Pedagogiska frågor

(458 program)

Betyg och bedömningDidaktik och metodElevhälsaFritidspedagogikFörskolepedagogikHögskolepedagogikIt, medier och digital kompetensKvalitetsarbete och skolutvecklingLärarroll och ledarskapSkola och samhälleSociala relationerSpecialpedagogikUtbildningsvetenskaplig forskning

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Hur går det med programmeringen?

Avsnitt 22 av 37

Sedan hösten 2018 ska alla skolor undervisa i programmering. Inför omställningen fanns en oro att skolorna inte skulle hinna med att fortbilda sina lärare. Det fanns också en osäkerhet kring hur undervisningen i programmering egentligen skulle gå till. Så hur ser det ut ett år efter införandet av programmering på schemat? Vad är det eleverna får? Och har lärarna hunnit lära sig det de ska lära ut?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaMitt land, mitt liv, min skola

Afghanistan del två - att vara lärare

Avsnitt 2 av 15

Vad tjänar en lärare i Afghanistan? Vad skiljer den afghanska läroplanen från den svenska? 35-åriga Deewa Nehefta berättar om sitt riskfyllda arbete som lärare i ett krigsdrabbat och politiskt oroligt land. Hamid Zafar, barn- och utbildningschef i Mullsjö kommun, berättar också om framväxten av ett utbildningsväsende i det land han själv tvingades fly från som barn.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaRing lärarcoachen

Inkludera SVA-elever

Avsnitt 3 av 12

Högstadieläraren Frode har tidigare undervisningserfarenhet från Komvux och SFI. Nu undervisar han istället nyanlända ungdomar på högstadiet. Ungdomarna har diametralt olika förutsättningar - både vad gäller ålder och språknivåer. Hur gör man som lärare i svenska som andraspråk för att inkludera alla i en klass med nyanlända? I studion finns lärarcoach Annica Gärdin som handleder och coachar.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Måste barn i familjehem misslyckas i skolan?

Avsnitt 21 av 37

Barn som är placerade i familjehem har sämre chanser att lyckas i skolan än andra barn. Så har det sett ut länge. Man har utgått från att de här barnens öde är förutbestämt på något sätt. Det säger forskaren och psykologen Rikard Tordön. Men med rätt sorts stöd och insatser går det att förbättra förutsättningarna. 14-åriga Melissa har bott i familjehem från fem års ålder. Från andra klass har ett team från Skolfam - Skolsatsning i familjehemsvården - haft koll på hur det går för henne i skolan.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaMitt land, mitt liv, min skola

Afghanistan del ett - att vara elev

Avsnitt 1 av 15

Hur ser ett klassrum ut i Afghanistan? Vad har en afghansk elev med sig för erfarenheter från skoltiden i hemlandet? 19-åriga Najmeh Payanzadeh berättar om sin skolgång, kantad av våld och flykt, men också glädje. Hör också Pia Karlsson, Sveriges främsta expert på Afghanistans skolsystem, om framväxten av utbildningsväsendet i ett land sargat av krig och konflikt - från historia till nutid.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaRing lärarcoachen

Planera bra lektioner

Avsnitt 2 av 12

Maria kan sina ämnen, men saknar undervisningserfarenhet och är ny som lärare. Nu vill hon bli bättre på att hålla den röda tråden när hon undervisar. Hon är lärare på yrkesskolan på gymnasienivå. I klassen finns elever med olika svårigheter, vilket tidvis komplicerar undervisningen. Dessutom är det många elever som har svårt att bibehålla uppmärksamheten under lektionerna. I studion finns lärarcoachen Annica Gärdin som handleder och coachar.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Skolan och entreprenörskapet

Avsnitt 20 av 37

På alliansregeringens tid var entreprenörskap ordet för dagen. Att starta eget skulle bli lika naturligt som att ta ett jobb. Skolan ansågs spela en nyckelroll för att få fram de nya entreprenörerna och 2011 skrevs entreprenörskap in i skolans läroplaner. Vad blev det av den här satsningen? Vem pratar om entreprenörskap i skolan idag?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaLärarrummet

Vad kan elever lära av förintelsen?

Avsnitt 29 av 30

När Emerich Roth är 19 år hämtas han och hela hans familj under vapenhot av nazister och tvingas med till utrotningslägret Auschwitz-Birkenau. Emerich och hans yngre syster Elisabeth är de enda i familjen som överlever och 1950 hamnar de båda i Sverige. I över 25 år har Emerich rest runt i svenska skolor och vittnat om skräcken och terrorn i nazisternas koncentrationsläger. Vi följer med Emerich Roth när han träffar elever och berättar om hatet och fördomarna som banade väg för nazismen. Och hör honom förklara varför skolan blivit hans arena.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaRing lärarcoachen

Jargong och språkbruk

Avsnitt 1 av 12

Ingrid är högstadielärare och undrar hur man ska agera när det gäller verbala kränkningar och oönskad jargong bland eleverna. Hon är nyanställd på en skola där en hård jargong blivit kultur. Enligt Ingrids erfarenhet så har elever svårt att ens medge att de blir trakasserade eller kränkta. Hur bryter man den negativa kulturen och hur får man mad sig sina kolleger? I studion finns lärarcoach Annica Gärdin som handleder och coachar.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Att återställa ordningen

Avsnitt 14 av 37

För fyra år sedan besökte Skolinspektionen Dalhemsskolan i Helsingborg och konstaterade att eleverna hade tagit makten. Det fanns inte heller någon studiero berättar rektorn Anette Swenninger. Sedan dess har skolan ställt om sitt arbetssätt. Anmälningar om hot och våld i skolan ökar och i den politiska debatten hörs förslag om ändrade regler och hårdare tag. Men vilken förändring kan en skola få till på egen hand? Vi besöker två skolor som bestämt sig för att vända en negativ utveckling.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaLärarrummet

Sveriges minsta skola

Avsnitt 15 av 15

I det här programmet diskuteras byskolans roll i en avfolkad glesbygd. På en kulle mellan två fjälltoppar i byn Ammarnäs i Västerbotten ligger en av Sveriges minsta skolor. När Jenny Sjöström började jobba här för snart 25 år sedan hade hon 22 elever och jobbade i ett arbetslag. Idag har hon sju elever och driver det pedagogiska arbetet ensam. Samtidigt som många andra byskolor läggs ner, lever skolan i Ammarnäs vidare. Utan den skulle byn aldrig överleva.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Vad är matteångest?

Avsnitt 13 av 37

Hos en del väcker matematiken ren och skär ångest. Fenomenet kallas matteångest och ställer till besvär i livet även utanför skolan. Psykologiforskaren Marcus Lindskog har genom att mäta nummersinnet hos väldigt små barn kunnat visa att grunden för matteångest läggs tidigt i livet. Anna Palmer som utbildar förskollärare berättar om hur man jobbar med lärarstudenternas egna negativa känslor inför matte, för att undvika att de förs vidare till barnen.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaLärarrummet

Spel som pedagogisk verktyg

Avsnitt 14 av 15

Felix Gyllenstig Serrao, SO-lärare på Frölundaskolan, använder datorspel som ett pedagogiskt verktyg. Digitala verktyg i skolans värld är ingen ny företeelse. Datorprogram som används för att träna eleverna i exempelvis matematikuppgifter används sedan flera år. Det Felix Gyllenstig Serrao fokuserar på är så kallad spelifiering. Genom att integrera spelelement i pedagogiken kan eleverna nå delmål och göra framsteg i en miljö som de känner igen från spelvärlden.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

När åldersblandat var på modet

Avsnitt 12 av 37

Läraren Kurt Rosenlund har arbetat på Södermalmsskolan i Stockholm i över fyrtio år. Han var med när skolan 1980 införde åldersblandade klasser, som en av de första i landet. Kurt och hans kollegor fick ta emot många studiebesök genom åren. Trenden att organisera sina elever i ett-treor och fyr-sexor höll i sig i drygt två decennier. Enligt forskaren Monika Vinterek gick 4 av 10 svenska tredjeklassare i en åldersblandad klass vid millennieskiftet. Nu ser det inte ut så längre. Vad var det som hände?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaLärarrummet

Lågaffektivt bemötande - effektivt?

Avsnitt 13 av 15

Lågaffektivt bemötande är ett förhållningssätt för pedagoger där ansvaret alltid ligger hos läraren om en elev bråkar och stör. Läraren måste komma på ett sätt att vinna över eleven på sin sida. Men lågaffektivt bemötande som metod har också mött motstånd, kritiker har raljerande döpt om det till låg-effektivt bemötande och menat att det leder till kravlöshet och kaos. Vi besöker Aggarpskolan i Svedala i Skåne där förstelärare Johan Sander säger sig ha uppnått goda resultat med lågaffektivt bemötande.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Lärstilarnas uppgång och fall

Avsnitt 8 av 37

Idén om lärstilar slog igenom i Sverige i slutet av 1990-talet. Enligt lärstilsteorin kan elever delas in i olika kategorier efter det sätt som de bäst lär sig på. En visuell elev lär sig bäst genom att se och läsa, medan en auditiv elev lär sig bäst genom att lyssna. Idag är idén om lärstilar utskälld och på skolor där man tidigare skyltat med lärstilspedagogik har spåren sopats bort. Hur går det till när en pedagogisk idé på kort tid får stort genomslag i skolan för att efter några år vara nästintill bortglömd?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaLärarrummet

Med fokus på särbegåvning

Avsnitt 12 av 15

Som barn hade Timmy Burchard snabbt och lätt att lära. Men i skolan missade man vilken stimulans han behövde. Motivationen och betygen dalade och Timmy mådde sämre och sämre och det var nära att han aldrig tog studenten. Idag har Timmy Burchard en av Sveriges första lärartjänster med fokus på särbegåvade elever.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaAllmännare

Vänskap och relationer

Avsnitt 3

Är ensam stark eller behöver vi människor omkring oss? Studenterna på allmän linje diskuterar vänskap och relationer. Vad definierar god vänskap och hur är man en bra vän? Vad innebär att "vara där för varandra" och går det att klara sig utan vänner?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaAllmännare

Kärlek och sexualitet

Avsnitt 4

Ända sedan Filip var liten har han känt att omgivningen utgått från att han skulle vara intresserad av tjejer. Filip och andra studenter på allmänna linjen diskuterar hur samhällets krav påverkar oss och varför kärleksrelationer ofta värderas högre än andra relationer.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaAllmännare

Att må dåligt

Avsnitt 5

Psykisk ohälsa är ett stigma i dagens samhälle. Det finns personer som inte vågar prata om sina problem av rädsla för att inte bli tagna på allvar. Ahmed och Mattias som läser allmän linje vet hur det är att inte må bra och diskuterar vikten av att prata om psykisk hälsa och att våga be om hjälp.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaAllmännare

Utseendeideal och självkänsla

Avsnitt 6

I samhället finns en mängd olika utseendeideal som kan påverka vår självkänsla. Vilka ideal gällande kroppar och kläder finns? Hur ska man förhålla sig till idealen och kan de vara skadliga? Fyra studenter på allmän linje diskuterar olika förhållningssätt till och motståndsstrategier mot utseendeideal och normer.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaAllmännare

Utfrysning och gruppbildning

Avsnitt 7

Genom livet både förväntas och vill vi vara med i olika gruppsammanhang. Studenterna på allmän linje diskuterar hur vår första sociala anknytningsgrupp, vår familj, påverkar hur vi närmar oss och tar plats i gemenskaper genom resten av livet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaAllmännare

Att vara en allmännare

Avsnitt 1

"Allmännare" kallas studenter som går den allmänna linjen på folkhögskolan. Allmän linje vänder sig till dem som saknar grundskole- eller gymnasiekompetens. Men hur är det att vara en allmännare? Studenter på allmän linje diskuterar vad som skiljer tillvaron på folkhögskolan från den på gymnasiet. De pratar om värdet av olika livserfarenheter och vad som skapar sammanhållningen på allmän linje.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaAllmännare

Självkänsla och prestation

Avsnitt 2

Självkänsla och prestation, hur hänger de ihop? Baseras vår självkänsla på vad vi presterar i skolan eller på jobbet? Elever på allmän linje diskuterar prestationer och funderar på om de höga krav vi ibland ställer på oss själva har något med rädsla för döden att göra.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaAllmännare

Drömsamhället?

Avsnitt 8

Studenter på allmän linje diskuterar dagens samhälle. Lever vi i ett perfekt samhälle eller skulle det kunna förbättras? Studenterna funderar på hur ett utopiskt samhälle skulle kunna vara uppbyggt. Hur skulle ett perfekt samhälle kunna se ut och vad skulle man behöva förändra för att nå dit?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Snabbspåret ingen spikrak väg till lärarjobb

Avsnitt 7 av 37

Matteläraren Lukman Resho från Syrien jobbar på en gymnasieskola i Örebro. Men hans tjänst är ett subventionerat nystartsjobb som snart tar slut. Ett riktigt lärarjobb har han svårt att få, trots att han har gått snabbspåret för nyanlända lärare. Med snabbspåret som lanserades 2016 skulle nyanlända lärare få en kortare väg till lärarjobb i Sverige. Men någon snabb väg in i yrket har snabbspåret inte blivit för de flesta. Vad är det som står i vägen för snabbspårslärarna?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaLärarrummet

Mot ett jobb på restaurang

Avsnitt 11 av 15

I en nystatsning arbetar särskolelever arbetar integrerat tillsammans med elever från både språkintroduktion och det nationella programmet. I klassen finns elever som har olika behov av stöd och tillsammans driver de lunchrestaurang två dagar i veckan. Hör lärare och elever berätta om hur de tillsammans arbetar för att nå målet, att alla elever ska få ett jobb inom restaurangbranschen.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaLärarrummet

Bakom SIS-skolans fasad

Avsnitt 10 av 15

Skolor på Statens Institutionsstyrelses ungdomshem SIS-hem är ofta föremål för kritik. Det har handlat om att eleverna fått för lite undervisningstid och att många lärare varit obehöriga. Rektorn på Ljungskolan på Ljungbackens ungdomshem berättar här om hur hon fick en undermålig skolverksamhet att bli en fungerande skola. Vi hör elever som berättar om sin skolbakgrund, hur de hamnade på Ljungbacken och varför skolan för första gången känns meningsfull.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Skola för inlåsta

Avsnitt 3 av 37

Statens institutionsstyrelse, SIS, har 23 låsta ungdomshem runtom i landet med totalt 700 platser. Här placeras ungdomar som fått beslut om tvångsvård, oftast på grund av kriminalitet eller drogmissbruk. De barn och ungdomar som bor på SIS-hemmen har rätt att gå i skolan medan de sitter inlåsta. Efter att en ny skrivning tillkom i skollagen 2015 ska skolverksamheten som SIS-hemmen erbjuder motsvara den vanliga grund- eller gymnasieskolan. Kan SIS-skolorna leva upp till det kravet?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaLärarrummet

Annas kamp för sin dotter med NPF

Avsnitt 9 av 15

Anna är förälder till en flicka som har flera neuropsykiatriska funktionsvariationer. Anna har kämpat för att dottern ska få gå i en resursklass men fått avslag med motiveringen att hon borde gå i en vanlig klass med insatt stöd. Men till slut blev det omöjligt för Annas dotter att gå i en stor vanlig klass, hon ville inte gå dit överhuvudtaget och stannade hemma. Anna har också startat en fotbollsklubb så att barn med NPF i området där hon bor med sin familj kan få en meningsfull fritidssysselsättning.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Elevassistenterna - en växande grupp i skolan

Avsnitt 36 av 37

Mija, David och Helle är tre av tolv elevassistenter på Sätoftaskolan i Höör. Elevassistenter är en yrkesgrupp som blivit mycket vanligare i skolan på senare tid. Det är en brokig skara där utbildningsbakgrunden varierar. Vilken funktion fyller elevassistenterna i skolan idag? Och varför blir de fler?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaLärarrummet

UF företag - språkutvecklande för nyanlända

Avsnitt 8 av 15

Michael Lindquist är lärare i ekonomi och handleder ungdomar som går olika språkförberedande program. Några av dessa elever har valt kursen UF-företagande. Att skapa företag kan vara särskilt bra för nyanlända, eftersom det är utvecklande för språket samtidigt som de lär sig om det svenska samhället. Vi hör lärare och elever berätta om sina tankar kring sin affärsidé och om deras förhoppningar om framtiden.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Vem kan man lita på?

Avsnitt 34 av 37

Svenska elever ska bli bättre på digital källkritik. De nya reviderade läroplanerna som gäller från och med hösten 2018 betonar digital kompetens och kritiskt tänkande. Samtidigt pekar vissa på den stora utmaningen i att få dagens unga att tro på någonting överhuvudtaget. Om det inte finns en grundläggande tillit till kunskapsinstitutioner i samhället så blir källkritisk metod svår att hantera, säger Olof Sundin, professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDidaktorn

Hela skolans angelägenhet

Avsnitt 31

Professor Nihad Bunar, som är knuten till barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen på Stockholms universitet, har länge forskat kring nyanländas skolgång. Enligt honom är nyckeln till en fungerande skolgång och integration att nyanlända börjar ses som en angelägenhet för hela skolan och att rektorer slutar bolla över ansvaret för dem till andra. När det äntligen finns nya riktlinjer och råd, färskt kartläggningsmaterial och tydliga policypaket så är det också dags att också börja ta tag i situationen, menar Nihad Bunar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDidaktorn

Förbjud läroböcker

Avsnitt 32

Vad skulle hända med undervisningen om man förbjöd lärare att använda läroböcker? Enligt teknikpedagogerna Niklas Jarl och Charlotta Hallman skulle det tvinga pedagogerna att tänka till och utveckla egna sätt att lära.De menar att läroböcker fragmenterar ämnena och undervisningen och misslyckas med att koppla det som berörs till elevernas vardag. Istället vill de se att fler lärare börjar arbeta tematiskt i klassrummen, med konkreta exempel som får eleverna att uppleva och förstå snarare än att memorera fakta.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDidaktorn

Skev världsbild

Avsnitt 33

Tänk dig att använda Hans Roslings inspirerande föreläsningar som lektionsunderlag. Enligt läraren Mikael Arevius är det inte bara möjligt utan direkt nödvändigt. Mikael, som arbetar som lärarutbildare på Gapminder School och förser just Hans Rosling med faktaunderlag, hävdar att det finns stora kunskapsluckor kring hur världen faktisk ser ut idag hos såväl lärare och elever som hos folk i allmänhet. Bidragande orsaker är föråldrade läromedel, undervisning som bygger på gammal fakta och medias nyhetsvärdering.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDidaktorn

Det förutsägbara klassrummet

Avsnitt 35

Det som är bra för elever med särskilda behov är bra för alla elever. Det är mottot för Charlotta Hannerfors, rektor på Bläshammar skola i Varberg. Utifrån det organiserar hon verksamheten, med relevant fortbildning, medveten struktur i alla klassrum och schemaläggning som gör att de bäst utbildade jobbar med de svåraste barnen. Inte tvärt om, som det ofta blir. Här beskriver hon arbetet och ger konkreta exempel på hur de lyckats.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDidaktorn

Googlehygien

Avsnitt 36

Att sköta sin googlehygien är viktigt. Det menar Elza Dunkels, författare till boken "Nätmobbning, näthat och nätkärlek". Det handlar om att kunna ta makten över vilken bild andra får av dig när de googlar ditt namn. Men till skillnad från vad många tror innebär det inte att vara restriktiv. Tvärt om. Lägg ut! Ju mer du publicerar desto större del av innehållet har du makt över. En uppmaning som ibland kan provocera de som tycker att unga borde tänka noga på att allt som läggs ut finns på nätet för all framtid.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDidaktorn

Se alla elever

Avsnitt 37

"Vi ser gärna eleven som någon som ska få något från skolan. Inte som en person som också kan bidra." Det säger Lars H Gustafsson, barnläkare med bakgrund inom bland annat elevhälsan. Många elever upplever att de inte blir sedda eller uppskattade för den de är. Ofta helt i onödan. I grunden finns en brist på nyfikenhet för individen, menar Lars H Gustafsson. Det ger eleven en känsla av att vara oönskad och påverkar inlärningen negativt. Här ger han konkreta verktyg för hur du kan öva dig i och hitta system för att verkligen se alla elever som individer. Som en bonus lovar han att du även kommer att utvecklas som lärare, och kanske även själv bli sedd på ett nytt sätt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDidaktorn

Sveriges ledarskola

Avsnitt 38

På Djursholms skolor går en stor andel av Sveriges framtida ledare och chefer. Där ses lärarna som servicepersonal som ska administrera verksamheten och leverera höga betyg. Misslyckande är inte ett alternativ. Det säger Mikael Holmqvist, professor i företagsekonomi som ägnat fem år åt att studera samhället Djursholm. Resultatet blev boken "Djursholm: Sveriges ledarsamhälle", en 700 sidor lång socialantropologisk studie där en stor del ägnas åt just skolan. Både samhället och dess skolor beskrivs som något extrema. Vad kan andra skolor lära av Djursholm? Är det ens relevant att jämföra sig?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDidaktorn

Föräldrar som är analfabeter

Avsnitt 40

När hela familjen är analfabeter blir den så viktiga föräldrakontakten en utmaning för läraren. Cia Tiberg undervisar i svenska som andraspråk på Falkenbergs gymnasieskola. Med åren har hon arbetat fram många konkreta lösningar. Men det viktigaste arbetet görs under de första mötena när man ska lära känna varandra, säger hon. Det finns ingen mall. Man får känna in och vara väldigt lyhörd.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDidaktorn

Tjenis med Kina

Avsnitt 41

Vilken digital kompetens utvecklar eleverna och lärarna när man startar ett samarbete med en skola i en åsiktskontrollerande enpartistat? Fia Blomqvist på Sandbergska competens har i flera år jobbat med resor till och utbildningsutbyte med Kina. Men vad måste man tänka på när man som lärare låter sina elever jobba mot en skola i Kina? Kommer mailen att läsas? Kan man fråga vad som helst?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDidaktorn

Läsande pappor

Avsnitt 45

Barn behöver förebilder, men vad gör man om förebilderna inte läser? Och om de icke-läsande förebilderna dessutom är män - hur påverkar det elevernas syn på läsning? På Hortax skola utanför Piteå har man valt att dra in elevernas pappor i ett läsprojekt där fäder och barn läser och diskuterar tillsammans. En ev lärarna bakom projektet är Camilla Lundmark som berättar om hur det gått. Inspelat på Bokmässan 2016.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDidaktorn

Processen

Avsnitt 46

Hur får man lärare att dela med sig av sin kunskap till andra lärare? Och att jobba med skolutveckling så att den blir bestående och ständigt pågående? Det är processer som måste få ta tid och plats, enligt Lena Göthe, före detta lärare och rektor som numera helt ägnar sig åt skolutveckling. Det viktiga är att fokusera på lärandet snarare än läraren, för att nå de mål som satts upp.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDidaktorn

Självförtroendekollaps

Avsnitt 47

Hösten 1999 skriver läraren Anna Kaya i sin dagbok: "Jag kan inte undervisa mina elever. Jag begränsar deras kunskapsutveckling." Hur går man vidare efter att ha konstaterat det? Att utveckla sin undervisning och höja sin kompetens är inte alltid lätt. Särskilt inte när det känns som att ingenting fungerar. Men Anna Kaya, som idag arbetar på Nationellt centrum för svenska som andraspråk, hittade en väg. Här berättar hon om hur hon gjorde.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDidaktorn

Elevledda utvecklingssamtal

Avsnitt 48

Varför ska eleverna hålla i utvecklingssamtalen? För att de kan. Så enkelt är det. Det säger Torun Persson Dehlin, biträdande rektor i Norrtälje. Med rätt förberedelser är eleverna redan väl medvetna om vad de behöver jobba mer med. Dessutom tvingas de sätta ord på sin egen kunskapsutveckling. Men hur hanterar man föräldrar som är oroliga för att deras barn ska mörka svackor och brister? Här berättar Torun Persson Dehlin om hur hon jobbar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDidaktorn

Myter om flerspråkighet

Avsnitt 49

Det finns många missförstånd kring flerspråkighet och hur det påverkar möjligheten för en elev att nå kunskapsmålen, säger Sara Persson, lärare i svenska som andraspåk i Västervik. Hon menar att det trots att det finns bra forskning inte alltid är det som styr hur rektorer, lärare och politiker formar skolan. Här avlivar Sara Persson flera myter och berättar hur man bör jobba för att bygga undervisning på vetenskaplig grund. Hon påpekar att alla på en skola inte kan veta allt utan att varje lärare i svenska som andraspråk bör jobba med att sprida kunskapen i organisationen.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDidaktorn

Fyraminutersmetoden

Avsnitt 51

Hur kan lärare använda forskning om pulsträningens påverkan på inlärning och koncentrationsförmåga hos elever? Det vet Anders Hansen, överläkare i psykiatri och författare till boken "Hjärnstark". Regelbunden träning har nämligen visat sig vara den bästa hjärngympan som finns, bättre än sudoku, korsord och alla tänkbara kosttillskott tillsammans. Men endast 4 minuters rörelse kan räcka för påtaglig effekt. Skolor som drar ner på idrott och inte har skolgårdar där eleverna kan röra på sig ger han inte mycket för.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDidaktorn

Skolforskningsinstitutet

Avsnitt 50

Hur ska den kvalitativa, klassrumsnära, forskningen kunna spridas och bli relevant för hela svenska skolans utveckling? Det var en av de stora utmaningarna när Lena Adamson tillträdde som myndighetschef på Skolforskningsinstitutet. Hur kan något som funkar i ett klassrum användas av en annan lärare, i ett annat klassrum? Här berättar Lena Adamson om hur de jobbar på Skolforskningsinstitutet och vilken forskning hon tycker saknas idag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDidaktorn

Fonologisk medvetenhet

Avsnitt 52

Kan du inte höra skillnad kan du inte göra skillnad. Det märkte läraren och specialpedagogen Mina Anger när hon försökte lära sig alla olika h-ljud som finns i arabiska. Samma sak är det för nyanlända elever som lär sig svenska. Är man inte uppvuxen med vissa ljud är de svåra att uttala. Mina Anger får ofta frågor från lärare som antyder att vissa elever har någon form av inlärningssvårighet eller diagnos. Många gånger handlar det bara om att eleven håller på att lära sig ett nytt språk, svenska. Mina Anger arbetar som utvecklingsledare på Enheten för mottagning och modersmål i Uddevalla. Hon berättar om vilka processer och faser en nyanländ elev går igenom för att lära sig svenska.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning