Samhällskunskap

Politik och statskunskap

(79 program)

Andra länders politik och statsskickDemokrati och beslutsfattandeEuropeiskt och nordiskt samarbeteKonflikter och konflikthanteringPolitiska ideologier, val och partierSveriges politik och statsskick

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - politiska tänkare

Konservatismen

Avsnitt 1 av 8

Franska revolutionen var det mest våldsamma brott mot den gamla ordningen som världen skådat. Det fick filosofen Edmund Burke att skriva en bok där han stämplade revolutionen som en förbrytelse mot både tidigare och kommande släkten. Idag kallar vi Burkes politiska filosofi för konservatism.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - politiska tänkare

Liberalismen

Avsnitt 3 av 8

Socialliberalism, klassisk liberalism, libertarianism eller nyliberalism - vad är skillnaden? John Stuart Mill och Harvardprofessorerna John Rawls och Robert Nozick är bara några som haft olika tankar om individens frihet och statens ansvar. Vi möter Tommie Gran som tidigare var partiledare för Liberala partiet. Han anser att statens beskattning av medborgarna är ett övergrepp - ingen ska tvingas att betala för någon annan. Journalisten Per Svensson redogör för Mills liberalism. Den kan anses vara en reaktion på den uppfostran han utsattes för. På den liberala tankesmedjan Timbro träffar vi Mattias Svensson, redaktör för tidskriften Neo. I sin bok "Glädjedödarna" berättar han om hur stat och myndigheter ständigt försöker tala om för medborgarna vad som är nyttigt och onyttigt, lämpligt och olämpligt.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - politiska tänkare

Feminismen

Avsnitt 2 av 8

I "Till försvar för kvinnans rättigheter" från 1792 krävde Mary Wollstonecraft att kvinnor skulle betraktas som tänkande varelser och som fullvärdiga samhällsmedborgare med rätt till utbildning och rätt till sina egna pengar. Få tog henne på allvar då, men hundra år senare skulle hon hyllas som en radikal feministisk föregångare. Lena Halldenius är docent i praktisk filosofi i Lund och berättar att Wollstonecraft inte ifrågasatte att kvinnan ensam hade ansvar för hem och barn. Det är något som många feminister i dag har svårt att förstå. Feminismen har gått från att bara handla om könsförtryck till att handla om diskriminering överhuvudtaget. I programmet hör du också Gudrun Schyman från Feministiskt initiativ (Fi), samt kvinnliga akademiker på ett feministforum i Malmö.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - politiska tänkare

Kommunismen

Avsnitt 7 av 8

Hur är det att vara kommunist idag? När Lenin och bolsjevikerna i november 1917 griper makten i Ryssland avlossas inte många skott. Men på bara några år utvecklas den nya sovjetstaten till en av de värsta diktaturer världen skådat. Det politiska förtrycket blev allt hårdare och andra partier förbjöds. Tiotusentals människor miste livet i summariska avrättningar. Efter 1989 har det kommit fram att Lenin själv initierade både gisslantagande och avrättningar av helt oskyldiga människor. Ändå har Lenin och den ryska revolutionen inspirerat miljoner människor som kämpat för ett samhälle utan kapitalism och klassförtryck. Vi träffar Stefan Lindgren som under 1970-talet var chefredaktör för de svenska maoisternas tidning Gnistan, samt Kommunistiska partiets ordförande Robert Mathiasson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - politiska tänkare

Reformismen

Avsnitt 6 av 8

1920 blev Hjalmar Branting Sveriges första socialdemokratiska statsminister. Inte mycket i hans överklassbakgrund skvallrade om att han skulle bli socialist. Under 1880-talet möttes han av radikala strömningar på universitetet i Uppsala. Samtidigt förde August Palm den socialistiska rörelsen till Sverige och Branting blev anhängare. Han förde in partiet på en reformistisk väg som betonade samförstånd och breda lösningar. Visionen om en socialistisk omdaning av samhället förpassades till garderoben. I programmet medverkar SSU-ordföranden Ellinor Eriksson och Olle Svenning.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - politiska tänkare

Ekologismen

Avsnitt 5 av 8

Under 1840-talet levde Henry David Thoreau eremitliv i Walden Pond i Massachusetts. Han skrev boken ”Skogsliv vid Walden” om människans förhållande till naturen. Thoreau reagerade mot det moderna samhällets frambrytande konsumism och ansåg att man bör leva enklare. För många av sina samtida var han bara en knäppgök. Idag är det fler som förstår honom.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBomber, flykt och skolböcker

Militären tog över skolan

Avsnitt 1 av 5

Elvaåriga Ramadi om hur terrorrörelsen IS gjorde en militärbas av hans skola. Är det tillåtet att attackera skolor i krig? En folkrättsexpert berättar vad det är för regler som gäller i krig. Och så handlar det om att vara flicka i Afghanistan och bli hindrad att gå till skolan av talibaner.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - politiska tänkare

Anarkismen

Avsnitt 4 av 8

"Egendom är stöld", skrev den franske typografen Proudhon år 1840. Sen dess har anarkisterna strävat efter ett samhälle med kollektivt ägande och direkt demokrati. På ett bokcafé i Lund träffar vi anarkistveteranen Staffan Jacobsson som menar att anarkismen har rötter i antiken.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBomber, flykt och skolböcker

Saknaden efter skolan

Avsnitt 2 av 5

En femtonårig flicka från Syrien har inte kunnat gå i skolan på flera år trots att det är det enda hon vill. Om vikten av ha en vanlig vardag trots att det är krig, att få drömma om framtiden och inte behöva oroa sig över att inte kunna läsa och skriva när man blir stor.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBarnaministeriet dokumentär

Att sticka ut hakan som 13-åring

Avsnitt 12 av 23

Leo är tretton år och en av Sveriges yngsta politiska debattörer. Varje vecka skriver han politiska krönikor om allt från invandring, varför barn inte ska sitta vid barnbordet under middagar till feminism. Att ett barns röst hörs i debatten är ovanligt och barn tas sällan på allvar. Det var inte självklart att Leo skulle bli politiskt aktiv. Han blev mobbad i grundskolan och hade inte någon självklar plats där eller på fritiden. Det förändrades helt när han gick med i Centerpartiets ungdomsförbund.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBomber, flykt och skolböcker

Skola i ett flyktingläger

Avsnitt 3 av 5

Syriska barn i ett flyktingläger i norra Irak berättar om sin vardag i den tillfälliga skolan. De berättar om hur kul det är att få träffa kompisar och lära sig saker. Men också om hur varmt det kan bli när elen inte fungerar, oron för framtiden och längtan efter en riktig skola. Agnes Björn från Plan International Sverige, som jobbat med barn i krig över hela världen, berättar hur det går till när man ordnar skola till barn som bor i flyktingläger.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBomber, flykt och skolböcker

Skolan som inte finns

Avsnitt 4 av 5

Syriska barn som flytt till grannländer får inte plats i turkiska eller irakiska skolor. Här berättar de om sin vardag. När det varken finns pennor, skolböcker eller ens en skola att gå till tvingas många barn hjälpa till med försörjningen hemma.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBomber, flykt och skolböcker

Kan utbildning rädda liv?

Avsnitt 5 av 5

Utan möjligheten att gå i skola blir livet svårt. Barn berättar här om hur skolan inte bara lär dig läsa och skriva - den ger dig drömmar om framtiden och kompisar att leka med. En hjälparbetare från Rädda barnen berättar om hur skolgång räddar barn från barnarbete, människohandel och fattigdom.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Går det att förbjuda religiösa friskolor?

Avsnitt 27 av 36

Liberalerna med partiledaren Jan Björklund i spetsen har kommit med ett konkret förslag kring religiösa friskolor. De vill att nya religiösa skolor stoppas helt och att befintliga skolor inte tillåts expandera. Men försvararna av religiösa skolor menar att det skulle bryta mot internationella konventioner. Vi synar argumenten för och emot skolor med religiös profil. Är det ens möjligt att förbjuda dem? Eller stämmer det som förespråkarna säger - att möjligheten att välja en religiös skola är en mänsklig rättighet?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Skärpt terrorberedskap på franska skolor

Avsnitt 28 av 36

I Frankrike ska alla skolelever genomgå en övning där man simulerar att skolan utsätts för en terrorattack. Dessutom patrullerar beväpnade militärer regelbundet utanför skolorna. Den ökade säkerheten på skolor i Frankrike har införts efter raden av stora terrorattentat i landet och efter att terrorgruppen IS uttalat hot mot franska skolor. Vi träffar föräldrar och skolpersonal i Paris för att höra hur de ser på att skolan har blivit en hotad plats. Och vad tänker eleverna själva?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tänka mot strömmen

Dag Hammarskjöld - att aldrig svika

Avsnitt 7 av 30

Vi fördjupar oss i Dag Hammarskjölds tankar och i den dröm som ska kosta honom livet. I början av 1950-talet har Hammarskjöld nått höjden av sin karriär på UD. Men i sin dagbok beskriver han en känsla av äckel. Var detta verkligen meningen med livet? Han ber om ett uppdrag värt att dö för. Och så den första april 1953 får han oväntat frågan om han vill bli FN:s generalsekreterare. Plötsligt får Hammarskjölds liv en mening som det inte har haft tidigare.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tänka mot strömmen

Icke-våldsprincipen

Avsnitt 4 av 30

Jag tror att vi behöver återvända till Gandhi. Inte som en halv-gud, utan som en person som med sina fel och brister lade ner en fruktansvärd energi och fokus på ett speciellt sätt att bedriva politik på i konflikter. Det säger Stellan Vinthagen, professor i icke-våld och civil olydnad. Gandhis idéer är ett slags hjärta av vad det innebär att kämpa för de frågor som man betraktar som heliga, viktiga och sanna, i en värld där människor har väldigt olika uppfattningar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tänka mot strömmen

Emma Goldman - Amerikas farligaste kvinna

Avsnitt 17 av 30

Anarkisten Emma Goldman var en känd politisk aktivist i USA i början av 1900-talet. Goldman föds i Ryssland men tar sig till USA som 16-åring. Som första kvinna i Amerikas historia arresteras hon för ett politiskt brott och döms till ett års fängelse. Goldman talar om en rad samhällsfrågor, till exempel kapitalism, sexualitet och fri kärlek. Hon engagerar sig i antimilitarismen som på den tiden ansågs vara landsförräderi. Goldman deporteras till Ryssland och träffar där Lenin. Hör historikern Lisa Gålmark och konstnären Sonia Hedstrand berätta.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
LyssnaEldsjälar

Märit Halmin

Avsnitt 5 av 8

"Om någon kallar mig eldsjäl blir jag extremt smickrad", säger Märit Halmin, narkosläkare vid Danderyds sjukhus i Stockholm. Märit är en av initiativtagarna till Läkarupproret som hävdar att vården styrs av ett omänskligt system som mäter effektivitet utan att ta tillräcklig hänsyn till patienternas behov.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
LyssnaBarnaministeriet dokumentär

Vi ska heta "Syrian hope"

Avsnitt 18 av 42

Hur gör man för att få folk att förstå vad det egentligen är som händer i Syrien? Radia, Malak och Marwa har startat föreningen ”Syrian Hope” som på olika sätt försöker väcka folks medvetenhet. Men att få folk att engagera sig och göra något är inte alltid så lätt.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBrev till makten

Svara så man fattar!

Avsnitt 1 av 5

”Hej jag heter Emmie och är tio år, jag har inte rätt att rösta. Så jag får hitta på ett annat sätt att få fram mina åsikter." Så börjar Emmie Sjöström från Karlshamn sitt brev till statsministern. Som första åtgärd föreslår hon att politiker ska svara så att alla förstår.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBrev till makten

Lyssna på vår röst!

Avsnitt 2 av 5

En grupp 12-åringar driver själva en mediekampanj med namninsamlingar för att deras klasskamrat Olacka ska få stanna i Sverige. Hon har bott här i sex år - halva sitt liv! Nu har Olacka utvisats en månad innan en ny lag som ska stärka barns rättigheter träder i kraft.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBrev till makten

Lär oss jämställdhet!

Avsnitt 3 av 5

Amanda, 12 år, och Vivian, 11 år, från Borlänge skriver till statsministern: "Att vara feminist innebär inte att du hatar alla män och vill döda dem. Det innebär att du vill behandlas likadant.”

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBrev till makten

Dela med dig!

Avsnitt 4 av 5

Elvaårige Mårten skulle köpa lördagsgodis när han istället valde att ge pengarna till en tiggare. Han ser de behövande bli allt fler i sin stad. Han sitter i Vamlingbo på Gotland och drömmer om ett samhälle där alla har så att de klarar sig.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBrev till makten

Min osynliga röst!

Avsnitt 5 av 5

Vem har bestämt att man är vuxen när man är 18 år? Nils Carlius, 11 år, från Lund vill att barn ska kunna rösta redan i mellanstadiet. Han har skrivit till statsministern för att göra sin röst hörd och menar att han som minderårig känner sig osynlig när de vuxna går till vallokalen för att rösta.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - politiska tänkare

Fascismen

Avsnitt 8 av 8

1919 samlades 300 socialister, syndikalister, feminister, konstnärer och stukade krigsveteraner i Milano. De bildade ett nytt parti, fascistpartiet, och till ledare valde de Benito Mussolini. Hur kommer det sig att rörelsen som den bildade vänsterradikalen Mussolini skapade skulle leda människor till gaskamrarna i Auschwitz?

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Skolan och extremismen

Avsnitt 35 av 37

Flyktingboenden som brinner, ungdomar som ansluter sig till terrorgruppen IS och en ung man som går in på en skola och dödar två personer utifrån deras hudfärg - när extremismen kommer upp till ytan i samhället är inte skolan förskonad. Och ofta betonas skolans roll för att förebygga hat och fördomar. Men hur ska lärare förhålla sig till extrema åsikter när de dyker upp i klassrummen? Med konfrontation eller med dialog? Bör fokus ligga på individers åsikter eller på strukturer i samhället?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tänka mot strömmen

Margaret Thatcher - järnladyn

Avsnitt 6

När Margaret Thatcher kom till makten i Storbritannien i slutet av 1970-talet, införde hon en ny radikal liberalism. Med sin politik väckte hon upprörda känslor och fick många fiender. Hennes motståndare menade att hon sysslade med ett ekonomiskt experiment, där de fattigaste var de som drabbades värst. Men hon hade också många beundrare, och lyckades vinna tre val i rad. Vad var det som gjorde att hon lyckades hålla sig kvar vid makten så länge?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tänka mot strömmen

Alva Myrdal - social ingenjörskonst

Avsnitt 7

Alva Myrdal ville påverka samhället och göra nytta för människor. Hon ville få kvinnor att delta i arbetslivet och inte fastna i hemmet - därför skapade hon bland annat förskolan och förskollärarutbildningen. Tillsammans med maken Gunnar Myrdal la hon grunden för Sveriges moderna välfärdspolitik. Efter sin död blev Alva Myrdal symbolen för en iskall socialingenjör - hon kritiserades till exempel för sin syn på sterilisering. I hur stor grad ska politiken lägga sig i människors privatliv?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tänka mot strömmen

Rosa Luxemburg - drömmen om jämlikhet

Avsnitt 9

Den 15 januari 1919 mördades en av den tyska socialdemokratins stjärnskott, Rosa Luxemburg. Ett liv som präglats av politisk kamplust var över. Rosa Luxemburg var nationalekonom, socialist, kommunist, revolutionär, teoretiker och en enastående talare. Hon kunde trollbinda sin publik, en publik som till största delen bestod av män. Hon pratade om arbetarnas villkor, och om revolution. Hennes upproriska anda och eldiga tal ledde till hennes död. För det hon trodde på och det hon gjorde blev hon både älskad och hatad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tänka mot strömmen

D'Annunzio - poeten bakom fascismen

Avsnitt 1

Genom sitt övertygande sätt och sina glödande tal lyckades Gabriele D'Annunzio förföra den italienska befolkningen att vilja gå med i första världskriget. När kriget tog slut kände han "stanken av fred" och blev besviken. Hans privatliv var spektakulärt, han var en superkändis och en glamourös playboy. Men vem var mannen som banade väg för både Hitler och Mussolini och vad gjorde honom och fascismen så förförisk?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tänka mot strömmen

Kata Dalström - samhällsomstörtaren

Avsnitt 2

Kata Dalström växer upp i en överklassfamilj i mitten på 1800-talet, men umgås med vänner från arbetarklassen. Hon ser tidigt hur dåliga arbetarnas villkor är. När hon flyttar till Stockholm blir det ännu tydligare. Hon inleder en intensiv kamp för att avskaffa klassklyftorna och nå jämlikhet mellan könen. Hon genomför agitationsresor runtom i landet. Statens män anser att hon är farlig. Hennes strävan för ett bättre samhälle gör också hennes privata relationer lidande.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tänka mot strömmen

Thomas Hobbes - frihet mot säkerhet

Avsnitt 3

Hans teorier om hur den brutala och egoistiska mänskliga naturen ska tyglas har provocerat. Trots det anses 1600-talsfilosofen Thomas Hobbes vara en av den moderna statens fäder. Hobbes menar att människan är en egoistisk varelse som styrs av sina egna intressen. Och det finns bara ett sätt att lösa det, genom att människor upprättar ett slags samhällskontrakt. Man måste inordna sig om man vill ha fred. Människan måste förstå att freden har ett pris. Och det priset är friheten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tänka mot strömmen

Nelson Mandela - offra sitt liv för rättvisan

Avsnitt 4

I början av 1960-talet stred svarta sydafrikaner i motvind för sina demokratiska rättigheter. Nelson Mandela ägnade all sin tid åt politiskt arbete, och med att försvara människor som behandlats illa på grund av sin hudfärg. Som ledare för organisationen ANC, African National Congress, anklagades han för konspiration mot regeringen och fängslades. Först efter 27 år släpptes han fri och valdes till Sydafrikas president. Men han utsåg också sin tidigare fiende till vicepresident. Han menade att de måste förlåta varandra för att kunna gå vidare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tänka mot strömmen

Robespierre - den osjälviske terroristen

Avsnitt 10

Under den franska revolutionen i slutet av 1700-talet drömde revolutionärerna om jämlikhet och frihet. De ville införa rösträtt, mänskliga rättigheter och förbjuda tortyr. Men efter att de störtat kungen införde de istället ett tillstånd av terror. Alla som inte ställde upp bakom revolutionen dömdes till döden. Arkitekten bakom skräckväldet var advokaten och revolutionären Maximilien de Robespierre.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Fyra år med Fridolin

Avsnitt 20 av 37

Ett lärarlönelyft, en skolkommission och en massa statsbidrag - vilken skillnad har de senaste fyra årens politik gjort för skolan? Med hjälp av bland andra skoldebattören Per Kornhall, Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand och DN:s politiska reporter Karin Eriksson utvärderar vi den mandatperiod som nu går mot sitt slut. Och vi konstaterar att den breda politiska samling om skolan som många efterlyser, fortfarande lyser med sin frånvaro.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaFakta eller feeling

Faktaresistens

Forskning visar att våra beslut fattas utifrån känslor, snarare än fakta. Hur påverkbara är vi när det kommer till känslor? Förstagångsväljaren Isak ställer en fråga; hur tar man debatten med personer som är låsta i sina åsikter? Gäst är Emma Frans, författare till boken Larmrapporten och forskare vid Karolinska institutet. Emma ger ett vetenskapligt perspektiv på aktuella företeelser och tips kring hur du avgör vad som är vinklade nyheter och rena påhitt. Och är vetenskapliga rön ens vetenskapliga?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaFakta eller feeling

Hur många politiker håller vad de lovar?

Hur många av politikernas vallöften infrias egentligen? Det är lätt att säga att politiker inte håller vad de lovar men politikerna är betydligt bättre än sitt rykte. Ändå upplever väljarna att de sviker. Vad grundas vår bild av politiken på och varför känner många att politikerna sviker när forskningen bevisar motsatsen? Gäst är Barakat Bino Ghebrehawariat som driver förändringsbyrån Demokrateam och har lång erfarenhet av att arbeta med mångfald utifrån ett kommunikationsperspektiv.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tänka mot strömmen

Torgny Segerstedt - att aldrig ge vika

Avsnitt 24

Under andra världskriget var många övertygade om att Sverige skulle bli tyskt. Men publicisten Torgny Segerstedt gjorde allt för att det inte skulle bli så. I sina artiklar riktade han frän kritik mot det krigförande Tyskland. Den svenska kungen bad honom att vara tyst och statsministern ville tona ner hans kritik. Men trots påtryckningarna gav han sig inte.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tänka mot strömmen

Niccolò Machiavelli - makten framför allt

Avsnitt 18

Hur ska man göra som politisk ledare för att lyckas ta makten? Och hur bör man agera för att behålla den? I sin bok Fursten ger Niccolò Machiavelli handfasta råd - och alla medel är tillåtna. Politiker till både höger och vänster anklagas ofta för att vara machiavelliska, alltså handla politiskt utan att ta moraliska hänsyn. Men hur kommer det sig att hans råd fått sådant genomslag, och fortfarande är aktuella, trots att det gått femhundra år? Och hur machiavellisk var Machiavelli själv egentligen?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Studiosamtal om skolan i valet

Avsnitt 21 av 37

Hur bra är politikerna på att fånga upp skolans verkliga behov? Vilka politiska förslag kan göra skillnad för att komma till rätta med lärarbrist och skolsegregation? Vi diskuterar valrörelsen ur ett skolperspektiv i ett studiosamtal med skolutvecklaren Åsa Melander, ledarskribenten Vesna Prekopic och rektorn Hamid Zafar.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Hat och hot möter unga politiskt engagerade

Avsnitt 22 av 37

Irma fick sin hemadress uthängd på nätet på grund av sitt engagemang i Fi:s ungdomsförbund Unga feminister. Elias håller låg profil i sin skola, eftersom hans engagemang i SD:s ungdomsförbund Ungsvenskarna kan väcka starka reaktioner. De allra yngsta politikerna är fortfarande skolelever och ibland får de inte ens rösta själva. Men hat och hot på grund av engagemanget har många av dem redan erfarenhet av. Vilket pris måste en ung människa vara beredd att betala för sitt politiska engagemang idag?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Hörby, SD och modersmålsundervisningen

Avsnitt 2 av 37

Sverigedemokraterna gick framåt i valet 2018 och i några kommuner har partiet för första gången tagit makten. En av de kommunerna är skånska Hörby, och bland det första man gjorde där var att halvera anslaget till modersmålsundervisningen. Kommunstyrelsens ordförande Cecilia Bladh in Zito (SD) säger att nedskärningen handlar om en besparing och inte om ideologi. Men modersmålsundervisning är en återkommande käpphäst för Sverigedemokraterna. Vad handlar deras motstånd mot modersmål om?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tänka mot strömmen

Louise Weiss - EU:s farmors kamp för fred

Avsnitt 13 av 30

Louise Weiss kallas för Europas farmor. Med journalistik och kreativ aktivism drev hon kampen för ett enat Europa i syfte att undvika fler krig. Hon blev också en av frontfigurerna i den franska rörelsen för kvinnlig rösträtt. Hon var med om att definiera det vetenskapliga begreppet fredsforskning och när EU-parlamentet samlades för första gången i Strasbourg 1979 var det Louise Weiss som öppningstalade. Idag är EU-parlamentets huvudbyggnad i Strasbourg uppkallad efter henne.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tänka mot strömmen

Mohammad Mosaddeq - den gråtande demokraten

Avsnitt 12 av 30

Mohammad Mosaddeq föddes i ett Iran där utländska stormakter tog vad de ville vilket fick ett slut när han själv blev statsminister. Han ville göra Iran till en demokrati och hans kamp för demokrati och värdighet trollband en hel värld. Men det gav honom också mäktiga fiender. Sommaren 1953 drabbade demokrater, gangstrar och amerikanska spioner samman på Teherans gator i en av historiens mest dramatiska uppgörelser.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tänka mot strömmen

Barbro "Bang" Alving - krigsreporter för fred

Avsnitt 10 av 30

Barbro Alving, signaturen Bang, var krigsreporter och pacifist. På senhösten 1936 kom hon helt ensam till Spanien för att rapportera om inbördeskriget. Hon var bara 27 år och det var första gången hon upplevde de fasor krig innebär. Genom åren kom hon sedan att rapportera från bland annat Ungern, Vietnam och Hiroshima. Hennes journalistik gjorde henne känd och hennes kamp mot kärnvapen och för fred blev uppmärksammad. Under 1950-talet var hon aktiv i kampen mot en svensk atombomb.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tänka mot strömmen

Pjotr Kropotkin - den sista anarkisten

Avsnitt 18 av 30

Pjotr Kropotkin drogs till anarkismen för att han ville lösa Rysslands problem under slutet av 1800-talet. Han var den begåvade adelspojken som blev en anarkistisk agitator. Han levde ett kringflackande liv med terrordåd och halsbrytande flykter. Samtidigt skrev han hyllade böcker och blev den siste anarkisten i Europa. Han blev så berömd att inte ens Lenin vågade fängsla honom. ¿Där makten finns, där finns ingen frihet¿ är Pjotr Kropotkin mest kända citat, men även hans livstanke.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaFakta eller feeling

Hur kan man påverka politiker att satsa på landsbygden?

Vad kan vi som unga göra för att få politiker att satsa på unga i glesbygden undrar Oskar från Piteå. Ungdomar flyr till större städer och befolkningen på glesbygden minskar och åldras. Vad krävs för att man som ung ska återvända eller stanna kvar i sin hemstad? Vad behöver politikerna göra? Gäst är Amanda Matti - född, uppvuxen och bor i Gällivare. Efter flera år på resande fot kom hon tillbaka hem och blev kär i platsen på nytt.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Frivilligorganisationer bryter ny mark

Avsnitt 27 av 35

Vilken roll spelar frivilligorganisationer för Kinas politiska och sociala utveckling? Vad vill den kinesiska staten med dessa organisationer? De icke-statliga organisationerna har ökat kraftigt i Kina. Besök hos organisationer som arbetar med utsatta migrantarbetare, autistiska barn och driver rättighetsfrågor för homosexuella, prostituerade och narkomaner.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Goda grannar?

Avsnitt 29 av 35

I 40 år har Kina bråkat med grannländerna om ö-grupper i Syd- och Östkinesiska havet. Kina anser att hela Sydkinesiska havet med gasfyndigheter tillhör landet. Diaoyu-öarna utanför Taiwan som hålls av Japan gör också Kina anspråk på. Linus Hagström från Utrikespolitiska institutet menar att konflikten med Japan används för att skapa sammanhållning i Kina och uppslutning bakom kommunistpartiet.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning