå:

Gymnasieskola

Extramaterial

Arbetsmaterial finns

Kognitiv beteendeterapi har existerat som behandlingsmetod i ungefär fyrtio år. Men dess rötter återfinns betydligt längre tillbaka inom bland annat filosofi som ligger till grund för utvecklingen. Här berättar Art Freeman, professor i psykologi, om sitt livslånga arbete med KBT och presenterar en modell som fokuserar på nuet men också tar hänsyn till det förflutna och framtiden. Inspelat den 1 september 2016 på Stockholm Waterfront. Arrangör: MCI Scandinavia AB.

Produktionsår:

2016

Utbildningsnivå:

Högskola

Ett panelsamtal om hur man ska möta patienter och hur teori översätts till praktik. För många patienter kan det vara en väldigt stor sak att möta en terapeut. Medverkande: Steve Flatt, psykolog, Michael Scott, psykolog, Nicole Rosenberg, professor, och Joanne Woodford forskare. Moderator: Christopher Williams. Inspelat den 1 september 2016 på Stockholm Waterfront. Arrangör: MCI Scandinavia AB.

Produktionsår:

2016

Utbildningsnivå:

Högskola

Personer med olika bakgrund inom terapeutisk och klinisk behandling diskuterar lärdomar de har fått av tidigare misstag och erfarenheter i arbetet med patienter. Medverkande är professorerna Art Freeman, Paul Emmelkamp och Ann Marie Albano samt forskarna Judith Beck och Arnoud Arntz. Moderator: Lars-Göran Öst. Inspelat den 1 september 2016 på Stockholm Waterfront. Arrangör: MCI Scandinavia AB.

Produktionsår:

2016

Utbildningsnivå:

Högskola

Anke Ehlers är professor i psykologi och forskar om posttraumatiskt stressyndrom. Här berättar hon om upptäckter som lett till effektivare behandling och förbättrat vården avsevärt. Vilka personer drabbas av posttraumatiskt stressyndrom? Vilka har upplevt ett trauma men klarar sig från PTSD? Inspelat den 1 september 2016 på Stockholm Waterfront. Arrangör: MCI Scandinavia AB.

Produktionsår:

2016

Utbildningsnivå:

Högskola

Utarmningen av vår jord hotar de hälsovinster som har gjorts det senaste århundradet. Dagens samhälle där snabba förändringar har blivit normalt kräver utbildningar som är tvärvetenskapliga och inte är isolerade silor. Helen Clark, tidigare premiärminister Nya Zeeland och tidigare chef för UNDP, berättar. Inspelat på Karolinska institutet i Stockholm den 30 mars 2019. Arrangörer: Karolinska institutet i samarbete med Göteborgs universitet, Chalmers och Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:

2019

Utbildningsnivå:

Högskola

Avsnitt 18 av 22

Med hjälp av joner kan man skjuta sönder cancer. Tekniken har en enorm potential, men den är svårhanterlig och dyr. Tünde Fülöp, professor vid Chalmers i Göteborg, använder sig av matematik för att försöka få fram en effektiv cancerbehandling med joner. Vid vanlig cancerstrålning avges energi gradvis, men jonerna i Tünde Fülöps projekt ger ifrån sig nästan all sin energi där de stannar.Det gör att man kan komma åt djupt sittande tumörer utan att vävnaden omkring skadas.

Produktionsår:

2015

Utbildningsnivå:

Gymnasieskola

Avsnitt 19 av 22

Det föds färre barn och vi lever allt längre. Färre unga kommer att behöva försörja fler äldre än tidigare. Det påverkar våra framtida pensionsår och ekonomen Johanna Wallenius, docent vid Handelshögskolan i Stockholm, arbetar för att få denna till synes omöjliga ekvation att gå ihop. Hon och hennes arbetsgrupp beskriver flera möjliga framtidsscenarier utifrån analyser av enorma mängder information. Med hjälp av scenarierna kan de se vad som händer om man ändrar olika funktioner i samhället. Trots stora utmaningar är Johanna Wallenius hoppfull inför framtiden.

Produktionsår:

2015

Utbildningsnivå:

Gymnasieskola

Avsnitt 20 av 22

Sverige har länge levt på sin skog. Den har gett timmer och papper för export, men för fortsatta framgångar måste träförädlingen ta nya steg. Forskare vill därför ta fram högteknologiska material som är starkare än kevlar ur tallar och granar. Daniel Söderberg som är docent vid KTH i Stockholm berättar om att kunna göra skottsäkra västar och bilar av trä. Det handlar om nanoteknik och att kunna forma nya material på atomnivå.

Produktionsår:

2015

Utbildningsnivå:

Gymnasieskola

Avsnitt 13 av 22

Många av oss tror att det är helt omöjligt att lära oss kinesiska eller flytande franska. Men Marianne Gullberg vid Lunds universitet menar att det inte stämmer. Med hjälp av en mängd tekniska mätinstrument, bland annat så kallad motion capture, försöker hon och hennes team att kartlägga hur vår omedvetna språkbearbetning går till. De har kommit fram till att språkinlärning har mycket lite att göra med hur vi behärskar olika språkregler. I stället vill hon poängtera hur oerhört viktigt det är med gester. Språk är tal och gest och flerspråkighet är naturligt, om 20 år kommer fler än jag ha förstått det, säger Marianne Gullberg.

Produktionsår:

2015

Utbildningsnivå:

Gymnasieskola

Avsnitt 10 av 22

Sofia Feltzing är professor i astronomi vid Lunds universitet. Enligt henne kommer rymdsonden Gaia, som sköts upp i december 2013, att "förändra allting" för astronomerna. Gaia ska inom några år börja leverera exakta positioner och avstånd för miljarder stjärnor och himlakroppar i stora delar av vår galax. Tillsammans med spektrografen 4MOST kommer Gaia kunna fånga in fler och noggrannare stjärnspektra än någonsin tidigare. Det kommer att ge Sofia Feltzing och hennes forskarkollegor helt nya möjligheter att förstå Vintergatans födelse.

Produktionsår:

2015

Utbildningsnivå:

Gymnasieskola

Avsnitt 14 av 22

Trots att de flesta bakterier lever i symbios med oss och skapar livsviktiga ämnen är många rädda för dem. Siv Andersson är professor i cell- och molekylärbiologi vid Uppsala universitet. Hon kartlägger dessa goda bakteriers arvsmassa. Visionen är att ett läkemedelsbolag i framtiden ska kunna ringa upp och säga att de vill ha en bakterie som producerar ett visst ämne som kan användas mot en viss sjukdom. Då skulle exempelvis en person med diabetes kunna hjälpas av bakterier som producerar insulin. Siv Andersson tror att det kommer vara en möjlighet inom 15-20 år.

Produktionsår:

2015

Utbildningsnivå:

Gymnasieskola

Avsnitt 11 av 22

I dagens tunna solceller används sällsynta och dyra ämnen som tellurium, indium och gallium. Men Charlotte Platzer Björkman och hennes forskargrupp vid Uppsala universitet arbetar med att utveckla solceller av vanligare ämnen som koppar, zink och tenn. Det gör att deras solceller blir billigare, mer hållbara och miljövänliga. De har redan kommit en bit på vägen, och om de lyckas kan det vara avgörande för jordens framtida energiförsörjning. Hon är övertygad om att solceller kommer att spela en avgörande roll i framtidens energisystem, och att vi ser början på en revolution.

Produktionsår:

2015

Utbildningsnivå:

Gymnasieskola

Avsnitt 12 av 22

Venus har ett mycket varmt och ogästvänligt klimat och de rymdsonder som hittills har landat där har smält på grund av den extrema hettan. I projektet Working on Venus ska KTH-forskaren Mikael Östling och före detta astronauten Christer Fuglesang utveckla ny värmetålig teknik som ska klara Venus varma klimat.

Produktionsår:

2015

Utbildningsnivå:

Gymnasieskola

Avsnitt 15 av 22

Bukspottskörteln producerar hormoner som ser till att reglera sockernivåerna i blodet. Hos människor som har diabetes fungerar inte regleringen av blodsockret, vilket i värsta fall kan leda till döden. Men exakt vad det beror på att bukspottkörteln slutar fungera är det fortfarande ingen som vet. Patrik Rorsman är professor i fysiologi och chef för ett världsledande diabeteslabb vid Churchill Hospital i Oxford. Nu bygger han upp ett nytt labb vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Tanken är att svenska och brittiska forskare tillsammans ska få fram ett botemedel mot diabetes.

Produktionsår:

2015

Utbildningsnivå:

Gymnasieskola

Avsnitt 16 av 22

Forskarna är idag övertygande om att den mörka materian faktiskt finns och att den har format hela universum med sin enorma gravitationskraft. Men vad den egentligen består av är det ingen som vet. Astrofysikers hypotes är att den mörka materian består av svagt växelverkande massiva partiklar, WIMP-partiklar. Jan Conrad, professor i partikelfysik vid Stockholms universitet, vill lösa gåtan.

Produktionsår:

2015

Utbildningsnivå:

Gymnasieskola

Avsnitt 17 av 22

Vi står inför en revolution. Med nanoteknik tas helt nya material fram som kan förändra sjukvården, våra datorer och vår energiförbrukning. Vid Linköpings universitet är Johanna Rosén biträdande professor och leder ett team som tar fram nya, supertunna material. Materialen kan till exempel göra verktyg tåligare och hårddiskar mer effektiva och mindre. Första steget vid framtagande går ut på att simulera materialen i en dator. Om datorns beräkningar verkar lovande byggs sedan materialet i laboratoriet.

Produktionsår:

2015

Utbildningsnivå:

Gymnasieskola

Avsnitt 3 av 22

Världen blir varmare och människorna blir fler. För att vi ska klara oss på jorden behövs helt nya sätt att odla. Och det är precis vad Ove Nilsson vid Sveriges Lantbruksuniversitet jobbar med. Han vill att maten ska växa som ogräs.

Produktionsår:

2015

Utbildningsnivå:

Gymnasieskola

Avsnitt 8 av 22

För de flesta av oss är det naturligt att kunna hålla saker i huvudet och utföra det vi har planerat. Men för den som lider av en kognitiv avvikelse kan det bli svårt att få vardagen att fungera. Marie Carlén är hjärnforskare vid Karolinska Institutet. Genom att identifiera de celler och områden i hjärnan som är centrala för kognition hoppas hon kunna hjälpa dem som lider av kognitiva nedsättningar. Metoden kallas optogenetik och innebär att laserljus används för att slå av och på utvalda nervceller som har med kognition att göra.

Produktionsår:

2015

Utbildningsnivå:

Gymnasieskola

Avsnitt 9 av 22

Anders Ynnerman är professor i vetenskaplig visualisering vid Linköpings universitet. Med hjälp av visualisering sätts tusentals snittbilder samman till en bild. Tekniken har bland annat lett till ett virtuellt obduktionsbord som kan användas vid olyckor eller mordutredningar för att säkerställa dödsorsak. Om man kommer till sjukhuset någon gång i framtiden så kanske man scannar av kroppen och läkaren kan sen undersöka den virtuella kopian av dig. Den kanske rent av kan förutsäga vilka sjukdomar du kan få i framtiden, säger Anders Ynnerman.

Produktionsår:

2015

Utbildningsnivå:

Gymnasieskola

Avsnitt 4 av 22

Trots stora medicinska framsteg dör fortfarande 35 procent av dem som drabbas av cancer i Sverige. Marene Landström är professor i patologi vid Umeå universitet. Tillsammans med sitt forskarteam har hon upptäckt varför cancerceller överproducerar sitt eget tillväxtämne, blir aggressiva och sprider sig till intilliggande vävnader. Vi har något riktigt bra på gång och man blir så otroligt glad när man lyckas och får positiva besked, säger Marene Landström.

Produktionsår:

2015

Utbildningsnivå:

Gymnasieskola