Samhällskunskap

Individer och gemenskaper

(22 program)

Identitet och livsstilNationella minoriteter

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDrömyrket - samiska

Musikproducent

Avsnitt 12 av 13

Vi får följa Ante till hans drömjobb som musikproducent. Han skriver en låt och spelar in den i studion tillsammans med musiker och sångare. Om någon kan skriva låtar så är det Ante! Berättarröst på nordsamiska.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Grundskola F-3
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUppdrag skolväg

Enjo i Schweiz

Avsnitt 24 av 25

Enjo bor i Scwheiz och känner både kärlek och fruktan till de höga bergen omkring hans hem. Enjos största rädsla är att världen ska implodera. På väg till skolan funderar han på hur det är möjligt att vuxna fortfarande använder kärnkraft som energikälla.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUppdrag skolväg

Rebekka i Schweiz

Avsnitt 23 av 25

Rebekka bor på landet tillsammans med sin familj och deras många djur. Rebekka har en synskada men tar sig själv till skolan som ligger 40 kilometer från hemmet. På väg till skolan berättar Rebekka att hon skulle vilja ha normal syn men att hon är glad att ha vänner som inte bryr sig om hennes synskada.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

En ekoby i staden

Avsnitt 2 av 25

Efter att ha tröttnat på att bo i opersonliga lägenhetskomplex började arkitekten Harald Zenke planera en by med 20 ekologiska hus, en gemensam trädgård och ett samlingshus för aktiviteter. Bostadsprojektet ligger i Rundling i Berlin. Husen är i stor utsträckning självförsörjande på energi och byggda av invånarna själva med förnybara och återvinningsbara material. Alla har sin egen lägenhet, men man umgås, lagar mat och hjälper varandra i vardagen.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUppdrag skolväg

Perla på Island

Avsnitt 7 av 25

Perla är tolv år och bor i en liten stad på södra Island. Hon går till skolan tillsammans med sin lillasyster. Längs skolvägen funderar Perla över isländska förhållanden med vulkanutbrott, heta källor och vulkanisk sand. Hur kommer klimatet att se ut när hon blir stor? Varför kan mänskligheten inte ersätta olja och kärnkraft med vind och vatten?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUppdrag skolväg

Finya i Tyskland

Avsnitt 6 av 25

Finya bor i Köln och åker skejtboard till skolan. Finya tänker på skolsystemet medan hon skejtar. Hon tyckte inte om sin gamla skola och har därför bytt till en Waldorfskola. Där får eleverna i hög grad bestämma över hur de studerar och Finya trivs med ett sådant undervisningssystem.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUppdrag skolväg

Annalena i Tyskland

Avsnitt 5 av 25

Annalena är nio år och bor på en bondgård i Schwarzwald. För att bara ta sig till skolbussen måste hon gå en timme genom skog och kohagar. Under promenaden och bussfärden funderar Annalena över svåra saker som krig och sjukdomar.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUppdrag skolväg

Viola i Österrike

Avsnitt 4 av 25

Viola bor i Wien och åker sparkcykel till skolan. Stadens gator får henne att fundera på varför det finns så mycket reklam överallt. Och varför finns det så många människor som inte har något hem? Viola funderar på varför vuxna pratar så mycket men gör så lite.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUppdrag skolväg

Vincent i Österrike

Avsnitt 3 av 25

Vincent är elva år gammal och bor högst uppe på berget Feuerkogel i Österrike. Vincent åker skidor ner för berget för att komma till skolan. För säkerhets skull har han ett lavinlarm runt halsen. Medan Vincent skidar till skolan funderar han på framtiden. Vincent trivs med att bo på berget och hoppas att hans framtida barn också kommer att kunna ta skidorna till skolan.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVärlden i mina ögon

Ayham - mitt nya liv

Avsnitt 7 av 15

Ayham är 11 år och älskar att spela fotboll. Han har flytt från det krigsdrabbade Syrien med sin familj och bor nu i Schweiz. I början kämpar Ayham med livet i det nya landet. Han saknar sina gamla vänner och kan inte sluta tänka på resten av släkten som bor kvar i Syrien. Så småningom börjar livet i det nya landet att ta fart med skolan, kompisar och träning. Ayhams mål är att börja spela fotboll i ett av de stora lagen. Filmen följer Ayham under de första två åren i Schweiz.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVärlden i mina ögon

Florian, en nobel pojke

Avsnitt 4 av 15

Florian är 12 år, tycker om att ro båt och bor i staden Neuss i Tyskland. Florians förebild är hans storebror Max. Florians högsta dröm är att bli kung över hedersgossarna i den traditionella paraden i staden. Max var kung när han var 12 år och i år är Florians sista chans för att bli kung. Dessutom brukar Florian samla pengar till välgörenhet genom att sälja hembakade våfflor under paraden. Vad är viktigaste för Florian, att hjälpa andra eller att delta i stadens och familjens tradition?

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVärlden i mina ögon

Greta - hockey för livet

Avsnitt 1 av 15

Elvaåriga Greta bor i Tyskland och älskar att träna hockey. Hennes mål för säsongen är att få träna tillsammans med sin hockey-idol från landslaget och komma till finalen med sitt team. Greta har cystisk fibros, en ovanlig och livslång sjukdom som påverkar lungorna och mag-tarmkanalen. Trots sin sjukdom vill hon vara självständig, spela hockey och leva livet som alla andra gör. Hur ska Greta lyckas med sin tidskrävande behandling och träning samtidigt?

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSamernas tid - nordsamiska

Stölden av Sápmi

Avsnitt 3 av 3

Sápmis 1900-tal är omtumlande. I Sovjetunionen förs en hård assimileringspolitik gentemot östsamerna och Stalins terror skördar många liv. I väst börjar den storskaliga utvinningen av Sápmis naturtillgångar. Skogen, malmen och vattenkraften gör Sverige till en rik nation. Exploatörerna rättfärdigar sina handlingar med hjälp av rasforskningen. Fram till sent på 1900-talet placeras samiska barn på internatskolor där deras samiska identitet och språk utarmas. Samerna mobiliserar sig under de sista årtiondena före millennieskiftet och det leder till att de första sametingen bildas.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSamernas tid - nordsamiska

Gränser genom Sápmi

Avsnitt 2 av 3

Under 1600-talet tränger sig de omkringliggande nationalstaterna in i Sápmi. De ryska, svenska och danska kungahusens territoriella anspråk på samernas land leder till de första gränsdragningarna i Sápmi och till splittring av de samiska folken. Kolonisationen leder till att samerna blir en minoritet på sin egen mark. Den skogssamiska kulturen utplånas nästan under trycket från nybyggarna. Parallellt genomförs en kristningsprocess där kyrkan använder tvång och våld för att kristna samerna.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSamernas tid - nordsamiska

Allianser i Sápmi

Avsnitt 1 av 3

I arkeologiskt material finns spår som antyder nya idéer bland jägarfolken i norra Europa århundradena runt Kristus födelse. Den samiska kulturen med sin karakteristiska ornamentik, kåtans rumsindelning och nya sätt att begrava sina döda uppstår. Samerna blir tack vare sin fångstexpertis viktiga aktörer i vikingatidens handelsnätverk. Samiska pälsverk utgör motorn i den europeiska ekonomin.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2017

Gudinnor och kvinnor

Anne Wuolab berättar utifrån ett samiskt perspektiv om de olika kvinnliga förgrundsgestalterna i samisk historia fram till idag. Inspelat den 8 mars 2017 på Västerbottens museum. Arrangör: Vaartoe - Centrum för samisk forskning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Samiska arkivets roll i Finland

Inker-Anni Linkola berättar om arbetet på det samiska arkivet i Enare, Finland. Arkivet grundades 2012 som ett samarbete mellan det finska sametinget och Finlands riksarkiv. Målet är att utveckla samisk forskning men även att vara tillgängligt för samer i allmänhet. Till arkivets samlingar tas bidrag emot från privatpersoner, föreningar och organisationer. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Skola för samiska barn i Sverige

Hur ser utbildning och skola ut för samiska barn i Sverige? Hanna Outakoski är forskare vid Umeå universitet och talar här om hur skolsystemet tillsammans med lagstiftningen står inför stora utmaningar. Hon menar att ett bristfälligt skolsystem tillsammans med tandlösa lagar och samepolitikers bristande intresse och negativa inställning kommer att resultera i att Sverige slår in på en farlig väg och glider bort från det utbildningssystem som fungerar i till exempel Norge, där barn kan ha hela sin skolgång på samiska och ändå klarar sig i det norska samhället. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Urfolksspråk och språkteknologi

Dagens språkteknologi, alltså utveckling av datorprogram för att analysera, förstå eller generera mänskligt språk, passar inte alla språk. Särskilt illa är det för språk i de norra delarna av Europa, Asien, Amerika och Grönland, så kallade cirkumpolära språk. Detta beror bland annat på språkens grammatiska uppbyggnad och att språken ofta har så många olika ordformer, säger Lene Antonsen som forskar vid universitetet i Tromsö, Norge. Här berättar hon om ett projekt som utvecklar ett alternativ till den ordinarie språkteknologin, ett program för rättstavning och översättning som är anpassat till urfolksspråken. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

100 författare på enaresamiska

Enaresamiska talas av några hundra personer, de flesta boende i Enare i Finland. Forskare i Norge och Finland samarbetar i ett projekt för att stärka och återuppliva det skriftliga språket. Erika Sarivaara vid University of Lapland i Finland och Marja-Liisa Olthuis på universitetet i Tromsö i Norge berättar här om resultaten och vilka olika faser som språkrevitaliseringen går igenom, från det talade till det skrivna språket. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Språket i skollandskapet

Ett språklandskap är den offentliga miljöns språk, det som står på exempelvis skyltar, väggar och anslagstavlor. Detta språklandskap kan ibland spegla den rådande språkpolitiken och språket som används i offentlig miljö påverkar hur människor upplever platsen och sig själva. Inker-Anni Linkola medverkar i ett forskningsprojekt som har undersökt hur språket ser ut på några skolor i samiska områden i Norge. Här berättar hon om resultatet. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Den samiska etnopolitikens början

Samiska etnopolitiska rörelser uppstod i Norge och Sverige i början på 1900-talet som ett resultat av integrationspolitik och kolonisering. Veli-Pekka Lehtola, professor vid Uleåborgs universitet, ger här en historisk bakgrund och berättar om hur majoritetssamhällena tog över Sápmi, samernas historiska bosättningsområden, från 1800-talet då kolonialiseringen tog fart. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning