3679 sökträffar som matchar

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaMitt land, mitt liv, min skola

Afghanistan del ett - att vara elev

Avsnitt 1 av 15

Hur ser ett klassrum ut i Afghanistan? Vad har en afghansk elev med sig för erfarenheter från skoltiden i hemlandet? 19-åriga Najmeh Payanzadeh berättar om sin skolgång, kantad av våld och flykt, men också glädje. Hör också Pia Karlsson, Sveriges främsta expert på Afghanistans skolsystem, om framväxten av utbildningsväsendet i ett land sargat av krig och konflikt - från historia till nutid.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKvinnors makt i världshistorien

Civilisation

Avsnitt 1 av 4

Amanda Foreman reser i Turkiet, Sibirien och Grekland och berättar om kvinnors historia i tidiga bosättningar som Mesopotamien och det antika Grekland. Det handlar om patriarkatets ursprung, om kvinnors makt och hur och varför kvinnors status minskade samtidigt som mänskligheten i stort blev rikare. Foreman undersöker världens första lagar stiftade i Mesopotamien. Här behandlas frågor om skilsmässa, abort och användande av slöja. Vi får också höra om extraordinära kvinnor i historien som Enheduanna, världens första till namnet kända författare och Hatschepsut, farao i det antika Egypten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKvinnors makt i världshistorien

Separation

Avsnitt 2 av 4

Amanda Foreman reser i Vietnam, Kina och Japan och undersöker värderingar och ideal inom konfucianismen och buddhismen. Hon tar upp maktförhållandet mellan kvinnor och män i olika samhällssystem och berättar om förhållandet mellan Yin och Yang. Det handlar om patriarkat, förtryck och underordning men också om kvinnliga ledare, banbrytande poesi och kvinnliga rebeller. Foreman berättar om systrarna Trung, som revolterade mot traditionella könsroller och kejsarinnan Wu Zetian, skapare av ett styrelseskick som grundas på individers kunskap och meriter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKvinnors makt i världshistorien

Kapacitet

Avsnitt 3 av 4

Amanda Foreman reser till städerna Istanbul, London, Paris och Delhi för att undersöka kvinnors sätt att erövra makt och frihet. Kvinnor som var verksamma inom patriarkala system skapade egna vägar till makt och inflytande och inspirerades av intellektuella strömningar och religiösa idéer i sin samtid. Foreman möter skådespelaren Fiona Shaw som berättar om Elizabeth I av England, som använde språk och symbolik för att stärka sin makt över kyrkan, hovet och riket. Vi får också höra om extraordinära kvinnor i historien, som kejsarinnan Theodora i det Bysantinska riket och Nur Jahan, kejsarinna, politiker och militär strateg i Indien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKvinnors makt i världshistorien

Revolution

Avsnitt 4 av 4

Programledare Amanda Foreman reser till Ryssland, Storbritannien, Frankrike och USA för att undersöka hur moderna revolutioner påverkat kvinnors liv. Har den franska revolutionen eller den arabiska våren förbättrat kvinnors rättigheter och möjligheter eller var det bara olika patriarkala hierarkier som avlöste varandra? Foreman möter Nadezjda Tolokonnikova från aktivistgruppen Pussy Riot som diskuterar Rysslands utveckling under Putin och politikern Lindiwe Mazibuko som talar om kvinnors situation i Afrika. Båda menar att kamp för kvinnors rättigheter sker genom medvetenhet, dialog och utbildning.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Skolan och entreprenörskapet

Avsnitt 20 av 37

På alliansregeringens tid var entreprenörskap ordet för dagen. Att starta eget skulle bli lika naturligt som att ta ett jobb. Skolan ansågs spela en nyckelroll för att få fram de nya entreprenörerna och 2011 skrevs entreprenörskap in i skolans läroplaner. Vad blev det av den här satsningen? Vem pratar om entreprenörskap i skolan idag?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaRing lärarcoachen

Jargong och språkbruk

Avsnitt 1 av 12

Ingrid är högstadielärare och undrar hur man ska agera när det gäller verbala kränkningar och oönskad jargong bland eleverna. Hon är nyanställd på en skola där en hård jargong blivit kultur. Enligt Ingrids erfarenhet så har elever svårt att ens medge att de blir trakasserade eller kränkta. Hur bryter man den negativa kulturen och hur får man mad sig sina kolleger? I studion finns lärarcoach Annica Gärdin som handleder och coachar.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klarar vi de globala miljöutmaningarna?

UR Samtiden - Klarar vi de globala miljöutmaningarna?

Björn-Ola Linnér, professor i internationell klimatpolitik, diskuterar den samhällstransformation som är nödvändig för att komma tillrätta med människans överutnyttjande av vår miljö och kunna uppfylla Parisavtalet. Inspelat den 12 februari 2019 på Linköpings universitet. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vart leder FN:s hållbarhetsmål?

UR Samtiden - Vart leder FN:s hållbarhetsmål?

FN har satt upp 17 globala hållbarhetsmål som ska vara uppfyllda redan 2030. Lars Niklasson, biträdande professor i statsvetenskap, diskuterar möjligheterna och svårigheterna med de 169 delmålen som delvis samverkar men också delvis motverkar varandra. Inspelat den 12 februari 2019 på Linköpings universitet. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Familjebildning på 2000-talet

UR Samtiden - Familjebildning på 2000-talet

Med hjälp av infertilitetsbehandlingar kan barn bli till på många olika sätt. Sverige var först i världen med att ge barn som blir till med donerade ägg eller spermier rätt att få reda på sitt biologiska arv när de är vuxna. Men hur ser ägg- och spermiedonatorer på sin insats före och efter donationen? Och hur resonerar föräldrarna om att berätta för sina barn hur de blev till? Här presenterar professor Gunilla Sydsjö en uppföljningsstudie av donatorer och mottagare av spermier, ägg eller embryon. Inspelat den 28 februari 2019 på Universitetssjukhuset i Linköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimakteriebesvär - finns det behandling?

UR Samtiden - Klimakteriebesvär - finns det behandling?

Vilka behandlingar finns för olika, vanliga klimakteriebesvär och hur ser den senaste forskningen ut när det gäller hormonbehandlingar? Överläkare Mats Hammar berättar om behandling av vanliga besvär som värmevallningar och svettningar. Inspelat den 21 mars 2019 på Linköpings universitet. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Institutionsvård i fokus

Brottslighet i ett livsloppsperspektiv

Brottslighet genom livet, vad påverkar och vad är avgörande? Jerzy Sarnecki, professor i allmän kriminologi, berättar om en av sina största undersökningar om människor som har begått brott. Inspelat 27 mars 2014. Arrangör: Statens institutionsstyrelse.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på dyslexin

Skola, jobb, karriär och framtid

Avsnitt 8 av 8

Vi besöker prins Carl Philip i hans hem. Om en kunglighet för femtio år sedan öppet hade talat om sin dyslexi så hade det varit mot all tidigare tradition. Idag är prinsen på barrikaderna när det gäller att strida för dyslektikers rättigheter, och hans idé är att inspirera så många som möjligt till att också se dyslexins fördelar och styrkor.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Brottsofferdagen 2018

Samtal om kränkningar på nätet

Ska övergrepp och kränkningar på internet ses som en isolerad företeelse eller en del av en större struktur? Vad måste göras för att förebygga kränkningar på nätet, och vem har ansvar för att göra det? Det är några av frågorna som diskuteras av en panel bestående av Annika Öster, generaldirektör på Brottsoffermyndigheten, Gudrun Antemar, utredare och lagman vid Stockholms tingsrätt, Carl Göran Svedin, professor emeritus på Barnafrid - Nationellt kunskapscentrum, Mårten Schultz, professor i juridik vid Stockholms universitet, och Zandra Kanakaris, ordförande för Unizon. Inspelat den 22 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Brottsofferdagen 2018

Barn utsatta för sexuella övergrepp på nätet

Runt 7,5 procent av barn med erfarenhet av sexuella övergrepp var första gången utsatta av någon de lärt känna via internet. Det visar en undersökning som Stiftelsen Allmänna barnhuset låtit genomföra. Åsa Landberg, legitimerad psykolog och psykoterapeut vid Stiftelsen Allmänna barnhuset, berättar bland annat om vad offren för sexuella övergrepp har gemensamt och om vad som påverkar barnets mående efter ett övergrepp. Hon ger också några råd om hur vuxna kan bemöta barn som har utsatts för övergrepp på nätet. Inspelat den 22 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Brottsofferdagen 2018

Näthat och rättsliga möjligheter till upprättelse

Näthat kan ha stor effekt på människors psykiska mående, och utan rättsligt skydd kan näthatet tysta människor. Therese Enarsson, universitetslektor i juridik vid Umeå universitet, har undersökt vilka möjligheter brottsoffer har till upprättelse vid hot och kränkningar på nätet. Hon berättar om sin forskning och redogör för vilket slags rättsligt skydd lagstiftningen ger mot brott som till exempel kränkningar och förtal. Inspelat den 22 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Brottsofferdagen 2018

Sexuella brott mot barn inom idrotten

Vittnesmålen i #metoo har visat att sexuella övergrepp förekommer i alla delar av samhället och att den som utsätts ofta är ung och står i beroendeställning till förövaren. Bris samarbetar med Riksidrottsförbundet för att öka tryggheten för barn inom idrotten. Detta panelsamtal lyfter frågan om vad som behöver förändras och hur föreningslivet kan agera för att förhindra sexuella övergrepp mot barn. Medverkande: Magnus Jägerskog, generalsekreterare Bris, Sara André, kurator Bris, och Frida Persson, verksamhetsledare Sverige Futebol dá forca. Inspelat den 22 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Brottsofferdagen 2018

Barn och unga som brottsoffer

Misshandel mot barn utgör 27 procent av alla anmälda misshandelsbrott, enligt statistik från BRÅ. Barn är även mer utsatta i kontakten med rättssystemet. Anna Wergens, jurist vid Brottsoffermyndighetens kunskapscentrum, redogör för vad forskningen säger om barnmisshandel och brottsutsatta barns möte med socialtjänsten och rättsväsendet. Hon berättar även om vad barn efterfrågar i kontakten med vuxna och om hur rättsväsendet måste anpassas till barn. Inspelat den 22 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Brottsofferdagen 2018

Integritet och straffskydd på nätet

Som en följd av teknikutvecklingen begås många integritetskränkande brott som hot och förtal via internet. Hur kan då det straffrättsliga skyddet hänga med i utvecklingen? Gudrun Antemar är lagman vid Stockholms tingsrätt och har lett en offentlig utredning om det straffrättsliga skyddet för enskildas personliga integritet. Hon berättar om vad teknikutvecklingen innebär för straffskyddet och om hur lagstiftningen bör moderniseras. Inspelat den 22 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på dyslexin

Karriär

Avsnitt 7 av 8

Vad är det som säger att nästa stora tekniska innovation inte kommer från någon med dyslexi? Och då inte trots, utan tack vare, säger Jenny Kylefors, HR-chef på Scania. På Scania jobbar Peter, som vi träffade för tio år sedan då han var en kämpande student på KTH i Stockholm. Idag är han en framstående ingenjör som jobbar progressivt med utveckling av el-lastbilar. Vi besöker också Håbo kommun där man ifrågasätter hela syftet med diagnoser - man ska ta hand om alla oavsett diagnos eller ej.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på dyslexin

Från skolan till jobbet

Avsnitt 6 av 8

Ska man berätta att man har dyslexi när man söker jobb? Vi följde Johanna Gustafsson för åtta år sedan, en stormig tid där hon med mycket kämpande till sist lyckades få fullständigt gymnasiebetyg. Nu träffar vi henne igen och sedan vi sist sågs har hon hunnit gå på folkhögskola och utbildat sig till fritidsledare. På vägen dit var hennes stora fråga om någon skulle vilja anställa en dyslektiker.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Malmöskolor satsar mot antisemitism

Avsnitt 1

Malmö stad har under de senaste åren haft problem med antisemitism. Den judiska församlingen i Malmö vittnar om att många judar drar sig för att öppet bära judiska symboler som kippa eller davidsstjärna när de går ut. Nu ska 300 lärare i Malmö fortbildas i en satsning som Malmös judiska församling och Malmö stad står bakom. Tanken är att lärarna ska öka elevernas medvetenhet om antisemitism och bemöta antisemitiska åsikter redan i skolan. Man vill även skapa förståelse genom att dra paralleller mellan de judar som flydde under andra världskriget och de människor som tvingas på flykt idag.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Avstängd från skolan

Avsnitt 3

En aprildag fick Sarah ett meddelande om att hennes dotter Nova blivit avstängd från sin skola i en vecka. Nova var då 8 år. När Matteo stängdes av från sin skola var han 7. Avstängning är den yttersta disciplinära åtgärden som en skola får ta till. Vad innebär det för den elev som blir avstängd? Och varför behövs möjligheten att stänga av elever så unga som Nova och Matteo?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Bildning 2.0

Avsnitt 2

Vilken plats har den klassiska bildningen i en tid när arbetsmarknaden kräver spetskompetens och konsumtionen av kultur och medier individualiseras? Är bildningsbegreppets innebörd konstant eller behöver det uppdateras i takt med att samhället förändras? Vi träffar tre personer med tankar om bildning i vår tid: filosofiprofessorn Sharon Rider, professorn i medie- och kommunikationsvetenskap Pelle Snickars och Macarena de la Cerda från föreningen Megafonen.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Är leken fri?

Avsnitt 6

Bör lek betraktas som ett verktyg för pedagogiskt arbete eller ska man låta leken vara fri från vuxen inblandning? FN understryker att barn har rätt till lek som är icke-produktiv och utförs för sin egen skull. Men i förskolans läroplan heter det att leken ska brukas medvetet för utveckling och lärande. Skolinspektionen har dessutom slagit fast att förskolan behöver bli bättre på att utmana barn som leker könsstereotypt. Hur fri får leken vara?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Efter Ahmed

Avsnitt 11

I januari 2017 sköts 16-årige Ahmed till döds på en busshållplats i Malmö. Två månader senare undrar skolkamrater och personal på gymnasieskolan där Ahmed gick fortfarande hur något sådant kunde få hända. Vi träffar Wala, Nada och Shahed som är frustrerade över att polisen ännu inte har klarat upp fallet och att Malmö inte känns säkert för dem. När rektorn Marie Forslin såg elevernas rädsla tog hon initiativet till ett filmprojekt. Genom att eleverna själva får söka svar på sina frågor på Malmös gator och torg hoppas hon att de ska återfå förtroendet för rättssamhället.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Folkhögskola helhetslösning för ensamkommande

Avsnitt 7

Abdul kom till Sverige som ensamkommande flykting från Syrien för några år sedan. Bangin kom ensam från irakiska Kurdistan. Nu går de på Löftadalens folkhögskola där de också bor. Skolan ingår i Folkhögskolespåret - en lösning med både boende och skola för ensamkommande ungdomar. På Folkhögskolespåret kan man ta igen både grundskola och gymnasium, allt efter individens behov. Regeringen har gett myndigheter i uppdrag att kraftsamla för att säkra en bättre skolgång för ensamkommande unga. Samtidigt står flera platser tomma på Löftadalens folkhögskola och bara ett fåtal av landets folkhögskolor har än så länge hoppat på Folkhögskolespåret. Vad beror det på?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Drogprevention på måfå

Avsnitt 4

Skolan ska arbeta förebyggande och upplysa om riskerna med alkohol, tobak och narkotika. Men hur gör man det på bästa sätt? Några gemensamma riktlinjer för hur droginformation ska gå till finns inte och när Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, utredde effekten av ett antal metoder som används i skolor, kom man fram till att de flesta i praktiken är verkningslösa. Vad är meningen med förebyggande arbete om man inte vet att det fungerar?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Trendiga matvanor sätter press på skolköken

Avsnitt 5

Glutenfritt, laktosfritt, svenskt kött och kanske helst ekologiskt? De mat-trender som kommer och går i samhället märks i kraven på specialkost som skolmatsköken får ta emot. Skolmatsansvariga vittnar om att kraven har skjutit i höjden på senare år. En större andel portioner med specialkost leder till ökade kostnader och besvärligare hantering. Var går egentligen gränsen för vad man kan begära av skolmaten?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

De besvärliga föräldrarna

Avsnitt 8

Lärare och rektorer vittnar med jämna mellanrum om att föräldrar lägger sig i deras arbete för mycket. Linda Eriksson och Hagi Farah från Föräldraalliansen tycker tvärtom att det behövs mer engagemang i skolan från föräldrar. Men de ser hellre att föräldrar organiserar sig än att de bara driver frågor som rör det egna barnets behov. Var går gränsen mellan ett sunt och önskvärt föräldraengagemang och ett beteende som leder till arbetsmiljöproblem för skolans personal? Och vilka strategier kan en lärare ta till för att hålla föräldrar på lagom avstånd?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Tid för samtal - om elever som mår dåligt

Avsnitt 9

Den psykiska ohälsan bland barn och unga har ökat sedan 1980-talet. Det konstaterar BRIS (Barnens rätt i samhället) i sin senaste årsrapport. Vad är det som får skolungdomar att må dåligt? Vi pratar med några gymnasieelever om skolstress, krav från omgivningen och om känslan av att inte räcka till. Dessutom besöker vi Humlan - landets enda psykoterapimottagning kopplad till gymnasieskolans elevhälsa, där vi samtalar med psykoterapeuten Mats Pihlgren.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Läser svenska elever för lite filosofi?

Avsnitt 10

I Sverige är filosofi ett obligatoriskt ämne på två av de 18 nationella gymnasieprogrammen. Svenska elever läser betydligt mindre filosofi än elever i många andra europeiska länder. Samtidigt betonas ofta skolans roll när det gäller att lära ut kritiskt tänkande. Är filosofiämnet styvmoderligt behandlat i den svenska skolan? Och vad skulle unga kunna få ut av att filosofera mer? Vi besöker kursen Ung filosofi som riktar sig till barn och vi hör vad elever på samhällsprogrammet på S:t Botvids gymnasium i Norsborg tycker att filosofiämnet ger dem.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Varför polisanmäler skolan barn?

Avsnitt 17

Annelies son gick i fyran när han blev polisanmäld av rektorn på sin skola. Han hade slagit en lärare och anmäldes för misshandel. Polisen gjorde ingenting åt anmälan eftersom en tioåring inte är straffmyndig. Ingen vet hur vanligt det är att skolor polisanmäler elever. Det saknas riktlinjer på nationell nivå för hur skolor ska förhålla sig till att göra polissak av det som händer i skolan. Forskaren Anne-Lie Vainik har intervjuat rektorer som anmält elever och hon ser att deras resonemang om nyttan med polisanmälningar skiljer sig stort åt.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Skolsegregation, konkurrens och lottning i USA

Avsnitt 16

Skolsystemet i USA:s huvudstad Washington D.C. har vissa likheter med det svenska. Dessutom har skolorna liknande utmaningar, även om problemen med segregation i USA går längre tillbaka och har en egen historik. Vi hör vad föräldrar och elever i Washington tänker om skolsegregation, friskolornas roll och om vilket urvalssystem som egentligen är mest rättvist - lottning, kötid eller närhetsprincip. Det här är frågor som debatteras intensivt i USA, precis som i Sverige.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Mamma, pappa, barn - stark norm i läroböcker

Avsnitt 14

Vilken möjlighet har barn som växer upp i regnbågsfamiljer att känna igen sig i sina skolböcker? Vi har granskat bilden av familjen i 20 läroböcker i samhällsorienterande ämnen som riktar sig till låg- och mellanstadieelever. I böckerna finns ofta exempel där familjer illustrerar hur företeelser i samhället fungerar. Av alla exempel vi hittar är det inte ett enda som bryter mot normen med mamma, pappa och barn. Samkönade föräldrar dyker upp först som avvikande exempel i kapitel om familjen och får aldrig förekomma som en familj vilken som helst. Hur tänker läromedelsförfattare och förlag kring frågan om inkludering och representation i läromedlen?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Inkluderingstanken under prövning i Linköping

Avsnitt 13

Efter en trasslig skolgång kom 15-årige Fabian äntligen till ro när han hamnade på den kommunala resursskolan Tinnerbäcksskolan i Linköping. På skolan arbetar fem anställda och där går tio elever som alla har extra behov av särskilt stöd. Den svenska skolan ska inkludera alla. Kan man då sätta elever som Fabian i en skola för sig? Nej, menar Skolinspektionen som förelagt Linköpings kommun med hot om vite för att de valt att placera elever i särskilda resursskolor. Jo, säger kommunen som nu har drivit frågan till högsta rättsliga instans. Hur långt kan man tänja på principen om att alla ska inkluderas i samma skola?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Finland och "tvångssvenskan"

Avsnitt 15

Det är obligatoriskt för finskspråkiga elever i Finland att läsa svenska i skolan. Men svenskämnet har varit omdebatterat och det får ofta dras med öknamnet "tvångssvenska". I en uppmärksammad prygelvideo i vintras gick Sannfinländarnas ungdomsförbund till attack mot svenskundervisningen, något som delar av den svenskspråkiga befolkningen i Finland uppfattade som en hatattack. Vi besöker Finland för att höra vad lärare och elever där tänker om svenskämnet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Hur skolar man bäst in ett barn i förskolan?

Avsnitt 12

Är tre dagars inskolning tillräckligt när en ettåring ska börja i förskolan? Eller är den längre två veckors-inskolningen att föredra? Trots att förskolestarten för många barn är den första stora separationen i livet så finns det knappt någon forskning om inskolningens betydelse. Vi träffar förskolepsykologen Gunilla Niss som varnar för att barnens trygghet blir lidande med allt kortare inskolningar. Vi besöker även en förskola där man lägger stor vikt vid inskolning och erbjuder hembesök hos nya elever.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Deras separatistiska förening stoppades av skolan

Avsnitt 18

Gymnasieeleverna Louise Helmfrid och Marika Sjöblom startade elevföreningen "People of Color Katedral" för elever som liksom de själva upplevt strukturell rasism på Katedralskolan i Uppsala. Intresset var stort, men skolledningen satte stopp för planerna. Man kunde inte acceptera att föreningen ville vara separatistisk och bara släppa in dem som själva upplevt rasism. Katedralskolan lockar med ett rikt föreningsliv, högt i tak och en tillåtande atmosfär, en beskrivning som Louise och Marika inte längre håller med om. Vad är problemet med separatism? Och hur långt sträcker sig elevers rätt till inflytande i praktiken?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Hur formas en engagerad samhällsmedborgare?

Avsnitt 19

Det är framförallt stora nyhetshändelser som Utöya, Syrienkriget och flyktingkatastrofen som kan väcka samhällsengagemang hos unga människor. Skolan däremot spelar en begränsad roll, enligt en studie om ungdomars politiska utveckling som gjorts av Örebro universitet. Men engagerade lärare som förmår att fånga upp frågor som intresserar eleverna kan ändå bidra till ett bestående samhällsintresse hos elever. Det menar Håkan Stattin, en av forskarna bakom studien. Vi träffar samhällskunskapslärare och elever för att höra hur man diskuterar brännande aktuella frågor i klassrummet när det omgivande politiska klimatet blir allt mer polariserat.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Hjärnforskning + pedagogik = sant?

Avsnitt 20

Med moderna metoder kan hjärnforskare numera se vad som händer i hjärnan när vi lär oss något. Står då utbildningsvetarna på kö för att få ta del av de nya rönen? Nej, hittills har de inte riktigt gjort det. Klyftan mellan de båda disciplinerna är omvittnad och går långt tillbaka. Men kanske är den nu på väg att överbryggas. I Umeå samarbetar forskare från utbildningsvetenskap, neurovetenskap och psykologi för att bättre förstå den lärande hjärnan. Vi åkte dit för att ta reda på hur utbytet ser ut och vad det är för upptäckter som de gör tillsammans.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Vilket fokus ska sexualundervisningen ha?

Avsnitt 25

En undersökning gjord av Folkhälsomyndigheten visar att inte ens hälften av de tillfrågade ungdomarna tycker att de har fått tillräckliga kunskaper i sex och samlevnad från skolan. Regeringen har gett Skolinspektionen i uppdrag att granska sex- och samlevnadsundervisningen. Hur skulle den kunna förbättras? Sexualupplysaren Inti Chavez Perez vill att man fokuserar på de negativa sidorna av hur sexualiteten tar sig uttryck i vårt samhälle. Kriminologen Nina Rung är inne på samma linje. Hon vill att skolan arbetar mer förebyggande mot sexualbrott.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Särbegåvade har svårt att hamna rätt i skolan

Avsnitt 26

Alex särskilda begåvning upptäcktes tidigt och han har fått bra hjälp i sin skola. För Lucas har vägen varit mer krokig och han har i perioder mått väldigt dåligt. Elever med särskild begåvning, som Alex och Lucas, kan vara svåra att upptäcka. Dessutom är chansen att få rätt hjälp olika beroende på vem man är. Flickor upptäcks mer sällan än pojkar och barn från socioekonomiskt starka familjer har större chans att upptäckas än andra. "Vår rädsla för elitism har gjort att den här frågan har blivit elitistisk", säger Mona Liljedahl, specialpedagog inriktad på att stötta särskilt begåvade elever.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Fortsatt osäkert om ensamkommande och gymnasiet

Avsnitt 21

Hösten 2016 samlades lärare under uppropet "Vi står inte ut". De sa att den svenska migrationspolitiken gjorde situationen ohållbar i deras klassrum. De vittnade om elever, ofta ensamkommande från Afghanistan, som bröt ihop i skolan av oro inför framtiden. Regeringen svarade med att annonsera en lagändring som innebär att en elev tillåts stanna så länge han eller hon går i gymnasiet. Men den nya lagen har knappt hunnit träda i kraft innan den möter kritik från skolhåll. De komplicerade reglerna gör det svårt att veta vad som gäller och lärare riskerar att göras till medbedömare i asylprocessen, menar kritikerna.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Kampen om talutrymmet

Avsnitt 23

När flickor har bättre resultat i snart sagt varje skolämne så tar de väl för sig mer i klassrummet också? Nej, forskning tyder på att pojkar fortfarande har talutrymmet i klassen två tredjedelar av tiden. Varför är det här mönstret så svårt att rucka på? Och vilka fler faktorer än kön påverkar hur ordet fördelas? Vi pratar med forskarna Nina Eliasson och Elisabeth Öhrn, och vi träffar några högstadieelever för att höra vad de själva tänker om vilka som hörs mest i klassen och vad det kan bero på.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Från barnombudsman till skolmyndighetschef

Avsnitt 24

Fredrik Malmberg är nytillträdd generaldirektör på Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM. Det är den största av skolmyndigheterna, men samtidigt den kanske minst kända. SPSM ska arbeta för att alla ska ha förutsättningar att nå målen för sin utbildning oavsett funktionsförmåga. I sin tidigare roll som barnombudsman riktade Fredrik Malmberg en hel del kritik mot den svenska skolan. Nu är han ansvarig för flera av de frågor han kritiserade då. Vad vill han ändra på?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Barnen och skogen

Avsnitt 22

Hur kommer det sig att naturen kommit att ses som en viktig del av barndomen och lärandet? De senaste åren har intresset för barns utevistelse ökat. Förskolor lockar med utomhusprofiler och forskare ägnar tid åt att mäta effekterna av barns utevistelse. En av dem som förespråkar att lärare och elever ska bege sig ut i skog och mark är Anders Szczepanski vid Nationellt centrum för utomhuspedagogik. "Det är viktigt att det kommer in tidigt. Om man får det redan i förskolan eller nollårsåldern och uppåt så sitter det kvar." Men det finns också andra tankar kring varför naturen fått den roll den fått. Professor emerita Gunilla Halldén, till exempel, menar att vuxenvärlden har en romantiserad bild av barns vistelse i naturen.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Den laddade mobilen

Avsnitt 29

Lärarkårens förhållande till mobiltelefonen är ambivalent. Frågan om mobilens vara eller inte vara i klassrummet har debatterats titt som tätt ända sedan tekniken kom på 1990-talet. Är mobilen en tillgång i klassrummet eller ett störningsmoment som borde förbjudas? Lärarna Isak Skogstad och Anders Enström har väldigt olika syn på den saken. Forskaren Torbjörn Ott har granskat debatten om mobiltelefoner i skolan och han menar att frågan har blivit politiserad.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Hur säker kan en skola vara?

Avsnitt 27

Attacken på skolan Kronan i Trollhättan 2015 krävde tre människoliv och blev en väckarklocka för många. Dödligt våld kan ske även på svenska skolor. Men på många håll saknade skolpersonalen utbildning i hur man ska agera vid det som kallas "pågående dödligt våld". Hur ser säkerhetsarbetet på svenska skolor ut idag, två år efter attacken mot Kronan? Vad kan man egentligen förbereda sig på? Och är den traditionella öppenheten i svenska skolor numera ett minne blott?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Gymnasievalet och elever som väljer fel

Avsnitt 30

Om man väljer ett högskoleförberedande program håller man alla dörrar öppna. Så tycks många unga resonera när de väljer inriktning på gymnasiet. Yrkesprogrammen har det gått dåligt för i flera år. Det här bekymrar både de skolor som ser sitt elevunderlag krympa och de branscher som skriker efter yrkesutbildad arbetskraft. På gymnasiemässor lockas det därför med jobb och Skolverket lanserar kampanjen Gymnasiemytologin i ett försök att få unga att välja mer i enlighet med samhällets önskemål.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning