Samhällskunskap

(431 program)

Arbetsmarknad och arbetslivBarns rättigheterDemokratiska fri- och rättigheterEkonomiIndivider och gemenskaperLag och rättMänskliga rättigheterPolitik och statskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Skolan och adhd-diagnoserna

Avsnitt 30 av 37

Andelen barn som medicineras för adhd varierar stort mellan olika delar av landet. I Nynäshamn är det 13,3 procent av pojkarna som får adhd-medicin, vilket kan jämföras med bara 1,8 procent i Emmaboda. Vad beror de här skillnaderna på? Och vilken roll spelar skolan? Vi besöker Nynäshamn och Emmaboda för att höra vad skolpersonal där tänker om skillnaderna. Dessutom hör vi barn- och ungdomspsykiatern Sven Román och Socialstyrelsens utredare Peter Salmi.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Uppfostringsresor

Avsnitt 28 av 37

Några år efter gymnasiet bestämde sig Waris för att åka på semester till sitt ursprungsland Somalia. Det hon inte visste då var att hon skulle bli kvar i två år. Att barn och unga skickas på så kallade uppfostringsresor till föräldrarnas ursprungsland för att uppfostras enligt kulturen där har blivit vanligare. Hur går en sådan uppfostringsresa till? Och vad är det som får föräldrar att skicka iväg sina barn?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaRing lärarcoachen

Orosanmälan och juridik

Avsnitt 8 av 14

Vilka signaler ska lärare reagera på om man misstänker att en elev far illa? Grundskoleläraren Mikael och hans kollegor funderar ofta på hur en orosanmälan går till, De frågar sig vilka signaler de bör uppmärksamma och vad lärarens roll och ansvar är vid en anmälan. Jan Melander, jurist med erfarenhet av skolfrågor, berättar om tankesätt och procedur vid en anmälan och hur illa det kan gå om en anmälan inte följs upp av anmälaren. I studion finns även lärarcoach Annica Gärdin.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaAlla mäns man

Alla mäns man

Många hävdar att manligheten är i kris. Vi behöver någon som kan vägleda, någon som kan stå upp för och ena männen. Vi behöver alla mäns man! Alla mäns man är hjälten som tar sig in i alla miljöer, smidig som en kameleont. Han dyker upp i situationer där manligheten befinner sig i nöd och reder ut situationen. Alla mäns man är en fiktiv hjälte som syftar till att bredda vår analys om manlighetsnormer. För vi befinner oss i ett samspel mellan olika maktordningar där vi kan ha olika roller beroende på sammanhang.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Vuxenvärlden oroar sig för ungas läsvanor

Avsnitt 25 av 37

En rapport från Statens medieråd om ungas sjunkande läsning har väckt starka reaktioner. Men myndighetens omvärldsanalytiker Ulf Dahlquist tycker att reaktionerna har varit alltför alarmistiska. Tydligt är ändå att unga läser allt mindre böcker och tidningar. Vad kan man göra för att få dem att läsa mer? Och vad är det vi vill att de ska läsa? Vi pratar med svenskläraren Jenny Edvardsson om vikten av att skapa läsvanor. Och vi träffar författaren Linda Skugge som skriver böcker för den grupp unga läsare som kallas tweenies.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaKjellkoll

Mål 2: ingen hunger

Avsnitt 2 av 17

Journalisten Kjell Eriksson träffar Ida Texell från Agenda 2030-delegationen och pratar om mål 2: ingen hunger. Matexperten Anna Richert på Världsnaturfonden WWF tipsar om hur vi ska undvika matsvinn.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaKjellkoll

Mål 4: god utbildning för alla

Avsnitt 4 av 17

Journalisten Kjell Eriksson träffar Ida Texell från Agenda 2030-delegationen och pratar om mål 4: god utbildning för alla. I Sverige har vi en hög utbildningsnivå och en stark tradition av folkbildning. Men skolan idag lider av bristande likvärdighet mellan skolor, skillnad i resultat mellan pojkar och flickor, samt lärarbrist.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaKjellkoll

Mål 1: ingen fattigdom

Avsnitt 1 av 17

Journalisten Kjell Eriksson träffar Ida Texell från Agenda 2030-delegationen och pratar om mål 1: ingen fattigdom. Vad är fattigdom? Hur ska fattigdom utrotas i världen och vad kan man själv göra?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaKjellkoll

Mål 5: jämställdhet

Avsnitt 5 av 17

Journalisten Kjell Eriksson träffar Ida Texell från Agenda 2030-delegationen och pratar om mål 5: jämställdhet. I Sverige talar vi bland annat om mäns våld mot kvinnor, att kvinnor har lägre pension än män och att det finns färre kvinnliga chefer och kvinnor i maktposition. Men vi talar även om hälsoskillnader mellan kvinnor och män samt om kunskapsskillnader mellan pojkar och flickor. Vad kan vi göra med våra förutsättningar i Sverige för att skapa en bättre värld?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaKjellkoll

Mål 8: anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt

Avsnitt 8 av 17

Journalisten Kjell Eriksson träffar Ida Texell från Agenda 2030-delegationen och pratar om mål 8: anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt. Hur kan vi skapa sysselsättning för alla, tillväxt och arbetsvillkor? Det finns stora globala problem som påverkas av hur vi lever i Sverige, ett exempel är baksidan med vårt eldrivna samhälle och framtagning av kobolt och tungmetaller.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaKjellkoll

Mål 12: hållbar konsumtion och produktion

Avsnitt 12 av 17

Journalisten Kjell Eriksson träffar Ida Texell från Agenda 2030-delegationen och pratar om mål 12: hållbar konsumtion och produktion. Sveriges rådande konsumtionsmönster har en negativ inverkan på människors hälsa, klimat och miljö, både i Sverige och globalt. Annika ingår i en grupp som kanske har en lösning på miljöproblemen. Här berättar hon hur.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaKjellkoll

Mål 11: hållbara städer och samhällen

Avsnitt 11 av 17

Journalisten Kjell Eriksson träffar Ida Texell från Agenda 2030-delegationen och pratar om mål 11: hållbara städer och samhällen. Hur ska vi bo, jobba och leva? Kjell träffar Eva Källander som kallas höghusbonden och hon visar hur hydroponisk odling fungerar.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaKjellkoll

Mål 16: fredliga och inkluderande samhällen

Avsnitt 16 av 17

Journalisten Kjell Eriksson träffar Ida Texell från Agenda 2030-delegationen och pratar om mål 16: fredliga och inkluderande samhällen. Det är viktigt med tillgång till rättvisa för alla och att bygga upp effektiva och fungerande institutioner. Demokrati är en viktig nyckel för ett fredligt och välfungerande samhälle där mänskliga rättigheter värnas.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaKjellkoll

Mål 10: minskad ojämlikhet

Avsnitt 10 av 17

Journalisten Kjell Eriksson träffar Ida Texell från Agenda 2030-delegationen och pratar om mål 10: minskad ojämlikhet. Hur ska vi minska ojämlikhet inom och mellan länder i världen? Hur kan vi få ett jämlikt samhälle som bygger på principen om allas lika värde och rättigheter som grund för en rättvis fördelning av resurser, såväl ekonomiskt som politiskt?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaKjellkoll

Mål 9: hållbar industri, innovationer och infrastruktur

Avsnitt 9 av 17

Journalisten Kjell Eriksson träffar Ida Texell från Agenda 2030-delegationen och pratar om mål 9: hållbar industri, innovationer och infrastruktur. En väl fungerande och hållbar infrastruktur genererar flera positiva effekter och främjar ekonomisk tillväxt och utveckling. Anders Wijkman berättar om cirkulär ekonomi för en hållbar framtid.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaKjellkoll

Mål 17: genomförande och globalt partnerskap

Avsnitt 17 av 17

Journalisten Kjell Eriksson träffar Ida Texell från Agenda 2030-delegationen och pratar om mål 17: genomförande och globalt partnerskap. Vi kan inte lyckas själva utan vi måste samarbeta för att kunna göra världen till en bättre plats. Eva Källander berättar om hur hon har blivit självförsörjande på frukt och grönt. Anders Wijkman reflekterar över problematiken tillväxt och hållbarhet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMin demokrati

Marius och Musikbunkern

Avsnitt 6 av 8

Marius går i ettan på gymnasiet. Hans stora intresse är musik och nästan all fritid ägnar han åt musikstället Musikbunkern. Han sitter i styrelsen och i dag diskuterar man hur man ska utveckla föreningens skivbolag. Efter mötet är det dags att förbereda för dagens event på klubben - en kväll med både konsert och låtskrivar-workshop.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMin demokrati

Elma, Asja och elevrådet

Avsnitt 7 av 8

Elma och Asja är 15 år. De är tvillingar och delar på ordförandeposten i skolans elevråd. Systrarna har redan fått igenom förbättringar på skolan, de har samlat in pengar till en lekplats och fått skolan mer miljövänlig. I dag har de arrangerat en tävling för alla elever.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMin demokrati

Carl och scouterna i Tunisien

Avsnitt 8 av 8

Carl är engagerad i KFUM:s scoutrörelse. Han brinner för att göra skillnad i världen och få igång ett demokratiprojekt i Tunisien. Trots varningar om risk för terrorangrepp reser han dit för att tillsammans med den tunisiska scoutorganisationen försöka kickstarta projektet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMin demokrati

Nikoline och byrådet

Avsnitt 5 av 8

Nikoline går i nian och är ordförande i Ålborgs "Ungebyråd" - ett slags kommunfullmäktige för ungdomar. Deltagarna är demokratiskt valda, och i stället för partier representerar de sina skolor när de samarbetar med Ålborgs "riktiga" kommunfullmäktige. De ger förslag på ändringar i politiska beslut som rör ungdomsfrågor. I dag diskuterar man skolornas dåliga studievägledning.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMin demokrati

Systrarna och gymnastikföreningen

Avsnitt 4 av 8

Tonårssystrarna Sidse, Anne och Trine är tränare i en gymnastikförening. Nu är det avslutningsuppvisning och deras elever ska visa vad de lärt sig. Vi följer de unga kvinnornas förberedelser, uppvärmningen med gymnastikgrupperna och inte minst deras arbete med barnen som kan bli nästa generation som driver föreningen vidare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMin demokrati

Anna och mänskliga rättigheter

Avsnitt 1 av 8

Anna, 15 år, är engagerad i Amnesty International. Det är mycket att göra under praktiken på huvudkontoret i Stockholm - som att samla all utrustning som behövs under en aktion. Denna gång handlar aktionen om att protestera mot behandlingen av homosexuella i Tjetjenien. Amnesty-medlemmar från hela landet träffas under en helg för att förbereda aktionen. Dagen därpå ses hela gänget utanför riksdagen. På torget möter Anna både kritiker och folk som håller med.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMin demokrati

Emils personliga resa

Avsnitt 2 av 8

Emil, 13 år, är uppvuxen i en familj där det förekom missbruk och kriminalitet. Det ledde till att han själv började missbruka i väldigt unga år. Emils räddning blev Unga Kris - Kriminellas revansch i samhället - en förening där han engagerat sig och vill använda sina egna erfarenheter för att hjälpa andra. I dag ska han för första gången berätta sin så kallade "life story" inför en inbjuden publik.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMin demokrati

Tindras klimatkamp

Avsnitt 3 av 8

Tindra är 13 år och klimataktivist. Redan veckan efter att Greta Thunberg inlett sin sittstrejk på Mynttorget anslöt hon sig, och sedan dess har hon klimatstrejkat varje fredag under skoltid. Idag ingår hon i en liten kärntrupp för föreningen Fridays for future. Nu förbereder sig gruppen för en global strejk den trettonde mars.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på dyslexin - teckenspråkstolkat

Från skolan till jobbet

Avsnitt 6 av 8

Ska man berätta att man har dyslexi när man söker jobb? Vi följde Johanna Gustafsson för åtta år sedan, en stormig tid där hon med mycket kämpande till sist lyckades få fullständigt gymnasiebetyg. Nu träffar vi henne igen och sedan vi sist sågs har hon hunnit gå på folkhögskola och utbildat sig till fritidsledare. På vägen dit var hennes stora fråga om någon skulle vilja anställa en dyslektiker.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på dyslexin - teckenspråkstolkat

Skola, jobb, karriär och framtid

Avsnitt 8 av 8

Vi besöker prins Carl Philip i hans hem. Om en kunglighet för femtio år sedan öppet hade talat om sin dyslexi så hade det varit mot all tidigare tradition. Idag är prinsen på barrikaderna när det gäller att strida för dyslektikers rättigheter, och hans idé är att inspirera så många som möjligt till att också se dyslexins fördelar och styrkor.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFolkmordet i Rwanda - syntolkat

Fred och försoning

Avsnitt 2 av 2

Hur läker man ett helt land, hur förlåter man utan att glömma? Och hur är det att vara en del av den nya generationen som växer upp i skuggan av ett folkmord, där man antingen är barn till mördare eller offer? Svaren får vi av dem som upplevt folkmordet, de som fötts efter folkmordet och de svenskar som varit en del av arbetet med att få landet att läka. Avsnittet innehåller bilder och scener som kan upplevas som skrämmande.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFolkmordet i Rwanda - syntolkat

Hur kunde det ske?

Avsnitt 1 av 2

Vad var det som ledde till allt detta dödande? Och vad skiljer ett folkmord från ett inbördeskrig? Vi får veta mer om orsakerna till folkmordet och om de bakomliggande mekanismerna. Vi ser hur man kan bygga upp hat mellan människor och vilken roll propagandan spelar. Dessutom får vi kunskaper om vad som kan hända i ett land när befolkningen delas upp och ställs mot varandra. Avsnittet innehåller bilder och scener som kan upplevas som skrämmande

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia - kortversion - romani chib/kelderash

Frihetstid till industrialism

Avsnitt 4 av 8

En animerad kortfilm ur programserien Fatta historia. Vi får följa utvecklingen i Sverige från början av 1700-talet, fram till den industriella revolutionen i mitten av 1800-talet. Vi lär oss om de första politiska partierna, hattarna och mössorna, och fördjupar oss i varför så många svenskar emigrerade till Amerika.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia - kortversion - romani chib/kelderash

Upplysningen

Avsnitt 5 av 8

En animerad kortfilm ur programserien Fatta historia. Vad var upplysningen, och varför började man tänka på ett nytt sätt just då? Vi möter några av dåtidens filosofer, såsom Montesquieu, Rousseau och Mary Wollstonecraft, och lär oss om förnuft, framtidstro, jämlikhet, åsiktsfrihet och religionsfrihet. Tankar och idéer som fått stor betydelse för eftervärlden, till exempel för kvinnors rättigheter.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia - kortversion - finska

Frihetstid till industrialism

Avsnitt 4 av 8

En animerad kortfilm ur programserien Fatta historia. Vi får följa utvecklingen i Sverige från början av 1700-talet, fram till den industriella revolutionen i mitten av 1800-talet. Vi lär oss om de första politiska partierna, hattarna och mössorna, och fördjupar oss i varför så många svenskar emigrerade till Amerika.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia - kortversion - finska

Upplysningen

Avsnitt 5 av 8

En animerad kortfilm ur programserien Fatta historia. Vad var upplysningen, och varför började man tänka på ett nytt sätt just då? Vi möter några av dåtidens filosofer, såsom Montesquieu, Rousseau och Mary Wollstonecraft, och lär oss om förnuft, framtidstro, jämlikhet, åsiktsfrihet och religionsfrihet. Tankar och idéer som fått stor betydelse för eftervärlden, till exempel för kvinnors rättigheter.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på dyslexin

Skola, jobb, karriär och framtid

Avsnitt 8 av 8

Vi besöker prins Carl Philip i hans hem. Om en kunglighet för femtio år sedan öppet hade talat om sin dyslexi så hade det varit mot all tidigare tradition. Idag är prinsen på barrikaderna när det gäller att strida för dyslektikers rättigheter, och hans idé är att inspirera så många som möjligt till att också se dyslexins fördelar och styrkor.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRösträtt för kvinnor 100 år - teckenspråkstolkat

Rösträtt för kvinnor 100 år - teckenspråkstolkat

I maj 1919, klubbades beslutet om kvinnlig rösträtt igenom och en 35-årig lång kamp och väntan var till ända. Hur gick det till och vilka var kvinnorna som ägnade stora delar av sina liv åt rösträttsfrågan? Historiker Karin Kvist Geverts berättar om några viktiga milstolpar genom åren och Malin Bonthron, barnbarnsbarnbarn till Anna Whitlock, läser ett utdrag från ett av alla de tal Anna höll då hon arbetade för kvinnofrågan. Men alla var inte för den stora samhällsförändring som kvinnlig rösträtt innebar.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia - kortversion - meänkieli

Upplysningen

Avsnitt 5 av 8

En animerad kortfilm ur programserien Fatta historia. Vad var upplysningen, och varför började man tänka på ett nytt sätt just då? Vi möter några av dåtidens filosofer, såsom Montesquieu, Rousseau och Mary Wollstonecraft, och lär oss om förnuft, framtidstro, jämlikhet, åsiktsfrihet och religionsfrihet. Tankar och idéer som fått stor betydelse för eftervärlden, till exempel för kvinnors rättigheter.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia - kortversion - meänkieli

Frihetstid till industrialism

Avsnitt 4 av 8

En animerad kortfilm ur programserien Fatta historia. Vi får följa utvecklingen i Sverige från början av 1700-talet, fram till den industriella revolutionen i mitten av 1800-talet. Vi lär oss om de första politiska partierna, hattarna och mössorna, och fördjupar oss i varför så många svenskar emigrerade till Amerika.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på dyslexin

Från skolan till jobbet

Avsnitt 6 av 8

Ska man berätta att man har dyslexi när man söker jobb? Vi följde Johanna Gustafsson för åtta år sedan, en stormig tid där hon med mycket kämpande till sist lyckades få fullständigt gymnasiebetyg. Nu träffar vi henne igen och sedan vi sist sågs har hon hunnit gå på folkhögskola och utbildat sig till fritidsledare. På vägen dit var hennes stora fråga om någon skulle vilja anställa en dyslektiker.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Malmöskolor satsar mot antisemitism

Avsnitt 1

Malmö stad har under de senaste åren haft problem med antisemitism. Den judiska församlingen i Malmö vittnar om att många judar drar sig för att öppet bära judiska symboler som kippa eller davidsstjärna när de går ut. Nu ska 300 lärare i Malmö fortbildas i en satsning som Malmös judiska församling och Malmö stad står bakom. Tanken är att lärarna ska öka elevernas medvetenhet om antisemitism och bemöta antisemitiska åsikter redan i skolan. Man vill även skapa förståelse genom att dra paralleller mellan de judar som flydde under andra världskriget och de människor som tvingas på flykt idag.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Efter Ahmed

Avsnitt 11

I januari 2017 sköts 16-årige Ahmed till döds på en busshållplats i Malmö. Två månader senare undrar skolkamrater och personal på gymnasieskolan där Ahmed gick fortfarande hur något sådant kunde få hända. Vi träffar Wala, Nada och Shahed som är frustrerade över att polisen ännu inte har klarat upp fallet och att Malmö inte känns säkert för dem. När rektorn Marie Forslin såg elevernas rädsla tog hon initiativet till ett filmprojekt. Genom att eleverna själva får söka svar på sina frågor på Malmös gator och torg hoppas hon att de ska återfå förtroendet för rättssamhället.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Varför polisanmäler skolan barn?

Avsnitt 17

Annelies son gick i fyran när han blev polisanmäld av rektorn på sin skola. Han hade slagit en lärare och anmäldes för misshandel. Polisen gjorde ingenting åt anmälan eftersom en tioåring inte är straffmyndig. Ingen vet hur vanligt det är att skolor polisanmäler elever. Det saknas riktlinjer på nationell nivå för hur skolor ska förhålla sig till att göra polissak av det som händer i skolan. Forskaren Anne-Lie Vainik har intervjuat rektorer som anmält elever och hon ser att deras resonemang om nyttan med polisanmälningar skiljer sig stort åt.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Hur formas en engagerad samhällsmedborgare?

Avsnitt 19

Det är framförallt stora nyhetshändelser som Utöya, Syrienkriget och flyktingkatastrofen som kan väcka samhällsengagemang hos unga människor. Skolan däremot spelar en begränsad roll, enligt en studie om ungdomars politiska utveckling som gjorts av Örebro universitet. Men engagerade lärare som förmår att fånga upp frågor som intresserar eleverna kan ändå bidra till ett bestående samhällsintresse hos elever. Det menar Håkan Stattin, en av forskarna bakom studien. Vi träffar samhällskunskapslärare och elever för att höra hur man diskuterar brännande aktuella frågor i klassrummet när det omgivande politiska klimatet blir allt mer polariserat.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Fortsatt osäkert om ensamkommande och gymnasiet

Avsnitt 21

Hösten 2016 samlades lärare under uppropet "Vi står inte ut". De sa att den svenska migrationspolitiken gjorde situationen ohållbar i deras klassrum. De vittnade om elever, ofta ensamkommande från Afghanistan, som bröt ihop i skolan av oro inför framtiden. Regeringen svarade med att annonsera en lagändring som innebär att en elev tillåts stanna så länge han eller hon går i gymnasiet. Men den nya lagen har knappt hunnit träda i kraft innan den möter kritik från skolhåll. De komplicerade reglerna gör det svårt att veta vad som gäller och lärare riskerar att göras till medbedömare i asylprocessen, menar kritikerna.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Vad är poängen med prao?

Avsnitt 33

Snart kan det bli obligatoriskt för alla högstadieelever att göra två veckors praktisk arbetslivsorientering, prao. I alla fall om regeringen får som den vill. Men alla är inte nöjda med lagförslaget. Idag är det upp till varje rektor att besluta om man ska ha prao eller inte, och en del skolor har arbetat fram andra sätt att ge sina elever en introduktion till arbetslivet. Vissa rektorer menar dessutom att traditionell prao lätt blir enformig och orättvis. Så vad är poängen med prao? Vad är det eleverna ska lära sig? Reporter: Joanna Korbutiak.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJustitia - svenska som andraspråk

Brott i grupp

Avsnitt 1 av 4

Vad säger juridiken när man är fler som begår brott tillsammans? Vi följer ett autentiskt fall där ett gäng ungdomar gör sig skyldiga till en rad brott: inbrott, övergrepp i rättssak, hot, misshandel. Hur fördelas straffen och hur resonerar rätten?

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJustitia - svenska som andraspråk

Sexualbrott

Avsnitt 3 av 4

Vi följer ett autentiskt rättsfall där en spännande flirt slutar i rättegång. Hur definieras våldtäkt och vad händer när ord står mot ord? Advokaten Elisabeth Massi Fritz reder ut vad lagen säger om olika sexualbrott.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJustitia - svenska som andraspråk

Misshandel

Avsnitt 4 av 4

Vi följer ett fall om misshandel och träffar även offret och förövaren. De berättar om hur livet har blivit efter den där olycksaliga utekvällen. Advokaten Jonas von Heidenstam reder ut de juridiska begreppen kring denna typ av brott.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVärldens bästa skitskola - syntolkat

I spåren av kommunaliseringen

Avsnitt 1 av 4

När kommunaliseringen av den svenska skolan inleddes i början av 1990-talet protesterade både lärarna och högern. Är det kommunaliseringen som har orsakat skolans problem med sjunkande resultat och sämre likvärdighet?

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVärldens bästa skitskola - syntolkat

Hur skolan blev en marknad

Avsnitt 2 av 4

Skolpengen, friskolorna och det fria skolvalet var reformer med målet att skapa en mindre segregerad skola. Men det ser idag ut som att det blivit precis tvärtom. Har den nya skolmarknaden ett ansvar för de försämrade skolresultaten?

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVärldens bästa skitskola - syntolkat

Reformvirus i skolan

Avsnitt 3 av 4

Under åren 1991-2014 har reformerna regnat över den svenska skolan. Syftet har varit att förbättra skolan men i stället har resultaten sjunkit liksom lärarnas status. I Finland har inga reformer genomförts sedan grundskolan infördes. Är det arbetsro som gett Finland deras goda resultat?

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVärldens bästa skitskola - syntolkat

Partiledardebatt

Avsnitt 4 av 4

Partiledardebatt om skolan med Jan Björklund (FP), Gustav Fridolin (MP), Stefan Löfven (S), Jonas Sjöstedt (V) och Jimmie Åkesson (SD). Programledare: Isabella Grybe och Natanael Derwinger.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning