Samhällskunskap > Politik och statskunskap

Politiska ideologier, val och partier

(11 program)
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska röster i Europa

Högerpopulism, nationalism och maskulinitet

Catarina Kinnvall, professor i statsvetenskap vid Lunds universitet, talar om vad som kännetecknar högerpopulistiska rörelser i framför allt Europa. Hon diskuterar bland annat rörelsernas bild av samhället såsom präglat av våld och osäkerhet, och varför de i hög grad lockar unga män. Inspelat den 15 mars 2019 i Edens hörsal på Lunds universitet. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska röster i Europa

Lärdomar av brexit för Sverige

Ian Manners, brittisk professor i statsvetenskap vid Köpenhamns universitet, ger sin analys av brexit. Han pekar ut det som han anser att Sverige bör vara vaksamma på. Bland annat tar han upp att extremhögerns agenda sammanföll med vissa konservativas och ultraliberalers agenda, en stor kunskapsbrist om EU, propaganda och lögner inom medier och en "giftig maskulinitet" - inte minst på sociala medier. Inspelat den 15 mars 2019 i Edens hörsal på Lunds universitet. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2018

Val, påverkan och propaganda

Vilka typer av yttre påverkan kan vi förvänta oss under valrörelsen 2018? Hur kan man förbereda sig som journalist och vad ska man fokusera på i det stora, snabba informationsflödet? Panelsamtal med forskaren James Pamment, journalisten Måns Mosesson, redaktören Martin Schori och mediestrategen Brit Stakston. Moderator: Marita Johansen. Inspelat på Helsingborg arena den 14 april 2018. Arrangör: Föreningen Grävande journalister.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Utrikeskvällen 2018

Nationalistiska strömningar

Hur kan man förklara nationalismens återkomst i världen? Vilka krafter eldar på dessa strömningar? Korrespondenter från Europa och USA ger sin analys av vilka orsakerna kan vara. Diskussionerna förs bland annat med utgångspunkt i Sovjets fall, motreaktionerna mot globaliseringen och vilka krafter som finns i Vita huset. Medverkande: Annika Ström Melin, EU-korrespondent; Björn af Kleen, korrespondent i Washington; Lina Lund, korrespondent i Tyskland; Michael Winiarski, utrikeskommentator. Moderator: Johar Bendjelloul. Inspelat den 20 april 2018 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Dagens Nyheter.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Migrationsdagen 2016

Främlingsfientliga partier i Europa

Främlingsfientliga partier började dyka upp i Norden när socialdemokratins hegemoni avtog under efterkrigstiden. Men vilka är det som röstar på dessa idag, och varför? Föreläsningar och diskussioner med Ann-Cathrine Jungar, docent i statsvetenskap, Jens Rydgren, professor i sociologi och Bengt Lindroth, journalist och författare. Moderator: Gustaf Arrhenius. Inspelat den 5 oktober 2016 på Hilton Slussen, Stockholm. Arrangör: Institutet för framtidsstudier.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaAnarkismens historia

Testamentet

Avsnitt 3 av 3

Anarkismen har lett till några av 1900-talets största revolutioner. Samtidigt som anarkisterna genom organisationen Industrial Workers of the World organiserade sig genom Europa växte även fascismen. År 1936 tog General Franco makten i delar av Spanien medan resten av landet upplevde en social revolution. Spaniens ekonomi kom att i stor utsträckning styras av arbetarna under ett antal år men revolten varande inte länge. När kommunisterna med stöd av Sovjetunionen kom till makten i Spanien arresterades flertalet anarkister och beskylldes för att vara trotskister, spioner eller Francos agenter.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaAnarkismens historia

Revolutioner och motgångar

Avsnitt 2 av 3

I början av 1900-talet har anarkismen blivit en global rörelse. För arbetarna är förhållandena tuffa och behovet av förändring är stor. Anarkisterna förespråkar ett förkastande av borgerliga värderingar och skapar kollektiv där de kan leva som de vill. Statsmakterna har svårt att acceptera det och våldsamma motattacker drar igång.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaAnarkismens historia

Startskottet

Avsnitt 1 av 3

Allt börjar i Frankrike på 1800-talet. Ett nytt ekonomiskt system införs, men den industriella revolutionen visar snabbt sin avigsida och arbetarna på verkstadsgolven utnyttjas. De arbetslösa och lågutbildade blir desillusionerade och förlorar sin tilltro till det politiska systemet. Det leder till att revolutionära rörelser grundas, med syfte att ge makt åt arbetarna. En av dessa rörelser är anarkismen.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sekter och livet efter

Med Stalin som Gud

Under sina tonår gick Magnus Utvik med i en kommunistisk sekt som förespråkade väpnad revolution. Gruppen utövade hård kontroll över medlemmarna, med utfrysning som följd för den som inte var renlärig nog. Här berättar Magnus Utvik om hur han först i vuxen ålder kom till insikt om hur medlemskapet påverkat honom. Inspelat den 20 november 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Hjälpkällan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar

Detta är fascism

Vad är det som lockar folk till fascismen? Lena Berggren, historieforskare vid Umeå universitet, utgår från mellankrigstidens europeiska fascism när hon förklarar fascismens mekanismer. Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2010

Kompispappa eller ytlig djuping?

Hur ser den ideala partiledaren ut? Vad ska hon eller han ägna sig åt och vad ingår egentligen i uppdraget? Detta är några av de frågor som har ställts till medlemmar av partieliten inom Socialdemokraterna och Folkpartiet. Resultaten visar att partiledaridealet är fyllt av motsägelser. Föreläsning med Jenny Madestam, doktor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning