1818 sökträffar som matchar

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska Akademiens högtidssammankomst 2013

Sara Danius inträdestal i Svenska Akademien 2013

Med stor värme välkomnades Sara Danius av författaren Per Wästberg då hon övertog stol nummer sju som en gång varit Selma Lagerlöfs. Själv hyllade hon, som seden bjuder, sin företrädare - i det här fallet Knut Ahnlund, som lämnade Akademien efter ett offentligt bråk med dåvarande ständige sekreteraren Sture Allén. Föga anade hon att hon själv långt senare skulle komma att lämna Akademien på liknande grunder. Kommentator: Marie-Caroline Biver. Inspelat i Börshuset i Stockholm den 20 december 2013.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSista terminen i nian

Öppet hus

Avsnitt 2 av 5

Det är dags för Öppet hus inför valet till gymnasiesärskolan. Vi följer med några elever från klass 9D på Ekholmsskolan och deras föräldrar när de besöker två skolor med olika inriktningar.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundsärskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSista terminen i nian

Ansökan

Avsnitt 3 av 5

Valet till gymnasiesärskolan närmar sig. Eleverna från klass 9D på Ekholmsskolan träffar studie- och yrkesvägledaren en sista gång innan ansökan skickas in. Vi är med när en av eleverna i klassen gör sitt gymnasieval hemma vid datorn med hjälp av sin syster.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundsärskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSista terminen i nian

Framtiden

Avsnitt 5 av 5

Snart är det sommarlov. Klass 9D på Ekholmsskolan summerar högstadietiden och förbereder sig inför att börja i gymnasiesärskolan.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundsärskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSista terminen i nian

Antagningsbeskedet

Avsnitt 4 av 5

Det preliminära antagningsbeskedet för gymnasiesärskolan är klart. Eleverna i klass 9D på Ekholmsskolan får besked om vilken skola och vilket program de kommit in på.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundsärskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPinos dagbok

Pino badar

Avsnitt 1 av 20

Pino har lekt i parken. Nu är han lerig och smutsig och behöver bada. Hemma i badrummet badar han skumbad. Han älskar bubblor. Pino badar dockan och tvättar hennes hår. Katten behöver också bada. Men katten vill inte. Fiskarna får bada med Pino. Berättare: Jörgen Lantz.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Förskola
Grundsärskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPinos dagbok

Pino och pottan

Avsnitt 2 av 20

Idag ska Pino köpa en potta. Det ska bli kul. Pingvinen står bakom disken i pottaffären. Bakom honom finns en hylla full med intressanta pottor i olika färger och former. Vilken potta ska Pino välja? Får dockan sitta på pottan också? Berättare: Jörgen Lantz.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Förskola
Grundsärskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPinos dagbok

Pino på safari

Avsnitt 3 av 20

Pino och hans vänner ska åka på safari. Resan går på en gropig väg in i djungeln, solen skiner. Vilka djur kommer Pino och hans vänner att möta?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Förskola
Grundsärskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPinos dagbok

Pinos favoriter

Avsnitt 4 av 20

Pino tycker om många saker. Han tycker om att plocka blommor, att gunga och att spela boll med pingvinen. Han älskar att äta glass med Pinolina. Men varför tycker han om att titta på månen?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Förskola
Grundsärskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPinos dagbok

Pinos överraskning

Avsnitt 5 av 20

Pinolina undrar varför ingen har tid att leka med henne. Varken Pino, Pingvinen eller Katten. Är det en överraskningsfest som Pino och vännerna håller på att förbereda, eller? Berättare: Jörgen Lantz.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Förskola
Grundsärskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPinos dagbok

Pino fixar allt

Avsnitt 6 av 20

Pino har en verkstad och han kan fixa allt. Det ringer. Det är många som behöver hjälp. Pino kör sin fixarbil och hjälper andra. Men orkar Pino att hjälpa alla som behöver hjälp?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Förskola
Grundsärskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPinos dagbok

Pino och fågeln

Avsnitt 7 av 20

Pino sitter och tittar ut genom ett fönster. Han väntar på att något ska hända. En fågel knackar på fönstret. Pino blir glad. Pino ska kanske bygga en fågelholk i sin trädgård!

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Förskola
Grundsärskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPinos dagbok

Pino och grisen

Avsnitt 8 av 20

Det ringer på dörren hemma hos Pino. Utanför dörren står Grisen. Grisen går rakt in och rotar i Pinos leksakshylla. Sedan går han ut i köket. Grisen kanske vill leka kurragömma? Berättare: Jörgen Lantz.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Förskola
Grundsärskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPinos dagbok

Pino gör fint

Avsnitt 9 av 20

Idag får Pino städa mycket i sitt kök. Det blir kladdigt och stänker när han bakar. Och på kalaset med Pinolina och Pingvinen blir det kladdigt och stökigt igen. Berättare: Jörgen Lantz.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Förskola
Grundsärskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPinos dagbok

Pinos orkester

Avsnitt 11 av 20

Pino och hans vänner har en orkester. Dockan spelar på en flöjt. Kaninen har en triangel. Pingvinen spelar på en bastuba. Katten slår på en cymbal. Men vem ska de spela för, och var nånstans? Berättare: Jörgen Lantz.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Förskola
Grundsärskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPinos dagbok

Pino och prinsessorna

Avsnitt 12 av 20

Pino, Pinolina, Katten och Pingvinen klär ut sig. Pino vill vara riddare. Pinolina vill vara prinsessa. Katten vill också vara prinsessa. Men vad har Pingvinen klätt ut sig till? Vart kommer Pino och vännerna när de ridit genom skogen? Berättare: Jörgen Lantz.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Förskola
Grundsärskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPinos dagbok

Pinos regniga dag

Avsnitt 13 av 20

Pino, Pingvinen och Pinolina är ute och leker i regnet. Alla har regnkläder på sig. Det är roligt att leka i regnet! De gräver kanaler och kör med sina båtar. Det regnar mera och mera. Men vad vill Pino och vännerna leka med inomhus? Berättare: Jörgen Lantz

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Förskola
Grundsärskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPinos dagbok

Pinos restaurang

Avsnitt 14 av 20

Pino har en restaurang. Pinos vänner är hungriga och beställer mat. Pinolina, Pingvinen, Dockan och Katten sitter vid olika bord. Pino är servitör. Han har med sig matsedeln och frågar vad de vill ha.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Förskola
Grundsärskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPinos dagbok

Pino på semester

Avsnitt 15 av 20

Pino vill åka på semester. Pino, Pinolina, Pingvinen och Katten sitter i soffan. De tittar i resebroschyrer. Pinolina, Pingvinen och Katten vill också följa med. Men vart ska de resa? Blir det nån exotisk paradisö? Vad kan man roa sig med där i så fall? Berättare: Jörgen Lantz.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Förskola
Grundsärskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPinos dagbok

Pino på sjukhus

Avsnitt 16 av 20

Pino är på sjukhus. Doktor Pinolina frågar Pino om han har ont i huvudet. Pino skakar på huvudet. Nä, det har han inte. Pingvinen tar tempen på Pino. Han har ingen feber. Men vad är det för fel på Pino? Varför känner Pinolina på Pinos ben och lindar ett bandage runt det? Berättare: Jörgen Lantz.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Förskola
Grundsärskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPinos dagbok

Pino på skattjakt

Avsnitt 17 av 20

Pino hittar en skattkarta. Skatten finns på en ö som ligger långt bort. Nu väntar spännande äventyr! Man behöver en kikare. En spade. En nyckel. Kartan. Och ett garnnystan. Men, vilka vill följa med? Berättare: Jörgen Lantz.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Förskola
Grundsärskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPinos dagbok

Pino på stranden

Avsnitt 18 av 20

I dag åker Pino och hans vänner till stranden. Det är roligt att bada först. Sedan gör man annat. Pino och Pingvinen spelar strandtennis. Pinolina och katten bygger ett sandslott. Det blir gott med glass. Men vad tycker Pingvinen om? Och vem kör bussen till och ifrån stranden? Berättare: Jörgen Lantz.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Förskola
Grundsärskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPinos dagbok

Pino är hungrig

Avsnitt 19 av 20

Pino är hungrig och kylskåpet är tomt. Pino går till affären och handlar. Han behöver köpa mjöl, jäst, tomat, ost och korv. Hemma hos honom sitter hans vänner förväntansfullt runt köksbordet. Men vad för mat ska Pino laga? Berättare: Jörgen Lantz.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Förskola
Grundsärskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPinos dagbok

Pinos trädgård

Avsnitt 20 av 20

I Pinos trädgård växer gurkor, sallad, äpplen, pumpor och päron. Och blommor. Pino sår frön. Pingvinen vattnar. Kaninen gräver en grop och planterar en morot. Nu är det bara att vänta på att det ska växa.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Förskola
Grundsärskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPinos dagbok

Pinos år

Avsnitt 10 av 20

Pino gör många olika saker under ett helt år. På vintern åker han pulka och skidor. På våren cyklar han. På sommaren är han på stranden och badar. På hösten plockar Pino svamp. Men vem vill fira jul med Pino? Berättare: Jörgen Lantz.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Förskola
Grundsärskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vart leder FN:s hållbarhetsmål?

UR Samtiden - Vart leder FN:s hållbarhetsmål?

FN har satt upp 17 globala hållbarhetsmål som ska vara uppfyllda redan 2030. Lars Niklasson, biträdande professor i statsvetenskap, diskuterar möjligheterna och svårigheterna med de 169 delmålen som delvis samverkar men också delvis motverkar varandra. Inspelat den 12 februari 2019 på Linköpings universitet. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klarar vi de globala miljöutmaningarna?

UR Samtiden - Klarar vi de globala miljöutmaningarna?

Björn-Ola Linnér, professor i internationell klimatpolitik, diskuterar den samhällstransformation som är nödvändig för att komma tillrätta med människans överutnyttjande av vår miljö och kunna uppfylla Parisavtalet. Inspelat den 12 februari 2019 på Linköpings universitet. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimakteriebesvär - finns det behandling?

UR Samtiden - Klimakteriebesvär - finns det behandling?

Vilka behandlingar finns för olika, vanliga klimakteriebesvär och hur ser den senaste forskningen ut när det gäller hormonbehandlingar? Överläkare Mats Hammar berättar om behandling av vanliga besvär som värmevallningar och svettningar. Inspelat den 21 mars 2019 på Linköpings universitet. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Familjebildning på 2000-talet

UR Samtiden - Familjebildning på 2000-talet

Med hjälp av infertilitetsbehandlingar kan barn bli till på många olika sätt. Sverige var först i världen med att ge barn som blir till med donerade ägg eller spermier rätt att få reda på sitt biologiska arv när de är vuxna. Men hur ser ägg- och spermiedonatorer på sin insats före och efter donationen? Och hur resonerar föräldrarna om att berätta för sina barn hur de blev till? Här presenterar professor Gunilla Sydsjö en uppföljningsstudie av donatorer och mottagare av spermier, ägg eller embryon. Inspelat den 28 februari 2019 på Universitetssjukhuset i Linköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Institutionsvård i fokus

Brottslighet i ett livsloppsperspektiv

Brottslighet genom livet, vad påverkar och vad är avgörande? Jerzy Sarnecki, professor i allmän kriminologi, berättar om en av sina största undersökningar om människor som har begått brott. Inspelat 27 mars 2014. Arrangör: Statens institutionsstyrelse.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Brottsofferdagen 2018

Samtal om kränkningar på nätet

Ska övergrepp och kränkningar på internet ses som en isolerad företeelse eller en del av en större struktur? Vad måste göras för att förebygga kränkningar på nätet, och vem har ansvar för att göra det? Det är några av frågorna som diskuteras av en panel bestående av Annika Öster, generaldirektör på Brottsoffermyndigheten, Gudrun Antemar, utredare och lagman vid Stockholms tingsrätt, Carl Göran Svedin, professor emeritus på Barnafrid - Nationellt kunskapscentrum, Mårten Schultz, professor i juridik vid Stockholms universitet, och Zandra Kanakaris, ordförande för Unizon. Inspelat den 22 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Brottsofferdagen 2018

Barn utsatta för sexuella övergrepp på nätet

Runt 7,5 procent av barn med erfarenhet av sexuella övergrepp var första gången utsatta av någon de lärt känna via internet. Det visar en undersökning som Stiftelsen Allmänna barnhuset låtit genomföra. Åsa Landberg, legitimerad psykolog och psykoterapeut vid Stiftelsen Allmänna barnhuset, berättar bland annat om vad offren för sexuella övergrepp har gemensamt och om vad som påverkar barnets mående efter ett övergrepp. Hon ger också några råd om hur vuxna kan bemöta barn som har utsatts för övergrepp på nätet. Inspelat den 22 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Brottsofferdagen 2018

Näthat och rättsliga möjligheter till upprättelse

Näthat kan ha stor effekt på människors psykiska mående, och utan rättsligt skydd kan näthatet tysta människor. Therese Enarsson, universitetslektor i juridik vid Umeå universitet, har undersökt vilka möjligheter brottsoffer har till upprättelse vid hot och kränkningar på nätet. Hon berättar om sin forskning och redogör för vilket slags rättsligt skydd lagstiftningen ger mot brott som till exempel kränkningar och förtal. Inspelat den 22 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Brottsofferdagen 2018

Sexuella brott mot barn inom idrotten

Vittnesmålen i #metoo har visat att sexuella övergrepp förekommer i alla delar av samhället och att den som utsätts ofta är ung och står i beroendeställning till förövaren. Bris samarbetar med Riksidrottsförbundet för att öka tryggheten för barn inom idrotten. Detta panelsamtal lyfter frågan om vad som behöver förändras och hur föreningslivet kan agera för att förhindra sexuella övergrepp mot barn. Medverkande: Magnus Jägerskog, generalsekreterare Bris, Sara André, kurator Bris, och Frida Persson, verksamhetsledare Sverige Futebol dá forca. Inspelat den 22 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Brottsofferdagen 2018

Barn och unga som brottsoffer

Misshandel mot barn utgör 27 procent av alla anmälda misshandelsbrott, enligt statistik från BRÅ. Barn är även mer utsatta i kontakten med rättssystemet. Anna Wergens, jurist vid Brottsoffermyndighetens kunskapscentrum, redogör för vad forskningen säger om barnmisshandel och brottsutsatta barns möte med socialtjänsten och rättsväsendet. Hon berättar även om vad barn efterfrågar i kontakten med vuxna och om hur rättsväsendet måste anpassas till barn. Inspelat den 22 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Brottsofferdagen 2018

Integritet och straffskydd på nätet

Som en följd av teknikutvecklingen begås många integritetskränkande brott som hot och förtal via internet. Hur kan då det straffrättsliga skyddet hänga med i utvecklingen? Gudrun Antemar är lagman vid Stockholms tingsrätt och har lett en offentlig utredning om det straffrättsliga skyddet för enskildas personliga integritet. Hon berättar om vad teknikutvecklingen innebär för straffskyddet och om hur lagstiftningen bör moderniseras. Inspelat den 22 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Reproduktiv hälsa 2018

Mindfetalness

Mindfetalness är en metod för att öka gravida kvinnors uppmärksamhet på fostrets rörelser med syfte att minska intrauterin fosterdöd. Barnmorskan Anna Akselsson beskriver hur hennes och professor Ingela Rådestams studie rent praktiskt gått till. Inspelat den 16 maj 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Svenska Barnmorskeförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - rasism

Vem är rasist?

Avsnitt 1 av 4

De senaste åren har flera debatter om påstådd rasism blossat upp. Men vad menas egentligen med rasism? Det finns olika svar på frågan och i programmet sätter forskare och aktivister begreppet i en historisk kontext och resonerar kring dagens definition.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - rasism

Rasismens orsaker

Avsnitt 2 av 4

Bildningsbyrån tar oss med på en resa till London, där vi tittar närmare på kolonialismens historia och det mänskliga psyket. Vi försöker ta reda på varför rasism i olika former uppstår. En del forskare menar att vi kan finna förklaringar i psykologiska mekanismer medan andra menar att det är viktigt att utforska orsakerna på ett politiskt plan.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - rasism

Det diskriminerande samhället

Avsnitt 3 av 4

Under de senaste decennierna har flera studier belagt att det sker etnisk diskriminering på arbets- och bostadsmarknaden i Sverige. Vi tittar närmare på olika förklaringsmodeller som används inom akademin för att förstå hur diskriminering uppstår.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - rasism

Svenska erfarenheter av rasism

Avsnitt 4 av 4

Vilka är de vanligaste upplevelserna av rasism och vad får de för konsekvenser? Hör om olika slags erfarenheter av rasism och vilka motståndsstrategier de utsatta utvecklar. Evin Ismail är doktorand i sociologi vid Uppsala universitet och menar att muslimska beslöjade kvinnor hör till de grupper som är mest utsatta för rasism i det offentliga rummet. René León Rosales, fil doktor i etnologi, tycker att termen "vardagsrasism" är till stor nytta för att förstå att även handlingar som inte har någon rasistisk intention kan vara problematiska.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärandets idéhistoria

Vad är etik?

Avsnitt 3 av 7

Visdom, förnuft, konsekvens och ansvar är några av hörnstenarna i den moralfilosofiska debatten. Skilda etiska ståndpunkter såsom utilitarism, dygdeetik, pliktetik och existensfilosofi har olika syn på den optimalt rätta och den goda handlingen. Men vilken ståndpunkt ska få utgöra norm? Kommer moraliska beslut inifrån, eller kan etiska koder läras ut? Medverkande: Zygmunt Bauman, professor emeritus i sociologi, University of Leeds; Jonna Bornemark, lektor vid institutionen för kultur och lärande, Södertörns Högskola; Johan Brännmark, universitetslektor i etik och samhällsfilosofi, Malmö Högskola; Ann Heberlein, teologie doktor i etik, Lunds universitet; Torbjörn Tännsjö, professor i praktisk filosofi, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ekonomi

Adam Smith, moralen och girigheten

Avsnitt 1 av 5

Adam Smith gjorde nationalekonomin till en modern vetenskap med boken "Nationernas välstånd" 1776. Smiths tanke var att om vi alla handlar egennyttigt så kommer det på sikt gynna hela samhället. Men samtidigt förespråkade han högre beskattning av de rika och en statlig industripolitik.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ekonomi

Ricardo - stilbildaren

Avsnitt 2 av 5

Adam Smiths ”Nationernas välstånd” fick 1799 börsmäklaren David Ricardo att byta bana. Ricardo är känd för sin teori om komparativa fördelar och för att ha fört in modelltänkandet i nationalekonomin. Men idag precis som då bygger många modeller på felaktiga antaganden.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ekonomi

Karl Marx och arbetets värde

Avsnitt 3 av 5

Vid Karl Marx begravning sades att hans namn skulle eka genom århundraden. Och visst fick Friedrich Engels rätt, även om marxismens konjunktur har växlat. Tomas Johansson, metallare på Volvo, tycker att mycket av Marx tänkande står sig än idag. På de nationalekonomiska institutionerna står dock inte marxismen högt i kurs, vilket vänsterpartisten Johan Lönnroth fått erfara.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ekonomi

Keynes - kapitalismens räddare?

Avsnitt 4 av 5

Varje gång marknadsekonomin hamnar i kris blir den brittiske ekonomen John Maynard Keynes aktuell på nytt. Keynes lanserade sin teori om hur ett samhälle kan lyfta sig ur en ekonomisk kris på 1930-talet. Vi träffar Lord Robert Skidelsky, som är expert på Keynes, och Marika Lindgren Åsbrink, ekonomisk rådgivare till den socialdemokratiska partiledningen.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ekonomi

Friedman och friheten

Avsnitt 5 av 5

Milton Friedman blev på 1970-talet känd som de fria marknadskrafternas apostel. Han var kritisk till Keynes idéer om att det var statens uppgift att gripa in när ekonomin gick in i en konjunkturnedgång. Friedman menade att det enda staten kunde göra var att föra en korrekt penningpolitik, men den skulle helst skötas av experter.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vad är liv?

Arvet efter Erwin Schrödinger

Vad är liv? Den till synes enkla frågan formulerade den österrikiske fysikern och Nobelpristagaren Erwin Schrödinger i en bok som gavs ut 1944. Med Karl Sigmund, matematikprofessor från Wien och Dan Larhammar, biolog och preses för Kungliga vetenskapsakademien. I inledningen medverkar också Lars Hultman, vd för Stiftelsen för strategisk forskning. Inspelat den 20 maj 2019 på Scalateatern, Stockholm. Arrangör: Fri Tanke, Kungliga vetenskapsakademien och Stiftelsen för strategisk forskning.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hörselnedsättning, dövhet och kognition

Hörselmätningar för hörselskadade barn

Heléne Hjertman, audionom och doktorand inom klinisk och experimentell medicin, berättar om sin forskning kring hörselskadade barns förmåga att höra i störande miljöer. Inspelat den 21 mars 2019 på Linköpings universitet. Arrangörer: Specialpedagogiska skolmyndigheten och Linnécentrum HEAD.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hörselnedsättning, dövhet och kognition

Ensidig hörselnedsättning

Stefan Stenfelt, professor i teknisk audiologi, har studerat ensidig hörselnedsättning och dövhet. Här beskriver han problematiken och de hjälpmedel som finns. Inspelat den 21 mars 2019 på Linköpings universitet. Arrangörer: Specialpedagogiska skolmyndigheten och Linnécentrum HEAD.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning