766 sökträffar som matchar

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaPiskan

Piskan i rampljuset

Avsnitt 5 av 8

Tunghäfta, scenskräck, social ångest. Att tala inför andra kan faktiskt vara mer skrämmande än döden. Det är väldigt vanligt att musiker och andra artister medicinerar mot prestationsångesten. Men fungerar det verkligen i längden? Sissela Ben, skådespelare och stå upp-komiker med ständig prestationsångest, har hittat en annan väg. Och Piskans psykolog, Jernett Karensen, talar om vikten att öva i små steg. En dag är det plötsligt inte lika läskigt längre.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaPiskan

I morgon är en annan dag

Avsnitt 4 av 8

Om du är en latmask och har för vana att skjuta upp saker är du kanske drabbad av ett fenomen som blir allt vanligare. Du prokrastinerar, och det gör de flesta av oss mer eller mindre varje dag. Men går det för långt kan det leda till stress, ångest och skuldkänslor. Vi går i gruppterapi mot prokrastinering och får experttips om uppskjutandets psykologi.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaPiskan

Det perfekta livet

Avsnitt 3 av 8

Du kan alltid bli lite snyggare, träna lite mer och äta lite mer hälsosamt. Känner du igen dig? Vi reder ut orsakerna och försöker hitta alternativ till "optimeringshetsen", som filosofen Jonna Bornemark kallar vår strävan att ständigt bli bättre. Men viktigast av allt är att inse att det faktiskt inte finns några perfekta liv, menar Piskans psykolog Jernett Karensen. Och det ska vi vara glada för, en helt perfekt människa vore otäck.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaPiskan

Konsten att misslyckas

Avsnitt 2 av 8

Samuel West älskar att misslyckas, så mycket att han byggt ett museum med historiens värsta misslyckanden. Och i Silicon Valley hyllas de. Men de flesta av oss är rädda för att misslyckas. Piskans psykolog, Jernett Karensen, förklarar rädslan med att vi är flockdjur som fruktar att hamna utanför gruppen. Men vi måste tillåta oss själva att misslyckas ibland, och det går att träna för att klara av det bättre.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaPiskan

Jag är en idiot

Avsnitt 1 av 8

Gör upp med din prestationsångest och få bort den lilla djävulen på axeln som ständigt kritiserar dig, eller dämpa åtminstone ner honom lite! Piskans psykolog, Jernett Karensen, ger tips om hur det kan gå till. Och du är inte ensam, historien är fylld med antika greker, medborgarrättskämpar, diktare och artister som lidit och lider av ångest och perfektionism.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Malmöskolor satsar mot antisemitism

Avsnitt 1

Malmö stad har under de senaste åren haft problem med antisemitism. Den judiska församlingen i Malmö vittnar om att många judar drar sig för att öppet bära judiska symboler som kippa eller davidsstjärna när de går ut. Nu ska 300 lärare i Malmö fortbildas i en satsning som Malmös judiska församling och Malmö stad står bakom. Tanken är att lärarna ska öka elevernas medvetenhet om antisemitism och bemöta antisemitiska åsikter redan i skolan. Man vill även skapa förståelse genom att dra paralleller mellan de judar som flydde under andra världskriget och de människor som tvingas på flykt idag.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Avstängd från skolan

Avsnitt 3

En aprildag fick Sarah ett meddelande om att hennes dotter Nova blivit avstängd från sin skola i en vecka. Nova var då 8 år. När Matteo stängdes av från sin skola var han 7. Avstängning är den yttersta disciplinära åtgärden som en skola får ta till. Vad innebär det för den elev som blir avstängd? Och varför behövs möjligheten att stänga av elever så unga som Nova och Matteo?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Bildning 2.0

Avsnitt 2

Vilken plats har den klassiska bildningen i en tid när arbetsmarknaden kräver spetskompetens och konsumtionen av kultur och medier individualiseras? Är bildningsbegreppets innebörd konstant eller behöver det uppdateras i takt med att samhället förändras? Vi träffar tre personer med tankar om bildning i vår tid: filosofiprofessorn Sharon Rider, professorn i medie- och kommunikationsvetenskap Pelle Snickars och Macarena de la Cerda från föreningen Megafonen.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Är leken fri?

Avsnitt 6

Bör lek betraktas som ett verktyg för pedagogiskt arbete eller ska man låta leken vara fri från vuxen inblandning? FN understryker att barn har rätt till lek som är icke-produktiv och utförs för sin egen skull. Men i förskolans läroplan heter det att leken ska brukas medvetet för utveckling och lärande. Skolinspektionen har dessutom slagit fast att förskolan behöver bli bättre på att utmana barn som leker könsstereotypt. Hur fri får leken vara?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Efter Ahmed

Avsnitt 11

I januari 2017 sköts 16-årige Ahmed till döds på en busshållplats i Malmö. Två månader senare undrar skolkamrater och personal på gymnasieskolan där Ahmed gick fortfarande hur något sådant kunde få hända. Vi träffar Wala, Nada och Shahed som är frustrerade över att polisen ännu inte har klarat upp fallet och att Malmö inte känns säkert för dem. När rektorn Marie Forslin såg elevernas rädsla tog hon initiativet till ett filmprojekt. Genom att eleverna själva får söka svar på sina frågor på Malmös gator och torg hoppas hon att de ska återfå förtroendet för rättssamhället.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Folkhögskola helhetslösning för ensamkommande

Avsnitt 7

Abdul kom till Sverige som ensamkommande flykting från Syrien för några år sedan. Bangin kom ensam från irakiska Kurdistan. Nu går de på Löftadalens folkhögskola där de också bor. Skolan ingår i Folkhögskolespåret - en lösning med både boende och skola för ensamkommande ungdomar. På Folkhögskolespåret kan man ta igen både grundskola och gymnasium, allt efter individens behov. Regeringen har gett myndigheter i uppdrag att kraftsamla för att säkra en bättre skolgång för ensamkommande unga. Samtidigt står flera platser tomma på Löftadalens folkhögskola och bara ett fåtal av landets folkhögskolor har än så länge hoppat på Folkhögskolespåret. Vad beror det på?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Drogprevention på måfå

Avsnitt 4

Skolan ska arbeta förebyggande och upplysa om riskerna med alkohol, tobak och narkotika. Men hur gör man det på bästa sätt? Några gemensamma riktlinjer för hur droginformation ska gå till finns inte och när Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, utredde effekten av ett antal metoder som används i skolor, kom man fram till att de flesta i praktiken är verkningslösa. Vad är meningen med förebyggande arbete om man inte vet att det fungerar?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Trendiga matvanor sätter press på skolköken

Avsnitt 5

Glutenfritt, laktosfritt, svenskt kött och kanske helst ekologiskt? De mat-trender som kommer och går i samhället märks i kraven på specialkost som skolmatsköken får ta emot. Skolmatsansvariga vittnar om att kraven har skjutit i höjden på senare år. En större andel portioner med specialkost leder till ökade kostnader och besvärligare hantering. Var går egentligen gränsen för vad man kan begära av skolmaten?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

De besvärliga föräldrarna

Avsnitt 8

Lärare och rektorer vittnar med jämna mellanrum om att föräldrar lägger sig i deras arbete för mycket. Linda Eriksson och Hagi Farah från Föräldraalliansen tycker tvärtom att det behövs mer engagemang i skolan från föräldrar. Men de ser hellre att föräldrar organiserar sig än att de bara driver frågor som rör det egna barnets behov. Var går gränsen mellan ett sunt och önskvärt föräldraengagemang och ett beteende som leder till arbetsmiljöproblem för skolans personal? Och vilka strategier kan en lärare ta till för att hålla föräldrar på lagom avstånd?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Tid för samtal - om elever som mår dåligt

Avsnitt 9

Den psykiska ohälsan bland barn och unga har ökat sedan 1980-talet. Det konstaterar BRIS (Barnens rätt i samhället) i sin senaste årsrapport. Vad är det som får skolungdomar att må dåligt? Vi pratar med några gymnasieelever om skolstress, krav från omgivningen och om känslan av att inte räcka till. Dessutom besöker vi Humlan - landets enda psykoterapimottagning kopplad till gymnasieskolans elevhälsa, där vi samtalar med psykoterapeuten Mats Pihlgren.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Läser svenska elever för lite filosofi?

Avsnitt 10

I Sverige är filosofi ett obligatoriskt ämne på två av de 18 nationella gymnasieprogrammen. Svenska elever läser betydligt mindre filosofi än elever i många andra europeiska länder. Samtidigt betonas ofta skolans roll när det gäller att lära ut kritiskt tänkande. Är filosofiämnet styvmoderligt behandlat i den svenska skolan? Och vad skulle unga kunna få ut av att filosofera mer? Vi besöker kursen Ung filosofi som riktar sig till barn och vi hör vad elever på samhällsprogrammet på S:t Botvids gymnasium i Norsborg tycker att filosofiämnet ger dem.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Varför polisanmäler skolan barn?

Avsnitt 17

Annelies son gick i fyran när han blev polisanmäld av rektorn på sin skola. Han hade slagit en lärare och anmäldes för misshandel. Polisen gjorde ingenting åt anmälan eftersom en tioåring inte är straffmyndig. Ingen vet hur vanligt det är att skolor polisanmäler elever. Det saknas riktlinjer på nationell nivå för hur skolor ska förhålla sig till att göra polissak av det som händer i skolan. Forskaren Anne-Lie Vainik har intervjuat rektorer som anmält elever och hon ser att deras resonemang om nyttan med polisanmälningar skiljer sig stort åt.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Skolsegregation, konkurrens och lottning i USA

Avsnitt 16

Skolsystemet i USA:s huvudstad Washington D.C. har vissa likheter med det svenska. Dessutom har skolorna liknande utmaningar, även om problemen med segregation i USA går längre tillbaka och har en egen historik. Vi hör vad föräldrar och elever i Washington tänker om skolsegregation, friskolornas roll och om vilket urvalssystem som egentligen är mest rättvist - lottning, kötid eller närhetsprincip. Det här är frågor som debatteras intensivt i USA, precis som i Sverige.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Mamma, pappa, barn - stark norm i läroböcker

Avsnitt 14

Vilken möjlighet har barn som växer upp i regnbågsfamiljer att känna igen sig i sina skolböcker? Vi har granskat bilden av familjen i 20 läroböcker i samhällsorienterande ämnen som riktar sig till låg- och mellanstadieelever. I böckerna finns ofta exempel där familjer illustrerar hur företeelser i samhället fungerar. Av alla exempel vi hittar är det inte ett enda som bryter mot normen med mamma, pappa och barn. Samkönade föräldrar dyker upp först som avvikande exempel i kapitel om familjen och får aldrig förekomma som en familj vilken som helst. Hur tänker läromedelsförfattare och förlag kring frågan om inkludering och representation i läromedlen?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Inkluderingstanken under prövning i Linköping

Avsnitt 13

Efter en trasslig skolgång kom 15-årige Fabian äntligen till ro när han hamnade på den kommunala resursskolan Tinnerbäcksskolan i Linköping. På skolan arbetar fem anställda och där går tio elever som alla har extra behov av särskilt stöd. Den svenska skolan ska inkludera alla. Kan man då sätta elever som Fabian i en skola för sig? Nej, menar Skolinspektionen som förelagt Linköpings kommun med hot om vite för att de valt att placera elever i särskilda resursskolor. Jo, säger kommunen som nu har drivit frågan till högsta rättsliga instans. Hur långt kan man tänja på principen om att alla ska inkluderas i samma skola?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Finland och "tvångssvenskan"

Avsnitt 15

Det är obligatoriskt för finskspråkiga elever i Finland att läsa svenska i skolan. Men svenskämnet har varit omdebatterat och det får ofta dras med öknamnet "tvångssvenska". I en uppmärksammad prygelvideo i vintras gick Sannfinländarnas ungdomsförbund till attack mot svenskundervisningen, något som delar av den svenskspråkiga befolkningen i Finland uppfattade som en hatattack. Vi besöker Finland för att höra vad lärare och elever där tänker om svenskämnet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Hur skolar man bäst in ett barn i förskolan?

Avsnitt 12

Är tre dagars inskolning tillräckligt när en ettåring ska börja i förskolan? Eller är den längre två veckors-inskolningen att föredra? Trots att förskolestarten för många barn är den första stora separationen i livet så finns det knappt någon forskning om inskolningens betydelse. Vi träffar förskolepsykologen Gunilla Niss som varnar för att barnens trygghet blir lidande med allt kortare inskolningar. Vi besöker även en förskola där man lägger stor vikt vid inskolning och erbjuder hembesök hos nya elever.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Deras separatistiska förening stoppades av skolan

Avsnitt 18

Gymnasieeleverna Louise Helmfrid och Marika Sjöblom startade elevföreningen "People of Color Katedral" för elever som liksom de själva upplevt strukturell rasism på Katedralskolan i Uppsala. Intresset var stort, men skolledningen satte stopp för planerna. Man kunde inte acceptera att föreningen ville vara separatistisk och bara släppa in dem som själva upplevt rasism. Katedralskolan lockar med ett rikt föreningsliv, högt i tak och en tillåtande atmosfär, en beskrivning som Louise och Marika inte längre håller med om. Vad är problemet med separatism? Och hur långt sträcker sig elevers rätt till inflytande i praktiken?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Hur formas en engagerad samhällsmedborgare?

Avsnitt 19

Det är framförallt stora nyhetshändelser som Utöya, Syrienkriget och flyktingkatastrofen som kan väcka samhällsengagemang hos unga människor. Skolan däremot spelar en begränsad roll, enligt en studie om ungdomars politiska utveckling som gjorts av Örebro universitet. Men engagerade lärare som förmår att fånga upp frågor som intresserar eleverna kan ändå bidra till ett bestående samhällsintresse hos elever. Det menar Håkan Stattin, en av forskarna bakom studien. Vi träffar samhällskunskapslärare och elever för att höra hur man diskuterar brännande aktuella frågor i klassrummet när det omgivande politiska klimatet blir allt mer polariserat.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Hjärnforskning + pedagogik = sant?

Avsnitt 20

Med moderna metoder kan hjärnforskare numera se vad som händer i hjärnan när vi lär oss något. Står då utbildningsvetarna på kö för att få ta del av de nya rönen? Nej, hittills har de inte riktigt gjort det. Klyftan mellan de båda disciplinerna är omvittnad och går långt tillbaka. Men kanske är den nu på väg att överbryggas. I Umeå samarbetar forskare från utbildningsvetenskap, neurovetenskap och psykologi för att bättre förstå den lärande hjärnan. Vi åkte dit för att ta reda på hur utbytet ser ut och vad det är för upptäckter som de gör tillsammans.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Vilket fokus ska sexualundervisningen ha?

Avsnitt 25

En undersökning gjord av Folkhälsomyndigheten visar att inte ens hälften av de tillfrågade ungdomarna tycker att de har fått tillräckliga kunskaper i sex och samlevnad från skolan. Regeringen har gett Skolinspektionen i uppdrag att granska sex- och samlevnadsundervisningen. Hur skulle den kunna förbättras? Sexualupplysaren Inti Chavez Perez vill att man fokuserar på de negativa sidorna av hur sexualiteten tar sig uttryck i vårt samhälle. Kriminologen Nina Rung är inne på samma linje. Hon vill att skolan arbetar mer förebyggande mot sexualbrott.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Särbegåvade har svårt att hamna rätt i skolan

Avsnitt 26

Alex särskilda begåvning upptäcktes tidigt och han har fått bra hjälp i sin skola. För Lucas har vägen varit mer krokig och han har i perioder mått väldigt dåligt. Elever med särskild begåvning, som Alex och Lucas, kan vara svåra att upptäcka. Dessutom är chansen att få rätt hjälp olika beroende på vem man är. Flickor upptäcks mer sällan än pojkar och barn från socioekonomiskt starka familjer har större chans att upptäckas än andra. "Vår rädsla för elitism har gjort att den här frågan har blivit elitistisk", säger Mona Liljedahl, specialpedagog inriktad på att stötta särskilt begåvade elever.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Fortsatt osäkert om ensamkommande och gymnasiet

Avsnitt 21

Hösten 2016 samlades lärare under uppropet "Vi står inte ut". De sa att den svenska migrationspolitiken gjorde situationen ohållbar i deras klassrum. De vittnade om elever, ofta ensamkommande från Afghanistan, som bröt ihop i skolan av oro inför framtiden. Regeringen svarade med att annonsera en lagändring som innebär att en elev tillåts stanna så länge han eller hon går i gymnasiet. Men den nya lagen har knappt hunnit träda i kraft innan den möter kritik från skolhåll. De komplicerade reglerna gör det svårt att veta vad som gäller och lärare riskerar att göras till medbedömare i asylprocessen, menar kritikerna.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Kampen om talutrymmet

Avsnitt 23

När flickor har bättre resultat i snart sagt varje skolämne så tar de väl för sig mer i klassrummet också? Nej, forskning tyder på att pojkar fortfarande har talutrymmet i klassen två tredjedelar av tiden. Varför är det här mönstret så svårt att rucka på? Och vilka fler faktorer än kön påverkar hur ordet fördelas? Vi pratar med forskarna Nina Eliasson och Elisabeth Öhrn, och vi träffar några högstadieelever för att höra vad de själva tänker om vilka som hörs mest i klassen och vad det kan bero på.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Från barnombudsman till skolmyndighetschef

Avsnitt 24

Fredrik Malmberg är nytillträdd generaldirektör på Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM. Det är den största av skolmyndigheterna, men samtidigt den kanske minst kända. SPSM ska arbeta för att alla ska ha förutsättningar att nå målen för sin utbildning oavsett funktionsförmåga. I sin tidigare roll som barnombudsman riktade Fredrik Malmberg en hel del kritik mot den svenska skolan. Nu är han ansvarig för flera av de frågor han kritiserade då. Vad vill han ändra på?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Barnen och skogen

Avsnitt 22

Hur kommer det sig att naturen kommit att ses som en viktig del av barndomen och lärandet? De senaste åren har intresset för barns utevistelse ökat. Förskolor lockar med utomhusprofiler och forskare ägnar tid åt att mäta effekterna av barns utevistelse. En av dem som förespråkar att lärare och elever ska bege sig ut i skog och mark är Anders Szczepanski vid Nationellt centrum för utomhuspedagogik. "Det är viktigt att det kommer in tidigt. Om man får det redan i förskolan eller nollårsåldern och uppåt så sitter det kvar." Men det finns också andra tankar kring varför naturen fått den roll den fått. Professor emerita Gunilla Halldén, till exempel, menar att vuxenvärlden har en romantiserad bild av barns vistelse i naturen.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Den laddade mobilen

Avsnitt 29

Lärarkårens förhållande till mobiltelefonen är ambivalent. Frågan om mobilens vara eller inte vara i klassrummet har debatterats titt som tätt ända sedan tekniken kom på 1990-talet. Är mobilen en tillgång i klassrummet eller ett störningsmoment som borde förbjudas? Lärarna Isak Skogstad och Anders Enström har väldigt olika syn på den saken. Forskaren Torbjörn Ott har granskat debatten om mobiltelefoner i skolan och han menar att frågan har blivit politiserad.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Hur säker kan en skola vara?

Avsnitt 27

Attacken på skolan Kronan i Trollhättan 2015 krävde tre människoliv och blev en väckarklocka för många. Dödligt våld kan ske även på svenska skolor. Men på många håll saknade skolpersonalen utbildning i hur man ska agera vid det som kallas "pågående dödligt våld". Hur ser säkerhetsarbetet på svenska skolor ut idag, två år efter attacken mot Kronan? Vad kan man egentligen förbereda sig på? Och är den traditionella öppenheten i svenska skolor numera ett minne blott?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Gymnasievalet och elever som väljer fel

Avsnitt 30

Om man väljer ett högskoleförberedande program håller man alla dörrar öppna. Så tycks många unga resonera när de väljer inriktning på gymnasiet. Yrkesprogrammen har det gått dåligt för i flera år. Det här bekymrar både de skolor som ser sitt elevunderlag krympa och de branscher som skriker efter yrkesutbildad arbetskraft. På gymnasiemässor lockas det därför med jobb och Skolverket lanserar kampanjen Gymnasiemytologin i ett försök att få unga att välja mer i enlighet med samhällets önskemål.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Får en skola se ut hur som helst?

Avsnitt 31

Modern skolarkitektur väcker känslor. Och mer så ju mer den utmanar den traditionella bilden av hur en skola kan se ut. En trend just nu är att bygga skolor utan fasta klassrum. Ett exempel är nybyggda Glömstaskolan i Huddinge som orsakade protester redan innan den hade öppnat. Rektor Magnus Nyberg Blixt och arkitekten Åsa Machado visar oss runt och förklarar varför skolan är utformad som den är.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Mer skola ska lyfta Biskopsgården

Avsnitt 32

Sjumilaskolan i Biskopsgården i Göteborg har en historia av stök, otrygghet och dåliga resultat. I ett försök att vända trenden för både skolan och området satsar stadsdelen nu på aktiviteter efter skoltid för de elever som vill. Läxhjälp, simlektioner, museibesök och språkcafé för föräldrar är några av aktiviteterna som erbjuds. Tanken med satsningen är kompensatorisk. "Många elever bor med föräldrar som inte kan språket och inte kan hjälpa barnen. Då behöver någon annan hjälpa dem", säger enhetschefen Kicki Jaballah.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Vad är poängen med prao?

Avsnitt 33

Snart kan det bli obligatoriskt för alla högstadieelever att göra två veckors praktisk arbetslivsorientering, prao. I alla fall om regeringen får som den vill. Men alla är inte nöjda med lagförslaget. Idag är det upp till varje rektor att besluta om man ska ha prao eller inte, och en del skolor har arbetat fram andra sätt att ge sina elever en introduktion till arbetslivet. Vissa rektorer menar dessutom att traditionell prao lätt blir enformig och orättvis. Så vad är poängen med prao? Vad är det eleverna ska lära sig? Reporter: Joanna Korbutiak.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Skolan och framtiden

Avsnitt 34

Den snabba tekniska utvecklingen med robotar, nanoteknik och artificiell intelligens kommer att förändra framtidens arbetsmarknad. Det är de flesta som spanar in i framtiden överens om. Betyder det här att också skolan måste förändras? Ja, menar företrädare för både näringsliv och forskning världen över. Det som efterfrågas kallas framtidskompetenser eller 21 Century Skills. Kreativitet, problemlösning och samarbetsförmåga är några av de färdigheter som brukar nämnas. Hur hänger det här ihop? Varför är just de här färdigheterna bra att ha i framtiden? Och går de överhuvudtaget att lära ut?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaFörfattarröster om demokrati

Qaisar Mahmood

Avsnitt 7 av 8

I sin bok "Jakten på svenskheten" från 2012 berättar Qaisar Mahmood om sitt sökande efter den svenska identiteten. Här läser han sin specialskrivna text "Ingen går fri". Texten utgörs av ett brev från en far till sin son och handlar om fundamentalism och tvivel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaFörfattarröster om demokrati

Andrzej Tichý

Avsnitt 1 av 8

2013 blev Andrzej Tichý nominerad till Nordiska rådets litteraturpris för sin roman Kairos. I januari 2014 fick han Aftonbladets litteraturpris. Hans text "Gnistor", som han här läser, kretsar kring klass, människovärde och möjligheten att påverka sitt öde. Vi träffar även en ung man som levt i samhällets utkant men som numera arbetar som ungdomsledare i Rosengård. Han tror på ödet men också på att de val vi gör påverkar våra liv.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaFörfattarröster om demokrati

Lotta Lundberg

Avsnitt 6 av 8

Lotta Lundbergs författarskap kretsar kring identitet, sexualitet och tabun. Hennes senaste roman "Ön" kom ut 2012, och hösten 2014 kommer den sjätte romanen "Timme noll" ut. Här läser hon sin text "Mitt farliga inre rum" som belyser vikten av integritet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaFörfattarröster om demokrati

Aleksander Motturi

Avsnitt 3 av 8

Filosofen, författaren och dramatikern Aleksander Motturi läser sin specialskrivna text om konsekvenserna av att leva i en digitaliserad värld där alla övervakas och kartläggs. Vi träffar också forskaren Maria Johansen som analyserar orsaker och konsekvenser av maktens behov att avlyssna och kartlägga sina medborgare.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaFörfattarröster om demokrati

Marjaneh Bakhtiari

Avsnitt 2 av 8

Marjaneh Bakhtiaris debutroman heter ”Kalla det vad fan du vill” och är översatt till flera språk. Här läser hon en specialskriven text, som utspelar sig i händelserna kring det revolutionära ögonblicket. Det handlar om en ung persons kamp, hopp, och hopplöshet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaFörfattarröster om demokrati

Oline Stig

Avsnitt 8 av 8

Sedan debuten med novellsamlingen "Ryggen fri" har Oline Stig fått flera utmärkelser. Romanen "Jupiters öga" handlar om hennes farfar och farmor som gick med i det norska nazistpartiet 1942. Här läser Oline Stig en text som bygger på samma historia och söker svar på varför man blir nazist.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaFörfattarröster om demokrati

Helena Granström

Avsnitt 4 av 8

Helena Granström tar i sina böcker upp filosofiska aspekter av tillvaron. Här läser hon en text som fokuserar på teknikens odemokratiska framväxt och vårt beroende av den tekniska utvecklingen. Vi träffar också en kvinna som valt att leva så långt bort från tekniken som möjligt.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaFörfattarröster om demokrati

Leif Holmstrand

Avsnitt 5 av 8

Leif Holmstrand är konstnär, musiker och författare. Han jobbar med fysiska teman som kroppslighet och avfall. Här läser han sin specialskrivna text "De som borde hålla tyst", om manlig sexualitet och prostitution.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBäst klädd

Provhytten

Avsnitt 1 av 10

Programledaren Sagal Hussein Omar tar med oss in i provrummet i jakten på en hållbar garderob. Vi lär oss tyda lappen som sitter på insidan av plagget med tvättips och materialkännedom. Vi får också lära oss vilka rättigheter vi som konsumenter har när vi reklamerar.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBäst klädd

Byt och sälj

Avsnitt 2 av 10

Tidigare har det varit fult att köpa avlagda kläder, men i dag stoltserar vi med våra senaste second hand-fynd. Vi besöker ett ”klädotek” i Sundsvall där man kan låna kläder och följer plagg från insamlingsboxen till galgen i butiken. Vi får också material- och tvättips och får lära oss mer om att reklamera.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBäst klädd

Underkläder

Avsnitt 3 av 10

Vad är det som gäller angående plaggen vi bär allra närmast kroppen? Har man rätt att byta underkläder? Och hur länge bör de egentligen hålla? Camilla Thulin, som har designat underkläder i många år, berättar vad man ska tänka på när det gäller underkläder.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBäst klädd

Märkeskläder

Avsnitt 4 av 10

Kläder kan ha hög status och kosta en förmögenhet. Vi undersöker vilka faktorer som skapar ett märke och får veta vilka märken som blir mer långlivade än andra. Dessutom blir det materialkunskap, tvättips och vi får veta mer om vår konsumentlagstiftning.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning