Svenska

(159 program)

Svenska som andraspråkGrammatikLitteraturhistoria och författarporträttLäsningMuntlig framställning och retorikSkrivandeSpråkbrukUppläsningar och dramatiseringar

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska Akademiens högtidssammankomst 2013

Sara Danius inträdestal i Svenska Akademien 2013

Med stor värme välkomnas Sara Danius av författaren Per Wästberg då hon övertar stol nummer sju som en gång varit Selma Lagerlöfs. Själv hyllar hon, som seden bjuder, sin företrädare - i det här fallet Knut Ahnlund, som lämnat Akademien efter ett offentligt bråk med dåvarande ständige sekreteraren Sture Allén. Föga anar hon att hon själv långt senare kommer att lämna Akademien på liknande grunder. Kommentator: Marie-Caroline Biver. Inspelat i Börshuset i Stockholm den 20 december 2013.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Vuxenvärlden oroar sig för ungas läsvanor

Avsnitt 25 av 37

En rapport från Statens medieråd om ungas sjunkande läsning har väckt starka reaktioner. Men myndighetens omvärldsanalytiker Ulf Dahlquist tycker att reaktionerna har varit alltför alarmistiska. Tydligt är ändå att unga läser allt mindre böcker och tidningar. Vad kan man göra för att få dem att läsa mer? Och vad är det vi vill att de ska läsa? Vi pratar med svenskläraren Jenny Edvardsson om vikten av att skapa läsvanor. Och vi träffar författaren Linda Skugge som skriver böcker för den grupp unga läsare som kallas tweenies.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lära med berättande

Kampen om sanningen

Med internet och den digitala tekniken har kampen om vem som äger "sanningen", vilket narrativ som får styra, blivit tydlig. Vi har idag en uppsjö av narrativ, säger Dick Harrison, professor i historia. Han menar att ur ett historiskt perspektiv är detta väldigt intressant - ingen har längre monopol på att berätta. Inspelat den 14 februari 2019 på Campus Skellefteå. Arrangörer: Nordiskt berättarcentrum, Västerbottens museum och Umeå universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLäsförståelse

Aktiv läsning

Avsnitt 1 av 2

Klass S13b reflekterar, diskuterar och analyserar sig till bättre läsförståelse. Läraren Åsa Edenfeldt berättar om hur hon arbetar med läsning i undervisningen och visar hur aktiv läsundervisning går till.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLäsförståelse

Godnattsagor inifrån

Avsnitt 2 av 2

Godnattsagor inifrån är en studiecirkel där interner spelar in godnattsagor och skickar hem till sina barn. Projektets nationella samordnare Stina Sjödin och cirkelledaren Nils Grönlund berättar om ett annorlunda läsprojekt som har kommit att betyda mycket för många.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lära med berättande

Berättande för kunskap och bildning

Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, ger en historisk överblick över berättande som kunskapsbärare och bildningsskapande metod. Hur har man i historien använt sig av berättelser för att skaffa sig makt, bli ihågkommen eller för att forma en nation? Inspelat den 14 februari 2019 på Campus Skellefteå. Arrangörer: Nordiskt berättarcentrum, Västerbottens museum och Umeå universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDidaktorn

Undervisa med serier

Avsnitt 8 av 100

För svenskalärarna Melinda Galaczy och Helga Boström har tecknade serier blivit ett naturligt inslag i undervisningen. I ett samtal från Bokmässan i Göteborg berättar de om hur de med hjälp av serieromaner fyllda av zombies, blod och socialrealism lyckas få även de minst motiverade elever att vilja läsa mer. De intervjuas av Natanael Derwinger.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDidaktorn

Läs mer!

Avsnitt 7 av 100

Hur kan vi lära våra barn att läsa mer? Vilken roll spelar det egna läsandet för hur man som lärare når fram till sina elever? På en scen på Bokmässan i Göteborg samtalar läraren och läsambassadören Anne-Marie Körling och litteraturforskaren Maria Ulfgard om hur och varför man ska läsa mer. De intervjuas av Natanael Derwinger.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDidaktorn

Läsflow

Avsnitt 28 av 100

En dag gav läraren Therese Linnér sina elever ett läsuppdrag i läxa. De skulle försöka komma in i läsflow; att läsa så länge att tid och rum försvinner. "Lässtrategier i all ära men de ger inte alla dimensioner av läsning och missar många delar jag tycker är viktiga att eleverna får med sig", säger Therese Linnér. Men hur gör man för att uppnå läsflow och hur förvaltas sedan den upplevelsen i klassrummet? Och hur ska du som lärare hantera de elever som inte lyckas komma in i flowet?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDidaktorn

Läsande pappor

Avsnitt 45 av 100

Barn behöver förebilder, men vad gör man om förebilderna inte läser? Och om de icke-läsande förebilderna dessutom är män - hur påverkar det elevernas syn på läsning? På Hortax skola utanför Piteå har man valt att dra in elevernas pappor i ett läsprojekt där fäder och barn läser och diskuterar tillsammans. En ev lärarna bakom projektet är Camilla Lundmark som berättar om hur det gått. Inspelat på Bokmässan 2016.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDidaktorn

Grammatiska dilemman med lättläst text

Avsnitt 56 av 100

Vad är det som gör en lättläst bok lättläst? Det vet Sara Lövestam, sfi-lärare, författare och grammatiknörd. Det finns regler för hur lättlästa böcker ska vara skrivna. Men boken ska ju vara bra också. Med lättlästa böcker är målgruppen vuxna med stor livserfarenhet, vilket ställer extra höga krav på både komplext innehåll och enkelt språk. Här ger Sara Lövestam konkreta exempel på hur hon jobbat med texter i klassrummet. Vi får även en inblick i hur hon som författare brottas med texterna. Ett elegant, litterärt stilgrepp är sällan det som är bäst för målgruppen när man skriver lättläst.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDidaktorn

Jättemånga ord är jättebra

Avsnitt 79 av 100

Behöver man verkligen kunna 50 000 svenska ord för att klara sig i samhället? Absolut. Minst! Det säger Mats Myrberg, professor emeritus i specialpedagogik. Under årens lopp är det många lärare på föräldramöten som hänvisat till hans forskning: "Ett barn som läser eller blir läst för kan ca 50 000-70 000 ord när det är 17 år. Ett barn som inte läser eller blir läst för kan ca 15 000-17 000." Men hur har han kommit fram till de siffrorna? Och om de stämmer, hur lär man sig så många ord? Och vad innebär det egentligen att "kunna ett ord"?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDidaktorn

Textanalys av pekböcker på gymnasiet

Avsnitt 90 av 100

Hur kan man använda bilderböcker för små barn vid textanalys på gymnasiet utan att förlora i djup och kvalité? Katarina Lycken Rüter, lärare i Nacka, jobbar mycket med småbarnsböcker i sina klasser. Hon menar att med rätt frågor och metod kan man komma väldigt långt. "Fördelen är att jag hinner gå igenom tre olika böcker med helt olika berättarteknisk stil på en enda lektion. Och jag vet att alla har läst böckerna", säger hon, och påpekar att principen för textanalys är den samma oavsett längd på text. "Det eleverna får med sig är verktyg och förmågor som de sedan kan använda när vi går vidare till andra böcker." Men vad säger eleverna när hon kommer med en pekbok om en anka?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaLärarrummet

Den berättande bibliotekarien

Avsnitt 4 av 15

Alf Engström är bibliotekarien som började arbeta i skolor och berätta sagor för elever. Vad har berättelsen för betydelse för barn idag? Och vad är skillnaden mellan att få en saga berättad eller att få den uppläst? En hel del visar det sig.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lära med berättande

Varför muntligt berättande i förskola och skola?

Ola Henricsson, forskare och grundskollärare, föreläser om effekterna av muntligt berättande. Om hur lärare erfar att berättande tränar lyssnandet, väcker lust att använda språket, skapar gemenskap, väcker nyfikenhet och intresse för ämnet samt väcker frågor som öppnar för samtal. Inspelat den 14 februari 2019 på Campus Skellefteå. Arrangörer: Nordiskt berättarcentrum, Västerbottens museum och Umeå universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Läsande förebilder spelar roll - eller?

Varför tappar många tonårskillar intresset för att läsa böcker? Vad behövs det för förebilder? Läraren Pär Sahlin och journalisten Patrik Lundberg diskuterar. Moderator: Marie Augustsson. Inspelat på Stockholmsmässan den 29 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2018

Boksamtal med elever

Hur får man elever att själva föra samtal kring litteratur? Gymnasieläraren Jenny Edvardsson ger här handfasta tips på hur hon lägger upp boksamtal med elever. Inspelat på Stockholmsmässan den 30 oktober 2018. Arrangörer: Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Svenska Läromedel och Stockholmsmässan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Alla elevers rätt till läsning

Om inkluderande läsundervisning

Jenny Edvardsson är gymnasielärare på ett yrkesgymnasium med enbart pojkar. Det är roligt men också en utmaning, säger hon. Här ger hon tips och idéer i olika undervisningssituationer med utgångspunkt i sin bok "Mötet med texten". Inspelat den 8 oktober 2018 på Scandic S:t Jörgen i Malmö. Arrangör: Myndigheten för tillgängliga medier (MTM).

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Alla elevers rätt till läsning

Skolbibliotekarien och läsningen

Cilla Dalén är bibliotekarie på Hjulsta grundskola i Stockholm. Hon berättar om samarbetet med lärare och annan personal för att eleverna ska få bra resultat. På skolan, där nästan alla elever har ett annat modersmål än svenska, är lättlästa och inlästa böcker centrala. Inspelat den 8 oktober 2018 på Scandic S:t Jörgen i Malmö. Arrangör: Myndigheten för tillgängliga medier (MTM).

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Alla elevers rätt till läsning

Vad är egentligen lättläst?

Erik Rågvik på Myndigheten för tillgängliga medier berättar om vad som är lättläst. För att ringa in det börjar han med att beskriva vad som är svårläst för många människor och vad som en text ska innehålla för att vara lättläst. Inspelat den 8 oktober 2018 på Scandic S:t Jörgen i Malmö. Arrangör: Myndigheten för tillgängliga medier (MTM).

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Alla elevers rätt till läsning

Allt om talböcker och taltidningar

Helena Nordqvist på Myndigheten för tillgängliga medier berättar om deras verksamhet och vad tillgänglig läsning är, om läsning på olika sätt och vilka hjälpmedel som myndigheten ger ut. Inspelat den 8 oktober 2018 på Scandic S:t Jörgen i Malmö. Arrangör: Myndigheten för tillgängliga medier (MTM).

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon

Meänkieli i tid och rum

1981 grundades Sveriges tornedalingars riksförbund (STR-T) med syfte att bevaka och synliggöra språket meänkieli och språkområdets kultur. Kerstin Salomonsson är vice ordförande i STR-T och berättar här om förbundets aktiviteter och visioner. Inspelat på Umeå universitet den 20 april 2018. Arrangör: Umeå universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon

Att få upp ögonen för meänkieli

Hanna Aili och Joel Öhlund från Met Nuoret berättar om den partipolitiskt obundna organisationen som arbetar för unga som känner samhörighet med meänkieli och det ursprungliga språkområdets kultur och historia. De har intervjuat ungdomar med någon form av relation till meänkieli. Det är åtta informanter, hälften boende i Tornedalen och hälften spridda runt om i Sverige. Den huvudsakliga undersökningen har gått ut på att få svar på vilken relation man har till meänkieli? Hur kan meänkieli utvecklas och vilket är drömscenariot för meänkieli? Inspelat på Umeå universitet den 20 april 2018. Arrangör: Umeå universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon

Meänkieli, nord- och standardfinska

Ungefär 80 till 90 procent av de tusen vanligaste orden i meänkieli är samma som i standardfinskan. Birger Winsa är forskare i finska på Stockholms universitet och har identifierat skillnader och likheter i tornedalsfinskan i Finland och meänkieli i Sverige. I Finland har ord tagits in från textfinskan medan meänkieli har lånat ord från svenskan. En av de största skillnaderna är att meänkieli är ett textlöst språk. Inspelat på Umeå universitet den 20 april 2018. Arrangör: Umeå universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon

Ordboksprojekt på meänkieli

Erling Wande är professor emeritus i finska. Här berättar han om arbetet med att skapa en ordbok för meänkieli. Det första lexikonet kom 1992 och var trespråkigt: finska, meänkieli och svenska. Arbetet med den stora ordboken startades 2008, och stora delar av den finns tillgängliga digitalt. Du hör också om vilka syften och nyckelpersoner som varit drivande i arbetet och vilka informanterna varit. I arbetet har också hänsyn tagits till de tre stora dialektområdena i Tornedalen: Kiruna, Gällivare och Älvdalsvarieteterna. Inspelat på Umeå universitet den 20 april 2018. Arrangör: Umeå universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon

Meän akateemi - Vadan och varthän

Henning Johansson är professor emeritus i pedagogik och har rötter i Tornedalen. Här berättar han om Meän akateemi - Academia Tornedaliensis. Det är en oberoende stiftelse som bildades på initiativ av Svenska tornedalingarnas riksförbund. Syftet är att främja språkfrågor och forskning samt sprida kunskap om samhället, kulturen, näringslivet och miljön i Tornedalen. Inspelat på Umeå universitet den 20 april 2018. Arrangör: Umeå universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon

Litteratur och teater på meänkieli

Hur långt kan man nå med meänkieli som litterärt verktyg? Författaren Bengt Pohjanen skriver på tre språk: svenska, finska och meänkieli. Här berättar han om både sitt författarskap och sina teaterpjäser som blivit milstolpar för meänkieli. Inspelat på Umeå universitet den 20 april 2018. Arrangör: Umeå universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2018

Grävaren som litterär figur

Författaren David Lagercrantz började sin bana som journalist. Det hade han nytta av när han skrev fortsättningen på Stieg Larssons Milleniumtrilogi med den grävande journalisten Mikael Blomkvist i centrum. Inspelat på Helsingborg arena den 13 april 2018. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2018

Så får du grävet att sjunga

Ska man gräva nyhetsbaserat eller storybaserat? Hur mycket detaljer behöver man samla på sig? Ur vems perspektiv ska man berätta? Anna Tiberg som är journalist och lärare i berättande journalistik ger konkreta tips och exempel på hur du som journalist kan göra en gripande berättelse av ditt material. Inspelat på Helsingborg arena den 13 april 2018. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon

Standardisering av finskan och meänkieli

Vilken roll spelar språket för identiteten? Vad kan språken utföra i dagens samhälle? Jarmo Lainio är professor finska vid Stockholms universitet. Han beskriver de drivande krafterna bakom finskans framväxt och standardisering i Finland på 1800-talet. Går det att dra några paralleller till dagens utveckling av meänkieli? Inspelat på Umeå universitet den 20 april 2018. Arrangör: Umeå universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Aktiv läskraft

Barbro Westlund är lektor i läs- och skrivutveckling och föreläser om hur man kan arbeta med konceptet aktiv läskraft. Konceptet bygger på forskning om läsförståelse. Hur kan du anpassa metoder och modeller så att de passar din elevgrupp? Westlund utgår ifrån begreppen mångfald, inkludering, likvärdighet, engagemang och ansträngning. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 31 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Främre Orientens gamla språk

UR Samtiden - Främre Orientens gamla språk

De gamla språken från Främre Orienten - till exempel hebreiska, akkadiska, ugaritiska och hettitiska - kan öppna en väg att förstå de utvecklingar som lett fram till judendom, kristendom och islam, och deras texter kan ge oss en direkt möjlighet att konfronteras med antika människors tankar kring världen. Ola Wikander, docent vid Centrum för teologi och religionsvetenskap, diskuterar varför språken i den antika Främre Orienten är viktiga för vår värld och hur deras litteraturer har påverkat världens religionshistoria. Inspelat den 10 april 2017 på Lunds universitet. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2017

Vad är en pidgin?

Mikael Parkvall, språkvetare på Stockholms universitet, håller en föreläsning om pidgin-språk. Han berättar om hur dessa språk uppstår i kontakter mellan folk som annars inte har något gemensamt språk. Vi får flera exempel och får veta vad som skiljer en pidgin från andra språk. Inspelat den 20 oktober 2017 på Citykonferensen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotekarien 2017

Att arbeta läsfrämjande

Hur kan man locka barn till läsning? Skolbibliotekarien kan spela en central roll i detta, menar Anne-Marie Körling, författare, lärare och Sveriges läsambassadör 2015-17. Inspelat den 24 oktober 2017 på Scandic Anglais, Stockholm. Arrangör: Kompetensteamet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Grejen med grammatik

Grammatik är kärnan i människors kommunikation. Hur kan man förmedla det till sina elever på ett sätt som stärker deras språk? Och hur kan man som lärare ta sig an grammatiken om man känner sig osäker? Sara Lövestam, sfi-lärare, språkvetare och författare, föreläser i syfte att inspirera och motivera lärare. Hon ger tips kring metodik och pedagogiska ingångar till ämnet grammatik. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 30 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Textsamtal och bildpromenader

Texter och bilder finns överallt - i undervisningen är de i centrum. Skönlitteratur och faktatexter, konstverk och dokumentära bilder bjuder in till fördjupande samtal. Samtalen kan beröra det mesta: grammatik, ordförråd, berättarteknik och genre. De bidrar till ett rikt och nyanserat språk. Anne-Marie Körling är lärare, författare och tidigare läsambassadör. Hon ger konkreta tips på hur man ställer frågor och berättar om vad de viktiga följdfrågorna bidrar till. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 30 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotekarien 2017

Att skapa en läsare

Hur skapar man en läsare? Vad behöver eleven kunna för att bedömas som en läsare? Bland annat handlar det om läsarter, menar Eva Nilsson, doktorand i språkdidaktik som forskat på samtliga nationella prov från 1968 till 2013. Här berättar hon mer om sin forskning. Inspelat den 24 oktober 2017 på Scandic Anglais, Stockholm. Arrangör: Kompetensteamet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2017

Ett samtal om läslust

Varför ska vi läsa? Vad lockar till läsning? Och finns det vissa böcker som man bara måste läsa? Ett samtal om läslust mellan Jessika Gedin, programledare och översättare, och Patrik Hadenius, chefredaktör för Språktidningen. Inspelat den 20 oktober 2017 på Citykonferensen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2017

Språk och integration

Arkan Asaad berättar om sin familjs resa, om värdet och vikten av ett eget språk och om språkets betydelse när det gäller integration. Hans berättelse tar sin början i norra Irak och slutar i hans eget liv i Sverige idag, där han arbetar som författare och föreläsare. Inspelat den 20 oktober 2017 på Citykonferensen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2017

Begripliga budskap

Hur ska vi skriva för att det ska bli lättare att förstå? Projektet Begriplig text berättar om sitt arbete med att samla in och sprida kunskap om hur vi ska skriva och förmedla budskap så att de blir begripliga för personer med kognitiva funktionsnedsättningar. Medverkande: Ester Hedin, projektledare, och Torbjörn Lundgren, sakkunnig. Inspelat den 20 oktober 2017 på Citykonferensen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2017

Begriplighet, termer och definitioner

Åsa Holmér, språkkonsult på Terminologicentrum (TNC), talar om vikten av att välja rätt ord. Hon tar upp både vanligare termer och fackspecifika ord. Det är viktigt att skriva begripligt, men hur mycket ska vi förenkla? Ska man skriva barnförlamning eller polio? Likbränning eller kremering? Urin eller kiss? Inspelat den 20 oktober 2017 på Citykonferensen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Utan språk förstår man ingenting

Vilken roll spelar den första tiden i ett barns liv? Katti Hoflin, ordförande Läsdelegationen, menar att redan här läggs grunden till läsförståelse. Hon propagerar för vikten av att våga vara. Hoflin menar att allt leder till läsning, även matlagning. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaLärarrummet

Tv-serien Skam, vägen in till Shakespeares verk

Avsnitt 28

Malin Appeltofft är lärare på högstadiet i svenska, engelska och dramatik och använder sig av populärkultur för att skapa intresse hos elever som undrar varför de ska läsa litteratur eller dramatik som skrevs på 1500-talet. Till exempel innehåller tv-serien Skam många litterära referenser, vilka kan ge ingångar till annan världslitteratur och dramatik. Skam är de ungas kultur här och nu, men Shakespeares dramer hittar de inte självmant, menar Malin Appeltofft. Förutom de litterära referenserna ger Skam ingångar till ämnen som ätstörningar, sexuella övergrepp, sexualitet, relationer och annat i unga människors liv.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Att måla med ord

Avsnitt 5 av 12

Louise Israelsson är lärare i bild på Guldhedsskolan i Göteborg. Hon lär ut bildanalys redan i årskurs sex. "Det är viktigt att vi skriver tillsammans, för att eleven sedan ska kunna skriva själv", säger hon. När det gäller elevernas textarbete så utgår Louise från grundtankarna bakom metodiken i Reading to Learn.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Läsfixarna kan man räkna med

Avsnitt 3 av 12

Reciprocal Teaching, är en modell för ömsesidigt lärande som visat sig ha god effekt på läsförståelse. Ninna Kristiansen är klasslärare i årskurs ett på Sofiehemsskolan i Umeå och hon använder sig av modellen även i matematikundervisningen. Hon låter de fyra strategierna representeras av fyra dockor s.k. läsfixare; dockorna är Spågumman, Frågeapan Detektiven och Cowboyen. De förutspår, ställer frågor, klargör och sammanfattar. Dagens lektion handlar om orden "skillnad", "jämför" och "färst"...

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Språk är makt

Avsnitt 10 av 12

Susanna Sjöstrand på Örtagårdsskolan i Malmö är inspirerad av dramapedagogik. När hennes elever i årskurs fem har historielektioner om Gustav Vasa, avslutar klassen blocket med drama och filminspelning. På så sätt kombineras språk- och kunskapsutveckling på ett lekfullt sätt. Begreppen orsak och konsekvens samt sex ämnesord ingår i dramauppgiften, som hjälper eleverna att erövra ämnesspråket och göra det till sitt.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Att dansa adjektiv

Avsnitt 6 av 12

Anna Wisselgren är lärare i dans och undervisar i årskurs nio på Nyköpings högstadium. Hon tycker att det är viktigt att förena teori och praktik. Anna undervisar om ämnesord samtidigt som hon lär ut nya danssteg. Och hon låter eleverna improvisera tolkningar av olika adjektiv. Hur dansar man egentligen ordet tveksam, eller - galen?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Tyst läsning vs läsgemenskap

Avsnitt 2 av 12

Historieläraren Anna Nord införde för ett par år sen lässtrategier i gymnasiets sista år på Stagneliusskolan i Kalmar. Anna har strategierna från "reciprocal teaching" - dialog i ömsesidighet - som grund och bearbetar texterna i ämnet före, under och efter läsning. Här är vi med under en lektion i historia. "Förr så var läsningen endast en väg framåt, nu är läsningen själva undervisningen", "Ingen elev ska gå ut ur klassrummet utan att ha förstått texten", säger Anna Nord i reportaget.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokprovning 2017

Skräck för barn och unga

Bibliotekarien Sofia Gydemo berättar om vad det var som skrämdes i 2016 års utgivning av barn- och ungdomsböcker. Otäcka kräldjur, farliga getingar som sprider smittor och insekter som förvandlas till monster är vanligt förekommande, säger hon. Inspelat den 4 april 2017 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaLärarrummet

Fritidspedagogen som hänger på bibblan

Avsnitt 15

Ulla Brunndahl har jobbat som fritidspedagog på biblioteket i Malmöstadsdelen Rosengård sedan 1989. Under åren har hon kunnat se världen speglas genom de människor som flyttat in i stadsdelen och de dominerande språken har varierat över tid. En del av de barn som en gång lyssnade till hennes sagoläsning har hunnit bli vuxna och kommer numera till biblioteket med sina egna barn. På biblioteket vill Ulla väcka barnens läslust och erbjuda dem en stunds lugn och ro.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning