190 sökträffar som matchar

Avsnitt 3 av 7

Vi kan ana att det har funnits någon form av teckenspråk lika länge som det har funnits döva människor. Men vad har sagts om teckenspråk i historien?

Produktionsår:

2019

Utbildningsnivå:

Grundskola 7-9

Avsnitt 2 av 7

Utbildning kan leda till jobb och möjlighet till högre utbildning. Hur har undervisningen sett ut för döva genom historien?

Produktionsår:

2019

Utbildningsnivå:

Grundskola 7-9

Avsnitt 4 av 10

Samhället och hela länder har gjort sig beroende av miljöfarlig energi. Hur kan vi hitta alternativ till fossila bränslen? En forskning som det satsas på är fusion. Genom fusion skulle all världens energiproblem lösas. Just nu byggs världens största fusionskraftverk och forskare över hela världen samverkar intensivt för att lösa energifrågan.

Produktionsår:

2019

Utbildningsnivå:

Grundskola 7-9

Avsnitt 1 av 10

Ett barn dör ett varje minut i malaria. Om jordens temperatur stiger kan malaria sprida sig och drabba 50 procent av världens befolkning. Genom den senaste forskningen inom genteknik - gensaxen CRISPR CAS 9 - kan vi genmodifiera malariamyggan och utrota malarian. Ska vi skydda en insektsart, eller rädda människor från lidande?

Produktionsår:

2019

Utbildningsnivå:

Grundskola 7-9

Avsnitt 5 av 10

Världen har feber. Vi måste bromsa de stora koldioxidutsläppen. Men det räcker inte med att minska koldioxidutsläppen, vi måste få bort koldioxiden från vår atmosfär. Framstående forskare på Island har upptäckt en CO2-dammsugare. Den kan suga ut koldioxid ur atmosfären och omvandla koldioxid till ett ofarligt mineral.

Produktionsår:

2019

Utbildningsnivå:

Grundskola 7-9

Avsnitt 7 av 10

A-vitaminbrist i utvecklingsländer gör att barn blir blinda samt dör. Genom genetiskt modifierade organismer (GMO) har forskare utvecklat ett gyllene ris som är mer näringsrikt. Vi hör motståndare till golden rice samt forskare och nobelpristagare som vill utveckla riset.

Produktionsår:

2019

Utbildningsnivå:

Grundskola 7-9

Avsnitt 10 av 10

Binas mångfald och överlevnad är hotad. När människan ta mer och mer plats, stöter vi bort en del av naturen. Bina gör livsviktiga insatser för vår överlevnad. Vi måste ta ansvar för hur vi planerar städer, få in fler gröna ytor, odla på taken och sluta använda gifter i jordbruket. Det pågår också forskning, bland annat kring robotbin. Kanske kan robottekniken vara en del av lösningen?

Produktionsår:

2019

Utbildningsnivå:

Grundskola 7-9

Avsnitt 9 av 10

Solens ultravioletta strålning orsakar skador i cellernas arvsmassa och resulterar i hudcancer. Med hjälp av revolutionerande artificiell intelligens - AI-teknik - går det att detektera hudcancer i ett tidigt stadium. Visionen är att man ska kunna upptäcka hudcancer genom en app i telefonen och den bild man tar på sin hud.

Produktionsår:

2019

Utbildningsnivå:

Grundskola 7-9

Avsnitt 3 av 10

Antibiotikan revolutionerade världen, men numera har antibiotikaresistensen blivit ett stort globalt problem. Utan antibiotika blir kroppen enormt sårbar. Forskning pågår kring bakteriofager och enzymet lysin kan vara en lösning.

Produktionsår:

2019

Utbildningsnivå:

Grundskola 7-9

Avsnitt 2 av 10

Rymden är fylld av skrot - trasiga satelliter, förbrukade raketer och annat skräp. Allt det här skräpet skulle kunna krocka med viktiga satelliter som vi behöver för vår kommunikation på jorden. På ett universitet i England forskas det på en satellit som ska hjälpa till att fånga in rymdskrotet.

Produktionsår:

2019

Utbildningsnivå:

Grundskola 7-9

Avsnitt 6 av 10

Nästan all plast som någonsin producerats finns kvar på jorden. Plasten hamnar i naturen och vattnet, kanske till slut i det vi äter. Hur kan vi börja ta hand om och förbättra situationen? Tack vare smart cirkulär återvinning kan vi återanvända smutsig plast från våra hav. På Chalmers finns ett nytt projekt där en 3D-skrivare kan skriva ut plast, som i sin tur kan användas långsiktigt.

Produktionsår:

2019

Utbildningsnivå:

Grundskola 7-9

Avsnitt 8 av 10

Vad gör vi om jorden blir obeboelig? Kan människosläktet fortsätta leva vidare på en annan planet? Genom en framgångsrik rymdforskning har en ny typ av raket uppfunnits. Då raketen kan återvändas går det nu att resa tur och retur till Mars. Men går det att leva där?

Produktionsår:

2019

Utbildningsnivå:

Grundskola 7-9

Avsnitt 1 av 7

Har du någon gång hört om hur döva hade det i forntida Egypten? Eller hur döva hade det under andra världskriget? Vilken historia det än är så är det viktigt att veta vem som berättat den och varför.

Produktionsår:

2019

Utbildningsnivå:

Grundskola 7-9

Avsnitt 7 av 7

Det engelska ordet empowerment motsvarar det svenska ordet egenmakt. Ett ord som innebär att varje individ ska känna att hen har makt över sin egen situation. Mycket i vårt samhälle idag är resultat av flera kamper från förr. Bland annat var Ferdinand Berthier en viktig person inom dövrörelsen.

Produktionsår:

2019

Utbildningsnivå:

Grundskola 7-9

Avsnitt 4 av 7

Oralismen har dominerat en stor del av dövas liv och skolundervisning genom historien. En stor händelse var Milanokongressen år 1880, starten på en mörk historia för många döva.

Produktionsår:

2019

Utbildningsnivå:

Grundskola 7-9

Avsnitt 6 av 7

Rasbiologi var ett akademiskt ämne som studerade människoraser. Idag betraktas rasbiologi som en lära utan vetenskaplig grund. Hur har rasbiologin påverkat synen på döva, som en grupp med funktionsnedsättning?

Produktionsår:

2019

Utbildningsnivå:

Grundskola 7-9

Avsnitt 5 av 7

Ett viktigt inslag i demokratin är att alla är lika inför lagen. Har döva alltid varit en del av demokratin? Hur mycket har döva kunnat påverka genom tiderna?

Produktionsår:

2019

Utbildningsnivå:

Grundskola 7-9

Avsnitt 1

Kristofer berättar hur en dator kan se ut inuti. Vad går att styra med hjälp av datorer? För att göra tekniken begriplig undersöker Ann-Louise Lindström och hennes elever vilka programmerade föremål som finns runt omkring oss och hur programmerade föremål kan se ut inuti.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 2

Kristofer berättar vad maskinkod är för något. Allt som är programmerat är elektriska impulser som är på eller av - ett eller noll. Ettor och nollor är grunden i programmering. I klassrummet jobbar Ann-Louise Lindström och eleverna med ASCII-tabellen genom att skriva hemliga ord till varandra.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 3

Idag finns tusen olika programmeringsspråk - Kristofer berättar om några av dem. Eleverna får lära sig om programmeringsspråk och själva programmera en fågel som ska fånga en gris med hjälp utav blockprogrammering. Sedan kan eleverna själva se hur det ser ut i JavaScript.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 11

Kristofer förklarar att fel inom programmering kallas buggar. Stavfel och räknefel kan också kallas buggar. I klassrummet tränar eleverna på att rätta till buggar genom att leta fel i meningar och texter.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 12

Kristofer visar hur man tecknar olika begrepp inom programmering.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 10

Hur kan vi koppla sortering till programmering? Kristofer förklarar. All typ av data som matas in i en dator sorteras på olika sätt. Hur den sorteras bestäms av algoritmer som programmerare skriver. I klassrummet använder eleverna en sorteringsalgoritm och tränar på att sortera som en dator.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 4

Kristofer förklarar vad en algoritm är för något. Algoritmer kan man arbeta med på många olika sätt. Ann-Louise Lindström och hennes elever leder en pojke till en skatt med hjälp utav en algoritm.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 5

Kristofer berättar om villkor i den digitala världen. Datorer programmeras ofta med villkor som de ska följa. Eleverna skapar villkor för ett spel som de sedan spelar.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 6

Kristofer berättar om att logiskt tänkande är en central del i programmering. Att tänka i flera led och hitta lösningar på problem tränas när man programmerar. Ann-Louise Lindström och hennes elever arbetar med problemlösning genom att tänka logiskt.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 7

Kristofer går igenom hur man på bäst sätt styr genom programmering. Ann-Louise berättar om vikten av att kunna ge tydliga instruktioner. I klassrummet får eleverna vara robotar och följa en kod. Eleverna får även testa att programmera ett klot.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 8

Hur kan vi koppla att kunna se mönster till programmering? Kristofer förklarar. Inom programmering letar vi mönster för att hitta lösningar på problem. I klassrummet får eleverna leta buggar i mönster och jobba med att följa olika mönster. På det viset kan man öva tankesätt som man har nytta av inom programmering.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 9

Kristofer förklarar att en loop är något som upprepar sig. I klassrummet låter Ann-Louise Lindström eleverna programmera hur en katt ska gå i en loop.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 4 av 5

Hawra möter Tommy Rangsjö och utmanar honom i att översätta en faktatext om Stockholmssyndromet (att personer som tas som gisslan sympatiserar med eller identifierar sig med förövarna) till teckenspråk.

Produktionsår:

2018

Utbildningsnivå:

Grundskola 7-9

Avsnitt 2 av 5

Hawra möter Krister Schönström och utmanar honom i att översätta en akademisk text till teckenspråk.

Produktionsår:

2018

Utbildningsnivå:

Grundskola 7-9

Avsnitt 5 av 5

Hawra möter Kristofer Carlsson och utmanar honom i att översätta en nyhetstext till teckenspråk.

Produktionsår:

2018

Utbildningsnivå:

Grundskola 7-9

Avsnitt 3 av 5

Hawra möter Amina Ouahid och utmanar henne i att översätta en låttext av Laleh.

Produktionsår:

2018

Utbildningsnivå:

Grundskola 7-9

Avsnitt 8 av 8

Vi besöker prins Carl Philip i hans hem. Om en kunglighet för femtio år sedan öppet hade talat om sin dyslexi så hade det varit mot all tidigare tradition. Idag är prinsen på barrikaderna när det gäller att strida för dyslektikers rättigheter, och hans idé är att inspirera så många som möjligt till att också se dyslexins fördelar och styrkor.

Produktionsår:

2019

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 7 av 8

Vad är det som säger att nästa stora tekniska innovation inte kommer från någon med dyslexi? Och då inte trots, utan tack vare, säger Jenny Kylefors, HR-chef på Scania. På Scania jobbar Peter, som vi träffade för tio år sedan då han var en kämpande student på KTH i Stockholm. Idag är han en framstående ingenjör som jobbar progressivt med utveckling av el-lastbilar. Vi besöker också Håbo kommun där man ifrågasätter hela syftet med diagnoser - man ska ta hand om alla oavsett diagnos eller ej.

Produktionsår:

2019

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 6 av 8

Ska man berätta att man har dyslexi när man söker jobb? Vi följde Johanna Gustafsson för åtta år sedan, en stormig tid där hon med mycket kämpande till sist lyckades få fullständigt gymnasiebetyg. Nu träffar vi henne igen och sedan vi sist sågs har hon hunnit gå på folkhögskola och utbildat sig till fritidsledare. På vägen dit var hennes stora fråga om någon skulle vilja anställa en dyslektiker.

Produktionsår:

2019

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 5 av 8

Att söka till högskolan för en person med dyslexi kan kännas läskigt. Men det finns bra hjälpmedel. Emilia Salmi Sunnerdahl är en gymnasist som siktar mot högskola och en akademisk karriär. Tor Ghai kom inte in på högskolan då han inte fick, eller får, använda talsyntes på högskoleprovet. Idag utbildar han lärare och elever på universitet om studieteknik för dyslektiker samt utvecklar en talsyntes som kan läsa all typ av text och som hjälper högskolestudenter. Det han själv aldrig får bli.

Produktionsår:

2019

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 3 av 8

Hur bygger man upp sitt självförtroende och slutar att se dyslexi som ett ständigt hinder? Man måste älska sig själv, säger Hanna när vi träffar henne för att prata framtidsdrömmar och identitet. När hon för första gången hörde talas om dyslexi trodde hon att det var en dödlig sjukdom. I programmet träffar vi även prins Carl Philip, som gjort acceptans för dyslexi till sitt uppdrag. Dessutom Olof Wretling som trots, eller kanske tack vare, sin dyslexi numera är en av Sveriges mest anlitade komiker.

Produktionsår:

2019

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 2 av 8

Hur lever man upp till höga förväntningar från omgivningen? Vi träffar Stephani som drömmer om en akademisk karriär men där dyslexi är "som en black runt foten". Vi träffar Ola Rosling, son till Hans Rosling, som berättar om både sin och sin fars dyslexi och hur Hans tack vare sin dyslexi kunde kommunicera med hela världen. Vi får också tillgång till en unik, aldrig tidigare publicerad, intervju med Hans där han berättar om sin dyslexi för sin son.

Produktionsår:

2019

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 1 av 8

Finns det fördelar och styrkor med att ha dyslexi? Både experter och personer med dyslexi vittnar om det. Vi träffar Adam, en 19-årig filmskapare som delar med sig av sina dyslektiska erfarenheter. Adam åker även till London för att träffa den svenska Hollywood-regissören Daniel Espinosa, som menar att han tack vare, och inte trots, sin dyslexi har tagit sig dit han är idag. Vi träffar också Susanna Cederquist som jobbar med att utbilda och föreläsa kring de styrkor som kommer med en dyslexidiagnos.

Produktionsår:

2019

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 8 av 8

De som inte kan fungera fullt ut på en traditionell arbetsplats har rätt att söka så kallad "daglig verksamhet". Detta är ett alternativ som kan motsvara både intressen och framtidsdrömmar. I Lidingö kommun finns Ögruppen. Där kan man få arbetslivserfarenhet, praktik och ibland ett fast jobb. Professor Christopher Gillberg tycker att den sociala kompetensen idag övervärderas av arbetsgivare. Yrkeskunnande och specialisering borde stå högre i kurs, tycker han.

Produktionsår:

2018

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

I maj 1919, klubbades beslutet om kvinnlig rösträtt igenom och en 35-årig lång kamp och väntan var till ända. Hur gick det till och vilka var kvinnorna som ägnade stora delar av sina liv åt rösträttsfrågan? Historiker Karin Kvist Geverts berättar om några viktiga milstolpar genom åren och Malin Bonthron, barnbarnsbarnbarn till Anna Whitlock, läser ett utdrag från ett av alla de tal Anna höll då hon arbetade för kvinnofrågan. Men alla var inte för den stora samhällsförändring som kvinnlig rösträtt innebar.

Produktionsår:

2019

Utbildningsnivå:

Grundskola 7-9

Avsnitt 7 av 8

Nils fick epilepsi och autism redan i tidig ålder. Tillkommande fysiska sjukdomar har gjort att han fått svårt att utvecklas och lära sig saker. Hans tvillingbror Axel däremot går frisk genom livet, men står hela tiden sin bror nära. Nu har bröderna blivit nitton år gamla. Nils går på gymnasiesärskola, han behöver hjälp med allt dygnet runt. Axel läser elektroteknik vid LTH i Lund och lever ett traditionellt studentliv. Deras föräldrar inser att Axel ibland fått ta ett alltför stort ansvar för sin bror.

Produktionsår:

2018

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 5 av 8

Barn med någon grad av autism behöver tidigt erbjudas anpassade skolformer och individuellt stöd. Pedagogerna Ann-Charlotte Lindström och Margareta Lundkvist brinner för arbetet med de allra yngsta barnen. Specialpedagogen och förskolläraren Ann-Charlotte Lindström startade en skolförberedande kommunikationsklass där leken står i fokus. Verksamheten har pågått en tid och resultatet är mycket positivt. Specialpedagogen, författaren och läromedelsutvecklaren Margareta Lundkvist började själv utveckla ett arbetsmaterial för läs- och skrivinlärning och matematik.

Produktionsår:

2018

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 5 av 5

Programledaren Stephan Wilson Yüceyatak försöker ta reda på varför det är så svårt att stå emot allt det söta som omger oss. Läkarstudenterna Puran och Linda kollar skillnader i blodsockernivåerna om de äter snabba respektive långsamma kolhydrater. Är det en myt att man kan få sockerkickar? Och hur mår man när blodsockret sjunker?

Produktionsår:

2015

Utbildningsnivå:

Grundskola 7-9

Avsnitt 4 av 8

Lunaskolan erbjuder elever med Aspergers syndrom individuella lösningar som inte får någon att känna sig avvikande. Vi följer klass R1, en åttondeklass på sex elever. Här anpassas undervisningen, skoldagens längd, antal elever i varje klass, redovisningsmetoderna med mera efter varje elev. Alla har sin egen mentor som står i ständig kontakt med elevens familj. Här är inte normaliseringen det viktiga. Skolans mål är att få varje elev så högfungerande som möjligt utefter sina förutsättningar.

Produktionsår:

2018

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 4 av 5

Läkarstudenterna Puran och Linda går till labbet och tar reda på vilka bakterier de har i, och på sina egna kroppar. Hur farliga är bakterier egentligen? Stephan som har bacillskräck får reda på mer av professor Jan Andersson.

Produktionsår:

2015

Utbildningsnivå:

Grundskola 7-9

Avsnitt 3 av 8

Albin går i vanlig grundskoleklass, men påfrestningen i en klass med trettio elever är alldeles för stor för att han ska orka vistas där. Men bara det att han återvänder till skolbyggnaden är ett stort steg framåt och succesivt ökar skoltimmarna. Och hunden Essie, som ger extra trygghet, finns där så länge Albin behöver henne. Niclas Mårtensson, jurist på Autism- och Aspergerförbundet, ger dagligen råd till familjer vars barn inte får det stöd de behöver i sina skolor och därför skolvägrar.

Produktionsår:

2018

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 3 av 5

Puran och Linda testar sin reaktionsförmåga, sitt minne och IQ, efter att ha hållit sig vakna under ett helt dygn. Forskare Jonathan Cedernaes berättar vad sömnbrist innebär för hälsan. Vi besöker Dreamhack i Jönköping där deltagarna i stort sett är vakna nätterna igenom.

Produktionsår:

2015

Utbildningsnivå:

Grundskola 7-9

Avsnitt 2 av 8

Kalle är elva år och går på Kajan friskola i Uppsala, men vägen dit var lång. Efter många försök att hitta skolor tog några familjer tillsammans initiativet till att starta en egen skola för barn med autismspektrumtillstånd. Det blev Kajan friskola, med klasser från förskola till gymnasium, särskola och träningsskola. En stor del av skoldagen ägnas åt Active daily living (ADL) där man bland annat tränar på att sköta sin personliga hygien, kunna välja rätt kläder och laga enklare rätter.

Produktionsår:

2018

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning