Pedagogiska frågor

Specialpedagogik

(167 program)

Dyslexi och dyskalkyliFysiska funktionsnedsättningarNeuropsykiatriska funktionsnedsättningarSärskola

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Kognition, affektion och relation, del 1

Nåkkve Balldin, socionom och utbildare, föreläser om tekniker för att kartlägga och förstå affektpåslag och känsloreaktioner. Personer med kognitiva och affektiva funktionsskillnader uppvisar ofta ett relationsutmanande beteende. Om omgivningen inte har förståelse för orsakerna bakom deras beteende och kunskap om hur detta påverkar samspel samt verktyg för att bemöta riskerar det att leda till att personer med relationsutmanande beteende exkluderas. Hur ska vi bemöta elever i hög affekt och stress? Moderator: Sven Bölte. Inspelat den 31 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet. Del 1 av 2.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på dyslexin

Fördelar och styrkor

Avsnitt 1 av 8

Finns det fördelar och styrkor med att ha dyslexi? Både experter och personer med dyslexi vittnar om det. Vi träffar Adam, en 19-årig filmskapare som delar med sig av sina dyslektiska erfarenheter. Adam åker även till London för att träffa den svenska Hollywood-regissören Daniel Espinosa, som menar att han tack vare, och inte trots, sin dyslexi har tagit sig dit han är idag. Vi träffar också Susanna Cederquist som jobbar med att utbilda och föreläsa kring de styrkor som kommer med en dyslexidiagnos.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Alla elevers rätt till läsning

Eleven, talboken, skolan

En av skolans viktigaste uppgifter är demokrati, säger läraren Maria Samuelsson. Här berättar hon om hur hon arbetar med sina elever med läsnedsättning för att utveckla deras språk och språkförståelse så att de är rustade för samhället. Inspelat den 8 oktober 2018 på Scandic S:t Jörgen i Malmö. Arrangör: Myndigheten för tillgängliga medier (MTM).

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dysleximässan 2018

Rättsutredningen för nationella proven för dyslektiker

Blir elever med dyslexi diskriminerade på nationella provet? Juristerna Stellan Gärde och Ola Linder berättar om den pågående rättsaktionen mot kommuner och Skolverket för diskriminering av barn med dyslexi i skolan. Inspelat den 19 oktober 2018 på Karlstad CCC. Arrangör: Dyslexiförbundet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Se barnet i förskolan

Barn som väcker funderingar

På varje förskoleavdelning och i varje klass finns det barn som kräver mer och som inte reagerar som majoriteten. Logopeden Ulrika Aspeflo ger exempel på hur man kan arbeta med de här barnen så att de också får en chans nå de uppsatta målen för lärande och utveckling.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLiv med autism - syntolkat

Två själar - samma patos

Avsnitt 5 av 8

Barn med någon grad av autism behöver tidigt erbjudas anpassade skolformer och individuellt stöd. Pedagogerna Ann-Charlotte Lindström och Margareta Lundkvist brinner för arbetet med de allra yngsta barnen. Specialpedagogen och förskolläraren Ann-Charlotte Lindström startade en skolförberedande kommunikationsklass där leken står i fokus. Verksamheten har pågått en tid och resultatet är mycket positivt. Specialpedagogen, författaren och läromedelsutvecklaren Margareta Lundkvist började själv utveckla ett arbetsmaterial för läs- och skrivinlärning och matematik.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLiv med autism

Hur ska vi lära oss förstå Kalle?

Avsnitt 2 av 8

Kalle är elva år och går på Kajan friskola i Uppsala, men vägen dit var lång. Efter många försök att hitta skolor tog några familjer tillsammans initiativet till att starta en egen skola för barn med autismspektrumtillstånd. Det blev Kajan friskola, med klasser från förskola till gymnasium, särskola och träningsskola. En stor del av skoldagen ägnas åt Active daily living (ADL) där man bland annat tränar på att sköta sin personliga hygien, kunna välja rätt kläder och laga enklare rätter.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLiv med autism

Albins väg tillbaka

Avsnitt 3 av 8

Albin går i vanlig grundskoleklass, men påfrestningen i en klass med trettio elever är alldeles för stor för att han ska orka vistas där. Men bara det att han återvänder till skolbyggnaden är ett stort steg framåt och succesivt ökar skoltimmarna. Och hunden Essie, som ger extra trygghet, finns där så länge Albin behöver henne. Niclas Mårtensson, jurist på Autism- och Aspergerförbundet, ger dagligen råd till familjer vars barn inte får det stöd de behöver i sina skolor och därför skolvägrar.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Från hjärnforskning till pedagogik, del 1

Kenth Hedevåg, med lång bakgrund som specialpedagog i ett neuropsykiatriskt utredningsteam och som pedagogisk handledare i ett kommunalt stödteam, delar här med sig av sin kunskap. Forskningen om hjärnans sätt att ta emot och processa information gör stora framsteg och skolan behöver översätta forskningsresultaten till pedagogik. Fler och fler barn och ungdomar uppvisar svårigheter i skolsituationen. En del har diagnoser som adhd eller inom autismspektrat, andra har ingen diagnos men ändå stora svårigheter i skolan. Hur kan vi hjälpa dessa elever på bästa sätt? Moderator: Sven Bölte. Inspelat den 31 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet. Del 1 av 2.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Kognition, affektion och relation, del 2

Nåkkve Balldin, socionom och utbildare, föreläser om tekniker för att kartlägga och förstå affektpåslag och känsloreaktioner. Personer med kognitiva och affektiva funktionsskillnader uppvisar ofta ett relationsutmanande beteende. Om omgivningen inte har förståelse för orsakerna bakom deras beteende och kunskap om hur detta påverkar samspel samt verktyg för att bemöta riskerar det att leda till att personer med relationsutmanande beteende exkluderas. Hur ska vi bemöta elever i hög affekt och stress? Moderator: Sven Bölte. Inspelat den 31 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet. Del 2 av 2.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Råd och rön om problematisk skolfrånvaro och hemmasittare

Att möta barn med neuropsykologiska diagnoser

För barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan det som för många är enkla vardagssituationer inom skolmiljön verka främmande och svåra. Här berättar psykologen Malin Khoso om hur man som lärare kan möta personer med NPF-diagnoser och hur skolmiljön kan anpassas. Inspelat den 12 oktober 2018 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Akademi Magelungen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - En lektion om skolan

Att få vara en i mängden

Emelie Brännström är lågstadielärare på en skola i Kungsbacka. Här berättar hon om vardagen och arbetet med och för eleven Wilma som har en muskelsjukdom. Om vikten av kommunikation, samarbete och lyhördhet mellan skola, föräldrar och Wilma själv. Inspelat den 10 februari 2017 på Quality Hotel Friends, Solna. Arrangör: Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetik för alla

Avsnitt 13 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Sannarpsgymnasiet i Halmstad där dramapedagogen Malin Norlings elever går på särskolans individuella program. Funkisar kallar hon sina skådespelare, som alla har olika intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Med dramapedagogiken som redskap undersöker de både sin egen identitet och samspelet med andra människor. Lärarpanelen följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDöva barns språkutveckling

Lär av döva föräldrar

Avsnitt 2 av 9

Carin Roos är docent i specialpedagogik och berättar om vikten av att som hörande förälder till döva barn hitta strategier. Hon framhåller hur man alltid måste vara synlig, visa och kommentera saker för barnet och aldrig skärma av det från omgivningen. Döva föräldrar som förutsätter att barn förstår tecken och mimik triggar igång barnets språkutveckling. Språkutvecklingen hos barn till döva föräldrar börjar tidigare än den hos barn till hörande föräldrar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDöva barns språkutveckling

Teckenspråk nu, sen eller aldrig

Avsnitt 3 av 9

Brita Bergman är professor emerita i teckenspråk och berättar att det är viktigt att förstå hur cochleaimplantat fungerar och varför det är viktigt att ge barn alla språk de behöver. Ingen av de föräldrar hon träffat ångrar att de lärt sina barn teckenspråk även om barnen har cochleaimplantat. Vill man ge sitt barn möjlighet att själv välja språk senare i livet är det bäst att ha gett det tillgång till både talad svenska och teckenspråk.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDöva barns språkutveckling

Språk föder språk

Avsnitt 4 av 9

Emelie Cramér-Wolrath är fil.dr. i specialpedagogik och berättar om hur små barns hjärnor lätt lär sig språk. Hon säger att språk förstärker varandra och att det tecknade språket hos ett dövt barn blir en bro till talat språk. Det är viktigt att få igång den språkliga kommunikationen tidigt hos barn och den kan ske med ansiktet, kroppen och genom att vara synlig.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDöva barns språkutveckling

En läkares perspektiv på CI

Avsnitt 5 av 9

Inger Uhlén är överläkare och specialist på hörsel- och balansfrågor och ger sitt perspektiv på cochleaimplantat (CI). Hon berättar om att CI ger så pass mycket hörselinformation till hjärnan att den kan utveckla ett talspråk. Hon säger också att hon tror att det är bra att alla döva barn lär sig teckenspråk och att barn kan lära sig babytecken väldigt tidigt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDöva barns språkutveckling

CI-barn, hörapparater och teckenspråket

Avsnitt 6 av 9

Helena Foss är sakkunnig i döv- och hörselfrågor på Specialpedagogiska skolmyndigheten och berättar om vikten av att förstå att cochleaimplantat inte löser allt för döva barn. De fungerar inte bra i bullriga miljöer och tar man av sig det är man döv. Därför är teckenspråk en tillgång. Det är dessutom visuellt så att man kan säga flera saker samtidigt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDöva barns språkutveckling

Tvåspråkighet som tillgång

Avsnitt 7 av 9

Krister Schönström är lektor i svenska som andraspråk för döva och talar om hur viktig föräldrarnas attityd till dövhet är. Tvåspråkighet leder till att språken utvecklas i olika takt men man kan växla mellan språken efter behov. Krister Schönström berättar om egna erfarenheter och att teckenspråket lett till att han känner sig mer fullständig som människa. Hans föräldrar har aldrig tyckt synd om honom för att han inte hör.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDöva barns språkutveckling

Teckenspråk är komplicerat

Avsnitt 8 av 9

Pia Simper är doktorand i lingvistik och talar om vikten av att lära sig teckenspråk så tidigt som möjligt. Teckenspråk tar tid att lära sig och innehåller många svåra grammatiska komponenter. Föräldrar till barn som inte hör behöver inte bli experter på teckenspråk, men behöver visa att de försöker teckna och att det är roligt att lära sig tillsammans. Pia Simper forskar om avbildande verb som är en stor grupp inom teckenspråket.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDöva barns språkutveckling

Dövidentitet och hörselnormen

Avsnitt 9 av 9

Evelina Svensdotter pratade när hon var liten och utvecklade en oral identitet trots att hon har en hörselskada. Hon har på senare tid lagt ifrån sig hörapparaten och tecknar enbart. Hon berättar om vägen till beslutet och att hennes släkt nu vet att hon är döv. Hörselnormen har gjort det svårt för henne att kräva sin rätt, men hon försöker hitta styrka i sin identitet och sitt språk och intresserar sig för dövaktivism.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Annorlunda kognition

Avsnitt 17 av 22

Tema: Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Hur kan skol- och lärmiljön göras tillgänglig för elever med olika behov, och hur bygger man en positiv skolanknytning? På Rosengårdsskolan i Malmö byggs extra anpassningar som enskilda elever behöver in i undervisningen alla tar del av. Stommen för läraren Jenny Esbjörnsdotter-Karlssons lektioner är ledning och stimulans, vilket några elever i klassen behöver och alla gagnas av. Med sina kollegor läraren Daniel Scotford och specialpedagogen Eva Sundberg diskuterar hon hur läraren ser, anpassar och följer upp.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Miljö och verktyg

Avsnitt 18 av 22

Tema: Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Källbrinksskolan i Huddinge kallar sig en NPF-säkrad skola. Miljö och lärande anpassas och miljön ska inte vara ett hinder för någon. Eleverna får välja mellan att sitta, stå, ta mikropauser eller sitta någon annanstans. Miljön är avskalad enligt elevernas önskemål. Elevernas placering i klassen utgår också från varje enskild elevs behov och den psykiska miljön betonas. Vi följer Carina Landegren Backström, lärare i svenska. Samtal tillsammans med kollegorna Elinor Kennerö Tonner och Dan Söderqvist.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Flexibel pedagogik

Avsnitt 19 av 22

Tema: Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Elever med olika behov och eventuella diagnoser behöver anpassningar, och anpassningarna måste följas upp och utvärderas. På Mälarhöjdens skola i Stockholm lägger personalen mycket tid på kartläggning och kollegiala samtal. Inkluderingspedagogen Helena Svensson samtalar med läraren Åsa Colliander Celik och skolsköterskan Anette Lindgren om hur skolan kan hjälpa eleverna både på lektioner och raster.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Förhållningssätt och bemötande

Avsnitt 20 av 22

Tema: Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). För elever med NPF-diagnoser är det sociala samspelet i skolan en viktig tillgänglighetsfaktor. Vilka strategier kan man som lärare använda i det dagliga arbetet i klassrummet, och hur lägger man grunden för goda relationer? För Stefan Swén på Utmelandsskolan i Mora bygger den sociala tillgängligheten på hur han som lärare bemöter varje elev i klassrummet. Med kollegorna Marit Björn och Carina Sandgren Gustafsson samtalar han om hur man skapar tillhörighet för alla, också för de elever som delar sin skoldag mellan liten grupp och större klass.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stöd att uppfatta, lära och minnas

Kommunikation i särskolan

Jessica Ericsson, kommunikationspedagog på Sundstagymnasiet i Karlstad, berättar om hur pedagogerna på gymnasiesärskolan arbetar med bilder och symboler. Från FKS inspirationsdagar på ABF i Stockholm 10-11 mars 2014. Arrangör: Föreningen för kognitivt stöd.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lika värde

Stöd för flerspråkiga barn

Eva-Kristina Salameh, med.dr och leg. logoped, föreläser om språkutveckling hos flerspråkiga barn. Inspelat i Conventum i Örebro vid konferensen som hölls 3-4 februari 2014. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lika värde

Hur lär sig döva barn att läsa?

Specialpedagogen Helena Fos Ahldén föreläser om språkutvecklingen hos döva barn. Hon konstaterar bland annat att döva barn behöver samtala om de texter de läser på teckenspråk för att lära sig läsa. Inspelat i Conventum i Örebro vid konferensen som hölls 3-4 februari 2014. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMen jag kämpar

Men jag kämpar

Efter många års kamp fick Sonny chansen att vända sitt liv. Han har adhd och har haft problem med skolan under hela sin uppväxt. Efter många års kamp fick han chansen att börja ett naturbruksgymnasium för elever med särskilda behov. Det blev Sonnys räddning och vändning.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Flerspråkighet

Avsnitt 9 av 17

Tema: specialpedagogik. Den enskilt svåraste uppgiften för specialpedagogen Anna Hansson på Angereds gymnasium är att kunna utläsa om en nyanländ elev med annat modersmål än svenska har en språkstörning eller av andra skäl inte har den språkprogression man kan förvänta sig i en viss ålder. För att kunna göra en fullständig kartläggning måste det finnas personer på skolan med pedagogisk bakgrund som talar elevernas språk, menar Anna Hansson. Det är en av lösningarna på Angereds gymnasium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Tidigt stöd

Avsnitt 10 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur arbetar bra skolor och lärare för att i tid upptäcka och ge rätt stöd? Vissa forskare menar att Finlands framgångsrika skola bland annat beror på att eleverna redan från tidig skolålder får det stöd de har behov av. Ungefär 20 % av Finlands skolelever har någon gång fått extra stöd för någon typ av skolsvårighet. Prorektor Annika Lassus och specialpedagog Lilian Vestergren på Övningsskolan i Vasa i Finland menar att det är extra viktigt att lägga mycket resurser tidigt på terminen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Varför lyssnar inte Kalle?

Del 1 - så fungerar uppmärksamhet

Gordon Neufeld, utvecklingspsykolog och författare, berättar om anatomin bakom uppmärksamhet. Han menar bland annat att många barn idag får diagnosen ADD på grund av omognad.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Varför lyssnar inte Kalle?

Del 2 - två vanliga problem

Gordon Neufeld, utvecklingspsykolog och författare, berättar om två grundläggande former av uppmärksamhetsproblem. Neufeld förklarar vad de är, hur de yttrar sig och vad man kan göra för att underlätta dem.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Varför lyssnar inte Kalle?

Del 3 - allt är inte ADD

Kan det finnas en naturlig förklaring till symptom som är likadana som uppvisas vid ADD? Ja, det hävdar Gordon Neufeld, utvecklingspsykolog och författare. Han förklarar hur det fungerar och hur det kan upptäckas.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Varför lyssnar inte Kalle?

Del 4 - växa ur problemen

Lösningen på uppmärksamhetsproblem är mognad. Det säger Gordon Neufeld, utvecklingspsykolog och författare. Han ger tips på hur man kan hjälpa barn att växa ur problemen och menar att allt grundas i en stark anknytning till en kärleksfull vuxen.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDysselecksi

Jag låtsas som inget

Avsnitt 1 av 6

Artonåriga Johanna Gustafsson har kämpat sig igenom skolan och går nu sista terminen på gymnasiet. Hennes dyslexi upptäcktes inte förrän hon gick i åttan. Tillsammans med Niklas Hyland följer vi Johanna under hennes sista termin och i kampen mot och med bokstäverna.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDysselecksi

Det känns för djävligt

Avsnitt 2 av 6

Artonåriga Johanna Gustafsson har kämpat sig igenom skolan och går nu sista terminen på gymnasiet. Tillsammans med Niklas Hyland följer vi henne i kampen mot och med bokstäverna. Dessutom ger en rad forskare råd och tips till dyslektiker och deras lärare.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDysselecksi

Dyslexi - Studiosamtal

Avsnitt 3 av 6

Forskare, pedagoger och dyslektiker diskuterar varför skolan inte klarar att hjälpa elever med dyslexi, förrän det nästan är för sent. Numera har man goda kunskaper om läs- och skrivsvårigheter. Men trots detta har skolan svårt att fånga upp elever med dyslexi, alldeles för få elever får hjälpen de behöver.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLiv med autism

En blick från Mimmi

Avsnitt 1 av 8

När Mimmi var fyra år fick hon diagnosen autism. Hennes hyperaktivitet var svår för familjen att hantera, och till slut fick föräldrarna låta Mimmi flytta till ett stödboende. Här får vi följa Mimmi i hennes vardag. Bland annat besöker vi Autismcentrum för små barn på Rosenlunds sjukhus i Stockholm där Mimmi tränas i bildstöd, så kallad PECS-träning. Vi tittar även på Floortimeträning. Professor Christopher Gillberg svarar på vanliga frågor inom området autism och ringar in behoven av stöd och tidig hjälp.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLiv med autism

Vi har alla autistiska drag

Avsnitt 4 av 8

Lunaskolan erbjuder elever med Aspergers syndrom individuella lösningar som inte får någon att känna sig avvikande. Vi följer klass R1, en åttondeklass på sex elever. Här anpassas undervisningen, skoldagens längd, antal elever i varje klass, redovisningsmetoderna med mera efter varje elev. Alla har sin egen mentor som står i ständig kontakt med elevens familj. Här är inte normaliseringen det viktiga. Skolans mål är att få varje elev så högfungerande som möjligt utefter sina förutsättningar.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLiv med autism

Två själar - samma patos

Avsnitt 5 av 8

Barn med någon grad av autism behöver tidigt erbjudas anpassade skolformer och individuellt stöd. Pedagogerna Ann-Charlotte Lindström och Margareta Lundkvist brinner för arbetet med de allra yngsta barnen. Specialpedagogen och förskolläraren Ann-Charlotte Lindström startade en skolförberedande kommunikationsklass där leken står i fokus. Verksamheten har pågått en tid och resultatet är mycket positivt. Specialpedagogen, författaren och läromedelsutvecklaren Margareta Lundkvist började själv utveckla ett arbetsmaterial för läs- och skrivinlärning och matematik.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Metod för läs- och skrivsvaga

UR Samtiden - Metod för läs- och skrivsvaga

Ulrika Wolff, forskare vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet, berättar om en studie där de satt in programmet RAFT för att hjälpa barn med läs- och skrivsvårigheter.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Född med CHARGE-syndrom

Om att lära sig. Del 1

Del 1 av 5. Personer med CHARGE-syndrom har ofta beteendemässiga särdrag som omgivningen ibland har svårt att förstå. Många gånger tror folk att de är utvecklingsstörda. Men så är det sällan. David Brown är specialpedagog och har fokuserat sitt arbete på att hjälpa barn och unga med CHARGE-syndrom. Han förklarar deras beteende och visar konkreta metoder man kan använda.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Född med CHARGE-syndrom

Om att lära sig. Del 2

Del 2 av 5. Första gången Dawid Brown kom i kontakt med ett barn som har CHARGE-syndrom var för 30 år sedan i England. Innan dess hade barn med den sjukdomen bara fått olika diagnoser som döv, blind eller handikappad. Då var det svårt att ge dem den hjälp de behövde. Idag är David Brown en av världens mest kunniga personer i att leda och utveckla barn med CHARGE-syndrom.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Född med CHARGE-syndrom

Om att lära sig. Del 5

Del 5 av 5. För en person som har sjukdomen CHARGE-syndrom kan en enkel aktivitet som att läsa bli en stor utmaning. Därför har personer med sjukdomen ofta en egen stil för att hitta en lösning. Pedagogen David Brown har studerat barn med CHARGE-syndrom i 30 år och han går igenom vilket stöd barnen behöver i skolan.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLiv med autism

Tvillingarna Lundholm

Avsnitt 7 av 8

Nils fick epilepsi och autism i tidig ålder. Tillkommande fysiska sjukdomar har gjort att han fått svårt att utvecklas och lära sig saker. Hans tvillingbror Axel däremot går frisk genom livet, men står hela tiden sin bror nära. Nu har bröderna blivit nitton år gamla. Nils går på gymnasiesärskola, han behöver hjälp med allt dygnet runt. Axel läser elektroteknik vid LTH i Lund och lever ett traditionellt studentliv. Deras föräldrar inser att Axel ibland fått ta ett alltför stort ansvar för sin bror.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDysselecksi

Föräldraperspektivet

Avsnitt 4 av 6

Hur är det att se sitt barn kämpa med och mot bokstäverna och möta en skola som inte är rustad för problematiken? Vi möter föräldrarna till fyra barn som alla blivit upptäckta som dyslektiker alldeles för sent.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDysselecksi

Varför händer så lite i skolan?

Avsnitt 5 av 6

Av de barn som börjar i första klass har 5-8 procent dyslexi i varierande grad. Dyslexi är lätt att upptäcka och går med metodisk träning att lindra ganska väsentligt. Ändå finns det ingen nationell handlingsplan för hur skolan ska hjälpa de här barnen.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn timme om sexualkunskap i särskolan

En timme om sexualkunskap i särskolan

Varför är det så viktigt med sexualkunskap i särskolan? Annika Edwards samtalar med Lotta Löfgren Mårtensson, professor i sexologi, Zafire Vrba, pedagog i särskolan, Olof Risberg, psykolog och psykoterapeut, och Thérèse Juvall, skol-och utbildningsansvarig på Lafa.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Tillämpningen av lågaffektivt bemötande, del 4

Andrew McDonnell, doktor i klinisk psykologi, föreläser om hur man hanterar konfliktsituationer i skolans värld genom att använda lågaffektivt bemötande. Det är ett synsätt med metoder som är utvecklade för att hantera problemskapande beteende på ett etiskt försvarbart sätt. Vi behöver ha förståelse för varför man tar till problemskapande beteende, menar han. Det kan handla om hur kropp och hjärna fungerar i akuta situationer, funktionsnedsättningar, psykiska tillstånd eller kraftig stress. Moderator: Sven Bölte. Inspelat den 30 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet. Del 4 av 4.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning