183 sökträffar som matchar

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSvenska för alla

Svenska alfabetet

Avsnitt 12

Lär dig svenska alfabetet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSvenska för alla

Handla mat - ordlista

Avsnitt 4

En ordlista med namn på matvaror.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSvenska för alla

Kläder och färger

Avsnitt 5

En ordlista för klädesplagg och namn på olika färger.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSvenska för alla

Familj

Avsnitt 15

Svenska ord för att beskriva familj och släkt.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden 2015 - Limmud 2015

Läromedel på Jiddisch

Paula Grossman är lärare i svenska för invandrare och berättar om hur viktigt det är att jiddisch talas och lärs ut. Här berättar hon tillsammans med läraren Ricky David om kursplan, läromedel och ett filmmaterial de har tagit fram. På länk från New York berättar läraren Kolya Borodulin om en framgångsrik distanskurs på jiddisch. Inspelat den 14 november 2015 på Norra Reals gymnasium i Stockholm. Arrangör: Limmud.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaLäs och lev

Politikerspråk

Avsnitt 4 av 8

Politiken har sitt eget språk och sin egen retorik. Men varför är det så många som har svårt att hänga med i det som politiker säger? Är det inte de folkvaldas skyldighet att uttrycka sig både i tal och skrift så att medborgarna förstår? Sveriges yngsta minister någonsin, gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic, svarar. Vi följer med till ett möte med lokalpolitiker i Angered och försöker hänga med i vad som sägs. Marcus Oscarsson, politisk kommentator på TV4, berättar hur han lyckas förklara de mest komplicerade politiska händelserna så att folk faktiskt förstår. Programledare:Tara Moshizi och Karin Andersson.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaLäs och lev

Få brev! Fatta noll?

Avsnitt 5 av 8

Myndigheter kommunicerar oftast med oss på ett krångligt och byråkratiskt språk som kan vara svårt att förstå. Vi ska försöka knäcka koden med myndighetsspråket. Vi träffar Jonas Klintberg som suttit bakom lås och bom. När han insåg att det enda han var bra på var att sälja knark så bestämde han sig för att välja en annan väg. Han gjorde om sin cell till ett kontor där han hjälpte andra intagna att förstå myndighetsspråket. Och det är något han fortsätter med nu när han är fri. Programledare:Tara Moshizi och Karin Andersson.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaLäs och lev

LR eller IRL?

Avsnitt 6 av 8

Hur pratar vi med varandra på nätet och via sms? Vad skiljer mormors sms från kompisens och vilken är den bästa förkortningen? Beata Jungselius forskar om hur vi pratar med varandra på nätet och berättar om hur tecken och emojis används. Richard jobbar med att nå hemmasittare och berättar om varför chatt kan vara det bästa sättet att nå de onåbara. När vissa elever vägrar att gå till skolan eller ens prata med någon vuxen rycker han in. Programledare: Tara Moshizi och Karin Andersson.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaLäs och lev

Kärlekens språk

Avsnitt 8 av 8

Vi försöker ta reda på hur kärlek gestaltas i texter. Rapparen och Grammis-vinnaren Erik Lundin berättar i sina låtar om sitt liv, sin uppväxt och kärleken till förorten. Svenskar är flitiga på att nätdejta, men det är viktigt med en bra presentation för att du ska hitta den stora kärleken. Att flörta är en hel vetenskap och ibland kan det behövas hjälp av ett proffs. Vår reporter Lovisa Haag träffar dejtingcoachen Viktor Sander och får lära sig vad man kan göra och vad man absolut inte ska göra. Programledare: Tara Moshizi och Karin Andersson.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Hur hör man att någon är sjuksköterska?

Cecilia Olsson Jers forskar om hur man erövrar ett yrkesspråk och hon har identifierat tre olika språkbubblor som studenter har att hantera. Det vardagliga språket, det akademiska och dessutom ska de lära sig ett professionsspråk. Hur ska studenterna stöttas i detta lärande? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Det våldsamma skrivandet

Författaren Malin Isaksson berättar om sitt arbete med att möta unga läsare och elever på skolor och hur hon utmanar dem att börja skriva. Vad händer i klassrummet mellan henne, läraren och eleverna? Vi får också höra henne läsa ur sin bok "Rör vid mig" och berätta om karaktärerna i boken. Moderator: Andreas Murray. Inspelat den 29 januari 2016 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Andreas Murray & Maria Edlund, Krica och Sapu.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2016

Nyord i finskan

Henna Leskelä från Språkrådet guidar i de finska nyorden och tar även upp svenska exempel som ståpaddling, EU-migrant och plattfilm. Varje år publiceras listor på nyskapade ord i både Sverige och Finland. Orden formas ofta utifrån fenomen inom politik, ekonomi och samhälle, men även inom mode och livsstil. Inspelat på Finlandsinstitutet, Stockholm, den 4 mars 2016. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2016

Minoritetsspråk ur europeisk synvinkel

De europeiska länderna har olika utgångspunkter för att skydda sina minoritetsspråk. Jarmo Lainio, professor i finska, ger en historisk tillbakablick för ratifikationen av de europeiska minoritetsspråken. För Sveriges fem nationella minoritetsspråk är satsningar i utbildningssektorn av största vikt, berättar han. Inspelat på Finlandsinstitutet, Stockholm, den 4 mars 2016. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkforum 2016

Smeknamnens hemlighet

Hur kommer smeknamn till? Finns det en logik? Tomas Riad, som är professor i nordiska språk vid Stockholms universitet, berättar om hur ljudmönster är avgörande för hur smeknamn bildas i svenskan. Inspelat den 11 mars 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Språktidningen och Vetenskapsmedia.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkforum 2016

Språkvirtuosen Bellman

Vad har Carl Michael Bellman haft för betydelse för det svenska språket? Catharina Grünbaum, språkvårdare och styrelsemedlem i Bellmanssällskapet, talar om Bellmans liv och sånger. Inspelat den 11 mars 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Språktidningen och Vetenskapsmedia.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkforum 2016

Så blir det rätt i spalterna

Vitryssland eller Belarus? IS eller Daish? Språkvårdaren Ingrid Fredriksson och Anders Svensson, som är redaktör för Språktidningen, diskuterar språkfrågor som är aktuella i svenska medier. Inspelat den 11 mars 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Språktidningen och Vetenskapsmedia.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkforum 2016

Språklig mångfald i Sverige

Mikael Parkvall, lingvist vid Stockholms universitet, står bakom en unik kartläggning av språk som talas i Sverige. Här skildrar han dagens språksituation i Sverige. Inspelat den 11 mars 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Språktidningen och Vetenskapsmedia.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkforum 2016

Konsten att kommatera

Siv Strömquist är docent i nordiska språk vid Uppsala universitet. Här berättar hon om hur skiljetecken hjälper till att göra texter överskådliga och begripliga. Inspelat den 11 mars 2016 på Nalen, Stockholm. Moderator: Patrik Hadenius, chefredaktör på Språktidningen. Arrangör: Språktidningen och Vetenskapsmedia.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkforum 2016

Svenska nyord i tiden

Språkvårdare Birgitta Agazzi tar oss med på en nyordsresa och presenterar nyord genom tiderna och några av svenskans färskaste tillskott. Inspelat den 11 mars 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Språktidningen och Vetenskapsmedia.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkforum 2016

Språkvård i praktiken

En språkpanel diskuterar språkvård i praktiken. Medverkande: Henrik Nilsson från TNC, Ingrid Fredriksson från Sydsvenskan och Lena Lind Palicki från Språkrådet. Moderator är Patrik Hadenius, chefredaktör på Språktidningen. Inspelat den 11 mars 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Språktidningen och Vetenskapsmedia.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2016

Det finska språket i Eskilstuna

Nästan en femtedel av Eskilstunas invånare är finländare eller har finska rötter. Kommunens utvecklare Sirpa Lindelöf berättar här att finska är ett så naturligt inslag att den politiska viljan att ordna tjänster på språket alltid har funnits. Lindelöf ger exempel på kommunens finska tjänster. Inspelat på Finlandsinstitutet, Stockholm, den 4 mars 2016. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2016

Textanalys med verbala fingeravtryck

När vi använder ett språk lämnar vi verbala fingeravtryck. Ulla Tiililä, docent vid Institutet för de inhemska språken i Helsingfors, berättar om det språkliga detektivarbete hon har gjort i samband med brottsutredningar. Med hjälp av forensisk textanalys kan man till exempel urskilja textförfattarens kontext, stil, attityd eller bakgrund. Inspelat på Finlandsinstitutet, Stockholm, den 4 mars 2016. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2016

Förvaltning på klarspråk

Kanslispråk, byråkratspråk, förvaltningsspråk - språket som används på och av olika myndigheter har många namn och är inte alltid lätt att förstå. Ulla Tiililä, docent från Institutet för de inhemska språken i Helsingfors, går igenom grundpelarna för ett mottagarvänligt myndighetsspråk. Inspelat på Finlandsinstitutet, Stockholm, den 4 mars 2016. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mediedagarna i Göteborg 2016

Berättelser och människans överlevnad

Hur viktigt är berättandet för människan? Mary Lee Copeland, konstnärlig ledare vid The Next Level Storytelling Academy (TNLSA), föreläser om hur människor alltid har berättat och varför vi gör det. Till sin hjälp har hon Adrian McDonald från Widespace AB. Inspelat den 7 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Svenska mässan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016

Kan du ställa en avokado?

Vad är det som avgör om vi säger lägger, ställer eller sätter? Språkforskarna Annika Andersson och Marianne Gullberg har studerat språkliga konflikter i hjärnan. Avgörande faktorer för vilket verb vi använder är om föremålet har en bas eller riktning och vilken symmetri det har. Finns det ingen bas, något att vila på, så säger vi lägga. Har föremålet en bas använder vi sätta eller ställa. Inspelat den 8 april 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

Göteborgsgrammatiken

Lars-Gunnar Andersson, professor vid Göteborgs universitet, berättar om de utmärkande dragen i göteborgskans ljudlära, formlära och satslära. De största avvikelserna från svenskt standardspråk finns i uttalet och ordböjningen, till exempel i paradigmen för böjningen av substantiv, starka verb och personliga pronomen. Inspelat på Göteborgs universitet den 18 mars 2016. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

Skriv som du pratar?

Michelle Waldispühl, fil dr vid Göteborgs universitet, berättar om ord som hörs och skrivs ner och hur stavelser ändras beroende på vem som skriver. Namn, uttal och stavning präglar ett ords framtida användning. Inspelat på Göteborgs universitet den 18 mars 2016. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

Diskursmarkörer i italienska

Sara Lindbladh, doktorand vid Göteborgs universitet, presenterar en del ur sin forskning av italienska diskursmarkörer. Hon förklarar varför dessa ord är så viktiga i italienskt talspråk och beskriver flera av de olika typer av funktioner som de kan fylla. Inspelat på Göteborgs universitet den 18 mars 2016. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

Hur standardiserar man älvdalskan?

Yair Sapir är filosofie doktor vid Högskolan Kristianstad. Han är född i Israel, har bott i Danmark och valde att forska i älvdalskan. Här berättar han om hur ett litet, hotat språk utan litterär tradition kan, eller bör, standardiseras. Inspelat på Göteborgs universitet den 18 mars 2016. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

Att visita svenskan i Amerika

Henrietta Adamsson Eryd, doktorand vid Göteborgs universitet, har genom resor till USA forskat om det svenska språket i landet. Här delar hon med sig av inspelningar med svenskättlingar i USA och berättar om vad forskningen kommit att förklara om ett språks besök i ett nytt land. Inspelat på Göteborgs universitet den 18 mars 2016. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

Överklasstockholmska

Precis som andra stadsdialekter kännetecknas stockholmska av social variation, det vill säga språkliga skillnader mellan olika samhällsklasser. Här berättar Jenny Öqvist, fil dr vid Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala, närmare om den "fina" stockholmskan - överklasstockholmskan. Inspelat på Göteborgs universitet den 18 mars 2016. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

Jaså, näså, joså

Dialog- och diskurspartiklar i svenskt talspråk har behandlats av flera samtalsforskare. Här berättar Kerstin Norén, professor vid högskolan Väst, om "jaså" och andra svenska responspartiklar. Inspelat på Göteborgs universitet den 18 mars 2016. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

Uttala engelska låneord i chichewa

Över åtta miljoner människor talar chichewa i Malawi, Moçambique, Zambia och Zimbabwe. Laura Downing, professor vid Göteborgs universitet, berättar här om hur låneord från engelskan används, böjs och görs om för att passa i språket chichewa. Inspelat på Göteborgs universitet den 18 mars 2016. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Urfolksspråk och språkteknologi

Dagens språkteknologi, alltså utveckling av datorprogram för att analysera, förstå eller generera mänskligt språk, passar inte alla språk. Särskilt illa är det för språk i de norra delarna av Europa, Asien, Amerika och Grönland, så kallade cirkumpolära språk. Detta beror bland annat på språkens grammatiska uppbyggnad och att språken ofta har så många olika ordformer, säger Lene Antonsen som forskar vid universitetet i Tromsö, Norge. Här berättar hon om ett projekt som utvecklar ett alternativ till den ordinarie språkteknologin, ett program för rättstavning och översättning som är anpassat till urfolksspråken. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

100 författare på enaresamiska

Enaresamiska talas av några hundra personer, de flesta boende i Enare i Finland. Forskare i Norge och Finland samarbetar i ett projekt för att stärka och återuppliva det skriftliga språket. Erika Sarivaara vid University of Lapland i Finland och Marja-Liisa Olthuis på universitetet i Tromsö i Norge berättar här om resultaten och vilka olika faser som språkrevitaliseringen går igenom, från det talade till det skrivna språket. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Språket i skollandskapet

Ett språklandskap är den offentliga miljöns språk, det som står på exempelvis skyltar, väggar och anslagstavlor. Detta språklandskap kan ibland spegla den rådande språkpolitiken och språket som används i offentlig miljö påverkar hur människor upplever platsen och sig själva. Inker-Anni Linkola medverkar i ett forskningsprojekt som har undersökt hur språket ser ut på några skolor i samiska områden i Norge. Här berättar hon om resultatet. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Samiskt lexikon på nätet

Trond Trosterud, forskare på universitetet i Tromsö, berättar om utvecklingen av universitetets online-lexikon och vilken information man kan utläsa av användningen. För majoritetsspråket går det att bara klicka på ett ord i en text och få det översatt, men för samiskan är det inte så lätt. Chansen att stöta på ett ord i dess grundform är liten. Trond Trosterud berättar om lösningen på problemet. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Digital sameskola

Forskaren Torkel Rasmussen från Sámi allaskuvla i Norge menar att vi står inför århundradets största utmaning i det samiska språkarbetet. Han föreslår ett samarbetsprojekt mellan sameting, språkteknologer, lingvister, pedagoger och skolägare för att den samiska utbildningen inte ska halka efter. Rasmussen har arbetat med medier under lång tid och konstaterat att digitaliseringen inte har förstört journalistiken, utan tvärtom stärkt den. Detsamma gäller undervisningen, menar han. Digitalisering förstör inte samiskundervisningen, utan stärker den. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kunskapens gränser

Språk och verklighet

Lera Boroditsky talar om hur våra olika språk kan påverka vårt sätt att se på världen. Hon är professor i kognitionsvetenskap och studerar hur kunskap byggs utifrån samspelet mellan hjärna, språk och omvärld, och hur olika kulturer och språk påverkar vårt sätt att tänka. Ett exempel är att det kan uppstå missuppfattningar mellan språk som läser från vänster till höger och från höger till vänster, och att människor i vissa kulturer tänker på tid som framför respektive bakom sig medan man i andra kulturer anser att det förflutna är framför, något man har upplevt och kan se. Inspelat den 12 juni 2016 på Pop House Hotel, Stockholm. Arrangörer: Fri tanke förlag och Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Tidig ordinlärning

Vad händer i hjärnan när 1,5-åringen lär sig ord? Kristina Borgström och Janne von Koss Torkildsen berättar om en svensk-norsk studie där de med hjälp av elektroder på barnets huvud lyckats mäta hur hjärnan bearbetar ord. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn med annorlunda språkutveckling

Smartare lek- och lärspel för barn

Barn känner väldigt tidigt att de "inte kan", men det är ofta på helt felaktiga grunder. Med lek- och lärspel kan man både angripa detta problem och lära barnen att förstå språk. Agneta Gulz berättar här om sin forskning kring barn mellan 3 och 6 år och hur de kan lära sig genom att lära andra. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDöva barns språkutveckling

Språk föder språk

Avsnitt 4 av 9

Emelie Cramér-Wolrath är fil.dr. i specialpedagogik och berättar om hur små barns hjärnor lätt lär sig språk. Hon säger att språk förstärker varandra och att det tecknade språket hos ett dövt barn blir en bro till talat språk. Det är viktigt att få igång den språkliga kommunikationen tidigt hos barn och den kan ske med ansiktet, kroppen och genom att vara synlig.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDöva barns språkutveckling

Teckenspråk är komplicerat

Avsnitt 8 av 9

Pia Simper är doktorand i lingvistik och talar om vikten av att lära sig teckenspråk så tidigt som möjligt. Teckenspråk tar tid att lära sig och innehåller många svåra grammatiska komponenter. Föräldrar till barn som inte hör behöver inte bli experter på teckenspråk, men behöver visa att de försöker teckna och att det är roligt att lära sig tillsammans. Pia Simper forskar om avbildande verb som är en stor grupp inom teckenspråket.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska i flerspråkiga arbetsmiljöer

Den flerspråkiga arbetsplatsen

Som arbetsgivare är det viktigt att vara medveten om vilka fördelar och nackdelar flerspråkighet kan föra med sig, säger forskaren Gunlög Sundberg. Flygplatser är bra exempel på flerspråkiga arbetsplatser. En undersökning med fokus på Heathrow i London där 150 anställda intervjuades visade 27 olika förstaspråk och 45 talade språk. Inspelat den 21 oktober 2016 på Citykonferensen Ingenjörshuset, Stockholm. Arrangör: Examinerade språkkonsulter i svenska.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska i flerspråkiga arbetsmiljöer

Vilka språk talas i Sverige?

Det finns ingen officiell statistik över hur många språk som talas i Sverige eller hur många som talar språken och var de bor. Detta har lingvisten och forskaren Mikael Parkvall försökt rätta till. Här berättar Parkvall om sin bok "Sveriges språk i siffror" där han har gjort en skattning och en översikt av det svenska språksamhället. Inspelat den 21 oktober 2016 på Citykonferensen Ingenjörshuset, Stockholm. Arrangör: Examinerade språkkonsulter i svenska.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska i flerspråkiga arbetsmiljöer

Att utveckla språk- och yrkeskompetens

Projektledaren Kerstin Sjösvärd berättar om ett antal lyckade projekt med syfte att utveckla språk- och yrkeskompetensen hos anställda inom vård och omsorg. En faktor som bidragit till det goda resultatet är att stor vikt lagts vid att träna sig i att använda svenska som arbetsspråk för att sedan bygga på med andra kurser likt ett pärlband. Inspelat den 21 oktober 2016 på Citykonferensen Ingenjörshuset, Stockholm. Arrangör: Examinerade språkkonsulter i svenska.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska i flerspråkiga arbetsmiljöer

Att få komma till tals

Fredrik Harstad från ABF berättar om det uppmärksammade och prisbelönta magasinet Världen och vi. De journalister, fotografer och illustratörer som arbetar på tidningen har alla svenska som andraspråk, och många vistas här som flyktingar. Genom tidningen har eleverna fått en röst i samhället, och samtidigt har texterna har blivit ett viktigt undervisningsmaterial för dem som studerar på sfi. Inspelat den 21 oktober 2016 på Citykonferensen Ingenjörshuset, Stockholm. Arrangör: Examinerade språkkonsulter i svenska.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska i flerspråkiga arbetsmiljöer

Svenska språket och arbetsmarknaden

Olof Åslund är professor i nationalekonomi och generaldirektör vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. Här berättar han om sin forskning kring om det finns ett samband mellan deltagande i sfi och framgång på arbetsmarknaden. Inspelat den 21 oktober 2016 på Citykonferensen Ingenjörshuset, Stockholm. Arrangör: Examinerade språkkonsulter i svenska.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska i flerspråkiga arbetsmiljöer

Samtal om svenska som arbetsspråk

Har vi i Sverige för höga krav på språkkunskaper i svenska när det gäller att få en plats på den svenska arbetsmarknaden? Nej, tyckte de flesta deltagarna i den här panelen med ett specialintresse i språkfrågor och flerspråkighet. Ett problem kan dock vara att vi svenskar är dåliga på att acceptera och förstå svenska med ett lite annorlunda uttal. Att bryta på svenska har till exempel sämre status jämfört med att prata engelska. Medverkande: Kerstin Sjösvärd, projektledare Äldrecentrum, Fredrik Harstad, pedagogisk utvecklingsledare ABF, Anna Folkesson, språkkonsult, och Olof Åslund, professor i nationalekonomi. Moderator: Karin Helgesson. Inspelat den 21 oktober 2016 på Citykonferensen Ingenjörshuset, Stockholm. Arrangör: Examinerade språkkonsulter i svenska.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Engelska - universitetsvärldens nya latin?

Linus Salö, forskare vid Centrum för tvåspråkighetsforskning, berättar om vilka möjligheter och farhågor som användningen av engelskan kan innebära. Långt in på 1800-talet var latin det akademiska språket, men idag är engelskan det som dominerar både undervisning och forskning. Nio av tio avhandlingar skrivs på engelska. Är detta bra eller dåligt? Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning