Pedagogiska frågor

(1131 program)

Betyg och bedömningDidaktik och metodElevhälsaFritidspedagogikFörskolepedagogikHögskolepedagogikIt, medier och digital kompetensKvalitetsarbete och skolutvecklingLärarroll och ledarskapPedagogiska riktningarSkola och samhälleSociala relationerSpecialpedagogikUtbildningsvetenskaplig forskning

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Hur stor bör en barngrupp i förskolan vara?

Avsnitt 13 av 36

Skolverkets nya riktmärken för storleken på barngrupper i förskolan rekommenderar sex till tolv barn per grupp för de minsta barnen och nio till femton per grupp för de större barnen. Ute i verkligheten är barngrupperna ofta betydligt större än så, och när vi ringer runt till några kommuner är många av dem tveksamma till riktmärkenas användbarhet. Vi går till botten med frågan om barngruppsstorlekens betydelse och om vilka andra faktorer än gruppstorleken som spelar in för kvaliteten i förskolan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Vad är en lämplig lärare?

Avsnitt 15 av 36

Att lämplighetspröva de som vill bli lärare har varit ett återkommande förslag från olika politiska håll. Förespråkarna menar att ett sådant test skulle stärka läraryrkets status och sålla bort direkt olämpliga kandidater. Nu ska lämplighetsprövning testas skarpt inför höstens antagning till lärarutbildningen på Linnéuniversitetet i Växjö och Högskolan i Jönköping. Vad är det som anses känneteckna en lämplig lärare och går det verkligen att avgöra i ett test vem som håller måttet och inte?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Har det blivit omodernt med moderna språk?

Avsnitt 16 av 36

De stora moderna språken tyska, franska och spanska får allt svårare att locka till sig både lärare och elever i skolan. Vad beror den här dalande populariteten på? Vilka förklaringar kan man hitta om man lyfter blicken från skolan och ser på hur språk värderas i det omgivande samhället? Och om färre nu lär sig tyska, franska och spanska - vad spelar det egentligen för roll?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Deaf power i skolan

Avsnitt 14 av 36

De kallar sig dövaktivister och de rycker ut när dövas och hörselskadades rättigheter är hotade. 23-åriga Rebecca Jonsson och några andra aktivister kedjade vid ett tillfälle fast sig i trappen till dövskolan Östervångsskolan i Lund. De protesterade mot att ingen döv kandidat gått vidare i rekryteringen av en ny rektor till skolan. En annan tendens som väcker protester bland unga döva är att dövskolor slås ihop med skolor för hörande. Vi möter dövaktivisterna som vänder sig mot vad de kallar hörselnormen i samhället och som vill att dövskolan ska vara en fristad där döva och hörselskadade får vara sig själva. Hela programmets innehåll finns som text i programmanuset.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDidaktorn

Hela skolans angelägenhet

Avsnitt 31 av 100

Professor Nihad Bunar, som är knuten till barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen på Stockholms universitet, har länge forskat kring nyanländas skolgång. Enligt honom är nyckeln till en fungerande skolgång och integration att nyanlända börjar ses som en angelägenhet för hela skolan och att rektorer slutar bolla över ansvaret för dem till andra. När det äntligen finns nya riktlinjer och råd, färskt kartläggningsmaterial och tydliga policypaket så är det också dags att också börja ta tag i situationen, menar Nihad Bunar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDidaktorn

Förbjud läroböcker

Avsnitt 32 av 100

Vad skulle hända med undervisningen om man förbjöd lärare att använda läroböcker? Enligt teknikpedagogerna Niklas Jarl och Charlotta Hallman skulle det tvinga pedagogerna att tänka till och utveckla egna sätt att lära.De menar att läroböcker fragmenterar ämnena och undervisningen och misslyckas med att koppla det som berörs till elevernas vardag. Istället vill de se att fler lärare börjar arbeta tematiskt i klassrummen, med konkreta exempel som får eleverna att uppleva och förstå snarare än att memorera fakta.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDidaktorn

Skev världsbild

Avsnitt 33 av 100

Tänk dig att använda Hans Roslings inspirerande föreläsningar som lektionsunderlag. Enligt läraren Mikael Arevius är det inte bara möjligt utan direkt nödvändigt. Mikael, som arbetar som lärarutbildare på Gapminder School och förser just Hans Rosling med faktaunderlag, hävdar att det finns stora kunskapsluckor kring hur världen faktisk ser ut idag hos såväl lärare och elever som hos folk i allmänhet. Bidragande orsaker är föråldrade läromedel, undervisning som bygger på gammal fakta och medias nyhetsvärdering.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDidaktorn

Det förutsägbara klassrummet

Avsnitt 35 av 100

Det som är bra för elever med särskilda behov är bra för alla elever. Det är mottot för Charlotta Hannerfors, rektor på Bläshammar skola i Varberg. Utifrån det organiserar hon verksamheten, med relevant fortbildning, medveten struktur i alla klassrum och schemaläggning som gör att de bäst utbildade jobbar med de svåraste barnen. Inte tvärt om, som det ofta blir. Här beskriver hon arbetet och ger konkreta exempel på hur de lyckats.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDidaktorn

Googlehygien

Avsnitt 36 av 100

Att sköta sin googlehygien är viktigt. Det menar Elza Dunkels, författare till boken "Nätmobbning, näthat och nätkärlek". Det handlar om att kunna ta makten över vilken bild andra får av dig när de googlar ditt namn. Men till skillnad från vad många tror innebär det inte att vara restriktiv. Tvärt om. Lägg ut! Ju mer du publicerar desto större del av innehållet har du makt över. En uppmaning som ibland kan provocera de som tycker att unga borde tänka noga på att allt som läggs ut finns på nätet för all framtid.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDidaktorn

Se alla elever

Avsnitt 37 av 100

"Vi ser gärna eleven som någon som ska få något från skolan. Inte som en person som också kan bidra." Det säger Lars H Gustafsson, barnläkare med bakgrund inom bland annat elevhälsan. Många elever upplever att de inte blir sedda eller uppskattade för den de är. Ofta helt i onödan. I grunden finns en brist på nyfikenhet för individen, menar Lars H Gustafsson. Det ger eleven en känsla av att vara oönskad och påverkar inlärningen negativt. Här ger han konkreta verktyg för hur du kan öva dig i och hitta system för att verkligen se alla elever som individer. Som en bonus lovar han att du även kommer att utvecklas som lärare, och kanske även själv bli sedd på ett nytt sätt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDidaktorn

Sveriges ledarskola

Avsnitt 38 av 100

På Djursholms skolor går en stor andel av Sveriges framtida ledare och chefer. Där ses lärarna som servicepersonal som ska administrera verksamheten och leverera höga betyg. Misslyckande är inte ett alternativ. Det säger Mikael Holmqvist, professor i företagsekonomi som ägnat fem år åt att studera samhället Djursholm. Resultatet blev boken "Djursholm: Sveriges ledarsamhälle", en 700 sidor lång socialantropologisk studie där en stor del ägnas åt just skolan. Både samhället och dess skolor beskrivs som något extrema. Vad kan andra skolor lära av Djursholm? Är det ens relevant att jämföra sig?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDidaktorn

De destruktivt väluppfostrade barnen

Avsnitt 39 av 100

Lydiga barn löper större risk att utsättas för näthat och sexuella övergrepp på nätet. Det har Elza Dunkels sett i sin forskning. Lär man sig att alltid lyda vuxna och att det är fult att ljuga blir man sårbar i mötet med en vuxen som inte vill dig väl, säger hon. När ordning och lydnad premieras skapar vi de destruktivt väluppfostrade barnen. Därför måste vi lära barnen att vara olydiga. Här berättar hon hur. Elza Dunkels är docent i pedagogiskt arbete, lärarutbildare och forskar om unga och internet. Hon har även skrivit boken "Nätmobbning, näthat och nätkärlek".

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDidaktorn

Föräldrar som är analfabeter

Avsnitt 40 av 100

När hela familjen är analfabeter blir den så viktiga föräldrakontakten en utmaning för läraren. Cia Tiberg undervisar i svenska som andraspråk på Falkenbergs gymnasieskola. Med åren har hon arbetat fram många konkreta lösningar. Men det viktigaste arbetet görs under de första mötena när man ska lära känna varandra, säger hon. Det finns ingen mall. Man får känna in och vara väldigt lyhörd.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDidaktorn

Tjenis med Kina

Avsnitt 41 av 100

Vilken digital kompetens utvecklar eleverna och lärarna när man startar ett samarbete med en skola i en åsiktskontrollerande enpartistat? Fia Blomqvist på Sandbergska competens har i flera år jobbat med resor till och utbildningsutbyte med Kina. Men vad måste man tänka på när man som lärare låter sina elever jobba mot en skola i Kina? Kommer mailen att läsas? Kan man fråga vad som helst?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDidaktorn

Läsande pappor

Avsnitt 45 av 100

Barn behöver förebilder, men vad gör man om förebilderna inte läser? Och om de icke-läsande förebilderna dessutom är män - hur påverkar det elevernas syn på läsning? På Hortax skola utanför Piteå har man valt att dra in elevernas pappor i ett läsprojekt där fäder och barn läser och diskuterar tillsammans. En ev lärarna bakom projektet är Camilla Lundmark som berättar om hur det gått. Inspelat på Bokmässan 2016.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDidaktorn

Processen

Avsnitt 46 av 100

Hur får man lärare att dela med sig av sin kunskap till andra lärare? Och att jobba med skolutveckling så att den blir bestående och ständigt pågående? Det är processer som måste få ta tid och plats, enligt Lena Göthe, före detta lärare och rektor som numera helt ägnar sig åt skolutveckling. Det viktiga är att fokusera på lärandet snarare än läraren, för att nå de mål som satts upp.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDidaktorn

Självförtroendekollaps

Avsnitt 47 av 100

Hösten 1999 skriver läraren Anna Kaya i sin dagbok: "Jag kan inte undervisa mina elever. Jag begränsar deras kunskapsutveckling." Hur går man vidare efter att ha konstaterat det? Att utveckla sin undervisning och höja sin kompetens är inte alltid lätt. Särskilt inte när det känns som att ingenting fungerar. Men Anna Kaya, som idag arbetar på Nationellt centrum för svenska som andraspråk, hittade en väg. Här berättar hon om hur hon gjorde.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDidaktorn

Elevledda utvecklingssamtal

Avsnitt 48 av 100

Varför ska eleverna hålla i utvecklingssamtalen? För att de kan. Så enkelt är det. Det säger Torun Persson Dehlin, biträdande rektor i Norrtälje. Med rätt förberedelser är eleverna redan väl medvetna om vad de behöver jobba mer med. Dessutom tvingas de sätta ord på sin egen kunskapsutveckling. Men hur hanterar man föräldrar som är oroliga för att deras barn ska mörka svackor och brister? Här berättar Torun Persson Dehlin om hur hon jobbar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDidaktorn

Myter om flerspråkighet

Avsnitt 49 av 100

Det finns många missförstånd kring flerspråkighet och hur det påverkar möjligheten för en elev att nå kunskapsmålen, säger Sara Persson, lärare i svenska som andraspåk i Västervik. Hon menar att det trots att det finns bra forskning inte alltid är det som styr hur rektorer, lärare och politiker formar skolan. Här avlivar Sara Persson flera myter och berättar hur man bör jobba för att bygga undervisning på vetenskaplig grund. Hon påpekar att alla på en skola inte kan veta allt utan att varje lärare i svenska som andraspråk bör jobba med att sprida kunskapen i organisationen.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDidaktorn

Fyraminutersmetoden

Avsnitt 51 av 100

Hur kan lärare använda forskning om pulsträningens påverkan på inlärning och koncentrationsförmåga hos elever? Det vet Anders Hansen, överläkare i psykiatri och författare till boken "Hjärnstark". Regelbunden träning har nämligen visat sig vara den bästa hjärngympan som finns, bättre än sudoku, korsord och alla tänkbara kosttillskott tillsammans. Men endast 4 minuters rörelse kan räcka för påtaglig effekt. Skolor som drar ner på idrott och inte har skolgårdar där eleverna kan röra på sig ger han inte mycket för.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDidaktorn

Skolforskningsinstitutet

Avsnitt 50 av 100

Hur ska den kvalitativa, klassrumsnära, forskningen kunna spridas och bli relevant för hela svenska skolans utveckling? Det var en av de stora utmaningarna när Lena Adamson tillträdde som myndighetschef på Skolforskningsinstitutet. Hur kan något som funkar i ett klassrum användas av en annan lärare, i ett annat klassrum? Här berättar Lena Adamson om hur de jobbar på Skolforskningsinstitutet och vilken forskning hon tycker saknas idag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDidaktorn

Fonologisk medvetenhet

Avsnitt 52 av 100

Kan du inte höra skillnad kan du inte göra skillnad. Det märkte läraren och specialpedagogen Mina Anger när hon försökte lära sig alla olika h-ljud som finns i arabiska. Samma sak är det för nyanlända elever som lär sig svenska. Är man inte uppvuxen med vissa ljud är de svåra att uttala. Mina Anger får ofta frågor från lärare som antyder att vissa elever har någon form av inlärningssvårighet eller diagnos. Många gånger handlar det bara om att eleven håller på att lära sig ett nytt språk, svenska. Mina Anger arbetar som utvecklingsledare på Enheten för mottagning och modersmål i Uddevalla. Hon berättar om vilka processer och faser en nyanländ elev går igenom för att lära sig svenska.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDidaktorn

Att trilla dit

Avsnitt 53 av 100

Hur kan man som lärare rädda en situation när man känner att man passerat en gräns? Eller "när vi trillar dit" som psykologen Bo Hejlskov Elvén kallar det. Han är mest känd med begreppet lågaffektivt bemötande och anlitas av skolor och myndigheter för utbildning i konflikthantering. Här intervjuas han om stunden när en konflikt precis har eskalerat och man som lärare vet att man varit en bidragande orsak. Enligt Hejlskov Elvén är det viktiga inte att visa att vi har rätt utan att se till att det blir rätt nästa gång en liknande situation uppstår. Och ett förlåt är mer värt än en hård fasad.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDidaktorn

Kamera i klassrummet

Avsnitt 54 av 100

Hur kan man använda dokumentkamera i klassrummet för att stödja lärandeprocessen och samtidigt höja elevernas självkänsla? Hülya Basaran är förstelärare på mottagningsenheten för nyanlända i grundskolan i Trollhättan. Hon berättar att det gör stor skillnad i elevernas inlärning när deras texter och bilder visas på storbild. Dessutom blir eleverna stolta när de får visa vad de gjort och deras arbete används som undervisningsmaterial.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDidaktorn

Sveriges största högstadieskola

Avsnitt 55 av 100

Hur gör man för att enskilda elever inte ska komma i kläm i en ny, stor skolorganisation? Nyköpings högstadium redovisar både höjda resultat och ökad närvaro och trivsel. Vi drar fördelen av en stor organisation, men hittar tryggheten i det lilla, säger rektor Henrik Eriksson. Eftersom skolan är Nyköpings enda kommunala högstadium har de även förmånen att ha alla kommunens resurser samlade under ett tak. Det gör att elevhälsan, kuratorer, specialpedagoger och skolsjuksköterskor ständigt finns tillgängliga på plats. Det, i kombination med en tydlig vision, menar Henrik Eriksson bidragit till de stigande kunskapsresultaten.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Fler lärare behövs för att rädda samiskan

Avsnitt 17 av 36

Många vittnar om att intresset för den samiska kulturen och det samiska språket ökar bland unga samer. Om man vill fånga upp den trenden behövs behöriga lärare med kompetens i de samiska språkvarieteterna. Men återväxten av sådana lärare är dålig. En ämneslärarutbildning i samiska startade vid Umeå universitet efter en satsning från regeringen. Utbildningen har för närvarande inga studerande alls. Vad behöver göras för att få fram fler samiska lärare?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Mottagandet

Avsnitt 1 av 29

Tema: nyanlända elever. På onsdagar kommer nyanlända barn och ungdomar till mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg. Det brukar bli fullt av liv och lite rörigt när alla samlas. Personalen tar reda på vilka olika språkgrupper alla tillhör och därefter påbörjas kartläggningen. Sedan en tid tillbaka har personalen använt sig av en modell som går i linje med de direktiv Skolverket kommer ut med i början av januari 2016. "Det bästa med att göra kartläggning här istället för på skolorna är likvärdigheten, vi erbjuder ju en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har", säger Jenny Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult på Välkomsten. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 2 av 29

Tema: nyanlända elever. Eftersom alla elever har olika bakgrund och förutsättningar att lära sig det svenska språket kan det för vissa ta väldigt lång tid att slussas in i det "normala". Därför är det viktigt att nyanlända elever parallellt med lektionerna i svenska får samma undervisning som de andra eleverna på skolan. Den här synen blev utgångspunkten för ett omtalat projekt i Navets språkklass i Örebro. "Det har fungerat positivt, både socialiserings - och resultatmässigt", menar läraren Suzanne Gynnhammar. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärandet

Avsnitt 4 av 29

Tema: nyanlända elever. Vad har nyanlända för kunskaper med sig till skolan och hur kan de kunskaperna omsättas i nya kunskaper? De nyanlända elever som har Åsa Sebelius som lärare utvecklar sitt språk genom genrepedagogik. Eleverna får ämnneskunskapen med sig om de förstår i vilka sammanhang och strukturer språket finns. Enligt modellen som Åsa arbetar med kan språket vara argumenterande, berättande, återgivande eller instruerande. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 5 av 29

Tema: nyanlända elever. Tack vare envishet och en stark vilja kunde de nyanlända lärarna till slut få praktikplatser på Mariedalsskolan i Vänersborg. Nu när en termin har gått konstaterar rektor Christina Hjern att det har varit ett väldigt lyckat projekt. - Det är oerhört viktigt för dem att starta ett liv här och det är oerhört viktigt för oss med många nyanlända elever att få lärare med deras kompetens, säger hon. Med avstamp i reportaget samtalar inbjudna studiogäster kring vikten av samverkan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitalisering och demokrati

Avsnitt 6 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner. Detta program är en del av UR:s koncept Genomskåda - fem sätt att greppa din omvärld.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Datalogiskt tänkande

Avsnitt 7 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad är datalogiskt tänkande och hur kan det läras ut? Maria Franzén på Högåsskolan i Knivsta är bildläraren som lär eleverna att programmera minirobotar. Hon menar att eleverna tränar många olika förmågor som matematik, logiskt och kritiskt tänkande, tal, bild och samhällskunskap när de programmerar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Eleven som producent

Avsnitt 9 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Helena von Malortie är slöjd- och bildlärare på Mosaikskolan i Malmö. Där går nyanlända elever från årskurs 7 till 9. Hennes elever får presentera sina kreativa arbeten genom att dokumentera dem digitalt på Ipads. När filmerna visas för andra klasser blir eleverna väldigt stolta och extra motiverade att göra ett bra arbete. En lärarpanel följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital didaktik

Avsnitt 10 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetikens kraft

Avsnitt 11 av 29

Tema: estetik och lärande. I skolan har de estetiska ämnena samma självständiga roll som andra ämnen. Men de stöder också annat lärande och tränar barnen i betydelsefulla framtidskompetenser som kreativitet, analysförmåga, skapande, förmåga att förstå, tolka, uttrycka och kommunicera. Lärlabbet besöker Hortlaxskolan i Piteå där eleverna i årskurs 7-9 fördjupar sig i både manuella och digitala tekniker med bildläraren Stefan Holmgren. Till skillnad från på många andra håll har man också kvar kurser i fritt skapande. Bild är kommunikation, och målet med lärprocessen är att väcka elevernas fantasi och kreativa potential.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetiska lärprocesser

Avsnitt 12 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetik för alla

Avsnitt 13 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Sannarpsgymnasiet i Halmstad där dramapedagogen Malin Norlings elever går på särskolans individuella program. Funkisar kallar hon sina skådespelare, som alla har olika intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Med dramapedagogiken som redskap undersöker de både sin egen identitet och samspelet med andra människor. Lärarpanelen följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevhälsans betydelse

Avsnitt 14 av 29

Tema: elevhälsa. Elevhälsan är en avgörande faktor för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Det anser man på Ekbackens skola i Fellingsbro. Verksamhetsutvecklare Åsa Jönsson berättar om skolans vision för varje elev: rätt till maximal kunskapsutveckling, rätt att känna trygghet på skolan och rätt till skolro. För att lyckas arbetar lärarna tätt ihop med elevhälsan. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ökad psykisk hälsa

Avsnitt 15 av 29

Tema: elevhälsa. Hur uppnår man ökad psykisk hälsa i skolans värld? På Rotskärsskolan i Älvkarleby ses eleverna som sakkunniga i arbetet med elevhälsa. De vet var bristerna och problemen finns och blir delaktiga i det förebyggande arbetet för bättre fysisk och psykisk skolmiljö. Skolchef GunnMari Nordström berättar om hur vuxna och elever arbetar tillsammans med att förebygga stress, kränkningar och psykisk ohälsa. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Pedagogik och särskilt stöd

Avsnitt 16 av 29

Tema: elevhälsa. Vi besöker Friggaskolan i Östersund där man arbetar aktivt för att förekomma diagnoser och remisser. I kommunen har den gemensamma elevhälsan sökt olika sätt att förebygga koncentrations- och beteendesvårigheter i klassrummet. Skolpsykolog Niklas Fröst berättar hur kommunens skolpsykologer och pedagoger jobbar tillsammans. Eleverna får stöd att hitta strategier för sitt lärande. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Skolan som skyddsfaktor

Avsnitt 17 av 29

Tema: elevhälsa. Att stödja barn som upplever olika slags utsatthet är viktigt för att de ska klara skolans utbildningsmål. Men hur hittar man de utsatta barnen? I Fröslundaskolan i Eskilstuna, där cirka 95 procent av eleverna har bott i Sverige kortare än sex år, finns rutiner och strukturer för hjälpen. Men det räcker inte, säger rektor Jannice Kloibhofer. Det gäller att odla ett klimat där alla som jobbar på skolan tillsammans bryr sig.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärarens arbetsmiljö

Avsnitt 18 av 29

Vad kan man göra för att skapa ett gott arbetsklimat? På Visättraskolan i Huddinge trivs personalen och arbetar kvar länge. Rektor Semira Vikström berättar om hur de lyckats så bra och om sitt mål att få all personal att dra åt samma håll. Det är viktigt att alla medarbetare känner sig engagerade och sedda, och att det finns en tillåtande anda där man hjälper varandra. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevaktiv undervisning

Avsnitt 19 av 29

Lusten att lära ökar om eleverna själva får påverka skolarbetet. Men hur går det till, och vad krävs för att eleverna ska ta en aktiv roll? Vi besöker Årstaskolan i Stockholm, där språkläraren Lotta Bohlin jobbar med elevaktiv undervisning. Grundstenarna i hennes undervisning är en god relation till eleverna och tydliga ramar för undervisningen. Det är viktigt att eleverna känner att det finns utrymme för dem. Studion gästas av Jimmie Nordberg, lärare i årskurs 4, och Ellinor Lundsten, lärare i årskurs 3. Övriga medverkande: Anne-Marie Körling, lärare och författare, och Sofia Kruth, lärare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaLärarrummet

Enaam Alsaffouri är lärare från Syrien

Avsnitt 1 av 30

Bland flyktingarna som kommit till Sverige från Syrien finns många lärare. Samtidigt råder det lärarbrist här. Det har lagts fram förslag på snabbspår för att få in fler lärare från till exempel Syrien i den svenska skolan. Enaam Alsaffouri jobbade som lärare i Damaskus innan hon tvingades fly tillsammans med sin familj. Efter ett par års studier i svenska på SFI gör hon nu praktik på Petersvenskolan i Landskrona. Hur ser hon på sina möjligheter att kunna jobba som lärare i Sverige? Vilka är de viktigaste skillnaderna mellan skolan här och den i Syrien?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaLärarrummet

Den svenska patienten

Avsnitt 2 av 30

Christine Holst och Riikka Tilja är lärare på sfa-medicin i Södertälje. Det är en intensivutbildning i yrkessvenska för personer med utländsk akademisk examen i medicinska yrken. Flera tusen personer från länder utanför EU har en examen från någon vårdutbildning och vill börja jobba i Sverige. Ett viktigt led i processen är att lära sig språket. Men det handlar inte bara om det - många av diskussionerna i klassrummet berör också samhälleliga normer och svensk sjukvårdskultur. Vad behöver man veta om svenskar för att kunna möta dem som patienter?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaLärarrummet

Einstein fattade inte heller allting

Avsnitt 3 av 30

Mathivation bygger på idén att coacha fram utvalda elever i matematik och pedagogik så att de själva så småningom kan hålla lektioner inför andra elever. Vi är med när sjätteklassarna på Sandsbro skola i Växjö får en inspirationsföreläsning i matematik av 16-årige Adnan. Adnans budskap är att det är motståndet i svåra uppgifter som ger framsteg, att det är bra att inte fatta någonting.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaLärarrummet

Att vara lärare är ett ledarskap

Avsnitt 5 av 30

Petra Elio Serti är lärare i svenska, samhällskunskap och pedagogiskt ledarskap på Angeredsgymnasiet i Göteborg, skolan där hon själv en gång var elev. Hennes ledstjärna är det pedagogiska ledarskapet som hon både utövar och lär ut. Vi träffar Petra för att reda ut betydelsen av ledarskap och för att höra om hennes engagemang för förortens ungdomar, ett engagemang som hon har belönats med pris för.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaLärarrummet

Förskollärare och digitalista

Avsnitt 6 av 30

På avdelningen Vitsippan programmerar förskolebarnen små elektroniska bin så att de rör sig rätt i en hinderbana. Här på Björknäs förskola i Nacka jobbar Eva-Mari Kallin som förskollärare och digitalista. Som digitalista driver Eva-Mari den pedagogiska verksamheten med digitala verktyg på förskolan. Tanken är att barnen tidigt ska lära sig datalogiskt tänkande.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaLärarrummet

Först när det finns tillit kan man ställa krav

Avsnitt 7 av 30

Ekskolan i Malmö är en liten skola med bara tolv särskilt utvalda högstadieelever. De som går här har av olika anledningar tvingats sluta den vanliga skolan. Det är först när man har provat allt för att få det att fungera i den ordinarie skolan som man ansöker om en plats på Ekskolan. Vad är det läraren Daniel Ovesson och hans kollegor kan ge eleverna här som de har saknat i sina tidigare skolor?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaLärarrummet

Ordning och reda

Avsnitt 8 av 30

Innan lektionen börjar står eleverna i klassen på Internationella engelska skolan i Uppsala uppställda på led. Var och en hälsar sedan med ett "god morgon" till läraren Hanna Järphagen-Weström. Skolans filosofi bygger på tydliga regler, ordning och disciplin. Grundaren Barbara Bergström beskriver det med orden "tough love". Konceptet har ofta kritiserats men rektor Mikael Östling menar att ordningsreglerna ger en tydlighet och struktur som skapar trygghet hos eleverna.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning