Pedagogiska frågor

(1450 program)

Betyg och bedömningDidaktik och metodElevhälsaFritidspedagogikFörskolepedagogikHögskolepedagogikIt, medier och digital kompetensKvalitetsarbete och skolutvecklingLärarroll och ledarskapPedagogiska riktningarSkola och samhälleSociala relationerSpecialpedagogikUtbildningsvetenskaplig forskning

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Utbildningsministerns öppningstal

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) ger regeringens syn på hur skolan bör stöttas i arbetet för en jämlik skola. Skolledare och pedagoger måste ha de rätta resurserna och tillämpa dem på ett sätt som passar eleven med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Moderator: Sven Bölte. Inspelat den 30 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Osynlighetsprojektet

Hélène Benno, generalsekreterare på Min Stora Dag, berättar om Osynlighetsprojektet som vill förändra allmänhetens kunskap och attityder till barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Enligt forskare har två till tre barn i varje svensk skolklass någon form av neuropsykiatrisk diagnos. Det kan handla om adhd, autism, språkstörningar, inlärningssvårigheter eller motoriska störningar. Inspelat den 31 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-skoldagarna 2017

Vad gör Hjärnfonden?

Hjärnfondens generalsekreterare Anna Hemlin berättar om den ideella insamlingsstiftelsen som har till uppgift att samla in och fördela pengar till forskning samt informera om hela hjärnan och alla dess sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar. Inspelat den 31 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: KIND, Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Rosengårdsskolan öppnar högstadiet igen

Avsnitt 31 av 37

Efter år av stök och låga resultat valde Malmö stad att stänga ner Rosengårdsskolans högstadium våren 2013. Skolans 130 elever spreds då ut på andra skolor runtom i Malmö. Men från och med hösten 2019 har Rosengårdsskolan ett högstadium igen, om än i mindre skala. Varför väljer man att öppna på nytt? Och vad talar för att det ska gå bättre den här gången?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaMitt land, mitt liv, min skola

Etiopien del ett - att vara elev

Avsnitt 11 av 15

Hur kommer det sig att den kristna läran är så djupt rotad i Etiopien, ett land omgivet av mestadels islamska grannar? Hana Tesema berättar om "grading", det system där varje elev samlar poäng efter prestation, och där läraren i slutet av läsåret sammanställer en rankinglista över klassens vinnare och förlorare. Tekeste Negash, professor emeritus i historia vid Uppsala universitet och expert på etiopisk utbildningshistoria, berättar om kyrkans inflytande över det etiopiska skolsystemet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaRing lärarcoachen

Betygssättning

Avsnitt 12 av 14

Högstadieläraren Lena funderar på hur hon ska göra - hon har tagit över en klass och märker att hennes elever tidigare har betygssatts betydligt högre än vad Lena kan se är motiverat. Hur kan hon tänka och agera? Eleverna är mycket oroade. Betygsexperten Pernilla Lundgren svarar på frågor och hjälper Lena genom att reflektera kring hur man ska, eller bör tänka, vid betygssättning. I studion finns även lärarcoachen Annica Gärdin.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Differentierad undervisning för att utmana alla elever

Avsnitt 10 av 10

Många elever behöver mer utmaningar i undervisningen, enligt Skolinspektionen, annars går de miste om det lärande och den utveckling de har rätt till. Fem procent av alla elever kan räknas som särskilt begåvade. Simon Hjort är lektor vid didaktikcenter i Linköpings kommun. I sin bok "Effektiv undervisning, meningsfullt lärande" beskriver han hur man kan använda sig av differentierad undervisning för att utmana alla elever i en klass, oberoende av vilka förutsättningar de har.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hur skapar man bra grupparbete som lärare?

Avsnitt 9 av 10

Forskning visar att grupparbeten utvecklar viktiga förmågor, men de skapar ofta svårigheter när det gäller samarbete och bedömning. Karin Forslund Frykedal, professor i pedagogik, har ägnat sin forskning åt grupparbete. Hon menar att det är bra om det finns ett ömsesidigt positivt beroende i gruppen och att rollfördelningen i gruppen är viktig. Jennifer Langer-Osuna, biträdande lektor i matematikstudier vid Stanford University, menar att en gruppuppgift ska vara så komplex att den stimulerar till diskussion.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på dyslexin - syntolkat

Fördelar och styrkor

Finns det fördelar och styrkor med att ha dyslexi? Både experter och personer med dyslexi vittnar om det. Vi träffar Adam, en 19-årig filmskapare som delar med sig av sina dyslektiska erfarenheter. Adam åker även till London för att träffa den svenska Hollywood-regissören Daniel Espinosa, som menar att han tack vare, och inte trots, sin dyslexi har tagit sig dit han är idag. Vi träffar också Susanna Cederquist som jobbar med att utbilda och föreläsa kring de styrkor som kommer med en dyslexidiagnos.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

En inkluderande och rättighetsbaserad pedagogik

Vi har mycket att vinna - inte minst ekonomiskt - genom att satsa på nyanländas utbildning, menar den engelska forskaren Mano Candappa. En stor barriär för nyanlända är språket, och här måste staten stötta med resurser och kunskap. Candappa menar att tvåspråkighet är nyckeln till ett framgångsrikt lärande och förespråkar ett tvålärarsystem där en av lärarna talar elevens modersmål. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Nyanländas möte med svenskt skolsystem

Nihad Bunar berättar om sitt forskningsprojekt om hur nyanlända elever tas emot i svenska skolor. Det behövs ett helhetsgrepp för att förstå hur olika delar hänger samman för att åstadkomma en lyckad integration, menar han. Det handlar om allt från språkinlärning och modersmålsundervisning till sociala frågor. Men skola och kommun ser inte alltid till elevens bästa utan väljer vad som är mest ekonomiskt och praktiskt för tillfället. Medverkar i introduktionen gör också professor Monica Axelsson. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Inkluderande och medkännande lärare sökes

Forskaren Halleli Pinson berättar om sin undersökning där hon har frågat lärare och skolpersonal i England hur ett bra bemötande av nyanlända elever bör ser ut. Inkludering och medkänsla är viktiga begrepp för de flesta lärare, liksom att kunna se bortom flyktingstämpeln och behandla alla elever som individer med rätt till utbildning. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Utbildning för elever med flyktingbakgrund

Forskaren Ravinder Sidhu har egen invandrarerfarenhet. Hon kom till Australien på 1970-talet samtidigt med den stora strömmen av båtflyktingar. Sitt vuxna liv har hon vikt åt forskning kring och utbildning av nyanlända flyktingar. Här berättar Ravinder Sidhu om en undersökning där det framkom att nyanlända elever så snart de börjat skolan inte längre vill se sig själva som flyktingar. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Forskare i samtal om tänkt scenario

Tre forskare med rötter i Australien, Israel och England ger råd kring hur nyanlända elever kan integreras. Utgångspunkten är ett scenario där en svensk skola ska ta emot 20 flyktingar från Syrien. Medverkande: Mano Candappa, University College London; Halleli Pinson, Ben-Gurion University of the Negev och Ravinder Sidhu från University of Queensland. Moderator: Nihad Bunar. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Lära om lärande av nyanlända

Den australiska forskaren Hariz Halilovich presenterar en undersökning om vad forskare och pedagoger kan lära om utbildning av nyanlända och flyktingar. Han har själv erfarenhet av att komma som flykting till ett nytt land. Halilovich menar att det är viktigt att känna sig välkommen och få hjälp att prata om sitt liv och sina erfarenheter. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Ett klassrum fyllt av möjligheter

Forskaren Jenny Hammond från Australien talar om vikten att ställa samma krav på de nyanlända eleverna som på de andra eleverna i klassen. Om vi ser mellan fingrarna och inte följer läroplanen skapar vi sämre förutsättningar för dem längre fram när de ska söka vidare till andra utbildningar, menar hon. Det är också viktigt att komma ihåg att de nyanlända flyktingeleverna alla bär på sin speciella historia och kommer att behöva olika typer av stöd. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Utveckling av det akademiska skolspråket

Den kanadensiska professorn Sandra Schecter föreläser om hur barn och ungdomar till föräldrar som invandrat klarar läroplanens krav kring läs- och skrivfärdigheter. Det visade sig bland annat att faktorer som social integration och bekantskap med den egna familjehistorien påverkade elevernas kunskaper. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Ämneslärare bör lära om språkutveckling

Jim Cummins är professor i språkvetenskap och föreläser om ämneslärares roll som språkutvecklare. Han menar att de i mötet med nyanlända elever ska se sig som språkutvecklare och att de måste få pedagogisk utbildning i hur elever lär sig på sitt andraspråk. Ofta är den kunskapen eftersatt och de som drabbas är de nyanlända eleverna. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Från teori till praktik

Vad händer när fina forskningsteorier om nyanländas lärande ska omsättas i praktisk handling? Fyra internationellt kända forskare ger här sin syn hur man som lärare kan omsätta forskningsresultat kring nyanländas lärande till framgångsrik undervisning. Medverkar gör professor Christine Hélot från Frankrike, professor Madeleine Arnot från England, forskaren Loshini Naidoo från Australien och professor Dympna Devine från Irland. Moderator: Mats Trondman. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Hoppets pedagogik

Att läsa böcker och producera texter är ett utmärkt sätt att erövra ett nytt språk och en ny kultur, menar forskaren och professorn Christine Hélot. Här berättar hon om ett spännande projekt där nyanlända elever i Frankrike har satt ord och bild på sina tankar och utbytt materialet med nyanlända elever i USA. Projektet resulterade i en hyllad utställning. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Närsamhället stöttar nyanlända elever

Australiens flyktingmottagande är inte högt jämfört med många andra länders, men de senaste åren har gruppen nyanlända elever med låg kunskapsnivå och bristfällig skolgång ökat kraftigt. Forskaren Loshini Naidoo berättar om ett nystartat program som verkar för att stötta lärare som undervisar nyanlända elever med dålig skolbakgrund. För att resultatet ska bli lyckat krävs ett stort engagemang och stöttning från speciella resurspersoner med kontakter både inom universitetsvärlden och skolan. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Det omedvetna förhållningssättet

Professor Dympna Devine berättar om vilken påverkan utbildningssystemet har på nyanlända elever. Lydiga, tysta och arbetsamma elever bedöms ofta som väl integrerade, menar hon. De två poler som vårt synsätt pendlar emellan är det konservativa sättet att se på skolan kontra ett mer progressivt och holistiskt sätt att se på eleven. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Lära av praktiken i klassrummet

En grupp internationella forskare samtalar om de praktiska problem som den enskilde läraren brottas med när det kommer till att praktiskt genomföra en lyckad integration av nyanlända. Det är många delar som ska utvecklas: språk, akademiskt skolspråk, identitet och social integration. Medverkande är forskarna Hariz Halilovich och Jenny Hammond samt professorerna Jim Cummins och Sandra Schecter. Moderator: Monica Axelsson. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Skolan och adhd-diagnoserna

Avsnitt 30 av 37

Andelen barn som medicineras för adhd varierar stort mellan olika delar av landet. I Nynäshamn är det 13,3 procent av pojkarna som får adhd-medicin, vilket kan jämföras med bara 1,8 procent i Emmaboda. Vad beror de här skillnaderna på? Och vilken roll spelar skolan? Vi besöker Nynäshamn och Emmaboda för att höra vad skolpersonal där tänker om skillnaderna. Dessutom hör vi barn- och ungdomspsykiatern Sven Román och Socialstyrelsens utredare Peter Salmi.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaMitt land, mitt liv, min skola

Iran del två - att vara lärare

Avsnitt 10 av 15

Vad var det för trumfkort unga Mahpareh Rihai hade som gjorde att hon lyckades komma in på lärarhögskolan, trots den svåra konkurrensen? Mahpareh berättar om svårigheterna att vara en tolerant lärare i ett förtryckande samhälle. Alireza Behtoui, professor i sociologi vid Södertörns högskola, berättar också om landets utbildningshistoria. Från en modern skola, inspirerad av Frankrike och Storbritannien, till ett utbildningsväsende präglat av islamiska sharialagar.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaRing lärarcoachen

Språkstörning i klassen

Avsnitt 11 av 14

SO-läraren Karin har fått en ny elev i klassen som har en språkstörning, vilket gör Karin rådvill. Hon tycker att hon saknar både tillräckliga resurser och tid för stöttning. Karin testar olika grepp, särskild pedagogik och tips hon fått vid överlämning från elevens förra skola - en skola med särskilda resurser - men oftast hjälper det inte. Karin vet inte hur hon ska göra för att både kunna nå och stötta eleven

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hur ser en bra läxa ut?

Avsnitt 8 av 10

Läxor är ett återkommande debattämne. Vissa lärare är för, andra emot. Men hur ser en bra läxa ut? Och vad är egentligen syftet med den? Cathy Vatterott, professor i pedagogik vid University of Missouri, går in på vilka egenskaper en bra läxa ska ha. Bland annat säger hon att läxan ska göra att eleven känner sig smartare, inte dummare. En läxa ska heller inte öka på frustrationen vid inlärning. Enligt John Hatties stora metastudie med över 100 000 elever har läxor en positiv, men begränsad effekt, på elevers lärande.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Varför är vi inte nöjda med skolmaten?

Avsnitt 29 av 37

När en gymnasieskola i Nyköping började att servera helvegetarisk mat på onsdagar hösten 2013, ledde det till protester i form av hamburgergrillning utanför skolan. Sedan dess har vegetarisk mat blivit vanligare, men förändringar i skolmaten väcker alltjämt starka känslor i de breda folkdjupen. Trots att Sverige är ett av få länder i världen där elever serveras varm mat avgiftsfritt, så kännetecknas vår inställning till skolmaten av individuella krav och allmänt missnöje. Varför är det så?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Digitalisering i förskolan

Hösten 2019 blir digitala verktyg i förskolan obligatoriska. Men vad innebär det? Susanne Kjällander, filsosofie doktor i didaktik, har forskat på området och ger här exempel på hur förskolan kan kan jobba med digitalisering och digitala verktyg. Inspelat den 4 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaMitt land, mitt liv, min skola

Iran del ett - att vara elev

Avsnitt 9 av 15

Varför var Arash så rädd för att visa upp sitt rätta jag? Och hur förändrades skolan i Iran efter revolutionen 1979? Hör Arash berätta om att vara elev i en auktoritär skola präglad av ett repressivt samhälle. Hör också Alireza Behtoui, professor i sociologi vid Södertörns högskola, berätta om landets utbildningshistoria. Från en modern skola, inspirerad av Frankrike och Storbritannien, till ett utbildningsväsende präglat av islamiska sharialagar.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaRing lärarcoachen

PYS och stamning

Avsnitt 10 av 14

Hur kan undantagsbestämmelsen PYS användas? Högstadielärare Inger har en angelägen fundering - kan hon vid betygssättningen åberopa undantagsbestämmelsen när det gäller en stammande elev i hennes klass? Eleven är i övrigt klart högpresterande, men stamningen förhindrar eleven att klara de muntliga presentationerna. I studion finns betygsexperten Pernilla Lundgren som har en mångårig erfarenhet av bedömnings- och betygsfrågor. I studion finns även lärarcoach Annica Gärdin.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Utbildning och undervisning i förskolan

Christian Eidevald, utvecklingschef för Göteborgs stads förskolor och forskare vid Göteborgs universitet, beskriver utbildning och undervisning genom de grundläggande komponenterna i förskolans uppdrag - omsorg, lek, demokratifostran och skapande. Inspelat den 3 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Fysisk lärmiljö i klassrummet

Avsnitt 7 av 10

Att ha en bra arbetsmiljö i klassrummet kan vara avgörande för hur man lyckas i klassrummet. Så hur skapar man en god fysisk lärmiljö åt sina elever? Malin Valsö tar bland annat upp hur man kan minska det visuella bruset i klassrummet. Forskaren Peter Barrett har studerat hur man skapar smarta klassrum. Hans studie visar att 16 procent av elevernas studieresultat beror på klassrumsmiljön. Peter redogör för vad man som lärare kan göra för att förbättra den fysiska lärmiljön.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Uppfostringsresor

Avsnitt 28 av 37

Några år efter gymnasiet bestämde sig Waris för att åka på semester till sitt ursprungsland Somalia. Det hon inte visste då var att hon skulle bli kvar i två år. Att barn och unga skickas på så kallade uppfostringsresor till föräldrarnas ursprungsland för att uppfostras enligt kulturen där har blivit vanligare. Hur går en sådan uppfostringsresa till? Och vad är det som får föräldrar att skicka iväg sina barn?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaMitt land, mitt liv, min skola

Eritrea del två - att vara lärare

Avsnitt 8 av 15

Hur kommer det sig att lärare i Eritrea inte själva kan bestämma var det vill jobba någonstans? Och varför var byskolans elever så trötta? Hör Medhani Fesshaye, ung lärare i Eritrea, berätta om svårigheterna att undervisa 60 barn i ett klassrum när det nästan inte fanns några läromedel. Tekeste Negash, professor emeritus i historia vid Uppsala universitet och expert på Eritrea, berättar även om landets utbildningshistoria som sargats svårt av krig och konflikter. Och den ofrihet som befolkningen lider av i en världens hårdaste diktaturer.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaRing lärarcoachen

Nyanlända och litteratur

Avsnitt 9 av 14

Gymnasielärare Tina är svenska som andraspråkslärare. Hon undervisar på alla SVA-nivåer på sitt gymnasium, där hennes elever går på praktiska gymnasieprogram. När hon nu ska undervisa i litteratur från olika epoker, så upptäcker hon att väldigt få texter passar. Många texter upplever hon som stereotypiska enligt västerländsk tradition. Konsekvensen blir att eleverna blir mindre engagerade och mer okoncentrerade. Var kan hon hitta de rätta texterna och hur kan hon tänka?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hur ger man effektiv återkoppling till sina elever?

Avsnitt 6 av 10

Hur ger man bra feedback till sina elever? Att ge bra återkoppling kan vara båda svårt och tidskrävande. Enligt aktuell forskning är den processorienterade återkopplingen - som fokuserar på styrkor, svagheter och råd - mycket mer användbar för eleverna än den återkoppling som består av betyg. Återkopplingen blir än mer effektiv om man jämför elevens aktuella kunskapsnivå med inlärningsmålet och sedan ger eleven strategier för hur de ska kunna uppnå målet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

De ofrivilliga digitalpedagogerna

Avsnitt 27 av 37

På waldorfförskolan Karlavagnen i Visby finns inga digitala prylar. Inom waldorfpedagogiken har man alltid arbetat skärmfritt och vill gärna fortsätta med det. Men sedan den 1 juli 2019 finns det ett nytt krav för waldorfpedagogerna Thomas Lundström och Jonna Bengtsson att förhålla sig till. Den nya reviderade läroplanen kräver nämligen att alla förskolor i Sverige använder sig av digitala verktyg i undervisningen. Hur ska man som förskola hantera det nya digitaliseringskravet om man inte tror att digitala verktyg är nyttiga för små barn?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaNPF-podden

Vägrar att gå till förskolan

Avsnitt 9

En 6-årig flicka får panik av att vara på förskolan och vägrar att gå dit. Hur kan man hjälpa henne att komma över den negativa inställningen till förskolan? Psykolog Bo Hejlskov Elvén och logoped Ulrika Aspeflo svarar på lyssnarnas frågor.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaNPF-podden

Barn som söker konflikter

Avsnitt 20

Logoped Ulrika Aspeflo och psykolog Bo Hejlskov Elvén pratar med en mamma som har ett barn med autism. Hon upplever att sonen medvetet provocerar henne på ett sätt som han inte gör när han är med sin pappa.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSamtal med historielärare

Historisk empati

Avsnitt 1 av 4

Varför ska eleverna prova sin historiska empati och hur gör du som lärare? Lisa Andersson, lärare på Malmö folkhögskola, och Martin Englund, lärare i historia på Blackebergs gymnasium, samtalar med UR:s mediepedagoger om vikten av att deras elever utvecklar sin förståelse för vad som har hänt i historien och hur människor har agerat. De diskuterar även vad som är de största utmaningarna med historisk empati i undervisningen.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSamtal med historielärare

Perspektiv på historien

Avsnitt 2 av 4

Vilka perspektiv genomsyrar min undervisning och varför? Sevilay Brännström, lärare i historia på Fryshusets gymnasium, och Marc Harding, lärare på Kista folkhögskola, diskuterar med UR:s mediepedagoger om hur de går tillväga för att få in olika perspektiv på historien i sin undervisning. Vilka är utmaningarna? Och varför är det viktigt att lära ut historien ur olika infallsvinklar?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSamtal med historielärare

Stoffurval

Avsnitt 3 av 4

Hanna Stålhammar, historielärare på Hersby gymnasium, och Eric Gustafsson, lärare på Röda Korsets folkhögskola, möter UR:s mediepedagoger i ett samtal om att välja ut stoff till sin undervisning. Hur väljer de stoff och varför väljer de som de gör? Hur förhåller de sig till att det också finns stoff de väljer bort? De får även frågan om huruvida det finns en tyst överenskommen innehållskanon för historieämnet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSamtal med historielärare

Historiebruk

Avsnitt 4 av 4

Jenny Edvardsson, historielärare på Wendesgymnasiet i Kristianstad, Andreas Wihlborg, lärare på Katrinebergs folkhögskola Vessigebro, möter UR:s mediepedagoger i ett samtal om historiebruk. De diskuterar varför det är viktigt att deras elever och deltagare får lära sig om historiebruk samt hur de går tillväga för att undervisa i detta. De berör också vikten av att vara källkritisk, samt hur historiebruk och maktutövande hänger ihop.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Att skriva sig till läsning - ASL

Avsnitt 12 av 12

Eleverna i årskurs ett på Sätraskolan i Stockholm skriver en faktatext om ekorren och tillverkar en e-bok. Deras lärare, Cecilia Westblad, använder sig av ASL - att skriva sig till läsning. Att producera och ha en mottagare är viktigt för elevernas lärande. Och läroplanen betonar vikten att förstå och kunna använda digitala resurser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Matematik är ett språk

Avsnitt 1 av 12

Matteläraren Torben Lundén på Bäckahagens skola i Stockholm tycker att det är viktigt att arbeta språk- och kunskapsutvecklande i matematiken. Matematik är ju inte bara siffror - utan även ord, begrepp och meningar, menar han. Torben försöker "måla" begreppen för att öka förståelsen. I klassrummet har han whiteboards från golv till tak, eftersom rörelse och transparens ökar elevernas koncentration. På lektionen med årskurs åtta gör klassen beräkningar kring matematiska uttryck.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Matte med dominoeffekt

Avsnitt 4 av 12

"Jag vill att eleverna ska se både nyttan och skönheten med matematik! " säger läraren Susanne Jönsson på Dalhemsskolan i Helsingborg, Susanne förenar matematik, språk och IKT i årskurs fyra. Hon tar hjälp av dominobrickor för att lära ut matematiska ämnesord som avstånd, kurva och spiral. Lektionen innehåller också en övning i förståelse av skala och förstoring. Som avslutning får dominobrickorna spela huvudrollen i lektionens "Grande Final", en jättelik dominobana!

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Utmaning på lika villkor

Avsnitt 8 av 12

Klasslärare Karin Pettersson på Kvarnbackaskolan i Kista arbetar med lässtrategin Reading to learn och detaljerad läsning i årskurs två. Karin undervisar även eleverna i den förklarande textens olika delar, på en metanivå. På så vis kan hon fortlöpande diskutera elevernas arbete med textgenren. "Det är bra att utmana eleverna kognitivt och samtidigt bibehålla en hög stöttning. Då kan man få dem att lyckas direkt, istället för att hjälpa dem efteråt", menar Karin Pettersson.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Att måla med ord

Avsnitt 5 av 12

Louise Israelsson är lärare i bild på Guldhedsskolan i Göteborg. Hon lär ut bildanalys redan i årskurs sex. "Det är viktigt att vi skriver tillsammans, för att eleven sedan ska kunna skriva själv", säger hon. När det gäller elevernas textarbete så utgår Louise från grundtankarna bakom metodiken i Reading to Learn.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSpråket i ämnet

Lässtrategier och förstaspråk

Avsnitt 9 av 12

Ingegerd Norder är SVA-lärare på gymnasiet. I hennes förberedande klass på Nobelgymnasiet i Karlstad finns många olika språk representerade. För att tydliggöra innebörden i texten kombinerar Ingegerd språkutvecklande lässtrategier med elevernas eget skrivande. Ingegerd menar att translanuaging är ett nyckelbegrepp i kunskapsinhämtningen. Det är viktigt för eleverna att få använda sitt förstaspråk eftersom den kognitiva nivån oftast är mycket högre än den språkliga.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning