Samhällskunskap

(497 program)

Arbetsmarknad och arbetslivBarns rättigheterDemokratiska fri- och rättigheterEkonomiIndivider och gemenskaperLag och rättMänskliga rättigheterPolitik och statskunskapTrafikkunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tänka mot strömmen

Fredrika Bremer - när kvinnan blev myndig

Avsnitt 25 av 30

Fredrika Bremer betraktas som en av pionjärerna i kampen för jämställdhet i Sverige. När hon föds är den generella synen på kvinnan att hon är en ofullständig man. Efter att Fredrikas förmyndare och bror förlorar de pengar hon tjänat på sina böcker, skriver hon boken Hertha som blir ett kraftfullt inlägg i debatten om jämställdhet mellan könen. 1863 ändras lagen så att ogifta kvinnor automatiskt blir myndiga vid 25 års ålder, en ändring som många menar Fredrika Bremer hade en viktig roll i.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Skolan och adhd-diagnoserna

Avsnitt 30 av 37

Andelen barn som medicineras för adhd varierar stort mellan olika delar av landet. I Nynäshamn är det 13,3 procent av pojkarna som får adhd-medicin, vilket kan jämföras med bara 1,8 procent i Emmaboda. Vad beror de här skillnaderna på? Och vilken roll spelar skolan? Vi besöker Nynäshamn och Emmaboda för att höra vad skolpersonal där tänker om skillnaderna. Dessutom hör vi barn- och ungdomspsykiatern Sven Román och Socialstyrelsens utredare Peter Salmi.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Uppfostringsresor

Avsnitt 28 av 37

Några år efter gymnasiet bestämde sig Waris för att åka på semester till sitt ursprungsland Somalia. Det hon inte visste då var att hon skulle bli kvar i två år. Att barn och unga skickas på så kallade uppfostringsresor till föräldrarnas ursprungsland för att uppfostras enligt kulturen där har blivit vanligare. Hur går en sådan uppfostringsresa till? Och vad är det som får föräldrar att skicka iväg sina barn?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tänka mot strömmen

Joseph Conrad - en mörk historia

Avsnitt 22 av 30

I det koloniserade Kongo, i slutet av 1800-talet, blir kapten Joseph Conrad vittne till grymheter som förändrar hans syn på mänskligheten. Några år senare skriver Conrad romanen "Mörkrets hjärta" om sina upplevelser i Kongo. Boken används fortfarande i undervisningen. Men den har också kritiserats för bland annat sitt rasistiska språk. Ändå är "Mörkrets hjärta", enligt lektor Berndt Clavier, en viktig bok att läsa idag. Den är ett vittnesmål om det brott mot mänskligheten som kolonialismen var.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaRing lärarcoachen

Orosanmälan och juridik

Avsnitt 8 av 14

Vilka signaler ska lärare reagera på om man misstänker att en elev far illa? Grundskoleläraren Mikael och hans kollegor funderar ofta på hur en orosanmälan går till, De frågar sig vilka signaler de bör uppmärksamma och vad lärarens roll och ansvar är vid en anmälan. Jan Melander, jurist med erfarenhet av skolfrågor, berättar om tankesätt och procedur vid en anmälan och hur illa det kan gå om en anmälan inte följs upp av anmälaren. I studion finns även lärarcoach Annica Gärdin.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tänka mot strömmen

Ida B Wells - ljuset på lynchningar

Avsnitt 20 av 30

Som barn upplever Ida B. Wells hur slaveriet avskaffas, och hon växer upp fylld av framtidshopp. Men snart ser hon hur svartas rättigheter i den amerikanska södern rullas undan. Året är 1892, och Ida B. Wells journalistkarriär går som på räls, när ett telegram plötsligt kallar henne hem till Memphis. Hennes nära vän Tomas Moss är död. Misshandlad och mördad av vit mobb. Efter mordet på Moss bestämmer sig Wells för att lägga all sin kraft på att stoppa lynchningar. Hon ger sig ut på ett livslångt korståg för rättvisa.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Vuxenvärlden oroar sig för ungas läsvanor

Avsnitt 25 av 37

En rapport från Statens medieråd om ungas sjunkande läsning har väckt starka reaktioner. Men myndighetens omvärldsanalytiker Ulf Dahlquist tycker att reaktionerna har varit alltför alarmistiska. Tydligt är ändå att unga läser allt mindre böcker och tidningar. Vad kan man göra för att få dem att läsa mer? Och vad är det vi vill att de ska läsa? Vi pratar med svenskläraren Jenny Edvardsson om vikten av att skapa läsvanor. Och vi träffar författaren Linda Skugge som skriver böcker för den grupp unga läsare som kallas tweenies.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tänka mot strömmen

Pjotr Kropotkin - den sista anarkisten

Avsnitt 18 av 30

Pjotr Kropotkin drogs till anarkismen för att han ville lösa Rysslands problem under slutet av 1800-talet. Han var den begåvade adelspojken som blev en anarkistisk agitator. Han levde ett kringflackande liv med terrordåd och halsbrytande flykter. Samtidigt skrev han hyllade böcker och blev den siste anarkisten i Europa. Han blev så berömd att inte ens Lenin vågade fängsla honom. ¿Där makten finns, där finns ingen frihet¿ är Pjotr Kropotkin mest kända citat, men även hans livstanke.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på dyslexin - teckenspråkstolkat

Från skolan till jobbet

Avsnitt 6 av 8

Ska man berätta att man har dyslexi när man söker jobb? Vi följde Johanna Gustafsson för åtta år sedan, en stormig tid där hon med mycket kämpande till sist lyckades få fullständigt gymnasiebetyg. Nu träffar vi henne igen och sedan vi sist sågs har hon hunnit gå på folkhögskola och utbildat sig till fritidsledare. På vägen dit var hennes stora fråga om någon skulle vilja anställa en dyslektiker.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på dyslexin - teckenspråkstolkat

Skola, jobb, karriär och framtid

Avsnitt 8 av 8

Vi besöker prins Carl Philip i hans hem. Om en kunglighet för femtio år sedan öppet hade talat om sin dyslexi så hade det varit mot all tidigare tradition. Idag är prinsen på barrikaderna när det gäller att strida för dyslektikers rättigheter, och hans idé är att inspirera så många som möjligt till att också se dyslexins fördelar och styrkor.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på dyslexin

Skola, jobb, karriär och framtid

Avsnitt 8 av 8

Vi besöker prins Carl Philip i hans hem. Om en kunglighet för femtio år sedan öppet hade talat om sin dyslexi så hade det varit mot all tidigare tradition. Idag är prinsen på barrikaderna när det gäller att strida för dyslektikers rättigheter, och hans idé är att inspirera så många som möjligt till att också se dyslexins fördelar och styrkor.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på dyslexin

Från skolan till jobbet

Avsnitt 6 av 8

Ska man berätta att man har dyslexi när man söker jobb? Vi följde Johanna Gustafsson för åtta år sedan, en stormig tid där hon med mycket kämpande till sist lyckades få fullständigt gymnasiebetyg. Nu träffar vi henne igen och sedan vi sist sågs har hon hunnit gå på folkhögskola och utbildat sig till fritidsledare. På vägen dit var hennes stora fråga om någon skulle vilja anställa en dyslektiker.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Malmöskolor satsar mot antisemitism

Avsnitt 1

Malmö stad har under de senaste åren haft problem med antisemitism. Den judiska församlingen i Malmö vittnar om att många judar drar sig för att öppet bära judiska symboler som kippa eller davidsstjärna när de går ut. Nu ska 300 lärare i Malmö fortbildas i en satsning som Malmös judiska församling och Malmö stad står bakom. Tanken är att lärarna ska öka elevernas medvetenhet om antisemitism och bemöta antisemitiska åsikter redan i skolan. Man vill även skapa förståelse genom att dra paralleller mellan de judar som flydde under andra världskriget och de människor som tvingas på flykt idag.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Efter Ahmed

Avsnitt 11

I januari 2017 sköts 16-årige Ahmed till döds på en busshållplats i Malmö. Två månader senare undrar skolkamrater och personal på gymnasieskolan där Ahmed gick fortfarande hur något sådant kunde få hända. Vi träffar Wala, Nada och Shahed som är frustrerade över att polisen ännu inte har klarat upp fallet och att Malmö inte känns säkert för dem. När rektorn Marie Forslin såg elevernas rädsla tog hon initiativet till ett filmprojekt. Genom att eleverna själva får söka svar på sina frågor på Malmös gator och torg hoppas hon att de ska återfå förtroendet för rättssamhället.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Varför polisanmäler skolan barn?

Avsnitt 17

Annelies son gick i fyran när han blev polisanmäld av rektorn på sin skola. Han hade slagit en lärare och anmäldes för misshandel. Polisen gjorde ingenting åt anmälan eftersom en tioåring inte är straffmyndig. Ingen vet hur vanligt det är att skolor polisanmäler elever. Det saknas riktlinjer på nationell nivå för hur skolor ska förhålla sig till att göra polissak av det som händer i skolan. Forskaren Anne-Lie Vainik har intervjuat rektorer som anmält elever och hon ser att deras resonemang om nyttan med polisanmälningar skiljer sig stort åt.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Hur formas en engagerad samhällsmedborgare?

Avsnitt 19

Det är framförallt stora nyhetshändelser som Utöya, Syrienkriget och flyktingkatastrofen som kan väcka samhällsengagemang hos unga människor. Skolan däremot spelar en begränsad roll, enligt en studie om ungdomars politiska utveckling som gjorts av Örebro universitet. Men engagerade lärare som förmår att fånga upp frågor som intresserar eleverna kan ändå bidra till ett bestående samhällsintresse hos elever. Det menar Håkan Stattin, en av forskarna bakom studien. Vi träffar samhällskunskapslärare och elever för att höra hur man diskuterar brännande aktuella frågor i klassrummet när det omgivande politiska klimatet blir allt mer polariserat.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Fortsatt osäkert om ensamkommande och gymnasiet

Avsnitt 21

Hösten 2016 samlades lärare under uppropet "Vi står inte ut". De sa att den svenska migrationspolitiken gjorde situationen ohållbar i deras klassrum. De vittnade om elever, ofta ensamkommande från Afghanistan, som bröt ihop i skolan av oro inför framtiden. Regeringen svarade med att annonsera en lagändring som innebär att en elev tillåts stanna så länge han eller hon går i gymnasiet. Men den nya lagen har knappt hunnit träda i kraft innan den möter kritik från skolhåll. De komplicerade reglerna gör det svårt att veta vad som gäller och lärare riskerar att göras till medbedömare i asylprocessen, menar kritikerna.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Vad är poängen med prao?

Avsnitt 33

Snart kan det bli obligatoriskt för alla högstadieelever att göra två veckors praktisk arbetslivsorientering, prao. I alla fall om regeringen får som den vill. Men alla är inte nöjda med lagförslaget. Idag är det upp till varje rektor att besluta om man ska ha prao eller inte, och en del skolor har arbetat fram andra sätt att ge sina elever en introduktion till arbetslivet. Vissa rektorer menar dessutom att traditionell prao lätt blir enformig och orättvis. Så vad är poängen med prao? Vad är det eleverna ska lära sig? Reporter: Joanna Korbutiak.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaFörfattarröster om demokrati

Qaisar Mahmood

Avsnitt 7 av 8

I sin bok "Jakten på svenskheten" från 2012 berättar Qaisar Mahmood om sitt sökande efter den svenska identiteten. Här läser han sin specialskrivna text "Ingen går fri". Texten utgörs av ett brev från en far till sin son och handlar om fundamentalism och tvivel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaFörfattarröster om demokrati

Andrzej Tichý

Avsnitt 1 av 8

2013 blev Andrzej Tichý nominerad till Nordiska rådets litteraturpris för sin roman Kairos. I januari 2014 fick han Aftonbladets litteraturpris. Hans text "Gnistor", som han här läser, kretsar kring klass, människovärde och möjligheten att påverka sitt öde. Vi träffar även en ung man som levt i samhällets utkant men som numera arbetar som ungdomsledare i Rosengård. Han tror på ödet men också på att de val vi gör påverkar våra liv.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaFörfattarröster om demokrati

Lotta Lundberg

Avsnitt 6 av 8

Lotta Lundbergs författarskap kretsar kring identitet, sexualitet och tabun. Hennes senaste roman "Ön" kom ut 2012, och hösten 2014 kommer den sjätte romanen "Timme noll" ut. Här läser hon sin text "Mitt farliga inre rum" som belyser vikten av integritet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaFörfattarröster om demokrati

Aleksander Motturi

Avsnitt 3 av 8

Filosofen, författaren och dramatikern Aleksander Motturi läser sin specialskrivna text om konsekvenserna av att leva i en digitaliserad värld där alla övervakas och kartläggs. Vi träffar också forskaren Maria Johansen som analyserar orsaker och konsekvenser av maktens behov att avlyssna och kartlägga sina medborgare.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaFörfattarröster om demokrati

Marjaneh Bakhtiari

Avsnitt 2 av 8

Marjaneh Bakhtiaris debutroman heter ”Kalla det vad fan du vill” och är översatt till flera språk. Här läser hon en specialskriven text, som utspelar sig i händelserna kring det revolutionära ögonblicket. Det handlar om en ung persons kamp, hopp, och hopplöshet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaFörfattarröster om demokrati

Oline Stig

Avsnitt 8 av 8

Sedan debuten med novellsamlingen "Ryggen fri" har Oline Stig fått flera utmärkelser. Romanen "Jupiters öga" handlar om hennes farfar och farmor som gick med i det norska nazistpartiet 1942. Här läser Oline Stig en text som bygger på samma historia och söker svar på varför man blir nazist.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaFörfattarröster om demokrati

Helena Granström

Avsnitt 4 av 8

Helena Granström tar i sina böcker upp filosofiska aspekter av tillvaron. Här läser hon en text som fokuserar på teknikens odemokratiska framväxt och vårt beroende av den tekniska utvecklingen. Vi träffar också en kvinna som valt att leva så långt bort från tekniken som möjligt.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaFörfattarröster om demokrati

Leif Holmstrand

Avsnitt 5 av 8

Leif Holmstrand är konstnär, musiker och författare. Han jobbar med fysiska teman som kroppslighet och avfall. Här läser han sin specialskrivna text "De som borde hålla tyst", om manlig sexualitet och prostitution.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVärldens bästa skitskola - syntolkat

I spåren av kommunaliseringen

Avsnitt 1 av 4

När kommunaliseringen av den svenska skolan inleddes i början av 1990-talet protesterade både lärarna och högern. Är det kommunaliseringen som har orsakat skolans problem med sjunkande resultat och sämre likvärdighet?

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVärldens bästa skitskola - syntolkat

Hur skolan blev en marknad

Avsnitt 2 av 4

Skolpengen, friskolorna och det fria skolvalet var reformer med målet att skapa en mindre segregerad skola. Men det ser idag ut som att det blivit precis tvärtom. Har den nya skolmarknaden ett ansvar för de försämrade skolresultaten?

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVärldens bästa skitskola - syntolkat

Reformvirus i skolan

Avsnitt 3 av 4

Under åren 1991-2014 har reformerna regnat över den svenska skolan. Syftet har varit att förbättra skolan men i stället har resultaten sjunkit liksom lärarnas status. I Finland har inga reformer genomförts sedan grundskolan infördes. Är det arbetsro som gett Finland deras goda resultat?

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVärldens bästa skitskola - syntolkat

Partiledardebatt

Avsnitt 4 av 4

Partiledardebatt om skolan med Jan Björklund (FP), Gustav Fridolin (MP), Stefan Löfven (S), Jonas Sjöstedt (V) och Jimmie Åkesson (SD). Programledare: Isabella Grybe och Natanael Derwinger.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaAktivismens tid - syntolkat

Kunskapen

Avsnitt 5 av 8

Hur kan kunskap omsättas i aktivism? Vi möter hackern och internetaktivisten Ahmet Sabanci. Han använder sina datakunskaper för att uppmärksamma internetcensuren i Turkiet. Vi träffar också arkitekten Muhammed Rezwan som byggt upp ett system av flytande skolbåtar som ett svar på klimathotets utmaningar.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

I arbetslöshetens spår

Avsnitt 9 av 37

När en av Katrineholms största arbetsgivare, Ericsson, nyligen varslade 400 anställda blev många elever på Tallåsskolan bekymrade. Vad händer när ett mindre samhälle drabbas av företagsnedläggningar och många vuxna förlorar sina jobb? Vad tänker barnen och hur märks det i skolan?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Barnen och tiggeriet

Avsnitt 1 av 37

På bara några år har gatubilden i Sverige förändrats dramatiskt. Det går inte längre att blunda för att det finns fattiga EU-medborgare som behöver tigga för att tjäna sitt levebröd. Vad tänker barn om att det finns människor som måste tigga? Tycker de att vuxna är tillräckligt bra på att förklara varför det ser ut så här? Och hur pratar man om det i skolan?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - finans

Vad är finansmarknaden?

Avsnitt 1 av 12

Finansmarknaden har utvecklats till något som påverkar oss alla, genom våra lån, sparande eller pensioner. För bara 40 år sedan fanns inga kreditkort eller sms-lån. Att få lån överhuvudtaget var svårt. Idag har finansmarknaden har kommit att bli allt större och mer komplicerad.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - finans

Spekulationsbubblor

Avsnitt 2 av 12

Spekulationsbubblor får konsekvenser för hela samhället. Men hur skapas de? Priserna på finansmarknaden sätts efter en annan logik än varor i vår vardag, säger professor Lars Pålsson Syll. Vi möter även portföljförvaltaren Alf Riple, som arbetar med att placera pengar så att de ger så stor avkastning som möjligt.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - finans

Ränta

Avsnitt 3 av 12

Ränta är priset på pengar. Det gäller att köpa pengar billigt och sälja dem dyrt. Det är så bankerna går med vinst. Men vad händer när priset på pengar blir noll, eller om man får betalt för att låna någon annans pengar? Lars Pålsson Syll är professor i statsvetenskap och berättar om hur finansiella system kan fungera. De som har pengar som inte används måste bli lockade att låna dem till banken så att banken kan låna ut pengarna till dem som behöver mot att de betalar ränta till banken. På Riksbanken i Stockholm berättar Christina Nyman som är biträdande chef på Avdelningen för penningpolitik om hur det fungerar när Riksbanken beslutar om räntenivåer.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - finans

Den uppfinningsrika marknaden

Avsnitt 4 av 12

Handeln på finansmarknaden rör sällan aktier eller valutor, utan så kallade derivat. Här reder forskare och förvaltare ut begrepp och beskriver riskerna med derivathandel för både privatpersoner och samhället i stort.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - finans

Riskfyllda lån

Avsnitt 5 av 12

Att låna ut pengar är sällan riskfritt. När många låntagare samtidigt inte kan betala tillbaka hamnar det finansiella systemet i kris. När den amerikanska bolånemarknaden kollapsade år 2007 fick även svenska banker problem. Dock inte så mycket här hemma som i Baltikum. Men har de lärt sig av sina misstag?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - finans

Skuldtyngda hushåll

Avsnitt 6 av 12

Aldrig tidigare har vi i Sverige varit så skuldsatta som idag. Vad finns det för bakomliggande faktorer, och vilka risker finns det? Det är lätt att bli skuldsatt i dagens Sverige, personer som råkat ut för detta delar med sig av sina erfarenheter. Personer från Riksbanken och Kronofogden ger sin syn på ämnet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - finans

Varför räddas bankerna?

Avsnitt 7 av 12

Hur kan regeringar och centralbanker agera för att förhindra och förebygga kriser? Efter finanskrisen 2007 höjdes kraven på bankerna och ett nytt regelverk håller på att införas. En stor bankkollaps går nästan inte att hantera. Därför måste främst de större systemviktiga bankerna ha ett skyddsnät.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - finans

Evig tillväxt?

Avsnitt 8 av 12

De senaste 100 åren har Sveriges ekonomi vuxit rejält. Många har vant sig vid att hela tiden få mer - mer pengar, mer prylar och mer välfärd. Kan tillväxten fortsätta för evigt? Här möter vi politiker och ekonomer som delar med sig av sina olika idéer om hur vi måste förhålla oss till tillväxt för att det ska vara hållbart i längden.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - finans

Statsskulden och marknaden

Avsnitt 9 av 12

Utvecklade länder har en statsskuld och många länders skuld är hög. Journalisten Natacha Lopez besöker Riksgälden där auktioner av svenska statsobligationer genomförs. På grund av den osäkra ekonomiska situationen i världen är obligationer från länder med stabil ekonomi och låg inflation populära. Flera studier visar att skuldsättningen i världen överlag har ökat sedan finanskrisen 2007.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - finans

Alternativa banksystem

Avsnitt 10 av 12

Sedan finanskrisen 2008 har det kommit nya regler för att bankerna ska stå stadigare i kristider. Vi träffar juristen Rebecca Söderström som skriver en avhandling om bankregleringar. Hon menar att avskaffade regleringar ofta återuppstår vid nya finanskriser och att bankerna idag är en av de mest reglerade branscherna som finns. Det finns också de som menar att hela systemet måste förändras, att pengarna i sig är problemet. Vilka är alternativen?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - finans

Spekulation med pension

Avsnitt 11 av 12

Hemma hos familjen Johansson/Andreasson konstaterar pappa Henrik att han kommer att få cirka 9000 kronor i allmän pension om han pensionerar sig vid 65. Ian Raftell och Per Bäckman på Swedbank Robur säger att det är viktigt att man sätter sig in i fonderna och väljer rätt. Ett dåligt råd, menar Ole Settergren på Pensionsmyndigheten. Det handlar om tur - man kan lika gärna ligga kvar i den statliga fonden, som har gått strålande. Av Roburs 21 fonder har 18 gått sämre än den statliga fonden. Men banken har tjänat över en miljard per år på sina fonder. Före detta generaldirektören KG Scherman var med och tog fram det nya pensionssystemet på 1990-talet. Nu är han kritisk och vill avskaffa premiepensionerna, som han tycker är rena rouletten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - finans

Penningpolitik

Avsnitt 12 av 12

Nationalekonomen Ann-Marie Pålsson vid Lunds universitet hjälper Natacha Lopez att förstå vad penningpolitik är för något. Penningpolitiken påverkar inflationen, men också hur pass villiga bankerna är att låna ut pengar, samt hur villiga privatpersoner och företag är att ta lån. Idag är den svenska penningpolitikens mål att vi ska ha en jämn inflationstakt. Men de senaste åren har det knappt varit någon inflation alls i Sverige och det har lett till en exceptionell penningpolitik.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaExperter om privatekonomi

Ska man amortera?

Avsnitt 1 av 8

Ekonomiexperter resonerar kring amorteringar av bolån. Hur mycket amorterar svenskar och vad får det för effekt långsiktigt om vi inte betalar av våra lån? Kanske räknar många med att priserna på bostäder fortsätter att stiga, men vad händer om de inte gör det?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaExperter om privatekonomi

Hur skuldsatta är de svenska hushållen?

Avsnitt 2 av 8

Ekonomiexperter resonerar om de svenska hushållens skuldsättning. Vilka är de bakomliggande faktorerna till den höga skuldsättningen? Kommer åtgärder vidtas framöver för att stävja skuldsättningen? Hur är inställningen till att låna pengar bland unga och hur påverkar lånen vårt välbefinnande?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaExperter om privatekonomi

Varför så höga bostadspriser?

Avsnitt 3 av 8

Ekonomiexperter berättar om bostadspriserna ur ett historiskt perspektiv och resonerar om hur länge ökningen kommer att hålla i sig. Vilka är de största riskerna med prisökningen och hur undviker vi dem?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaExperter om privatekonomi

Hur viktig är en buffert?

Avsnitt 4 av 8

Hur bär vi oss åt för att rusta oss ekonomiskt för framtiden? Har vi tillräckligt med sparade pengar för att klara av oförutsedda utgifter? Hur beter vi oss för att klara av en stigande ränta eller andra oförutsedda utgifter? Ekonomiexperter ger sin syn på buffertsparande.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaExperter om privatekonomi

Byggs det tillräckligt med bostäder?

Avsnitt 5 av 8

Ekonomiexperter resonerar om det svenska bostadsbyggandet. Hur mycket byggs egentligen i Sverige och vad måste göras för att det ska byggas fler bostäder snabbare? Kommer det bli svårare eller lättare att hitta en bostad i framtiden?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning